• Kontakta oss

  • Hitta till oss

Klientinloggning

Pbmonline.se

Nyheter och blogg med det senaste inom beteendepsykologi från PBM

PBM - FLOW

15 augusti 2018

Vägen tillbaka till jobbet – en resa som görs bäst gemensamt

- Att jobba med rehabilitering och återgång i arbete vid stressrelaterad problematik kan liknas vid att tillsammans ro en båt, säger Maria Spak Seilinger, leg psykolog vid PBM. Allas insatser är viktiga och om samarbetet inte fungerar är det stor risk att resan tar längre tid och blir onödigt mödosam. Upplägget för rehabiliteringen och hur samarbetet ska se ut behöver därför individanpassas för att möta behoven hos den som är sjukskriven.

PBM har lång erfarenhet av att jobba med stress- och utmattningsproblematik och hjälper idag såväl enskilda individer som företag och organisationer att minimera risken för att stressrelaterad problematik ska uppstå. PBM hjälper även till med rehabilitering för återgång i arbete och välmående – det vill säga när stressrelaterad problematik och utmattning redan hunnit uppstå.

Maria Spak Seilinger, leg psykolog och teamledare för Klinik vid PBM Göteborg, har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta kliniskt med stressrelaterad ohälsa på såväl individ- som gruppnivå. 

- Mitt arbete med rehabilitering handlar om att hjälpa den enskilde individen och arbetsgivaren under hela rehabiliteringsprocessen, det vill säga från sjukskrivning till återgång i arbete, säger Maria. Vi ger stöd, hjälp och kunskap baserad på vår erfarenhet och aktuell forskning. I korthet handlar receptet ”för en bra väg tillbaka till jobbet” om att individanpassa rehabiliteringen och att ha ett välfungerande samarbete mellan den som är sjukskriven, chefen och inblandade vårdgivare. 

Maria liknar rehabiliteringsarbetet med att ro en båt tillsammans. För att komma i land behöver viveta vart vi är på väg, hur vi ska ta oss dit och vara samspelta. 

- Om vi ror i olika tempo eller åt olika håll så kommer vi inte framåt. Tempot måste anpassas efter den som för tillfället inte har samma krafter och förutsättningar, säger Maria. Den som är sjukskriven behöver få veta att han/hon fortsatt har en viktig roll att fylla även om prestationsförmågan för tillfället är nedsatt. 

Enligt Maria finns det många myter och föreställningar om hur vägen tillbaka till arbete efter utmattningssyndrom ser ut. Till exempel att det tar lika lång tid att komma tillbaka till arbete som det tog att bli utmattad, att man måste byta jobb och att vila är det enda som hjälper. Dessa myter vill PBM råda bot på och istället fokusera på vad som verkligen underlättar återgång i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa. 

- För att hitta rätt väg tillbaka till jobbet måste chefen/arbetsplatsen och den enskilde individen vara överens och samspråkade. Det handlar till exempel om vad arbetsgivaren kan göra för att underlätta för personen i fråga under rehabiliteringsprocessen – från sjukskrivning fram till återgång i arbete. För att kunna vara samspråkade behöver arbetsgivaren och den som är sjukskriven ha kontinuerlig kontakt och personen behöver känna stöd från sin arbetsgivare.

I september startar PBM en seminarieserie i Stockholm, Göteborg och Malmö under namnet: Underlätta vägen tillbaka till arbete.Under frukostseminariet, som vänder sig till chefer och HR-medarbetare, kommer det bland annat att ges tips och råd om vad man bör tänka på inför att en person som drabbats av utmattningssyndrom ska återvända till arbetet. 

Ett axplock från seminariet är: 

- Olika typer av stressproblematik. 

- Varför går man in i ”väggen”? 

- Bra att tänka på under sjukskrivningsperiodens olika faser. 

- Arbetsgivarens roll. 

- Bra att göra och mindre bra att göra. 

Läs mer om PBMs utbud av utbildningar, behandling mm på: http://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

http://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

http://www.pbm.se/vi-behandlar

13 augusti 2018

Antistressutbildning för 135 000 anställda

De senaste två åren har ABB i Sverige utbildat 900 chefer i organisatorisk och social arbetsmiljö. Nu går företaget vidare med antistressutbildning för de 135 000 anställda världen över. Utbildningsmetoden ”Stress resilience training” ska öka medarbetarnas motståndskraft och förebygga utmattningsdepressioner.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter var sjukfrånvaron inom ABB 3,3 procent i mars månad, det vill säga något lägre jämfört med övriga näringslivet. Men även inom ABB ökar de långa sjukskrivningarna till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa. 

För att mota Olle i grind har nu koncernledningen beslutat att alla medarbetare ska få genomgå Stress resilience training – en metod som bland annat används för att bearbeta posttraumatisk stress bland hemvändande militärer och som lär ut fysiologin bakom stress och återhämtning. Träningsmetoden fokuserar på stressens positiva effekter för att höja prestationer och samtidigt motverka framtida stressproblem.

Cirka 500 av ABBs 8000 anställda i Sverige har deltagit i de första föreläsningarna kring metoden, som i ABB:s version bland annat fokuserar på avslappning, respekt för sina egna gränser, vikten av fysisk träning, sociala kontakter och betydelsen av återkommande pauser i vardagen. Samtliga deltagare får skriva en handlingsplan och utbildningstillfällena ska kontinuerligt följas upp av cheferna.

Enligt ABBs hållbarhetschef Lena Westerholm handlar väldigt mycket om att ha en dialog och att inte titta åt sidan när en kollega inte verkar må bra.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/arkiv/jobb/abb-lar-sina-135-000-anstallda-hantera-stress-enligt-militarmetod/

6 augusti 2018

Så klarar du jobbstarten bättre efter semestern

Snart är semestern slut för de flesta av oss. Men bäva inte för att återgå till arbetet igen. Enligt professorerna Bo Melin och Ulf Lundberg är arbete något bra för de flesta av oss, inte bara på grund av lönen. Den som jobbar har till exempel lägre stressnivåer jämfört med dem som är arbetslösa. Det är dock bra att kunna förbereda sig innan jobbstart.

Det är naturligt att det känns motigt att återvända till jobbet efter ledighet. Dessutom har omställningen från ledighet och arbetsliv blivit större jämfört med för 15-20 år sedan. Bland annat eftersom vi jobbar mer projektorienterat, vilket ställer större krav och kräver mer planering av den enskilde individen. Det menar Bo Melin, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, i en artikel i Dagens Nyheter. 

Under semestern har vi möjlighet att bygga upp kroppen, bland annat stärker ledighet och vila vårt immunförsvar. Ulf Lundberg, professor emeritus vid Stockholms universitet påpekar dock att ett arbete i grund och botten trots allt är av godo. Bland annat får man mer struktur på sitt liv och för de flesta är det positivt att komma tillbaka till arbetskamrater och social samvaro. Dessutom är stressen lägre rent biologiskt hos den som jobbar jämfört med den som är arbetslös.

Är man förberedd blir omställningen från ledighet till jobbstart lättare, enligt de två professorerna. Därför: 

-Utnyttja semestern till att fundera på vad som gör ditt arbete stressigt och om det finns saker som går att förändra till det bättre. 

-Ta reda på vad som väntar dig – har det hänt något på jobbet, t ex nya arbetsuppgifter? 

- Gå och lägg dig i tid några dagar innan så att omställningen att sova mindre och gå upp tidigt inte blir lika jobbig. 

-Det viktigaste av allt är kanske ändå att använda semestern för återhämtning. Människan klarar stress så länge vi får tid att återhämta oss. Om det är möjligt – se till att få en sammanhängande ledighet för att verkligen kunna vila ut.

Läs mer på: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/slapp-jobbangesten-det-ar-bra-att-arbeta/

 

31 juli 2018

Arbetsgivare saknar riktlinjer för nåbarhet utanför arbetstid

En ny undersöknings från Saco visar att endast var sjunde akademiker uppger att det finns riktlinjer på arbetsplatsen för hur de bör vara tillgängliga via mail eller mobil under semestern.

För akademiker är många gånger linjen mellan arbetstid och fritid diffus och faktum är att många uppskattar mobiljobbandet på grund av flexibiliteten. Desto viktigare är det då att det är tydligt vad som förväntas av den anställde. Här brister landets arbetsgivare enligt Saco.

Undersökningen, som utförts av Novus på uppdrag av Saco, omfattade 1047 personer under 65 år som fick svara på frågan: ”Finns det riktlinjer på din arbetsplats som reglerar hur du bör vara tillgänglig på mailen och mobilen utanför ordinarie arbetstid?” 14 procent svarade Ja, 69 procent svarade Nej och 17 procent svarade Vet ej. 

En av många faktorer som kan leda till stress och på sikt till ohälsa är otydliga regler på arbetsplatsen. En sådan faktor är till exempel att inte veta vad som förväntas av en när det gäller hur tillgänglig arbetsgivaren anser att man ska vara utanför ordinarie arbetstid.  

Enligt Saco är det akademikerna som står för den största ökningen av sjukfrånvaron i samhället och hälften av dessa sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa.

Trots en snabb teknikutveckling anser nog alla att semestern ska vara en tid för återhämtning. Sacos ordförande, Göran Arrius, säger i ett pressmeddelande att vi därför måste få till en bättre dialog på våra arbetsplatser om hur vi förväntas vara tillgängliga efter arbetstid. 

Läs mer på: https://www.saco.se/press/aktuellt-fran-saco/pressmeddelanden/arbetsgivare-saknar-riktlinjer-for-nabarhet/

27 juli 2018

2,2 miljoner för utveckling av Internet-KBT

Stockholms läns landsting tilldelas 2 225 000 kronor av regeringen för att utveckla och utvärdera en metod för internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT). Målet är att öka tillgängligheten till effektiv behandling av psykisk ohälsa nationellt, via Vårdguiden 1177.

Den psykiska ohälsan är utbredd och ses idag som ett av de större folkhälsoproblemen i samhället. Den behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen - för lindring till medelsvår depression – är KBT. Samtidigt visar det sig att väntetiderna till behandling är för långa på många håll i landet, något som är problematiskt eftersom snabb behandling har stor betydelse för tillfrisknandet.

I ett pressmeddelande från Socialdepartementet säger socialminister Annika Strandhäll att det visat sig att internet-KBT kan ge samma effekt som vanlig KBT, samtidigt som fyra gånger fler patienter kan få hjälp. Det innebär stora samhällsekonomiska vinster och vinster för den enskilde eftersom väntan på behandling kan kortas. Strandhäll säger att hon därför skulle vilja se internet-KBT i hela landet.

Läs mer på: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/internet-kbt-ska-ge-mer-tillganglig-behandling-mot-psykisk-ohalsa/

Här kan du ta del av PBMs satsning ”PBM Online” - KBT via videolänk/ Telehealth: http://www.pbmonline.se

 

 

23 juli 2018

KBT mer framgångsrikt än råd om kost och motion vid fetma

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver Lisbeth Stahre, medicine doktor i psykiatri och KBT-terapeut, att behandling av övervikt och fetma bör handla om annat än råd om kost och motion. Vetenskapliga studier visar att specialdesignade KBT-program för behandling av övervikt/fetma i primärvården är mer framgångsrika när det gäller bestående viktnedgång jämfört med vad andra kontrollerade viktsstudier kunnat visa.

Den forskning Lisbeth Stahre hänvisar till är bland annat två studier som genomfördes vid Karolinska Institutet åren 2005 – 2007. Studierna byggde på en metod av specialdesignade KBT-program där 159 personer med ett BMI på över 30 deltog. Syftet med studierna var att hjälpa deltagarna att uppmärksamma orsaker i vardagen som ledde till överätande och att förmedla verktyg att förändra dessa orsaker. 

En ytterligare studie, som nyligen publicerats, har genomförts kring programmet. Studien genomfördes vid åtta vårdcentraler i Göteborg, med 83 deltagande patienter. Resultatet visar bland annat att programmet signifikant minskade känslomässigt och okontrollerat ätande samt att KBT signifikant minskade psykosociala orsaker relaterade till fetman. 

Under 30 år har, enligt Stahre, vårdens mest använda behandlingsmetod varit råd om kost och motion, vilka i vetenskapliga studier och folkhälsostatistik visat sig vara otillräckliga. Av den anledningen kunde man tro att vården skulle ta emot det behandlings- och kostnadseffektiva KBT-programmet med öppna armar, men så har inte varit fallet enligt Stahre.

Det är inte ökad kunskap i näringslära som behövs. Det är istället ökad kunskap om vardagspsykologiska orsaker bakom det som resulterar i övervikt och fetma, enligt Stahre - som i artikeln frågar sig när vården ska vakna.

Läs hela debattartikeln här: https://www.svd.se/varden-blundar-for-att-fetma-kan-botas-med-kbt

 


 

 

17 juli 2018

Ett ökat antal psykologer gör att fler kan få effektiv vård

I ett debattinlägg i tidningen Dagens Medicin skriver flera professorer, docenter och verksamhetschefer att det krävs ett avsevärt ökat antal legitimerade psykologer i primärvården. På så sätt skulle fler personer med psykisk ohälsa få rätt till evidensbaserad och bevisad effektiv vård – en vård som dessutom är samhällsekonomiskt lönsam.

Psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser beräknas kosta samhället 70 miljarder kronor per år. Debattörerna skriver att vi i dag – efter långvarig systematisk forskning – har stor kunskap om hur psykisk ohälsa framgångsrikt kan behandlas. För de flesta typer av psykisk ohälsa (största diagnosgrupperna är depression och ångestsyndrom) är det psykologisk behandling som har starkast evidens. Behandlingar som är relativt korta och samhällsekonomiskt lönsamma och som är rekommenderade av Socialstyrelsen. 

Var tredje till fjärde patient inom primärvården lider av kliniskt signifikant psykisk ohälsa, men ytterst få blir erbjuden evidensbaserad psykologisk behandling. Något som kan relateras till den minimala tillgången till psykologer. Som exempel kan en vårdcentral ha en psykolog per 5000 listade patienter eller ingen psykolog alls. Istället för att öka tillgången till evidensbaserade psykologiska behandlingar finns det nu de som föreslår att vi istället ska satsa på snabbutbildningar och enklare samtalsstöd som kan utföras av personer med bred social och kulturell kompetens. Det vill säga inte behandlingar utförda av legitimerade psykologer eller psykoterapeuter.

Debattörerna skriver att en motsvarande idé aldrig skulle kunna uppkomma om det rörde sig om kroppslig sjukdom. Det skulle vara som att ge kroppsligt sjuka personer en ”ihopblandad tablett” som vare sig är grundad på forskning eller utvärdering. Vad som behövs är istället avsevärt fler legitimerade psykologer som kan genomföra evidensbaserade behandlingar. För varför ska personer med psykisk ohälsa undantas rätten till vård som bevisligen är effektiv?

Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/16/manga-personer-ar-undantagna-ratten-till-effektiv-sjukvard/

 

 

 

 

 

 

12 juli 2018

Arbetsklimatet prioriteras allt högre bland chefer

Prevents senaste undersökning ”Arbetsmiljöindikatorn 2018” visar att det förebyggande arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat de senaste två åren. Undersökningen visar samtidigt att sju av tio chefer och skyddsombud önskar mer kunskap om hur man förebygger stress och stöttar medarbetare med psykosociala problem.

Arbetsmiljöindikatorn, som har genomförts bland 1000 chefer och skyddsombud, visar bland annat att upp emot 80 procent av cheferna anser att de ger arbetsmiljöarbetet hög prioritet – jämfört med 75 procent för två år sedan.  Av de intervjuade cheferna svarar 73 procent att de arbetar aktivt med arbetsmiljön för att förebygga sjukdom och ohälsa. 

Samtidigt är färre nöjda med dagens arbetsklimat. En möjlig förklaring till det är, enligt Prevents VD Maria Schönefeld, att de nya reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggjorts och att medvetenheten om dem ökat. Men det kan också handla om att arbetsmiljön försämrats på vissa arbetsplatser. 

Resultatet av undersökningen visar dock att cheferna har andra drivkrafter än att endast följa regelverket. Framför allt handlar det om att de vill skapa arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra samt att de inser att ett förebyggande arbete är ett effektivt sätt att minska sjukfrånvaron.

Arbetsmiljöindikatorn 2018 indikerar dock att det finns en hel del kvar att åtgärda när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Som exempel säger sju av tio chefer och skyddsombud att de är i behov av mer kunskap om organisatoriska och sociala frågor samt om hur man förebygger stress, stöttar medarbetare med psykosociala problem eller som är på väg att ”gå in i väggen”. 

Läs mer på: https://www.prevent.se/om-prevent/pressmeddelanden/Pressmeddelanden/2018/arbetsklimatet-hogt-pa-foretagens-agenda/

 

 

 

2 juli 2018

Ett bättre bemötande behövs vid psykisk ohälsa

En kartläggning som utförts av nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) visar att fyra av tio personer med psykisk ohälsa upplevt att de blivit orättvist bemötta inom psykiatrin. Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial för att förbättra bemötandet i vården. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att se över hur vårdens kunskap ska öka när det gäller ätstörningar och ADHD.

Enligt en artikel i Läkartidningen säger socialminister Annika Strandhäll (S) att psykisk ohälsa är vår tid nya folksjukdom och att människor som lider av psykisk ohälsa ska bemötas på bästa tänkbara sätt, oavsett vilken del av vården de träffar.

I NSPHs kartläggning över diskriminering i samband med psykisk ohälsa visade det sig att fyra av tio personer upplevt att de blivit orättvist bemötta. Ytterligare orsaker till bristerna i vården, som personerna i kartläggningen påpekade, var bristande kontinuitet och tillgänglighet samt förekomst av stafettläkare inom såväl psykiatrin som inom primärvården.

Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett målgruppsanpassat utbildningsmaterial för att förbättra bemötandet, samt att sedan sprida detta inom de delar av hälso- och sjukvården som arbetar med psykisk ohälsa.

Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur vårdens kunskap ska kunna öka när det gäller ätstörningar och ADHD. Den sistnämnda diagnosen med syfte att kunskapen i vården ska öka om hur ADHD påverkar möjligheterna att komma åter i arbete.

När det gäller ätstörningar och psykisk ohälsa är det, enligt Annica Strandhäll, unga kvinnor som är särskilt drabbade. Något som hon anser vara ett samhällsproblem som måste mötas med mer kunskap och gärna någon form av nationellt stöd till vården.

Läs artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/06/Utbildningsmaterial-ska-forbattra-bemotandet-vid-psykisk-ohalsa/#.WzNrLZRzjFA.email

25 juni 2018

Vägen tillbaka till jobbet – en resa som görs bäst gemensamt

- Att jobba med rehabilitering och återgång i arbete vid stressrelaterad problematik kan liknas vid att tillsammans ro en båt, säger Maria Spak Seilinger, leg psykolog vid PBM. Allas insatser är viktiga och om samarbetet inte fungerar är det stor risk att resan tar längre tid och blir onödigt mödosam. Upplägget för rehabiliteringen och hur samarbetet ska se ut behöver därför individanpassas för att möta behoven hos den som är sjukskriven.

PBM har lång erfarenhet av att jobba med stress- och utmattningsproblematik och hjälper idag såväl enskilda individer som företag och organisationer att minimera risken för att stressrelaterad problematik ska uppstå. PBM hjälper även till med rehabilitering för återgång i arbete och välmående – det vill säga när stressrelaterad problematik och utmattning redan hunnit uppstå.

Maria Spak Seilinger, leg psykolog och teamledare för Klinik vid PBM Göteborg, har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta kliniskt med stressrelaterad ohälsa på såväl individ- som gruppnivå. 

- Mitt arbete med rehabilitering handlar om att hjälpa den enskilde individen och arbetsgivaren under hela rehabiliteringsprocessen, det vill säga från sjukskrivning till återgång i arbete, säger Maria. Vi ger stöd, hjälp och kunskap baserad på vår erfarenhet och aktuell forskning. I korthet handlar receptet ”för en bra väg tillbaka till jobbet” om att individanpassa rehabiliteringen och att ha ett välfungerande samarbete mellan den som är sjukskriven, chefen och inblandade vårdgivare. 

Maria liknar rehabiliteringsarbetet med att ro en båt tillsammans. För att komma i land behöver vi veta vart vi är på väg, hur vi ska ta oss dit och vara samspelta. 

- Om vi ror i olika tempo eller åt olika håll så kommer vi inte framåt. Tempot måste anpassas efter den som för tillfället inte har samma krafter och förutsättningar, säger Maria. Den som är sjukskriven behöver få veta att han/hon fortsatt har en viktig roll att fylla även om prestationsförmågan för tillfället är nedsatt. 

Enligt Maria finns det många myter och föreställningar om hur vägen tillbaka till arbete efter utmattningssyndrom ser ut. Till exempel att det tar lika lång tid att komma tillbaka till arbete som det tog att bli utmattad, att man måste byta jobb och att vila är det enda som hjälper. Dessa myter vill PBM råda bot på och istället fokusera på vad som verkligen underlättar återgång i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa. 

- För att hitta rätt väg tillbaka till jobbet måste chefen/arbetsplatsen och den enskilde individen vara överens och samspråkade. Det handlar till exempel om vad arbetsgivaren kan göra för att underlätta för personen i fråga under rehabiliteringsprocessen – från sjukskrivning fram till återgång i arbete. För att kunna vara samspråkade behöver arbetsgivaren och den som är sjukskriven ha kontinuerlig kontakt och personen behöver känna stöd från sin arbetsgivare.

I september startar PBM en seminarieserie i Stockholm, Göteborg och Malmö under namnet: Underlätta vägen tillbaka till arbete. Under frukostseminariet, som vänder sig till chefer och HR-medarbetare, kommer det bland annat att ges tips och råd om vad man bör tänka på inför att en person som drabbats av utmattningssyndrom ska återvända till arbetet. 

 Ett axplock från seminariet är: 

- Olika typer av stressproblematik. 

- Varför går man in i ”väggen”? 

- Bra att tänka på under sjukskrivningsperiodens olika faser. 

- Arbetsgivarens roll. 

- Bra att göra och mindre bra att göra. 


Läs mer om PBMs utbud av utbildningar, behandling mm på: http://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

http://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

http://www.pbm.se/vi-behandlar

 

 

18 juni 2018

Psykisk ohälsa kostar samhället cirka 80 miljarder per år

Stress på arbetsplatsen pekas ofta ut som boven bakom den ökade psykiska ohälsan i samhället. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet menar vissa experter att den inte bara får allvarliga konsekvenser för den enskilde individen utan även för samhället i stort. Idag beräknas den faktiska samhällskostnaden för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ligga på upp emot 80 miljarder kronor per år.

Ulrich Stoetzer, sakkunnig i organisatorisk och social arbetsmiljö vid Arbetsmiljöverket, säger till Svenska Dagbladet att internationella undersökningar visar att vi i Sverige jobbar väldigt mycket. Ibland kan det naturligtvis vara bra att vara högpresterande, men det kan också få allvarliga konsekvenser för individen. Detta måste arbetsgivarna ta på allvar och se över krav och resurser på arbetsplatsen. 

Martin Linder, ordförande för fackföreningen Unionen, håller med. Arbetsbelastningen är helt enkelt för hög och trenden tycks vara att situationen blivit än värre de senaste åren. En anledning till den ökade stressen kan enligt Linder vara teknikutvecklingen, det vill säga som tillåtit att arbetslivet blivit allt mer gränslöst. 

Unionens undersökning från 2016 visar bland annat att 60 procent av privatanställda tjänstemän upplever stress på arbetet, till exempel uppger fyra av tio att de dagligen är tillgängliga utanför ordinarie arbetstid. Eftersom man vet att längre tid av stress kan leda till psykisk ohälsa och sjukskrivning anser Linder att detta, från arbetsgivarnas sida, är ett kortsiktigt sätt att arbeta och dessutom till ett orimligt högt pris – både för individ, arbetsgivare och samhället i stort. 

Enligt Mattias Lundbäck, ekonom på Svenskt Näringsliv, finns det olika sätt att räkna på hur hög samhällskostnaden för sjukskrivningar är. Man brukar enligt honom prata om att den totala kostnaden per år för sjukskrivningar i Sverige är 81 miljarder kronor för staten samt 18,5 miljarder för arbetsgivarna. Men egentligen – när man räknar in produktionsbortfallet - är den faktiska kostnaden för samhället upp emot 200 miljarder per år, där sjukskrivningar för psykisk ohälsa står för cirka 40 procent.

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/psykisk-ohalsa-okar-dags-att-inse-vad-vi-behover

6 juni 2018

Ny rapport: Stress och press påverkar lärares hälsa

I en nyligen publicerad rapport från Lärarförbundet, som har 230 000 medlemmar, bekräftas Försäkringskassans senaste statistik: Psykiska diagnoser – där stressrelaterad ohälsa ingår – är den främsta orsaken till sjukskrivningar inom skolan. Detta gäller för både manliga och kvinnliga lärare.

Vi har tidigare, här på PBM FLOW, rapporterat om att den psykiska ohälsan bland landets läkare ökar, framför allt bland kvinnliga läkare. Nu är det nästa stora yrkeskollektiv som tycks vara drabbat. Lärarförbundets nya rapport visar att lärare, både män och kvinnor, upplever en högre grad av arbetsbelastning och stress jämfört med andra yrkesgrupper. Stressen och pressen leder bland annat till sömnsvårigheter, att lärarna hoppar över raster och arbetar igen förlorad arbetstid under helger och annan ledighet. Den yttersta konsekvensen av detta blir sjukskrivning.

Resultatet av undersökningen visar bland annat att fem av tio lärare anser att arbetsbelastningen är för hög eller alldeles för hög. Var femte lärare säger att de har svårigheter att varva ner varje dag och varannan lärare uppger att de har sömnsvårigheter, vilket får konsekvenser på deras funktionsförmåga dagen efter. 

Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, har kraven på lärare och skolledare ökat samtidigt som tillgången på behöriga kollegor minskat. Det innebär att lärarna inte får ägna sin arbetstid till det som spelar roll för elevernas utveckling utan istället överöses med arbetsuppgifter som inte känns meningsfulla. Detta ökar den så kallade samvetsstressen, vilket i sin tur leder till en förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Ta del av hela rapporten på: https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/rapport-om-larares-stress-brist-paa-balans-mellan-krav-och-resurser

28 maj 2018

Samvetsstress – ett inre skavsår

Alexander Wilczek, psykiatriker och tidigare verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, tror att den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland läkare beror på dagens sjukvårdssystem. Systemets krav på produktivitet, administration och effektivitet krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt.

Den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm har sedan år 2013 bedrivit ett projekt kring utmattningssyndrom som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Alexander Wilczek var verksamhetschef för kliniken fram till år 2017 och är nu knuten till densamma såsom projektledare. 

Wilczek berättar, i en artikel i Läkartidningen, att under de år som projektet pågått har patientgruppen förändrats. Det första året var cirka 20 procent av patienterna läkare, men under hösten 2016 utgjorde läkarna hela 43 procent. Av dem var cirka hälften ST- eller AT-läkare och totalt var fem av sex kvinnor. Idag är den största gruppen som lider av utmattningssyndrom ST-läkare och specialister i allmänmedicin och därefter kommer läkare inom barn- och vuxenpsykiatri, barnsomatisk vård eller onkologi.

Utifrån resultatet av projektet kan man se att det är relativt få läkare som är sjukskrivna efter tre år, men enligt Wilczek behöver detta inte bara betyda att kliniken varit framgångsrik behandlingsmässigt. Det kan lika gärna bero på att hälso- och sjukvårdspersonal, läkare i synnerhet, är ovanligt motiverade och sugna att snabbt komma tillbaka till arbetet.

Läkare identifierar sig starkt med sitt yrke och Alexander Wilczek tror att dagens sjukvårdssystem - med höga krav på produktivitet, administration och effektivitet - är det som kan vara orsaken till den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland svenska läkare. Det krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt. 

- Vi brukar kalla det samvetsstress eller etisk stress, säger Wilczek. Det är kolossalt tärande att hamna i konflikt med sina egna värderingar. Man får ett slags inre skavsår.

Den 29 maj kommer Alexander Wilczek, tillsammans med två landstingsråd i Stockholm, att möta Sveriges Yngre Läkares Förening för att tala om stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare.

Läs hela artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/05/Allmanlakare-hart-drabbade-av-stressrelaterad-psykisk-sjukdom/

16 maj 2018

PBM – ett spännande tillväxtföretag för psykologer

PBM är i en spännande tillväxtfas vilket innebär stora möjligheter för engagerade psykologer att kunna utvecklas på olika sätt i sin profession. Det skriver tidningen ”Framtidens karriär – psykolog”. PBM erbjuder bedömning, behandling och rehabilitering för individer med utmattningssyndrom, smärta eller psykisk ohälsa, men även organisations- och ledarskapsutveckling till företag och organisationer.

I och med att vårdvalet för långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom infördes i Stockholms läns landsting ändrade PBM sitt behandlingsupplägg till en mer renodlad multimodal rehabilitering. Idag arbetar psykologer, fysioterapeuter, läkare och rehabkoordinatorer tillsammans i multiprofessionella team kring varje patient. Det ger inte bara bättre förutsättningar att hjälpa människor tillbaka till en välfungerande vardag – det ger också flera fördelar för psykologerna. Bland annat att ha nära tillgång till kollegor att lära av.

Förutom vårdvalet vänder sig PBM även till privatpersoner med behandling samt till företag och organisationer med organisations- och ledarskapsutveckling.  Genom att kombinera affärs- och verksamhetsnytta med psykologisk kunskap kan PBM åstadkomma långsiktigt hållbara resultat för företagen/organisationerna som verkligen gör skillnad på riktigt. 

I artikeln berättar två psykologer om hur det är att arbeta i PBM. Läs hela artikeln här: karriarpsykolog.se/presentation/hogt-anseende-och-fortroende-hjalper-pbm-att-vaxa

9 maj 2018

Alla påverkas när chefen är stressad

Enligt fackförbundet Unionens senaste Novusundersökning upplever närmare två av tre chefer sig generellt stressade av sitt arbete. I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Marina Åman, andre vice ordförande för Unionen, att det nu är hög tid att arbetsgivarna tar sitt ansvar och säkerställer att cheferna har en rimlig arbetssituation.

Unionens senaste undersökning visar att chefer jobbar övertid i större utsträckning jämfört med genomsnittet. De är också oftare tillgängliga utanför arbetstid och känner sig tvungna att arbeta när det är lediga. 

Alla människor påverkas av stress, även chefer. När chefen är stressad, samtidigt som han/hon ska verka för en god arbetsmiljö för andra, går det lätt ut över andra anställda på jobbet. Därför är det så viktigt att arbetsgivarna skapar bra förutsättningar för att även cheferna ska kunna göra ett bra jobb, enligt Marina Åman. En chef som inte får rätt förutsättningar riskerar att skapa irritation, bli otydlig och ofokuserad istället för tvärtom – vara en tillgång för organisationen. 

Det finns mycket som arbetsgivaren kan och måste göra för att inte riskera att arbetet leder till ohälsa för de anställda. I debattinlägget har Åman därför listat fyra observandum till arbetsgivarna. I korthet handlar det om att se till att arbetsbelastningen är rimlig, att det råder tydlighet i arbetet, att erbjuda hjälp och stöd samt se till att chefer har kunskaper och förutsättningar för att kunna arbeta för en god arbetsmiljö. 

Läs hela artikeln på: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/nar-chefen-ar-stressad-paverkas-hela-arbetsplatsen-21984

 

30 april 2018

Småbarnsmammor extra utsatta för stress på arbetet

Enligt ett inslag i Vetenskapsradion, P1, har effektiviseringarna på våra arbetsplatser lett till ökad arbetspress och minskad kontroll över arbetsuppgifterna. Effekterna av detta är att allt fler får stressrelaterade skador. Extra utsatta är unga småbarnsmammor. I radioinslaget kan du lyssna till Gunnar Aronsson, professor i psykologi med inriktning på arbetsmiljö och stress, samt Agneta Sandström, specialist i neuropsykologi.

Heltidsjobb och samtidigt huvudansvar för familjen är tufft. Till detta ska läggas effektiviseringar på arbetsplatsen, som lett fram till att många anställda upplever att de inte kan utföra sitt arbete på det sätt de önskar. Sammantaget leder detta till en negativ påverkan på två av våra starka stresskydd – känslan av meningsfullhet och socialt stöd i yrkeslivet. 

Gunnar Aronsson, menar bland annat att det inte räcker med endast terapi för att människor ska kunna komma tillbaka till sitt jobb.  Terapi ger förvisso stöd och hjälp och får folk att må bättre, men det krävs också rätt åtgärder på arbetsplatsen för att människor ska kunna återgå i arbete.

Lyssna på radioinslaget här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6931940

 

25 april 2018

Regnjacka – bra att ha även i yrkeslivet

Att ha rätt kompetens för sitt yrke är en självklarhet för de flesta. Däremot är det inte lika självklart att alla har kompetens och erfarenhet att kunna hantera de mellanmänskliga relationerna på en arbetsplats. Enligt PBM-psykologen Emelie Allansson är det viktigt att den enskilde medarbetaren, och arbetsgruppen, är väl rustad för de orosmoln som kan uppstå på arbetsplatsen. Hennes recept är: Skaffa en regnjacka.

PBM i Göteborg anordnar utbildningar i att hantera mellanmänskliga relationer på arbetsplatsen. Kurserna kan exempelvis handla om hur vi samarbetar bättre, hur vi ökar den psykologiska tryggheten i en grupp och hur vi hanterar svåra samtal samt hur vi säger nej på ett så bra sätt som möjligt. Utbildningarna handlar också om hur vi hanterar våra externa kontakter. När en kund är arg på mig och skriker i telefonen, hur ska jag då kommunicera för att inte väcka mer ilska? Och hur försvarar jag mig på ett professionellt sätt om någon uttrycker sig kränkande mot mig?

Enligt Emelie Allansson, leg psykolog vid PBM i Göteborg, finns det ett stort behov av att träna sina medarbetare i hur de kan hantera relationella utmaningar på jobbet. I ett första skede är det viktigt att reflektera över hur man brukar göra i situationer när man utmanas relationellt. Det är därefter centralt att man får teoretisk input om vad den senaste forskningen rekommenderar avseende framgångsrikt beteende. Till sist är det avgörande att man också får möjlighet att träna in nya ändamålsenliga förhållningssätt. Med denna metodik skapar både individer och arbetsgrupper beredskap inför olika typer av utmaningar på arbetsplatsen.

- Jag brukar likna budskapet i våra utbildningar vid en regnjacka. Lever vi i ett land där det då och då regnar är det smart att investera i en regnjacka. Att vara utomhus utan skydd när det kommer regn är ganska obehagligt och det tar tid att torka upp efter en riktig regnskur. Att helt oförberedd gå ut i sin tunna vårjacka eller skicka sina barn till dagis utan galonbyxor en dag med ösregn är ju inte något bra tips. Detsamma gäller på arbetsplatsen - arbetsgivaren måste se till att rusta sina medarbetare med rustika ”regnjackor”.

Att utrusta medarbetare och organisationer med ”regnjackor” är också en viktig arbetsmiljöfråga. Det ökar individens känsla av inre kontroll, vilket också påverkar upplevelsen av stress på arbetet.  

- Själva poängen med våra utbildningar är att man ska lära sig att se när det börjar dra ihop sig till ”regn” och när det är dags att ta på sig sin regnjacka, säger Emelie. Att relationella utmaningar kan uppstå på arbetet är, precis som regn, något mycket naturligt. Är man rätt rustad kommer man inte att uppleva det som farligt och inte heller att bli lika påverkad av det som hänt. Man börjar inte heller ägna sig åt beteenden som förvärrar situationen, utan kan istället underlätta för den andre att bibehålla sitt lugn. Man håller sig helt enkelt torr, samtidigt som man hjälper den andre att också vara det.

- Lyckas man med detta blir det enklare att gå in i nästa arbetsuppgift och det är lättare att lämna tankarna på arbetet när dagen är slut.  Detta är en vinst, inte bara för individen utan för hela arbetsgruppen.

Alla arbetsplatser och individer har olika behov. Därför kartlägger och skräddarsyr PBM utbildningar i samarbete med kunden. Det kan vara kortare eller längre utbildningar både på grupp- och individnivå.


Om du är intresserad av att få veta mer – kontakta PBM Göteborg: http://www.pbm.se/kontakt

Läs mer om PBMs utbildningar här: http://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

http://www.pbm.se/medarbetare

 

18 april 2018

PBM utvärderar KBT via Telehealth

PBM har nyligen utvärderat sin pilottest av psykologisk distansbehandling via internet, så kallad Telehealth. Resultaten visar sammantaget på goda behandlingsresultat och att KBT via nätet tycks ligga i linje med resultaten för KBT ”ansikte-mot-ansikte”.

Psykologisk behandling via Telehealth gör det bland annat möjligt att erbjuda klienter behandling på platser som inte har tillgång till KBT-psykologer. PBMs utvärdering av Telehealth-piloten visar bland annat att det fysiska avståndet vid distansbehandling även kan minska patientens tröskel att ta upp svåra ämnen.

- Då urvalet har varit begränsat har vi fått vara återhållsamma kring statistiska analyser. Vi kan därför inte uttala oss om signifikans, säger PBM-psykologerna Christer Andemark och Loo Westfelt som har genomfört utvärderingen. Utvärderingen av pilottestet visar dock på behandlingsresultat som ligger i linje med jämförande resultat för klassisk KBT-behandling. Det vill säga behandling ”ansikte- mot-ansikte” som utfördes under samma tidsperiod inom PBM Executive.

Resultaten visar även på en god arbetsallians mellan behandlare och klient samt bra klientnöjdhet. Detta eftersom samtliga klienter kunde tänka sig att rekommendera metoden till en vän.

Enligt Andemark och Westfelt tycks distansbehandling dessutom kunna öka den upplevda tryggheten för klienterna, det vill säga när de befinner sig i sin vanliga hemmiljö, och bidra till mer koncisa samtal.

Ta del av utvärderingsrapporten här: http://www.pbm.se/behandlingsresultat

 

15 april 2018

Regeringen utser psykolog till nationell samordnare

Idag utgör psykisk ohälsa cirka 46 procent av alla pågående sjukskrivningar i Sverige. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa har ökat med 129 procent från juni 2011 till halvårsskiftet 2017. Den 12 april i år utsågs Mandus Frykman, psykolog, ekonom och forskare vid Karolinska Institutet, till nationell samordnare för sjukskrivningsprocessen.

Rollen som nationell samordnare för sjukskrivningsprocessen är en nyinrättad funktion som ingår i regeringens åtgärdsprogram för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. I åtgärdsprogrammet ingår även en nytillsatt utredning om sjukförsäkringen, ledd av Claes Jansson.

Som samordnare ska Frykman se över individens resa genom sjukförsäkringen, det vill säga hur själva sjukskrivningsprocessen kan utvecklas utifrån ett individperspektiv.

Eftersom sjukskrivningsprocessen involverar ett flertal aktörer – arbetsgivare, hälso- och sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling, kommer Frykman bland annat att analysera förutsättningarna för, och främja, samverkan mellan dessa parter.

Mandus Frykmans bakgrund och erfarenheter, även från företagshälsovården, gör honom mycket lämpad att se över hur sjukskrivningsprocessen fungerar och kan utvecklas utifrån ett individperspektiv, enligt regeringen.

Den nationella samordnaren ska delredovisa sitt uppdrag den 30 april 2019. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2020.

Läs mer på: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/regeringen-ser-over-sjukforsakringen/

Läs mer på: https://ki.se/nyheter/ki-forskaren-mandus-frykman-utsedd-till-nationell-samordnare

 

9 april 2018

Aktivitetsbaserade kontor – delade åsikter

Ett forskarlag vid Umeå Universitet har studerat 400 kommuntjänstemäns upplevelser av att byta kontor från företrädesvis cellkontor med egna rum till ett mer aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar att typen av arbetsuppgifter är avgörande för hur bra eller dåligt man mår i öppna miljöer. Därför är det av största vikt att göra en noggrann kartläggning av behov och arbetsuppgifter innan man fattar beslut om aktivitetsbaserade arbetsplatser.

Enligt Lisbeth Slunga Järvholm, docent vid Umeå Universitet och projektledare för forskarlaget som följt och utvärderat flytten av cirka 400 tjänstemän i Örnsköldsviks kommun, finns det många åsikter och känslor kring aktivitetsbaserade kontor. Av bland annat den anledningen ville forskarlaget så långt som möjligt ta reda på fakta kring företeelsen.

Innan flytten hade tjänstemännen i huvudsak egna rum, så kallade cellkontor. Efter flytten fick drygt hälften en aktivitetsbaserad arbetsplats och övriga fick egna eller delade rum. Båda grupperna följdes sex månader före flytt samt sex respektive 18 månader efter.

Resultatet visar att nöjdheten bland medarbetarna varierar kraftigt. Medan chefer och medarbetare med behov av att ofta interagera med kollegor var nöjda visade det sig att medarbetare som hade koncentrationskrävande arbetsuppgifter var missbelåtna. De sistnämnda uppgav att de blev störda och att deras produktivitet sjönk. Även de medarbetare som haft tidigare besvär med stress och psykisk ohälsa upplevde problem med den öppna miljön.

Sammantaget visar resultaten hur viktigt det är med en noggrann kartläggning av arbetsuppgifter och anställas behov, samt att arbetsgivaren tar fram gemensamma spelregler och rutiner innan man beslutar sig för ett aktivitetsbaserat kontor.

Läs hela rapporten här: http://www.phmed.umu.se/digitalAssets/209/209026_slutrapport-aktikon-final.pdf

 

 

 

2 april 2018

Stressrelaterad ohälsa – ett arbetsgivaransvar

Utredningen för hållbart arbetsliv över tid har på uppdrag av regeringen kartlagt kostnaderna för stressrelaterad sjukfrånvaro. Kostnaderna är hisnande och utredarna menar bland annat att arbetsgivarnas kunskaper om hur vi kan förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa måste öka och att kunskaperna implementeras på alla arbetsplatser.

I ett debattinlägg i Aftonbladet skriver utredaren Anders Wallner och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap, att enbart de offentliga utgifterna för stressrelaterad sjukfrånvaro ligger på mellan åtta och nio miljarder kronor per år. Lägger man därtill kostnaden för produktionsbortfall och individens egna kostnader blir summan svindlande.

Den forskning som finns om hur stressrelaterad sjukfrånvaro kan förebyggas och vilka riskfaktorerna är måste användas i arbetslivet. På samma sätt som skyddshjälmen är obligatorisk på byggarbetsplatsen måste kunskaperna om stressrelaterad psykisk ohälsa öka och implementeras i arbetslivet, enligt utredaren.

Forskningen visar bland annat att höga krav kombinerat med svag kontroll, dåligt stöd och bristande ledarskap är farligt. Detsamma gäller för emotionell belastning - samvetsstress - som uppstår på arbeten med hög detaljstyrning, produktivitetskrav och närkontakt med människor inom välfärdssektorn.

Kvinnor är överrepresenterade när det gäller stressrelaterad sjukfrånvaro, men det betyder inte att de är känsligare än männen. Det handlar istället om att kvinnodominerade arbetsplatser har fler riskfaktorer.

Utredningen har även tittat på ökade möjligheter till ledighet och sänkt arbetstid som ett led i att minska stressrelaterad ohälsa, men vare sig utredaren eller forskningen ser arbetstidsförkortning som en effektiv lösning. Tvärtom kan det finnas risker med kortare arbetsdagar. Detta om samma uppgifter ska utföras på kortare tid eller om pausar bortprioriteras.

Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/a/L0ey21

Läs om utredningen här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2018/03/sou-201824/

28 mars 2018

Ökad samverkan behövs mellan vård och arbetsgivare

I en ny studie ska forskare vid Institutet för Miljömedicin undersöka vad som krävs för att uppnå bra, men även vad som förhindrar, samverkan mellan vården och arbetsgivaren för att den som är sjukskriven för psykisk ohälsa lättare ska kunna komma tillbaka i arbete.

Vad behövs för att samverkan mellan vården och arbetsplatsen kan fungera bra och vilka faktorer hindrar samverkan samt vilka etiska frågor kan uppstå? Det är några av de frågeställningar som Elisabeth Björk Brämberg vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, ska titta närmare på i en ny studie som handlar om sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Målet med studien är att förbättra den arbetslivsinriktade rehabiliteringen – att kunna ge verktyg till arbetsgivare, vård och medarbetare.

Satsningen på rehabiliteringskoordinatorer i vården - det vill säga dem som ska underlätta den sjukskrivnes kontakter med chef, primärvård, försäkringskassa med flera aktörer - blir allt vanligare. Satsningen har dock hunnit olika långt i landet.

Enligt Elisabeth Björk Brämberg behövs det verkligen någon som håller i kommunikationen för att förbättra möjligheterna för den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetet. Dessutom måste arbetsgivaren vara involverad i processen. Detta eftersom det är han/hon som är ansvarig för rehabiliteringen. Om inte chefen har kunskap om vad medarbetaren som kommer tillbaka till jobbet orkar med är det svårt att anpassa arbetsuppgifterna.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/hallbar-rehabilitering/tillbaka-till-jobbet-samverkan-behovs/

28 februari 2018

Framgångsrik samordning för patienter med psykisk ohälsa

Genom en speciellt utsedd vårdsamordnare i primärvården får patienter som lider av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest, ett snabbare tillfrisknande och tidigare återgång i arbete. Det visar en vetenskaplig studie från Sahlgrenska Akademin.

Nyligen publicerades den första vetenskapliga studien i Sverige som visar på vikten av primärvårdens roll för patienter med psykisk ohälsa. Det är tidskriften BMC Family Practice som redovisar resultaten från en studie som genomförts av forskare vid Sahlgrenska Akademin, i nära samarbete med Västra Götalandsregionens primärvård. Projektet har undersökt hur särskilda utsedda vårdsamordnare, ofta distriktsköterskor, kan fungera för de personer som söker för depression, ångest och stressrelaterad ohälsa.

Majoriteten av dem som drabbats av psykisk ohälsa söker sig till primärvården. Den som drabbats är i behov av hög kontinuitet i vården och just kontinuitet är något som dagens primärvård har problem med att erbjuda sina patienter. Enligt Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin, kan en patient efter första läkarbesöket få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Att stå på väntelista är ingen bra vård – det är snarare icke-vård.

I studien, som omfattar 400 patienter, jämfördes elva vårdcentraler som infört vårdsamordnare med tolv som erbjöd ”vanlig” vård. Resultatet av studien visar att funktionen med vårdsamordnare ökar såväl tillgänglighet som kontinuitet för denna patientgrupp. De patienter som hade kontakt med en vårdsamordnare tillfrisknade snabbare och återgick även i arbete signifikant tidigare jämfört med den grupp som behandlades i den vanliga vården, det vill säga som inte hade kontakt med en våjämfördes elva vårdcentralerårdekontakt med en ve signifikant tidigare jämfört med den grupp som behandlades i den vanliga vårderdsamordnare.

Funktionen med vårdsamordnare i primärvården har nu utvecklats ytterligare och finns idag på cirka 100 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen, vilket är hälften av vårdcentralerna i regionen.

Läs mer på: https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//vardsamordnare-pa-vardcentraler-ger-snabbare-aterhamtning-vid-depression.cid1552178

 



26 februari 2018

Hög och långvarig gas kan slå ut bromsen

Långvarig stress gör att stresshormonet kortisol är konstant förhöjt. Något som vi inte är skapade för att klara av. När stressen pågått under lång tid kan de naturliga ”stressbromsarna” i hjärnan nötas ned vilket gör att man blir än mer stresskänslig - en ond cirkel som kan vara svår och tidskrävande att bryta.

I en intressant artikel i Dagens Nyheter intervjuas Anders Hansen, psykiatriker och författare till boken ”Hjärnstark”, om vad som händer i hjärnan vid långvarig stress. Enligt Hansen kommer den som är utsatt för stress (höga kortisolnivåer) under en längre tid att bryta ner sina ”stress-bromsar”, vilket på sikt gör att hjärnan bokstavligen krymper. När bromsarna blir utnötta händer också andra saker i vår hjärna – bland annat minskar vår motståndskraft mot högt kortisol och en ond cirkel har startat där olika processer samverkar, där stress föder stress.

Den som fortsätter att stressa utan paus och återhämtning, det vill säga överbelastar stressystemet, kan till slut drabbas av utmattningssyndrom. Något som både kan ge fysiska och psykiska symtom, exempelvis ångest, minnes- och koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Utöver dessa symtom kan man drabbas av depression och då talar man om att individen har en utmattningsdepression.

Hansen gillar inte det vardagliga uttrycket utbrändhet. Han talar istället om urladdning. Detta eftersom epidemiologiska studier visar att de flesta som drabbas blir bra igen, men det kan ta lång tid att bli återställd. Förmodligen på grund av att den som en gång drabbats av utmattningssyndrom blir känsligare för stress. Varför det är så är det ingen som ännu vet. Anders Hansen beskriver det som att isen blir tunnare under fötterna. De som drabbas av utmattningssyndrom är ofta ambitiösa och exekutiva människor. När de känner att livet börjar bli mer normalt vill de leva som vanligt igen. Det är då det gäller att se upp – att vara uppmärksam på tidiga symtom.

Det är lättare att förebygga utmattningssyndrom jämfört med att komma tillbaka. Balans i livet och dagdrivarhjärna (att inte göra något särskilt och bara låta tankarna vandra) är några av de råd som Hansen vill ge. Ingen kan vara exekutiv hela tiden, tvärtom är det troligen nyttigt att inte göra någonting alls. Detta handlar vare sig om lathet eller bristande moral. Enligt Anders Hansen är det lika naivt att säga till någon med utmattningssyndrom att ta sig samman, som att säga det till en människa som drabbats av en hjärtinfarkt.

 

Läs hela artikeln påhttps://www.dn.se/nyheter/vetenskap/det-har-hander-i-hjarnan-vid-stress/



19 februari 2018

Vänskap – viktigare för hälsan än du tror

Trots att flera studier visar på att den som har nära vänskapsrelationer mår bättre och är mindre drabbad av ohälsa jämfört med den som är ensam finns det ingen vänskapsterapeut att gå till. Enligt forskaren och författaren Mats Hilte, som fördjupat sig i vänskapsrelationer, finns det helt enkelt ingen problembearbetning för vänskap.

Idag är det vännerna och inte familjen som skänker mest lycka. Och ju äldre vi blir desto viktigare tycks vännerna bli. Det visar studier från Michigan State University. I en av studierna har forskarna låtit personer över 50 år bedöma kvaliteten på sina vänskapsrelationer. Personerna följdes sedan upp efter sex år, där det visade sig att de som hade problem i sina vänskapsrelationer mådde betydligt sämre jämfört med dem som hade bra relation med sina vänner. Däremot tycktes inte familjerelationerna ha någon betydelse för hälsan.

Enligt Mats Hilte, forskare i sociologi vid Lunds universitet, är det något gåtfullt med vänskap. Den har ett avgörande inflytande över våra liv och trots det pratar vi sällan om den. Det finns helt enkelt ingen problembearbetning för vänskap, det vill säga som det gör för till exempel parrelationer.

Enligt sajten forskning.se har Hilte bland annat fördjupat sig i skillnaderna mellan manlig och kvinnlig vänskap. Han menar att kvinnlig vänskap, precis som stereotypen säger, är mer intim och verbal i förhållande till mäns vänskap. Medan kvinnor oftare pratar om känslor ”ansikte-mot ansikte” sker mäns vänskap sida-vid-sida och är mer praktiskt inriktad, män måste skapa distans i närheten. Men trots distansen är män beroende av vänskapsband – inte minst för deras hälsas skull.

Forskare vid universitetet vid Göttingen har i studier följt han-makaker som fick umgås med sina manliga vänner. Det visade sig att de som fick ”hänga med kompisarna” uppvisade betydligt lägre stressnivåer jämfört med när de umgicks med sin partner eller annan familjemedlem. Dessutom såg man i studien att stressrelaterade sjukdomar bara verkade uppkomma bland honor samt bland de hanar som hade en parrelation.

Fotnot: En studie (2014) från SOM-insitutet vid Göteborgs universitet visar att upp emot en och en halv miljon svenskar är socialt ensamma.

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/02/13/nej-vi-ar-bara-vanner/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

 

7 februari 2018

KBT via nätet kan hjälpa mot hälsoångest

Det är helt normalt att då och då oroa sig över hälsan, men när oron pågår en längre tid och tar sig orimliga proportioner kan det få negativa konsekvenser för hälsan. Flera studier visar att en effektiv behandling mot hälsoångest och hypokondri är kognitiv beteendeterapi (KBT). För att geografiskt sprida tillgången till denna behandling har forskare vid Karolinska Institutet nu utvecklat en form av KBT via internet.

Flera utländska studier visar att hälsoångest är vanligare än vad många tror. Uppskattningsvis bedömer man att cirka fem procent av befolkningen är drabbade. Den starka oro som personen som lider av hälsoångest upplever handlar ofta om rädsla för cancer eller neurologiska sjukdomar. Vissa känner denna oro i perioder medan andra har starka oroskänslor nästan dagligen.

Enligt Erland Axelsson, psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet (KI), medför hälsoångest bland annat sänkt livskvalitet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och passivitet. Ofta går ångesten även ut över nära relationer. Flera studier har visat att KBT för hälsoångest och hypokondri minskar oron för såväl sjukdom i sig som den drabbade personens nedstämdhet.

Eftersom tillgången till KBT är skral i stora delar av Sverige har forskare vid KI utvecklat en form av KBT via internet – ett självhjälpsprogram som visat på mycket lovande resultat i tre stora studier. De närmaste åren kommer nu forskarna att försöka besvara frågan om hur pass väl internetbaserad terapi för hälsoångest och hypokondri står sig jämfört med vanlig KBT-terapi.

Läs mer på: https://www.netdoktor.se/psykiatri/depression-angest/artiklar/internetbaserad-kbt-ny-behandling-for-halsoangest-hypokondri/



5 februari 2018

Högkänslighet – ett medfött personlighetsdrag

Upp emot 20 procent av alla människor kan definieras som ”högkänsliga”. Enligt den amerikanska forskaren och psykoterapeuten Elaine Aron är högkänslighet förknippat med både för- och nackdelar. Till fördelarna hör exempelvis kreativitet och empati. Till nackdelarna hör risken för överstimulering - något som kan leda till bland annat sömnsvårigheter, depression och utbrändhet.

Elaine Aron, verksam vid Stony Brook University i New York, är känd för sin forskning, men även för sina populära böcker om ”högkänslighet”, HSP (highly sensitive person). I en artikel i Svenska Dagbladet berättar hon om den nya forskningen kring begreppet HSP, eller ”differentiell mottaglighet” som många inom forskningsvärlden numera benämner det.

Att vara en högkänslig person innebär att man är extra mottaglig för både fysiska och psykiska stimuli från omgivningen. Enligt Elaine Aron bearbetar dessa personers hjärnor intrycken mer intensivt och därför blir de också mer sårbara. Utsätts de till exempel för alltför mycket stress riskerar de att drabbas av psykisk ohälsa.

Denna genetiska känslighet har länge ansetts som negativ eftersom personerna i fråga drabbas extra hårt vid stress, men nu visar den senaste forskningen att de även är extra känsliga för positiva intryck. Och om de växer upp med stöttande föräldrar och lärare kan de, enligt Elaine Aron, både uppvisa bättre prestationer och större välmående jämfört med mer motståndskraftiga personligheter.

Elaine Aron har i sin forskning utvecklat den så kallade ”HSP-skalan” - ett självskattningstest som skattar individens känslighet. Som exempel visar en studie, där 100 personer exponerades för känslomässigt laddade bilder, att de som låg högt på HSP-skalan upplevde bilderna mer intensivt. Detta gällde framför allt dem som visade på positiva känslor och extra tydligt blev det bland de personer som upplevt att de haft bra föräldrar under sin uppväxt.

I en uppföljande studie, där man använt sig av magnetkamera för att mäta och jämföra hjärnaktivitet, visar det sig att den känslighet som skattas i ”HSP-skalan” också kan kopplas till speciella emotionella reaktioner och aktivitetsmönster i hjärnan.

Vissa forskare har ifrågasatt begreppet högkänslighet och menar att den extra känslighet som beskrivs egentligen är ett tecken på autism, men enligt Elaine Aron finns det skillnader. Såväl högkänsliga som autistiska individer är extra mottagliga för intryck från omgivningen, men autistiska personer saknar bland annat den högkänsliga individens stora förmåga att läsa andras tankar och känslor.

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/hogkanslig-extra-mottaglig--aven-for-positiva-signaler

31 januari 2018

Arbetsrelaterad stress bland ST-läkare

En ny studie om arbetsrelaterad stress bland 147 ST-läkare i allmänmedicin visar att över hälften av läkarna upplever stress över en ökad arbetsbelastning och att de inte kan bestämma över sin egen arbetstid. Värst drabbade är de kvinnliga ST-läkarna som arbetar på offentligt drivna vårdcentraler.

ST-läkaren Karin Pokorny har genomfört en studie bland 147 ST-läkare (läkare under specialisttjänstgöring) i Göteborg och södra Bohuslän. Upprinnelsen till studien var hennes upplevelse av att ST-kollegorna verkade må dåligt – att samtalsämnet när kollegorna träffades nästan alltid präglades av den ohållbara arbetssituationen och den höga nivån av stress som de upplevde.

Resultatet av studien visar att runt hälften av ST-läkarna upplever arbetsrelaterad stress – framför allt över en alltför hög arbetsbelastning och över att de upplever att de inte kan bestämma över sin egen arbetstid. En stor stressfaktor visar sig vara ST-läkarnas egna individuella krav och engagemang. Det vill säga höga krav på sig själva och att de har svårt att säga nej trots en redan hög arbetsbörda.

Mest stressade är de kvinnliga läkarna, där 60 procent uppger att de är stressade jämfört med 40 procent av de manliga läkarna. Och allra mest stressade är de som arbetar på offentliga vårdcentraler.

Enligt Läkartidningen är Karin Pokorny förvånad över att skillnaderna mellan offentligt- och privat anställda är så stora när det gäller bland annat inflytande, organisation/konflikter och stress. Notabelt är även att studien visar att de manliga ST-läkarna i högre utsträckning är anställda på privat drivna vårdcentraler jämfört med de kvinnliga läkarna.

Läs hela artikeln på: http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/01/Halften-av-ST-lakarna-i-Goteborg-och-Sodra-Bohuslan-upplever-arbetsrelaterad-stress/

29 januari 2018

Skuldkänslor – både på gott och ont

Det finns många fördelar med att känna skuld. Känslan skyddar oss till exempel emot att vara för själviska och utgör ett viktigt kitt för att vi ska kunna samarbeta med andra. Men skuldkänslor kan också skapa problem. Om de tar över vardagen kan de vara ett tecken på att någonting inte står rätt till.

Vi människor är sociala varelser, men också några av de mest aggressiva varelserna på jorden. Dessa två aspekter måste fungera ihop för att vi ska kunna samarbeta och leva tillsammans. Det är här skuldkänslorna kommer in.

I en artikel i Dagens Nyheter säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, att det finns studier som visar att dessa psykologiska funktioner är rent evolutionära. Människor som känner skuld har klarat sig bättre eftersom de har haft färre konflikter och bättre möjligheter att överleva tack vara sina intima samhällen. Detta samtidigt som de har kunnat använda våld mot andra.

Trots att skuldkänslor har en faktisk funktion för mänskligheten kan de också skapa problem och signalera att någonting inte står rätt till. Som exempel är ett av symtomen på stark stress ökade skuldkänslor och ett av kriterierna vid depression är starka obefogade skuldkänslor.

Enligt professor Carlbring är det alltså inte sjukt att känna skuld när så är befogat, men känslor av obefogad skuld - överdrivna skuldkänslor, kombinerade med känslor av att man är värdelös - är varningstecken. Då ska man söka hjälp och behandling för sina problem. Det är dock inte alltid så lätt att själv kunna avgöra om ens känslor är överdrivna eller inte, men har man dessa obefogade känslor dagligen kan det vara ett tecken på nedstämdhet eller depression.

Sedan finns naturligtvis den absoluta motsatsen – att ha bristande skuldkänslor - vilket också kan skapa problem för individen, men då i form av att man uppfattas som okänslig eller självisk. Att få en sådan individ att känna skuld för saker och ting kan vara svårt, men att prata om det är en bra början - till exempel om hur man själv upplever och känner sig i situationen.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/insidan/skuldkanslor-kan-vara-positiva-om-de-inte-tar-over/

 

17 januari 2018

Forskning om arbetsmiljö och hälsa får 22 miljoner

Drygt 22 miljoner kronor är den summa som AFA Försäkring nu delar ut till tio nya forskningsprojekt som ska bidra till att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Ett av projekten handlar om att minska psykosociala- och fysiska arbetsmiljörisker ett annat om att göra det möjligt för människor att arbeta längre – högre upp i åldern – och ett tredje att främja ökad arbetsåtergång bland personer med psykisk ohälsa.

I 2017-års fjärde anslagsomgång beviljar nu AFA Försäkring, på uppdrag av arbetsmarknadens parter, totalt 22 191 000 kronor till tio nya forskningsprojekt som har fokus på arbetsmiljö och hälsa.

Ett av dessa projekt ska fokusera på att öka återgång till arbete bland personer med psykisk ohälsa, bland annat genom att utveckla strategier för främjande av samverkan som rehabiliteringsmetod. Projektet ska undersöka och identifiera de faktorer som möjliggör och hindrar samverkan i rehabiliteringsarbetet mellan vårdcentral, arbetsgivare, försäkringskassa, företagshälsovård och den sjukskrivne som drabbats av psykisk ohälsa (måttlig depression, ångest eller reaktioner på stress). Det är Elisabeth Björk Brämberg, doktor i vårdvetenskap på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, som tilldelas 1 756 000 kronor för projektet ”Möjliggörande och hindrande faktorer samt etiska aspekter vid samverkan med syfte att öka återgång i arbetet bland personer med psykisk ohälsa”.

Projektet ”Modell för prediktiv bedömning av kognitiv arbetsbelastning – PreKo” är ett annat projekt som tilldelats forskningsanslag. Projektet ska fokusera på att tidspress ökar den mentala påfrestningen och kan orsaka arbetsrelaterad stress, bristande motivation och sjukfrånvaro. Det är Cecilia Berlin, doktor i ergonomi vid Chalmers Tekniska högskola, som tilldelats 4 500 000 kronor för att undersöka hur kognitiva och fysiska aspekter i industriellt monteringsarbete samverkar och för att utveckla en modell för förebyggande belastningsbedömning.

Exempel på ytterligare projekt som tilldelats forskningsanslag är ”Hållbart arbetsliv – utveckling av åldersmedvetet ledarskap bland kommunala chefer utifrån swAge-modellen”. Det är Kerstin Nilsson, docent i folkhälsovetenskap vid avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, som tilldelas 3 565 000 kronor. Detta för att utbilda chefer och HR-personal i Helsingborgs kommun att organisera arbetet så att det främjar arbetsmiljön så att fler kan arbeta i högre ålder. Samt projektet ”Etablering av nationella normvärden avseende den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på svenska arbetsplatser”. Projektet, som leds av Hanne Berthelsen vid Malmö universitet, har tilldelats 3 206 000 kronor för att ta fram nationella normvärden och validera de forskningsbaserade arbetsmiljöenkäterna COPSOQ och PSC, Psychosocial Safety Climate.

Läs mer på: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2018/01/22-miljoner-kronor-till-ny-forskning-om-arbetsmiljo-och-halsa/

10 januari 2018

Rädsla för stress kan leda till stressymtom

En nyligen genomförd enkätundersökning bland 1.080 personer mellan 18 och 79 år visar att 58 procent av de tillfrågade under det senaste året känt oro för att stress ska påverka deras hälsa negativt. Stressforskare ifrågasätter dock att den gängse bilden av stress endast skulle vara av ondo. Vi människor är skapta för att hantera stress. Om vi inte varit det hade vi inte överlevt.

I undersökningen, som genomförts av Novus på uppdrag av Skandia, uppger mer än hälften av de tillfrågade att de varit oroliga för sin egen hälsa på grund av stress och 24 procent att de inte känner tillräckligt stöd från sin arbetsgivare när det gäller sitt mentala välmående.

Att mental hälsa hör nära samman med den fysiska hälsan är allmänt vedertaget och i undersökningen frågade man därför också om vilka hälso- och livsstilsutmaningar som personerna såg som störst. Som nummer ett kom motion – det vill säga den största utmaningen (hälften av de tillfrågade). Som nummer två kom sömn (28 procent) och som nummer tre matvanor (25 procent). Stress kom först på fjärde plats (24 procent).

Kristina Alexandersson, professor vid Karolinska Institutet och verksam vid Stockholm Stress Center, säger i en intervju i Dagens Nyheter att hon kan förstå att motion hamnar på plats nummer ett. Och även om det finns vetenskapligt stöd för att stress, kopplat till dålig psykosocial arbetsmiljö, innebär en högre risk för bland annat depression anser forskarna att stress inte bara är av ondo. Tvärtom kan för lite stress - att ha för låg sysselsättning - göra att människor mår sämre. Som exempel är sjukskrivning i utmattningssyndrom vanligare bland arbetslösa än bland dem som har en sysselsättning. Utmattningssyndrom är kopplat till så många fler faktorer i livet.

Alexandersson tror att massmediernas stora fokusering på stress paradoxalt nog kan innebär en risk – att människor blir mer stressade när de tror att det är farligt att uppleva stress. Hjärnan har nämligen en förmåga att forma symtom och kan även tolka förändringar i kroppen som symtom, snarare än som ett ofarligt brus. Dessutom behövs det mer forskning kring vårt behov av vila och återhämtning, enligt Kristina Alexandersson. Jämfört med förr har vi så mycket mer fritid och stora förväntningar på hur livet ska vara. Kanske behöver våra hjärnor vila mer?

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/5-av-10-kanner-oro-for-att-stress-ska-skada-deras-halsa/

8 januari 2018

Rättvist ledarskap påverkar nattsömnen

Under tolv år har forskare vid finska Arbetshälsoinstitutet följt 25 000 kommunanställda för att framför allt skapa sig en uppfattning om hur jobbstress och upplevda orättvisor påverkar de anställdas sömn. I korthet visar den omfattande studien på att ett rättvist ledarskap och mindre stress på jobbet är helt rätt medicin för en god nattsömn.

Nu är det bevisat: Arbetsvillkoren påverkar helt klart anställdas nattsömn. Den finska studien visar att de som hade en god nattsömn vid studiens start fick en avsevärt sämre sömn när arbetsvillkoren försämrades. Av dem som utsattes för stress började en tredjedel sova sämre och bland dem som upplevde orättvisor började närmare var sjätte drabbas av sömnproblem. Motsatt förhållande kunde ses bland dem som redan vid studiens start hade sömnproblem. Här såg forskarna klara förbättringar när arbetsförhållandena förbättrades. Sömnproblemen gick ner vid minskad stress med närmare en fjärdedel och vid minskade orättvisor med närmare en femtedel.

Under de senaste åren har flera vetenskapliga studier visat att dålig sömn leder till koncentrationssvårigheter och minskad produktivitet. Är sömnstörningarna dessutom långvariga kan de ge upphov till svåra medicinska problem för den drabbade som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Enligt forskarna är detta några av de orsaker som gör att arbetsgivare borde ta anställdas sömn på största allvar och arbeta för att skapa goda arbetsvillkor och åtgärda de faktorer på jobbet som påvisligen leder till sämre sömn.

Sådana faktorer kan vara att omorganisera arbetet och utbilda chefer i rättvist och opartiskt bemötande. Under studien har forskarna bland annat mätt den organisatoriska rättvisan – något som i hög grad rör ledarskapet. Det handlar exempelvis om att man som anställd känner att chefen lyssnar till en, tar hänsyn till ens åsikter och om man upplever att man får tillräckligt med information.

Stress mättes genom den så kallade krav-kontrollmodellen som visar på om svarspersonerna upplever rimliga krav, har inflytande över sina arbetsuppgifter och känner tillräckligt stöd.

Enligt forskarna pekar allt på att resultaten från studien kan appliceras på alla anställda, oavsett land eller bransch.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/ledarskap-och-organisation/rimliga-krav-och-rattvisa-gynnar-nattsomnen/

20 december 2017

Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen – så påverkas vi

Aktivitetsbaserade arbetsplatser och öppna kontorslandskap blir allt vanligare bland svenska företag. Men allt eftersom väggarna rivs frågar sig fler och fler om vi verkligen trivs bäst i öppna landskap? Forskning visar på att högre tillfredsställelse med arbetsmiljön är positivt korrelerat med ökad produktivitet. I ljuset av detta är det intressant att fundera kring hur så kallade aktivitetsbaserade arbetsplatser påverkar hälsan och produktionen hos de anställda. Det skriver Linda Cardeberg, leg. psykolog och organisationskonsult i PBM.

Begreppet aktivitetsbaserade arbetsplatser innebär i korthet att ingen medarbetare har en egen arbetsplats, med eget skrivbord. Individen är mobil och väljer själv var han/hon ska sitta och utföra sitt arbete för dagen. Man frångår således både den traditionella lösningen där alla hade eget rum (så kallat ”cellkontor”), men det är även ett steg bort från kontorslandskap. Arbetsmiljön ska alltså utformas utefter vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Vanligt är att ha tre zoner: en tyst och stilla, en mellantyst och en mer livlig zon som kan användas för möten och diskussioner kollegor emellan. Det finns även mötesrum som kan bokas. Personliga tillhörigheter förvaras i ett skåp.

Att genomdriva en sådan planlösning handlar inte enbart om att skapa en ny sorts arbetsmiljö. Det är en ganska omfattande process, som bör vara ett led i utvecklingsarbetet för företaget. Från ledningens håll kan syftet vara att spara lokalkostnader och förhoppningsvis uppnå ökad kreativitet och produktivitet.

Hjärn- och stressforskningen menar på att vi människor koncentrerar oss lättast - och presterar bäst -om vi känner att vi har en trygg arbetsmiljö där vi inte ständigt blir avbrutna. Om man blir avbruten kan det ta upp till 15 minuter att återfå samma fokus som innan. Forskning på öppna kontorslandskap visar också att koncentrationen försämras och att man tar ut fler sjukdagar jämfört med om man sitter i eget rum. Detta kan till exempel härledas till fler störningsmoment och att virus lättare sprids i öppna kontorslandskap.

Enligt Christina Bodin Danielsson, forskare inom området arkitektur och stress, överväger fördelarna med att övergå från kontorslandskap till aktivitetsbaserad arbetsplats. Känslan av kontroll ökar då valfriheten ökar. Så länge det finns tillräckligt med zoner/rum för tyst arbete kan du också få bättre möjlighet att jobba koncentrerat jämfört med i ett öppet kontorslandskap. I förhållande till cellkontor ökar möjligheten till spontana möten och social samvaro, vilket av många ses som positivt. Det kan också öka effektiviteten. I en holländsk studie såg man ingen minskning i produktiviteten när man övergick från cellkontor till aktivitetsbaserad kontorsmiljö, däremot såg man en liten ökning av hälsan. Det verkar också som att medarbetarnas upplevelse av ledarskapet förbättras i aktivitetsbaserade arbetsmiljöer, då hierarkier och positioner suddas ut.

Riskerna med att övergå till en aktivitetsbaserad arbetsplats verkar framförallt uppstå om man inte har gjort en grundlig analys innan. Arbetssättet passar inte alla arbetsplatser. Man behöver noga analysera vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Hur mycket möten, kommunikation och interaktion kräver arbetsuppgifterna? Hur mycket komplext, koncentrationskrävande, arbete ska utföras? Repetitiva arbetsuppgifter som är automatiserade kräver inte lika hög koncentration och därmed mindre behov av tyst yta, jämfört med det komplexa och koncentrationskrävande. Man behöver också ta hänsyn till att människor är olika i sin personlighet. Vissa föredrar liv och rörelse runt omkring sig då de ska arbeta, medan andra personer - som uppskattar rutiner, vana och trygghet - troligtvis skulle kunna uppleva en aktivitetsbaserad arbetsplats som mer stressande och därmed prestera sämre. Erfarenheter från arbetsplatser där aktivitetsbaserad arbetsmiljö införts tyder också på att det är av allra största vikt att det finns tillräckligt med arbetsplatser, det vill säga att det inte uppstår situationer där anställda behöver ”jaga” en arbetsplats för dagen.

I en tid där trenden går mot aktivitetsbaserade arbetsplatser behöver vi således tänka till innan - och ställa oss frågan - hur kommer detta påverka de anställda, deras mående och produktivitet?


11 december 2017

Hög svarsfrekvens och bra resultat för PBM

Ett seriöst kvalitetsarbete bygger på att verksamheten planerar, följer upp och utvärderar sitt arbete och sedan omsätter resultaten i vardagen. Det gör PBM. Genom åren har företaget utvecklat en tydlig kvalitetsorganisation med engagerade medarbetare som arbetar strukturerat med uppföljning av all behandling och rehabilitering samt forskning och utveckling. Två magisteruppsatser och två doktorander i företaget är några exempel på PBMs kontinuerliga arbetet med att förfina sitt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

2016-års utvärdering visar att hela 79 procent av patienterna upplever att målen med rehabiliteringen i stort sett är uppfyllda.

- Ja, det verkar som om vi gör rätt. Vi har både hög svarsfrekvens och bra resultat. Det är naturligtvis jätteroligt att få denna återkoppling, säger docent Gunilla Brodda Jansen, som är forsknings- och utvecklingsansvarig inom PBM. Resultaten innebär att dessa patienter inte skulle kunna inkluderas i rehabiliteringsprogrammet idag. Detta eftersom de har så få symtom kvar. Nu väntar vi med spänning på resultaten från ett-års-uppföljningen efter avslutad rehabilitering.

PBM har i princip alltid följt upp behandling och rehabilitering, men inte så samlat såsom de gjort de senaste åren. Genom att skapa en organisation för kvalitet och att börja använda patientmaterialet i magisteruppsatser inom verksamheten ökade kvalitetstänkandet bland medarbetarna.

- Som en följd av studierna kunde vi bland annat påvisa att smärtpatienter hade en högre grad av symtom på stress jämfört med dem som rehabiliterades för utmattningssyndrom, säger Gunilla. Mycket intressant, bland annat eftersom smärta kombinerat med utmattningssyndrom är något som vi fortsatt måste lära oss ännu mera om. Från och med 2017 är jag även handledare till en av våra psykologer i PBM, som är doktorand vid Uppsala Universitet. Han kommer nu att forska på vårt material, vilket ytterligare lägger en stabil grund för vårt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan PBM införde kvalitetsansvariga vid samtliga verksamheter har svarsfrekvensen bland patienter och privata klienter stigit avsevärt. Idag kan man stoltsera med 100 procent svarsfrekvens före behandling och 80 procent efter avslutad behandling bland patienterna inom vårdvalet. Tidigare var svarsfrekvensen efter behandling 30 procent.

- Ju mer data som ackumuleras desto säkrare blir statistiken, vilket naturligtvis är stimulerande för alla oss som arbetar här. Nu har vi infört samma procedur bland våra privata klienter, det vill säga dem som behandlas inom den privata marknaden.

Mätningarna inom den privata marknaden är ännu i sin linda, men redan nu kan man se en ordentlig ökning av svarsfrekvensen. År 2017 var svarsfrekvensen före behandling 83 procent och efter behandling har den stigit från ynka fyra procent till 45 procent.

- Dessa klienter har blandade symtom, t ex ångest-, stress- och depressionssymtom, men en relativt hög arbetsförmåga när de första gången besöker oss. Vi kan nu se, förutom att svarsfrekvensen bland dessa personer ökar, att deras sömnbesvär avsevärt förbättrats. Detsamma gäller för deras ångest-, stress- och depressionssymtom. De har sjunkit till en normalnivå och de uppfyller alltså inte längre kriterierna för t ex depression.

Enligt Gunilla visar detta på hur viktigt det är att det finns en tydlig struktur för kvalitetsarbetet med dedikerade personer – det vill säga utvalda personer som befinner sig direkt i den kliniska vardagen. Genom att kontinuerligt följa upp och återrapportera till medarbetarna skapas ett större engagemang och förståelse för vikten av utvärdering.

Läs mer om PBMs resultat på: http://www.pbm.se/behandlingsresultat

Läs mer om PBMs forskning och utveckling på: http://www.pbm.se/forskning

6 december 2017

Psykisk ohälsa fortsätter att öka i offentlig sektor

Samtidigt som antalet långa sjukskrivningar börjar avta fortsätter sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa att öka inom kommuner och landsting. Anställda i så kallade kontaktyrken, t ex socialarbetare, läkare, kuratorer och förskollärare, är extra drabbade. Det visar ny statistik från AFA Försäkrings skadedatabas.

Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar och det finns statistiska skillnader mellan män och kvinnor. Det visar AFA Försäkrings fjärde ämnesspecifika delrapport ”Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn” som omfattar olika diagnoser, som exempelvis depressioner, stressreaktioner och ångest.

År 2015 kunde 46 procent av de långa sjukskrivningarna bland kvinnor härledas till psykiska diagnoser och 41 procent av männens. Särskilt drabbade av psykisk ohälsa är dem som har så kallade kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn. Därför har AFA även i denna rapport tittat närmare på några av kontaktyrkesgrupperna, förskollärare, fritidspedagoger, socialarbetare, kuratorer, psykologer samt läkare.

I en preliminär jämförelse mellan åren 2015 och 2016 kan man konstatera att sjukfall med psykiatrisk diagnos har ökat bland läkare. Procentuellt sett finns den största ökningen bland manliga läkare, från 3,6 till 4,6 procent/1000 läkare, men utgår man från en längre tidsperiod är det de kvinnliga läkarna som har störst ökning. Mellan åren 2009 och 2016 har de långa sjukskrivningarna, på grund av psykiska diagnoser, bland kvinnliga läkare ökat från 4,4 procent/1000 läkare till 13,4 procent.

Läs mer på: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/20172/12/psykisk-ohalsa-i-kommuner-och-landsting/

 

4 december 2017

Ny studie visar: Unga kvinnor mår allt sämre

En långsiktig befolkningsbaserad studie från Umeå Universitet och Region Norrbotten visar att från år 1990 till 2014 har utvecklingen när det gäller självskattad hälsa bland kvinnor i åldrarna 25-34 år blivit allt sämre. Samtidigt visar studien att män i samma åldersspann mår bättre. Några av orsakerna till den negativa utvecklingen för kvinnor kan bero på tuffare krav i kvinnodominerande yrken, samvetsstress och samhällsvärderingar.

I studien ”Monica i Norra Sverige” har forskarna analyserat svar från 1 811 personer under åren 1990-2014. Studien visar att år 1990 självskattade 8,5 procent av kvinnorna sin hälsa som sämre jämfört med andra jämnårigas. År 2014 hade samma andel stigit till 20 procent. Ett motsatt förhållande visade sig råda för män.

I studien kunde man även se en ökad andel av fetma, oroskänslor och missnöje med ekonomin, med mera bland studiedeltagarna. Detta samtidigt som andelen, både män och kvinnor, visade på ökad fysisk aktivitet!

Några av orsakerna till den negativa utvecklingen bland kvinnorna kan enlig forskarna vara: Motstridiga normsystem i samhället (jämställdhet och könsuppfattningar) där kvinnan måste ”klara allt”.  Samhällsvärderingar som sätter press på att vara både framgångsrik, aktiv och vacker. Tuffare arbetsförhållanden inom t ex vård- och omsorgsyrken. Utbrändhet och samvetsstress, med mera.

Orsakerna till den positiva utvecklingen bland män kan enligt forskarna vara: Män värderas högre på arbetsmarknaden. Delat ansvar för hem och barn är bra för mäns hälsa. Mindre bundenhet till rigida mansnormer.

Att skatta sin hälsa som sämre än andras innebär enlig forskarna sannolikt en risk för ökad sjuklighet, såväl kort- som långsiktigt. Något som gör att arbetet med jämställdhet och män och kvinnors rätt till lika hälsa kräver ett rejält omtag i Sverige.

Läs mer på:  http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//forsamrad-halsa-for-unga-kvinnor-och-forbattrad-halsa-for-unga-man-sedan-1990.cid288274?utm_source=Minds+veckobrev&utm_campaign=7d70194d38-EMAIL_CAMPAIGN_2017_11_26&utm_medium=email&utm_term=0_e8de409d60-7d70194d38-224650561

http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0187896

22 november 2017

Stressad personal hotar patientsäkerheten

Västra Götalandsregionen har genomfört en stor patientsäkerhetsenkät samt en medarbetarundersökning bland 34 000 medarbetare. Flera av svaren visar på tydliga problem med tidsbrist och stress. Så pass allvarliga att 77 procent av de tillfrågade anser att deras chef förbiser patientsäkerheten.

Undersökningsresultaten visar bland annat att 28 procent anser att patientsäkerheten får stå tillbaka för att de dagliga sysslorna ska hinnas med och 27 procent uppger att de inte hinner med sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid.

Många är också oroliga för att bestraffas om de gör några misstag. Som exempel upplever 66 procent att avvikelserapporteringen, istället för att påvisa problemen i organisationen, pekar ut personen som rapporterat avvikelsen. 57 procent av de tillfrågade oroas också över att begångna misstag kommer att registreras och sedan förfölja dem.

Trots att så många som nio av tio tycker att arbetet känns meningsfullt finns det även många svar som indikerar problem med stress och tidsbrist i vardagen. 33 procent upplever t ex att de sällan har tid för eftertanke och reflektion och 22 procent att de inte har möjlighet till återhämtning.

Läs mer på: http://news.cision.com/se/vastra-gotalandsregionen/r/sa-tycker-vgr-s-medarbetare-om-sitt-arbete-och-patientsakerheten,c2386541

20 november 2017

Jobbmobbning måste stävjas

En undersökning från SACO bland 1000 akademiker visar att var femte individ känt sig trakasserad eller utfryst på jobbet det senaste året. Värst drabbade är de som arbetar inom offentlig sektor.

Idag kan fyra av tio sjukskrivningar härledas till psykisk ohälsa. En bidragande orsak är mobbning. Enligt SACO finns det klara brister i lagstiftningen och man uppmanar därför regeringen till en ordentlig översyn av regelverket.

Bland annat anser man att dagens lagstiftning endast fokuserar på förebyggande arbete, något som knappast hjälper den som är utsatt. En arbetsgivare kan idag fällas för diskriminering om en anställd trakasseras för hudfärg eller kön. Om en anställd däremot utsätts för mobbning på grund av han eller hon är illa omtyckt finns inget rättsligt regelverk att tillgripa.

Enligt SACOs ordförande Göran Arrius är detta orimligt. Han kräver nu insatser från regeringen för att få ett slut på trakasserierna på våra arbetsplatser.

Läs mer på: https://www.saco.se/press/aktuellt-fran-saco/pressmeddelanden/var-femte-akademiker-utfryst-pa-jobbet/

15 november 2017

PBM Kista tolkar smärta och utmattningssyndrom

På Järvafältet i Stockholms län bor över 60 000 människor från jordens alla hörn. Många av dem har flytt från oroshärdar och med sig i bagaget har de ofta traumatiska upplevelser, ofta sådana som resulterar i psykisk ohälsa. Befolkningen på Järvafältet har länge saknat lokala vårdaktörer att vända sig till för sina problem, men det har nu PBM rått bot på genom sin nya rehabiliteringsklinik i Kista.

Vår bildtext

Den 19 oktober invigde hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) PBM Kista, den första rehabiliteringskliniken på Järvafältet inom vårdvalet: Behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom.  Invigningen drog till sig många besökare, såväl politiker som landstingstjänstemän men även blivande remittenter.

- Att så många kom till invigningen visar bland annat på hur stor saknaden varit efter en klinik på Järvafältet att kunna remittera patienter, med denna problematik, till, säger Erik Aschan, verksamhetschef och leg. fysioterapeut. Denna del av Stockholm har länge varit en svart fläck på kartan när det gäller vårdaktörer som är specialiserade på beteendepsykologi och rehabilitering. Nu hoppas vi kunna nå målgrupper som inte tidigare kunnat ta del av denna vård, ofta på grund av långa avstånd till en klinik och på grund av språkförbistringar.

Enligt Erik tar psykisk ohälsa bland många i den utrikesfödda målgruppen sig i uttryck som fysisk smärta. I flertalet av de hemländer som de kommer ifrån är psykisk ohälsa oerhört stigmatiserat. Därför uttrycker de psykiskt lidande i termer av fysisk smärta – till exempel att deras hjärta håller på att brista. Detta gör att mycket av behandlingen som sker i Kista behöver basera sig på patienternas upplevelser.

- PBM Kista erbjuder samma behandlingsprogram som vi gör vid våra övriga verksamheter i Stockholm, men en anpassning till utrikesfödda är under uppbyggnad.

Som ett exempel startar vi i januari 2018 vår första grupp med enbart utrikesfödda patienter. Vi kommer att ha tolkar inom bl a arabiska, persiska, somaliska och tigrinha, med under behandlingen.

Vidare kommer PBM Kista även att väva in lärdomar från ett stort rehabiliteringsprojekt i sin verksamhet.  Projektet har bedrivits på Karolinska Huddinge av Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken vid Danderyds sjukhus och har bestått av smärtrehabilitering för patienter med behov av språktolk.

- Idag är majoriteten av våra patienter svenskfödda, men vår förhoppning är att vi nu allt eftersom ska nå ut bredare till remittenter, vårdcentraler med flera, om vår existens så att fler utrikesfödda kan få ta del av vår behandlingsmodell, säger Erik.

Läs mer om vårdvalet och PBMs modell på: http://www.pbm.se/vardvalet-startsida

 

13 november 2017

Nära en miljon mår psykisk dåligt av att gå till jobbet

Branschföreningen Sveriges Företagshälsors senaste undersökning, som omfattar 10 000 personer på arbetsmarknaden, visar att en femtedel mår psykisk dåligt av att gå till arbetet, några eller flera gånger i månaden. Det motsvarar cirka en miljon anställda. Undersökningen visar också att det är ungefär dubbelt så många yngre kvinnor jämfört med äldre män som upplever psykiska obehag – mest drabbade är anställda i vård, omsorg och skola.

Lättar psykisk ohälsa kan orsakas såväl i som utanför arbetet, men det finns vetenskapliga bevis för att det finns ett starkt samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa. Goda arbetsplatser förebygger och skyddar mot påfrestningar som kan orsaka lättare psykisk ohälsa, t ex att det finns ett rättvist och stödjande ledarskap, möjligheter till inflytande och balans mellan arbete och fritid.

Enligt Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen, kan man i undersökningen se ett tydligt samband mellan individens upplevelse av obehag och dennes upplevelse av arbetsmiljön. Rapporten visar att upplevelsen av arbetsmiljön inte har att göra med den position man har – det är lika många med som utan chefsansvar som säger att de upplever psykiska obehag att gå till jobbet. Det framkommer även att upplevelsen av ledarskapet på den egna arbetsplatsen är sämre bland dem som känner psykiska obehag av att gå till arbetet.

I resultaten kan man även se tydliga skillnader mellan män och kvinnor och olika åldersgruppers upplevelser av arbetsmiljön. Den yngre generationen, kvinnor upp till 30 år och anställda i skola, vård och omsorg är dem som är överrepresenterade i upplevelsen av psykiska obehag av att gå till arbetet.

Ta del av hela rapporten på: http://www.foretagshalsor.se/sites/default/files/fsf/Filer/jobbh_2017_delrapp_1_0.pdf

 

8 november 2017

Chefer sover för dåligt

Tidningen Chefs nyligen genomförda undersökning bland 1646 personer visar att inte mindre än sju av tio chefer lider av så pass stora sömnproblem att det inverkar menligt på deras yrkesroll som ledare. Sömnproblemen har nästan dubblerats jämfört med för fem år sedan då föregående undersökning genomfördes.

Undersökningen visar bland annat på att de flesta – 57 procent – av cheferna endast sover 5-6 timmar per natt.  67 procent sover dåligt på grund av jobbrelaterad oro och stress. 23 procent på grund av allmän stress och oro och tio procent på grund av smärtrelaterad oro.

Enligt en forskningssammanställning i Ashridge Journal kan redan en liten sömnbrist påverka den exekutiva förmågan. Det handlar bland annat om att kunna hantera snabba förändringar, att kunna göra riskbedömningar och konsekvensanalyser samt att ha en kreativ och kommunikativ förmåga.

Än värre är att sömnbrist även försämrar all form av emotionell intelligens, till exempel självinsikt, självkontroll, självförtroende och empati. Det vill säga egenskaper som kanske är de allra viktigaste att besitta som chef med personalansvar.

Läs mer på: https://chef.se/7-av-10-chefer-lider-av-somnproblem/

6 november 2017

Ny vetenskaplig mätmetod fångar upp arbetsrelaterad stress

Det krävs insatser från flera olika aktörer för att vända den negativa utvecklingen av att allt fler drabbas av stressrelaterad ohälsa. En av dessa aktörer är företagshälsovården som har en viktig roll att i ett tidigt skede kunna fånga upp arbetsrelaterad stress. Nu finns en vetenskapligt framtagen mätmetod för just detta – LUQSUS-K - som utvecklats av bland annat forskare i Lund.

Under ett seminarium i oktober, arrangerat av Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, presenterades en ny vetenskapligt framtagen mätmetod för att tidigt kunna fånga upp stressrelaterad ohälsa på både individ- och gruppnivå. Verktyget - som går under namnet LUQSUS-K - används bland annat av Västra Götalandsregionens företagshälsovård Hälsan & Arbetslivet. Verktyget består av fyra frågeformulär som efter bearbetning visar på upplevd stress, vilka faktorer som påverkar och om personen ifråga riskerar att drabbas av utmattningssyndrom.

Enligt företagsläkaren Artur Tenenbaum, enhetschef vid Hälsan & Arbetslivet, är metoden lätt att förstå och använda. Den ger dessutom återkoppling direkt. Därför har de nu tagit fram en klinisk handbok för att underlätta företagshälsovårdsenheternas arbete med verktyget när det gäller utredning, sjukskrivning och rehabilitering av misstänkt, eller förstadier till, utmattningssyndrom.

Enligt sajten suntarbetsliv.se har metoden hittills framför allt använts på individnivå, men i några fall även på avdelningsnivå för att kartlägga den psykosociala arbetsbelastningen i en grupp. Utvecklingen av verktyget har dock gått framåt. Docent Kai Österberg i Lund har utvecklat en webbaserad version av verktyget som kan användas på upp till 1000 individer, vilket gör att det nu finns en stor potential att undersöka en hel arbetsplats. Men en grundförutsättning för att metoden ska fungera på gruppnivå är att chefer verkligen vill arbeta systematiskt med arbetsrelaterad ohälsa.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/hallbar-rehabilitering/tummen-upp-matmetod-mot-stress/

 

 

26 oktober 2017

Självmedkänsla – viktigt för det psykiska välbefinnandet

Empatitrötthet och samvetsstress är två tillstånd som forskare runt om i världen nu kunnat identifiera som betydande riskfaktorer bakom utmattningssyndrom. Att kunna känna medkänsla med sig själv är viktiga egenskaper för att vi ska kunna reglera stress och öka vårt psykiska välbefinnande, men det är lättare sagt än gjort visar det sig.

Författaren och journalisten Agneta Lagercrantz har varit på en konferens om ”självmedkänsla” som hon refererar till i en artikel i tidningen Mind (se länk till artikeln nedan). Det visar sig att de som forskar om empati, de senaste åren, har upptäckt att känslighet för hur andra mår kan orsaka utmattning. De som dessutom har dåligt samvete på jobbet för att inte räcka till för andras behov – något som forskarna kallar samvetsstress – löper stor risk för att drabbas av utmattningssyndrom. Samvetsstress uppges faktiskt vara den största riskfaktorn för utmattningssyndrom.

Självmedkänsla handlar i korthet om att kunna ha en vänlig inställning till sina egna tillkortakommanden.  Självmedkänsla är ett växande forskningsområde och resultaten från de senaste 15 årens forskning visar att självmedkänsla reglerar stress och ökar det psykiska välbefinnandet, men att många har svårt att ge sig själva denna vänlighet. Detta trots att de anser att det är självklart att andra i sin omgivning är värda omsorg och medkänsla.

De holländska terapeuterna Erik Van den Brink och Frits Koster har utvecklat en kurs som baserar sig på mindfulness. Där har de bland annat kunnat se att när sjukvårdspersonal kommer till deras kurser så somnar de ofta redan efter andra dagen av kursen. Detta innebär inte att de är utbrända enligt terapeuterna. De tillåter sig bara att äntligen känna hur trötta de är.

Läs hela artikeln på: https://mind.se/aktuellt/sjalvmedkansla-kan-reglera-stressen/

 

 

16 oktober 2017

PBM öppnar rehabiliteringsklinik i Kista


Torsdag den 19 oktober inviger hälso-och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) PBMs tredje rehabiliteringsklinik inom Stockholms läns landstings vårdval ”behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom”.

- Det känns mycket värdefullt att vi nu även kan öppna en klinik i Kista, eftersom vårdbehovet här är stort och det länge saknats vårdaktörer inom beteendepsykologi och rehabilitering i nordvästra Stockholm, säger Andreas Iwarsson, leg psykolog och affärsområdeschef.

Den psykiska ohälsan ökar i hela landet – så även i Stockholms län. Idag beräknas psykisk ohälsa kosta samhället cirka 100 miljarder kronor per år och inte mindre än 40 procent av alla sjukskrivningar härleds till psykisk ohälsa.

- Symtomen på utmattningssyndrom är mångskiftande och svårtolkade för individen och innehåller ofta en kombination av psykiska och fysiska besvär, säger Andreas Iwarsson. Det kan handla om allt från depression, ångest, onormal trötthet och sömnsvårigheter till infektionskänslighet och kroppslig smärta.

PBM Kista sätter individen i fokus genom att samla alla nödvändiga specialister - läkare, psykologer, fysioterapeuter och rehabkoordinatorer - på ett och samma ställe för att främja ökad funktion och återgång i arbete.

- Genom att kunna erbjuda patienterna en avsevärt mer långsiktig, komplett och strukturerad vård kommer det också att bli lättare att kunna följa och utvärdera PBMs behandlingsmodell, säger Andreas.

Fotnot: PBM AB är ett företag som under mer än 30 år varit verksamt inom beteendepsykologi. Vi använder oss av behandlingsmetoder som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) med stark koppling till evidens och forskning. PBM är bland annat godkänd vårdgivare i Stockholms läns landstings Vårdval som omfattar behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom samt i region Skånes Hälsoval. 

29 september 2017

Unga kvinnor som brunnit och bränt ut sig

Utmattningssyndrom kryper allt längre ner i åldrarna och drabbar framför allt kvinnor. Av de som idag är sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa är inte mindre än fyra av fem kvinnor. I en ny programserie ” We can´t do it” på SVT-play samtalar Fanna Ndow Norrby – som själv drabbades av utmattningssyndrom redan vid 25 års ålder – med andra unga kvinnor som har brunnit och därefter bränt ut sig.

I det första avsnittet i serien träffar vi flera unga kvinnor som alla under lång tid förnekade sina symtom på utmattning. De körde helt enkelt över sig själva till dess det tog stopp.

En oerhörd trötthet, aggressivitet, glömska, sömnsvårigheter, viktnedgång, allergireaktioner, ständiga infektioner, spänningshuvudvärk, smärta i axlar och ländrygg med mera. Det är några av de symtom som kvinnorna hade, men förnekade in i det längsta.

Enligt Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet, vet man idag att hjärnan ser annorlunda ut efter långvarig, allvarlig stress. Bland annat störs hormonbalansen. Det är till exempel inte ovanligt med oregelbundna hjärtslag och hjärtrusning.

Se hela programmet här: https://www.svtplay.se/genre/utbrandhet




 



18 september 2017

Studie visar: Tre intensiva veckor ger resultat

Sjukskrivingarna för utmattningssyndrom ökar i det svenska lärarkollektivet. Därför genomför nu Lärarförsäkringar, tillsammans med Karolinska Institutet (KI) och Förenade Liv, en spännande forskningsstudie för att hitta en hållbar rehabilitering för återgång i arbetslivet. Studien visar redan på positiva resultat.

Trots att sjukskrivningarna för utmattningssyndrom fortsätter att öka finns det ännu ingen studie, vare sig nationell eller internationell, som kunnat visa på någon positiv behandling för tidigare återgång i arbete. Men kanske kan Åke Nygrens, seniorprofessor vid KI, pågående studie ändra på detta.

Studien, som pågått sedan september 2016, har som mål att lyckas hjälpa lärare med utmattningssyndrom att kunna återgå i arbete tidigare än naturalförloppet för sjukdomen. I studien ingår 60 lärare som får genomgå multimodal behandling (flera samverkande delar i behandlingen) på heltid under tre veckor. Behandling ges vid Svenska Res anläggning på Gran Canaria. I studien ingår även en kontrollgrupp med lika många lärare som får genomgå den behandling som erbjuds på orten där de bor.

Intensivbehandlingen sker i en stressfri miljö, långt borta från vardagen och stressen, tillsammans med deltagare som har samma bakgrund och diagnos. Behandlingen består av kollegiala samtalsgrupper, fysisk och mental träning, enskilda samtal med psykolog med mera. Efter genomförd behandling får deltagarna en handlingsplan som de kan hålla sig till när de kommer hem och deras utveckling följs upp efter tre månader, sex månader och ett år.

Nu har den första behandlingsgruppen följts upp efter sex månader och resultaten ser mycket lovande ut enligt professor Nygren.

Innan behandlingen startade fick samtliga deltagare göra ett KEDS-test (Karolinska Exhaustion Disorder Scale) - ett test som visar hur länge individens utmattningssyndrom pågått. Vid den första uppföljningen visade det sig att samtliga deltagare hade sänkt sina KEDS-värden och dessa värden kvarstår även efter sex månader. Kontrollgruppens värden var dock lika höga som vid första mätningen.

Läs mer på lärarförsäkringsbloggen och på mind.se: http://www.lararforsakringarbloggen.se/ake-nygren-leder-stressprojektet-kring-larare-med-utmattningssyndrom/

https://mind.se/utmattade-larare-rehabiliteras-att-komma-tillbaka-snabbare/

 

11 september 2017

Otillräckliga resurser kan leda till psykisk ohälsa

En av de största utmaningar som Sverige står inför är att lyckas stärka den psykiska hälsan i arbetslivet. Det var ett av de budskap som socialminister Annika Strandhäll (S) gav vid ett seminarium om psykisk hälsa som arrangerades i Stockholm under fredagen den 8 september.

Att den psykiska ohälsan alltjämt ökar bland olika åldersgrupper har varit känt länge, men nu slås även den yngre generationen ut av stress, ångest och depression. Och det är då framför allt de som arbetar i kvinnodominerande yrken som drabbas.

Enligt Kommunals ombudsman Lena Byström, där många av dessa kvinnor är medlemmar, finns det ett konkret recept för att lyckas uppnå bättre psykisk hälsa. Det handlar bland annat om rätt bemanning utifrån behov, balans mellan krav och resurser, jämn arbetsbelastning, heltidstjänster och sammanhållna arbetsdagar.

Enligt tidningen Arbetet så håller Annika Strandhäll med om att otillräckliga resurser är en viktig anledning till att det är just kvinnor, som arbetar inom välfärden, som sjukskrivs på grund av psykiska orsaker. Det gamla mantrat att det inte skulle handla om resurser utan om att vi ska jobba smartare anser hon är överspelat. Enlig Strandhäll behövs det fler händer. Något som är hela regeringens analys.

Enligt ministern måste även arbetsmiljöarbetet för psykisk hälsa utvecklas och bli lika naturligt som arbetet med den fysiska arbetsmiljön.  En stor förhoppning ställs nu till en ny myndighet för arbetsmiljökunskap som inrättas under nästa år.

Läs mer påhttps://arbetet.se/2017/09/08/kommunals-recept-mot-psykisk-ohalsa-battre-resurser/

22 augusti 2017

För hög arbetsbörda – då kan chefen straffas

De nya reglerna för arbetsgivare som infördes för ett år sedan, vilka bland annat syftar till att motverka sjuklig stress, kan snart få verkliga konsekvenser. Forskare menar att det bara är en tidsfråga innan chefer som inte tar sina medarbetares arbetsbörda på allvar kan fällas.

Stressrelaterad ohälsa har ökat med 70 procent de senaste sex åren. Därför infördes för ett år sedan nya regler som ställer högre krav på arbetsgivarna att arbeta för att motverka stressrelaterade sjukdomar. De som bryter mot reglerna kan bestraffas med vitesförelägganden.

Forskaren Kristina Palm, vid Karolinska Institutet, har nu startat ett forskningsprojekt under namnet ”Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv”, där hon under tre år ska studera konsekvenserna av för hög arbetsbörda. Men hon säger redan nu till Suntarbetsliv.se att det endast är en tidsfråga innan någon fälls för att en medarbetares arbetsbörda är för stor.

I väntan på forskningsresultaten ger Kristina Palm några råd till chefer.

Läs råden på: https://chef.se/forskare-en-tidsfraga-innan-en-chef-falls/

Och här kan du läsa om de nya föreskrifterna: https://chef.se/chef-forklarar-arbetsmiljoverkets-nya-foreskrifter-pa-3-minuter/

15 augusti 2017

Studie visar samband mellan ADHD och långvarig smärta

Det tycks finnas ett samband mellan långvariga smärttillstånd och ADHD. Det visar en studie utförd av forskare vid Uppsala Universitet/Akademiska sjukhuset. Detta är något som forskarna anser att vården borde uppmärksamma mer eftersom det kan ha stor betydelse för patientens upplevelse och hantering av sin smärta.

Långvarig smärta, det vill säga med en duration på minst tre månader, kan idag sägas vara en folksjukdom. I en debattartikel i Läkartidningen skriver de två forskarna Birgitta Nilsson och Magdalena Wlad att det är förvånande att sambandet mellan ADHD och långvarig smärta är så outforskat.

Smärta påverkas av såväl kognitiva som emotionella faktorer och det finns en stark samsjuklighet när det gäller depression och ångest. En fråga som forskarna ställde sig var om detta samband även kunde gälla för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis ADHD.

För att finna svar på frågan intervjuades vårdpersonal (psykologer, kuratorer, sjukgymnaster och läkare) om deras erfarenheter kring patienter med långvarig smärta och ADHD, där flertalet av dessa tyckte sig kunna se en samexistens mellan ADHD och långvarig smärta. En av förklaringarna kan bero på förändringar i dopaminsignaleringen, något som tycks föreligga såväl vid ADHD som vid långvariga smärttillstånd.

Många patienter med långvariga smärttillstånd och samtidig ADHD verkar kunna uppnå en positiv effekt på sina smärttillstånd genom centralstimulantia (ADHD-medicinering). De intervjuade ansåg bland annat att det är viktigt med en snabbare utredning och behandling av eventuell samtidig ADHD-problematik och långvarig smärta. De önskade också gemensamma behandlingsrekommendationer för att underlätta samarbetet över specialistgränserna.

Läs hela artikeln här: http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/08/Langvarig-smarta-och-ADHD--otillrackligt-uppmarksammat-samband-/



1 augusti 2017

Stressjukdomar - det gränslösa arbetslivets baksida

Idag är stressrelaterade sjukdomar den vanligaste orsaken till sjukskrivningar – inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa. Frågorna hopar sig – vad är det som hänt med vårt samhälle? Vad kan vi själva, arbetsgivarna, vården och staten göra för att stoppa - helst vända – denna negativa utveckling? Om detta samtalar Sveriges Radios vetenskapsjournalist Johan Bergendorff med inbjudna gäster – däribland socialministern.

Det gränslösa arbetslivet börjar visa upp sitt ”onda” ansikte. Inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa. Vilka verktyg finns för att komma till rätta med den negativa utvecklingen, det vill säga att allt fler drabbas av stressrelaterade sjukdomar? Finns det länder som lyckats vända den negativa spiralen? Vem har det yttersta ansvaret?

I ett radioinslag i P1 samtalar Johan Bergendorff om dessa frågor tillsammans med Eva Lind Johansson, som skrivit boken ”Utmattad” som är en novellsamling om stress, Anna Bennich Karlstedt, leg psykolog, Eva Landeståhl, HR-specialist vid Astrazeneca och Annika Strandhäll, socialminister (S).

I Frankrike är det idag förbjudet för företag/organisationers medarbetare att maila på helger och kvällar. I Nederländerna har staten beslutat att det är arbetsgivarna som är skyldiga att betala sjuklön för anställda under minst två år. Detta oavsett om sjukskrivningen beror på jobbet eller inte (att jämföra med svenska arbetsgivares sjuklöneansvar som är två veckor). Om företaget (chefen eller företagsläkaren) inte följer de statliga riktlinjerna kan det drabbas av att betala tre års sjukskrivning eller delar av sjukpensionen för den anställde.

Detta har lett fram till att Nederländerna lyckats minska sjukskrivningar och förtidspensionering med cirka 40 procent – samtidigt som företagen tjänar pengar.  Idag har en nederländsk medarbetare i genomsnitt sju sjukdagar per år – att jämföra med svenskars elva dagar per år.

Enligt socialminister Annika Strandhäll har Sverige inte för avsikt att kopiera eller lagstadga om dessa frågor. Istället väljer man den svenska modellen som bygger på frivillighet och olika stimulansmedel. Bland annat kommer det att komma ett lagförslag som innebär att arbetsgivare ska få tillgång till expertishjälp under en sjukskriven anställds rehabiliteringsperiod.

Lyssna på hela – eller delar av – inslaget här (Samtalet med socialministern kommer i slutet av inslaget): http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/927786?programid=2946

 

 





17 juli 2017

Psykisk ohälsa: Hårdare lagar krävs för att förhindra sjukskrivningar

Hur kan primärvården arbeta för att minska sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa? Det var en fråga som läkare och politiker debatterade på ett seminarium i Almedalen tidigare i juli. Modernisera arbetsmiljölagstiftningen så att den ställer tuffare krav på arbetsgivarna var ett av förslagen från debattörerna.

Några av förslagen som lyftes fram under debatten var att en ökad satsning på förebyggande vård, men även en bättre samverkan mellan arbetsgivarna och Försäkringskassan, skulle kunna minska sjukrivningarna på grund av psykisk ohälsa.

Dessa förändringar är dock inte tillräckliga, enligt Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma. Hon menar att regeringen måste genomföra flera lagändringar, som till exempel att modernisera arbetsmiljölagstiftningen, så att den ställer skarpare krav på arbetsgivarna att arbeta så att sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa förebyggs.  Dessutom eftersökte Tuutma en lag om att arbetsgivarna ska tillhandahålla företagshälsovård till alla anställda.

Läs artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/07/06/vill-se-hardare-lagkrav-pa-arbetsgivarna/

10 juli 2017

Stress och utmattning bakom självupplevda minnesbesvär

En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att allt fler söker Minnesmottagningen för självupplevda minnesproblem. De patienter som söker är ofta högutbildade och relativt unga, mellan 50 och 60 år, och utgör idag en tredjedel av dem som kommer till mottagningen. Det är dock långvarig stress och inte begynnande demens som visat sig ligga bakom problemen.

Minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en verksamhet som utreder misstankar om begynnande demens samt bedriver forskning. Marie Eckerström, leg psykolog och disputerad vid institutionen neurovetenskap och fysiologi, har under cirka fyra år följt ett par hundra kvinnor och män som sökt mottagningen för självupplevda kognitiva problem. Problem som trots omfattande utredning inte visat på någon sjukdom.

Eftersom antalet som söker för minnesproblem har ökat har också kunskapen om vilka de är blivit allt viktigare. Marie Eckerström har funnit att det ofta är män och kvinnor med stressproblematik som upplever minnesproblem. Hela sju av tio i gruppen hade upplevt allvarlig stress, utmattningssyndrom eller depressivitet. De hade levt under stress så länge att de till slut uppfattat att de var sjuka. Men enligt Eckerström visade majoriteten av dem inga objektiva tecken på demenssjukdom.

Läs mer på: http://www.forskning.se/2017/07/03/svar-stress-men-sallan-demens-bakom-minnesproblem/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

6 juli 2017

Ju mer empati desto mindre stress

Olika studier visar att chefer som kan uttrycka empati för sina medarbetare blir mindre stressade och ökar på så sätt sin motståndskraft mot att utveckla psykisk ohälsa. Receptet för att lyckas med att kunna känna aktiv medkänsla för andra är att börja med att vara snäll med sig själv.

91 procent av de chefer som tillfrågats i en studie om hur de lyckas hantera stress svarar att de gör det genom att uttrycka empati för andra - genom att uttrycka omtanke, försöka förstå andras perspektiv och behov. På så sätt uppnås en kontakt på ett djupare plan och fokuseringen på dem själva släpper.

Förmågan till att kunna känna empati kräver dock att du först är snäll med dig själv, till exempel genom att inte reflexmässigt jobba övertid och att sluta ”slå” på dig själv. När du lyckat känna empati minskar stressen och därmed ökar motståndskraften. Sammantaget ett bra recept för hela organisationen.

Läs artikeln på: https://chef.se/studie-medkansla-dodar-stress-och-utbrandhet/

 

2 juli 2017

Oacceptabelt att engagerade medarbetare går sönder på jobbet

Saco har specialgranskat ny statistik från Försäkringskassan som rör ohälsan i landet. I en debattartikel i Aftonbladet uppmanar nu ordförande Göran Arrius till samling för att stoppa den alarmerande utvecklingen av ohälsa bland landets akademiker och därmed sjukskrivningarna.

Akademiker har enligt en nyligen publicerad rapport den i särklass största ökningen av sjukfrånvaro i samhället och hälften av dem är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa – framför allt på grund av stress.

Att alltid vara tillgänglig, att kunna jobba under dygnets alla 24 timmar, samtidigt som man får minskade resurser och ökade krav, har förändrat relationen till arbetet. Och för de högutbildade har gränsen mellan arbetstid och fritid i princip flutit ihop.

Vi pratar om yrkesgrupper som lärare, ekonomer, läkare, socialsekreterare med flera – yrkesgrupper som har höga krav på sig själva, men som till slut går sönder på grund av att arbetssituationen får dem att känna sig otillräckliga.

Det är hög tid att vända utvecklingen enligt debattören. Akademiker är experter på sina yrken varför detaljstyrning och ökad administration leder till stressade medarbetare. Chefernas kunskap om psykisk ohälsa och tidiga signaler på att något inte stämmer måste öka. Varje sjukskrivning är ett misslyckande och eftersom stress är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är tidiga insatser oerhört viktiga.

 

Läs hela artikeln på: http://www.aftonbladet.se/a/7rPq8

Här kan du hämta rapporten: http://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2017-psykisk-ohalsa-bland-akademiker.pdf

26 juni 2017

För lite - och fel – vård vid psykisk ohälsa

Cirka 100 miljarder kronor om året, så mycket uppskattas psykisk ohälsa kosta samhället. Trots detta är den psykologiska kompetensen inom dagens primärvård fortsatt bristfällig. Något som får till följd att tillfrisknandet och sjukskrivningarna blir längre för dessa patienter. Detta leder i sin tur till att akutsjukvården utnyttjas helt i onödan.

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver flera debattörer att en tredjedel av dem som idag söker en vårdcentral (primärvård) lider av psykisk ohälsa och att primärvården tar miste på majoriteten av dessa diagnoser. En bidragande orsak till detta är att vårdcentralerna saknar ett brett utbud av legitimerade psykoterapeuter.

40 procent av alla sjukskrivningar i dag härleds till psykiatriska diagnoser. Trots detta visar en studie från Stockholms läns landsting (2011) att av alla som sökte en vårdcentral fick bara sju procent en psykiatrisk diagnos. 20 procent fick behandling för psykisk ohälsa, men behandlingen var felaktig. 17 procent fick psykofarmaka och tre procent fick träffa en psykolog, psykoterapeut eller kurator.

Istället för en medicinsk bedömning av en allmänläkare vore det lämpligare att psykologer ansvarar för diagnostik och behandlingsval. För att därefter  - vid behov -konsultera en läkare.

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/manga-med-psykisk-ohalsa-far-inte-ratt-behandling

12 juni 2017

Hjärnkoll på arbetsmiljön

Den främsta orsaken till att sjukskrivningarna ökar idag är den växande psykiska ohälsan. Diagnoser som utbrändhet och depression kostar samhället miljardbelopp och flera rapporter visar nu på arbetsmiljöns betydelse för vår hälsa, skriver Anki Sandberg, Riksförbundet Hjärnkoll, i ett debattinlägg i tidningen Dagens Medicin.

En ny rapport från Försäkringskassan visar att sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa är hela 70 procent längre än genomsnittet. Trots detta – och att flera andra rapporter lyfter fram arbetsmiljön som en viktig faktor för att förhindra psykisk ohälsa - ser Riksförbundet Hjärnkoll tydliga tecken på att arbetsgivarna har svårt att tillgodose de nya föreskrifterna kring god psykosocial arbetsmiljö.

Tre av fyra svenskar har erfarenhet av psykisk ohälsa – egen eller anhörigs. Trots detta pratas det sällan om dessa problem – inte heller i arbetslivet. Detta måste förändras. Arbetsgivarna måste ta ansvar för att en god psykosocial arbetsmiljö och dess betydelse för vår hälsa, enligt Riksförbundet Hjärnkoll.

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/05/29/en-sjukskrivning-minskar-inte-stigmatiseringen/

5 juni 2017

Stressrelaterade sjukskrivningar ökar bland kvinnliga läkare

I en artikel i Läkartidningen skriver Sveriges kvinnliga läkares förening att långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa nu kraftigt ökar bland läkarna - och då framför allt bland unga kvinnliga läkare. Utvecklingen beskrivs som mycket oroande och allvarlig.

I slutet av 90-talet började allt fler få diagnosen utmattningssyndrom och kulmen kom år 2003. Enligt psykiatriprofessor Marie Åsberg är vi nu inne i en ny ”epidemi” när det gäller diagnosen utmattningssyndrom.

När det gäller kvinnliga läkare, och då framför allt de yngre, ökar sjukskrivningarna oroväckande och man misstänker att detta beror på en allt sämre arbetsmiljö. Varför det är just kvinnorna som drabbas hårdast kan bero på ett flertal faktorer.

Enligt Alexander Wilczek, verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus – som sedan år 2013 har bedrivit ett projekt som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal med utmattningssyndrom – är utvecklingen mycket oroande. Som ett exempel har andelen kvinnliga patienter ökat de senaste tre åren från 20 till 43 procent av det totala antalet patienter vid kliniken.

Läs hela artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/05/Det-ar-oacceptabelt-att-sa-manga-blir-sjuka-pa-jobbet/

 

16 januari 2015

Scenskräck

Drabbas du av obehag vid företagspresentationer? Har du svårt att koncentrera dig på vad andra säger i sociala situationer? Kanske har du nytta av ett par råd från forskningen om talrädsla. Scenskräck, rampfeber, talrädsla, glossofobi, presentationsångest. Kärt barn har många namn.

Scenskräck

Rädslan att tala inför andra benämns inom vetenskapliga sammanhang på engelska för ”Perfomance anxiety” (PA) och är den vanligaste bland alla fobier. Faktum är att uppemot en fjärdedel av Sveriges befolkning lider av rädsla att tala inför grupp (Furmark et al., 1999). PA kan ställa till med stora problem eftersom delar av yrkeslivet bygger på att hålla presentationer och tala inför andra. Förutom att leda till fruktansvärt mycket ångest kan PA försämra förutsättningarna för personer att utföra sitt arbete och i längden sinka deras karriär. I artistyrken - som dansare, musiker och skådespelare - kan PA bli särskilt problematiskt eftersom dessa yrken bygger på att framträda inför andra. Vad säger psykologisk forskning om PA? Finns det någon behandling? Finns det några tips?

I diagnosbibeln DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 5) kategoriseras PA som en egen underkategori till social ångeststörning, som karaktäriseras av en oproportionerligt stor rädsla för att bli negativt bedömd i sociala situationer - både vid social interaktion och social prestation. Åtskilliga studier har visat att KBT-baserade behandlingar har god effekt vid social ångeststörning (Canton, Scott & Glue, 2012). En av dessa behandlingar är Clarks behandling ”Individuell kognitiv terapi” (ICT) som bygger på Clarks och Wells modell för förståelsen av social ångest. ICT har visat bättre effekt än andra behandlingsmodeller i sex randomiserade kontrollerade studier.

Enligt Clark och Wells modell har individer med social ångeststörning utvecklat negativa antaganden om sig själva och om sin sociala omvärld, vilka gör att sociala situationer upplevs som hotfulla. I sociala situationer leder dessa antaganden till ökat självfokus, ökade ångestsymtom samt ett flertal säkerhetsbeteenden, vilka skapar en ond spiral som förstärker den sociala ångesten. Användandet av säkerhetsbeteenden tillsammans med ett högt självfokus försämrar individens inlärningsförmåga och hindrar hen från att inse att dessa situationer inte är så farliga som hen tror.

Vad menas då med säkerhetsbeteenden och självfokus? Säkerhetsbeteenden är ineffektiva hanteringsstrategier som syftar till att undvika en förväntad katastrof. Syftet med säkerhetsbeteendena är att underlätta sociala situationer, men i själva verket förstärker och vidmakthåller beteendena social ångest. I samband med PA är det till exempel vanligt att man står på ett visst sätt, tänker på hur man har kroppen, håller i sina händer så att det inte ska synas att man skakar, förbereder sig extremt noggrant eller har utförliga anteckningar med sig så att man inte ska få en blackout. När situationen är avklarad och katastroferna som individen fruktade uteblir tillskrivs framgången användandet av säkerhetsbeteenden, vilket hindrar individen att inse att situationen är mindre farlig än man tror (McManus, Sacadura & Clark, 2008).

Självfokus är ett lite klurigare begrepp att beskriva och förstå. Det innebär att man i stället för att rikta uppmärksamhet utåt mot den sociala omgivningen tvärtom riktar uppmärksamheten mot sig själv, dvs inåt. Självfokus kan dels vara att se sig själv ur ett observatörsperspektiv, så som man tror att andra betraktar en. Det kan också vara att rikta uppmärksamheten mot kroppsliga sensationer eller mot vad man ska göra och säga härnäst (Clark & Wells, 1995). Vår uppmärksamhet är en begränsad resurs. Högt självfokus leder därför till en nedsatt förmåga att uppfatta sociala signaler från omgivningen – man blir sämre på att delta i en social situation. När uppmärksamheten riktas mot negativa bilder och känslor blir ångesten dessutom mer påtaglig vilket startar en negativ spiral där ångesten blir allt starkare, varpå individen fokuserar ännu mer på den, vilket får effekten att ångesten ökar ytterligare, och så vidare. Om man gör ett framträdande under högt självfokus är risken stor att man utvärderar situationen utifrån intern information, som ångest och obehag, som man uppfattade under framträdandet. Dessa känslor av obehag ger knappast en särskilt rättvis bild av hur framträdandet faktiskt gick. På grund av högt självfokus tror individer med PA att det gick dåligt för att det kändes dåligt, men hur det faktiskt gick och hur det kändes är två helt olika saker.

Det går naturligtvis inte att på egen hand ersätta en hel behandling utförd av en legitimerad psykolog med några ”smarta tips”, men det går att dra några generella lärdomar från Clark och Wells modell som kan göra att framträdanden blir mer hanterbara:

  • Inför ett framträdande fråga dig själv varför du gör de förberedelser som du gör. Ställ dig själv frågan ”Vad händer om jag inte gör det här?”. Är svaret något katastrofalt i stil med att ”om jag inte går såhär kommer det stå helt still i mitt huvud, jag kommer att få panik och bli gjord till åtlöje”? är risken stor att det rör sig om ett säkerhetsbeteende. Försök istället att ersätta dessa beteenden med andra. Pröva att minska mängden anteckningar. Om du repeterar mycket i förväg kan du testa att sysselsätta dig med andra saker som att träffa vänner eller spela något spel. Istället för att hålla ihop händerna kan du pröva att gestikulera. Istället för att hela tiden tänka på hur du har kroppen kan du röra sig runt lite mer fritt i rummet. Målet är att bli mer flexibel, det finns inte något ”rätt sätt” att hålla ett föredrag på. Det finns flera.
  • Att förändra sitt självfokus handlar om att aktivt lära sig att skifta fokus utåt mot omgivingen och bort från ens inre obehag. Då minskar risken för att ångestspiralen börjar snurra och man har bättre chans att ta in situationen och utvärdera hur ens framträdande faktiskt går. För att öva på att växla sin uppmärksamhet kan man ge sig själv olika uppgifter, som att identifiera 10 ljud, färger eller skuggor i omginvingen. Öva på att fokusera inåt på hur det känns i kroppen och uppmärksamma om det finns något obehag eller några ångestfyllda tankar. Tillåt dig själv gå upp i dessa i ca 30 sekunder. Växla därefter uppmärksamheten utåt och identifiera 10 ljud. Håll på såhär fram och tillbaka. Man kan göra det samtidigt som man lyssnar på radio eller ser på en film. Du kommer antagligen upptäcka ganska fort hur mycket som man missar av sin yttre omgivning när uppmärksamheten är riktad inåt.

Alltså: Ersätt säkerhetsbeteenden med alternativa beteenden och öva på att växla uppmärksamheten utåt. Det kanske låter lätt men det är mycket svårare än vad det låter. Ända sättet att bli bra på det är att öva. Börja med lättare situationer och öka därefter svårighetsgraden successivt. Då kan framträdanden inför andra bli mindre ångestladdade med tiden. 

Jakob Clason


Jakob Clason
Ptp-psykolog, PBM Stockholm
Bloggare PBM

Bild: Chris Smith, All the World´s Stage, Flickr Creative Commons


Referenser

Canton, J., Scott, K. M., & Glue, P. (2012). Optimal treatment of social phobia: systematic review and meta-analysis. Neuropsychiatric disease and treatment, 8, 203–15.

Clark, D. M., & Wells, A. (1995). A cognitive model of social phobia. In R. Heimberg, M. Liebowitz, D. A. Hope, & F. Scheiner (Eds.), Social phobia: Diagnosis, assessment, and treatment (sid. 69–93). New York: Guilford Press.

Furmark, T., Tillfors, M., Everz, P., Marteinsdottir, I., Gefvert, O., & Fredrikson, M. (1999). Social phobia in the general population: Prevalence and sociodemographic profile. Social psychiatry and psychiatric epidemiology, 34, 416–24.

Hedman, E., Mörtberg, E. Hesser, H., Clark, D. M., Leksander, M., Andersson, E., Ljótsson, B. (2013). Mediators in psychological treatment of social anxiety disorder: Individual cogntitive therapy compared to cognitive behavioral group therapy. Behavior Research and Therapy 51, 696 - 705.

McManus, F., Sacadura, C., & Clark, D. M. (2008). Why social anxiety persists: an experimental investigation of the role of safety behaviours as a maintaining factor. Journal of behavior therapy and experimental psychiatry, 39, 147–61.

 

9 december 2014

Gör julestrid till julefrid.

”Mamma, vakna, det är något hemskt som har hänt – de kallar det jul”. Viskar mumintrollet.
”vad menar du?” undrar muminmamman.
”jag vet inte riktigt vad som hänt– men ingenting är ordnat, något har gått förlorat och alla springer runt som tokiga. Det är tydligen något förfärligt”.

327460784_8ddd96dd1d

Känner du igen dig? Citaten kommer från Tove Janssons berättelse ”Granen”, när mumintrollet och hans familj vaknar upp i juletid av misstag. Har du inte läst den än: gör det. Den bjuder på ett träffsäkert, tankeväckande utifrånperspektiv på hur vi människor beter oss kring jul. Hur ljuva tipp tapp tipp tapp blir för många hjärteklapp. Som det kan bli för mycket av allt på julen. Hur det bland glögg, gemenskap och pepparkakor smyger in annat i julstöket: måsten, prestationer, ambitioner, krav och stress. Hur julen blir en to-do list som ska checkas av, hanteras och överlevas. 

Men det behöver inte bli så. Bland mumintrollen finns också knytt, små filurer som kan lära oss något om hur julen kan gå mer mot julefrid. Med dem och forskning i bakhuvudet kommer ett par tankar, eller snarare beteenden, värda att fundera på för att julen inte blir en ytterligare sak som bara ska göras klart.

  • Vad värderar du med julen? Vad är viktigt för dig? Mer gemenskap med familjen? Minnas de som inte längre är i livet? Vara hjälpsam? Få egentid? När du kastar ut granen i januari och lägger tillbaka barnens pynt i skåpen: vad vill du minnas då? Traditioner har en tendens att bara växa, och bli allt mer kompakta av vanor och ambitioner. Testa skala av dem och leta fram det som är viktigast, för dig. 
  • Låt dessa värderingar guida dig och sätt upp ett par mer konkreta mål inför julen. Vad kan du faktiskt göra för att skapa julefrid? Värderar du gemenskap med dina barn kanske ett mål är att stänga av telefonen, sitta ner med dem, titta dem i ögonen och dela på en pepparkaka. Sätter du upp mål och planerar inför dem är det lättare att hålla kurs i linje med det som är viktigt, istället för att falla för det som obehag eller stress kanske får dig att göra: slänga fram en burk pepparkakor på bordet och humma mot barnen medan du fortgår med middagsplanerna i huvudet eller kör en like på en instagrambild. 
  • När man pratar om mål kan det vara bra att ta sig en funderare kring hur rimliga målen är. Med julen kommer lätt för höga ambitioner och förväntningar. Visst är det underbart med traditioner, och att det ska göras på vissa förutbestämda sätt är ju lite utav poängen. Men det är lätt att bli regelstyrd. Om du står där och har hunnit med allting, perfekt, vad kostade det på vägen? Vad vann du? I vilken utsträckning är det värt det? 
  • Apropå julestrid. Julen är ett tillfälle att samlas och mötas, oavsett om man passar ihop som familj eller inte. I kombination med höga förväntningar kan det väcka konflikter med impulser att skydda sig själv, ha rätt och göra på sitt sätt. 
  • Så det där med stress. Let’s give you another quote från mumintrollen: ”bråk och trängsel!” – skriker Gafsan från sin sparkcykel. ”och granen, granen ska kläs, hur ska jag hinna, det är ju helt försträckligt!” innan hon börjar gråta av nervositet. Och visst har hon en poäng - julen är stressig. Vi behöver inte låtsas som något annat. Men den behöver inte ta makten över dig. Stressforskaren Kelly McGonigal tar upp att huruvida stressen påverkar oss negativt handlar om hur vi ramar in den och tolkar den. De som blir rädda för den, styrs av den och agerar för att den måste försvinna är mer illa ute än de som välkomnar den och ser det som att kroppen förbereder sig för en utmaning. För visst kan julen vara en utmaning.  Men om obehaget säger något om att kroppen behöver och kan kicka igång sig för att klara av det, behöver du kanske inte undvika det till varje pris eller direkt agera på det?
  • McGonigal tar upp en annan intressant sak som stress gör med oss: påslaget säger åt oss nå fram och ta hjälp av varandra. Och vad handlar julen om, om inte gemenskap? Du kan följa det skadliga stresshormonet i riktning mot andra (närhet) för att få fatt i det hormon som reglerar ner det: oxytocin. Varför inte krydda upp kanelen, chokladen och kortisolet med lite ljuvt kärlekshormon? 

 Sätt dig ner och skriv ner målen. Tänk att det ska vara så pass konkret att någon vän skulle kunna läsa det och göra samma sak. 

På kort sikt är det skönt att checka av sina to-do’s och göra allting som ”man ska ha gjort när det är jul”. På lång sikt kanske du slarvat bort det viktiga: de dina, ljusen, dofterna och närvaron. 

Fördelen med alla ”måsten” och ”borden” som dyker upp är att de blir ett eminent tillfälle att utmana dem. Här kan du leka lite med målen genom att göra tvärtom-beteenden: ställ dig i den längsta kön istället för den kortaste, eller köp en färdig sås istället för att göra den helt från grunden. Smaka på den här: det kommer kanske ändå inte bli som du tänkt dig.

Här kan du ta ett steg tillbaka och titta på vad du gör. Vad triggar dig? Vad händer i dig? Vad menar den andre? Vill ni samma sak? Kanske är julen ett perfekt tillfället att motstå mothugg och kanske bara försöka höra och återupprepa det den andre säger. Vad vill personen berätta för dig? Kom ihåg vad du får på kort sikt och vad du kan vinna på längre sikt av att göra på ett annat sätt. 

Så julen med alla hemskheter kommer komma. Det vet vi. Istället för att försöka undvika det som är obehagligt kan du titta på vad du värderar och försöka bete dig i linje med det. Istället för att låta måsten, borden och stress styra dig – se det som att den förbereder dig för julens utmaningar. Den säger också åt dig att räcka ut handen till dem omkring dig. Vid jul behöver du kanske inte bara ge och få genom att skicka paket under granen. Kanske blir den bästa gåvan, till dig och andra, att hjälpas åt, tillsammans.  Göra tipp tapp tipp tapp till en annan sorts hjärteklapp. Göra julestrid till julefrid.  

Matilda Berg

Matilda Berg

Psykologkandidat Linköpings Universitet

Bloggare PBM

Bild: Helga Kvam, Breaking traditions, Flickr Creative Commons

28 november 2014

Lycka på fullt allvar


Vi på PBM strävar efter att hjälpa alla vi möter till ett mer välmående och välfungerande liv. Därför sökte vi upp lyckopsykologen Katarina Blom som i höst tillsammans med journalist Sara Hammarkrantz kommit ut med boken "Lycka på fullt allvar". Här är ett utdrag ur deras bok om den vetenskapliga vägen till ett lyckligare liv.

Blom_Hammarkrantz_omslag ny

Egentligen tror vi inte på lyckan. För det finns inget Happyland, inget bubbelgumsrosa tillstånd av eufori, ingen evig lycka. Det liv där endast positiva och behagliga saker händer finns inte. Vi kan inte hindra livet från att drabba oss. Till och med de finaste stunderna har en svag eftersmak. När vi fäster oss vid någon riskerar vi samtidigt att bli sårade, när vi satsar allt på drömjobbet kan det eka tomt den dagen vi uppnått det vi ville. Att vara engagerad innebär att leva ett rikt och levande liv, med glädje och sorg, huller om buller. Vi kan inte få det ena utan det andra.  

Vi har dessutom en hjärna som är inställd på att se problem och hot. Och vi har skapat ett samhälle med orimligt mycket stress som bidrar till mental ohälsa. Allt fler drabbas av oro, ångest och nedstämdhet. Världshälsoorganisationen WHO säger att depression kommer att vara vårt näst största hälsoproblem redan 2020.

Men det står i vår makt att göra något åt det!

Positiv psykologi fungerar förebyggande. Det är som att gå till gymmet och träna din psykiska, istället för din fysiska, hälsa. Du kan lära dig att bättre stå emot och hantera de motgångar och sorger som du möter. 

Positiv psykologi förbereder dig för livets utmaningar och ger dig motståndskraft i svåra situationer. Den ger dig ökad förståelse för hur vi människor fungerar och den visar vad som kan få oss att må bra, vad som kan ge vårt liv mening, hur vi hamnar i flow och vad som gör oss glada. Den visar dig nya sidor av livet och lär dig se och värdesätta det som redan är bra i ditt liv.

Redigerat utdrag ur boken ”Lycka på fullt allvar – en introduktion till positiv psykologi”.

Psst! Vill du ha tips på hur du kan använda positiv psykologi i ditt eget liv? 

Expressen intervjuade Katarina om just detta, läs hennes tips här.

http://www.expressen.se/halsoliv/12-vanor-som-maxar-din-mentala-halsa/

Köp och provläs boken här:

http://www.bokus.com/bok/9789127136700/lycka-pa-fullt-allvar-en-introduktion-till-positiv-psykologi/

Läs mer om boken här:

http://lyckapåfulltallvar.se/


Porträtt Katarina och Sara

Katarina Blom och Sara Hammarkrantz

28 oktober 2014

Hemuppgifter, en central del av kognitiv beteendeterapi

Om du som klient går i kognitiv beteendeterapi (KBT) så kommer du med högsta sannolikhet att arbeta med något som kallas för hemuppgifter.

2435521669_018172883c_o beskuren 465x236
Definitionen av hemuppgifter kan skilja sig lite beroende på vem man frågar. Sammanfattningsvis handlar det om aktiviteter som patienten utför mellan sessionerna som är tänkta att öka effekten som behandlingen ska ha. Genom att använda hemuppgifter så ökar man behandlingens omfattning från att vara en timme i veckan till hela 168 timmar i veckan. Tre vanliga argument till varför man som psykolog ska arbeta med hemuppgifter är:

• Effektivisera behandlingen genom att utnyttja tiden mellan sessionerna i terapeutiskt syfte
• Öka antalet aktiviteter som leder till att målen med behandlingen lättare uppfylls
• Skapa förutsättningar att angripa problem bundna till specifika situationer eller tidpunkter utanför terapirummet

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att behandlingar som använder sig av hemuppgifter ger ett bättre utfall en de som inte använder sig av hemuppgifter. Värt att notera är hemuppgifter inte alltid passar för alla typer av problem. Vanligast är det att använda sig av verktyget vid depression, ångestproblematik, uppmärksamhetssvårigheter och beroendeproblematik. I stor vetenskaplig studie kring hemuppgifter konstaterar författarna till studien att hemuppgifter används av så gott som alla terapeuter som arbetar med KBT. Författarna visar också i en så kallad meta-analys (46 studier, totalt 1072 deltagare) att 62 procent av patienter som gått i terapi som innehöll hemuppgifter blev friska, jämfört med 38 procent av de som gått i liknande behandling som inte innehöll hemuppgifter.

Att hemuppgifter är en central del av kognitiv beteendeterapi är svårt att ifrågasätta. Däremot så är det inte alltid det lättaste att få patienter att utföra hemuppgifter. Traditionellt sätt så brukar du som patient utföra hemuppgifter på olika formulär. Det kan handla om att du ska registrera hur du mår under en vecka eller att skriva ner vad du tänker och vad som händer i kroppen när du befinner dig i jobbiga situationer. Det säger sig självt att det inte alltid är supersmidigt att bära med sig denna typ av formulär. Sedan 2011 har jag och några andra psykologer därför arbetat med att ta fram en app som man istället kan använda för sina hemuppgifter. Appen heter Livvy och är tänkt att göra arbetet med hemuppgifter mer tillgängligt. Du kan läsa mer om Livvy här eller fråga din psykolog om den, ett par av PBM:s psykologer använder nämligen appen.

Här kan du också se en kort film om hur Livvy fungerar:

 

IMG_5270_1

Niklas Laninge 
Psykologkandidat

10 september 2014

Att förändras

PBM har sedan tre decennier varit ledande i behandling och utbildning inom området stress. Vi tar nu våra kunskaper ytterligare en nivå och kommer tillsammans med Stressforskningsinstitutet och Karolinska Institutet att erbjuda en specialistutbildning inom området. Specialistutbildningen vänder sig till psykologer samt andra yrkeskategorier verksamma inom område stress.

böcker

Att bli bättre, oavsett inom vad, är en ambition för många (varför inte alla blir ett annat blogginlägg..). En synonym till bättre är att utvecklas och det är den synonymen/definitionen jag utgår från i detta korta inlägg.

Bättre är en delvis objektiv observerbar förändring där en färdighet utvecklas. Det kan förstås ske på många olika sätt - man gör mer rätt, jobbar fortare, tar sig an mer komplexa uppgifter och liknande. Bättre är också en personlig upplevelse av ökad förmåga i relation till det område man vill utveckla. Den är lite svårare att mäta personliga upplevelser än observationer men båda är lika centrala i framtagandet av en utbildning riktad mot dessa två stora domäner.

PBM har jobbat med stress och stressrelaterad ohälsa mot både privata företag, landsting samt försäkringsbolag sedan 1985. När vi nu sätter samman en specialistutbildning för psykologer samt andra yrkeskategorier inom området samarbetar vi med Stressforskningsinstitutet samt Karolinska Institutet och dess forskare. PBM är i grunden en klinisk verksamhet med förankring i forskning, där devisen empiri och beprövad erfarenhet genomsyrar verksamheten.

Vår ambition med utbildningen är att bidra till spridning av god behandling för stressrelaterade besvär som i sin tur innebär att fler drabbade får än mer relevant hjälp. Vi vill att praktiserande behandlare bättre bedömer och behandlar (observerbart) samt också att man känner sig stärkt i metod, bedömning och interventioner (personlig upplevelse) efter avslutad utbildning. Hänvisar till kursbeskrivning för detaljerad information.

Jag vill med detta korta inlägg hälsa dig som känner att detta är en patientgrupp du träffar och där ny kunskap och utveckling av dina färdigheter kan göra skillnad varmt välkommen till vår utbildning!

 

/Andreas

A.i bild

Andreas Iwarsson

 

Platschef Stockholm

Leg psykolog, organisationskonsult

 

Tel: + 46 70 56 77 717

andreas.iwarsson@pbm.se

19 juni 2014

Låt inte semestern bli en dålig ursäkt att få arbeta i badkläder!

Nu närmar sig semestertider och många är vi som längtar efter den avkoppling som semestern skall ge oss. Men hur blir det sedan? Kommer vi tillbaks med nyladdade batterier? Forskning visar att effekten av ledighet är ganska kortvarig men PBM's psykolog Andreas Iwarsson ger oss alla ett par konkreta råd hur vi kan förlänga "semester-effekten".

santa monica 2

Full rulle eller… hur du tar hand om dig över sommaren


Har du haft en pressad vår? Stökar alla klämdagar i maj till det för dig på jobbet? Tufft att hinna med alla avslutningar för barnen?


Lugn, du är inte ensam. Semestern börjar kännas alltmer lockande förstås och det med all rätt. Det blir ett ypperligt tillfälle till lite mer sammanhängande återhämtning. Vi har i tidigare blogginlägg pratat om mikrostress och om hur vi behöver förhålla oss till tekniken i vår vardag. Under semestern riskerar vi att inte stänga av tekniken och därmed också ge oss sämre förutsättningar för återhämtning. Vad jag föreslår är inte att helt undanhålla sig exempelvis mail utan att göra det medvetet. Kanske behöver du inte läsa mailen mer än en gång i veckan under ledigheten? Sätt i så fall av en tid i förväg när du kan spendera några timmar med att hantera din inkorg så kan du ägna dig åt annat de övriga 166 timmarna den veckan. Naturligtvis bör du även ge dig själv kontrollen över mailen genom att också stänga av eventuell ”pushfunktion”. 


Centralt kan också vara att klargöra förväntningar på din tillgänglighet före semestern. Du kanske inte måste vara nåbar jämt eller svara omedelbart på mail. Ställ in autosvar på mailen med alternativ kontaktväg för akuta ärenden så kan du också lita på att alternativ finns som inte nödvändigtvis innefattar ditt aktiva deltagande. 


Enligt en studie av DeKaamp mfl så tydliggörs hur återhämtande semester är men också hur kortvarig effekten är. Risken är stor att du redan efter några dagar på jobbet är tillbaka precis där du började. I studien mätte man 96 personer, som alla hade anställning i någon form, före semester, under semestern och efter semestern, på sju variabler relaterade till hälsa - sömnkvalitet, upplevelse av hälsa, humör/psykiskt mående, psykisk utmattning (fatigue), spändhet, energinivå och tillfredställelse generellt. Samtliga variabler förbättrades hos deltagarna under semester men var dessvärre också tillbaka till förmätningsnivåer efter redan en vecka. 


Men låt oss nu inte nedslås av detta utan det finns vägar för att hitta tillbaka till nivåerna under semestern även när vi har dragit igång igen så här kommer tips att förlänga effekten av din semestern (när du behöver det bäst…):


1) Mjukstarta när du kommer tillbaka till jobbet. Kanske jobba en kort vecka eller kortare dagar inledningsvis. Fyll heller inte kalendern med massor med möten utan planera för att gå igenom mail och starta på dina villkor.


2) Gör saker du tycker om på din semester, det ökar nämligen återhämtningen. Ni kanske inte skall åka till Legoland, Liseberg och Gröna Lund bara för att ungarna vill det om det inte är förknippat med positiva känslor för dig


3) Planera semestern i förväg, för att undvika störningar i så stor utsträckning som möjligt. Var gärna överens med dem du semestrar med om vad och när ni skall göra era aktiviteter.


4) Spara på dig minnen av semestern, ta många bilder eller skriv dagbok. Då skapar du nämligen ett sätt för dig att få kontakt med positiva känslor även under regniga höstdagar. Glöm inte heller att lägga lite tid på återväcka minnen från ledigheten. Tänk på morbror Rune som envisades med att visa diabilder på hela sin semester i Blekinge. Han kanske tråkade dig när du var liten med det var för honom ett ypperligt sätt att få tillbaka känslorna som förknippats med resan (förhoppningsvis positiva..)


5) Ett sista tips, och detta är inte direkt applicerbart på den närliggande sommarens semester, är att planera för att sprida ut ledigheten över året. Ta en vecka på våren, en weekend på hösten och kanske en skidresa över nyår förutom ledigheten på sommaren. 


Så när det nu lider mot sitt slut med detta blogginlägg så vill jag verkligen önska dig en härlig semester fylld med det som just du älskar att göra när du är ledig. Ta kontroll över din teknik och förhåll dig medvetet till den.


A.i bild

hälsningar

Andreas


Andreas Iwarsson

Platschef Stockholm

Leg psykolog, organisationskonsult


Referens: Jessica de Blooma* Sabine A.E. Geurtsa, Toon W. Tarisa,b, Sabine Sonnentaga,c, Carolina de Weertha and Michiel A.J. Kompiera


”Effects of vacation from work on health and well-being: Lots of fun, quickly gone” Work & Stress 24 (210) 2 pp 196-216

 

8 maj 2014

Bland kortisol, coping och flexibilitet. The more the merrier?

PBM's bloggare Matilda Berg har tittat närmare på en studie kring hur olika strategier för stresshantering påverkar nivån av stresshormon i kroppen. Slutsatsen talar till förmån för psykologisk flexibilitet, d.v.s förmågan att anpassa strategin till situation, snarare än någon specifik strategi.

rep
rep

Vi vill ju alla hitta det där optimala sättet att hantera stress på, eller hur? Det där bästa, ”rätta” sättet att ta oss an konflikter och uppgifter som inte går vägen. Så vi kan orka mer, stressa mindre och lösa svåra situationer bättre. I forskning är många som letat, studerat och på olika sätt försökt hitta det där enda, rätta sättet att reglera sitt och andras stresspåslag. 

Kanske är det dags att tänka om. Och titta efter något annat. 


Det gjorde nämligen Roubinov med kollegor (2012). De gjorde ett finurligt experimentarrangemang där deltagarna utsattes för en stressfull situation, närmare bestämt en interpersonell konflikt där deltagarna skulle försöka få en obstinat, icke-samarbetsvillig person att stänga av musiken inför en viktig tenta. Vem får inte stresspåslag av envisa (kollegor) som vägrar (att samarbeta)? Syftet med studien var att observera hur deltagarna hanterade situationen, där observatörerna förhöll sig till en lista med olika (observerbara) strategier, exempelvis om personen använde humor, validerade den envisas känslor eller försökte att ändra dess perspektiv. Deltagarna fick också skatta sina sätt att hantera stress på via ett självskattningsformulär. Roubinhov med kollegor kryddade till det hela genom att mäta kortisolnivåerna hos deltagarna ett par gånger under experimentets gång. Kortisolnivåer är ju ett smart sätt att mäta stress på, då det är kroppens sätt att hantera utmaningar genom att signalera till hjärnan att lugna ner sig igen. Mäter man kortisolnivåer kan man exempelvis få tag i att en person, som utåt sätt kan se lugnare ut, ändå kan vara på högvarv. Dessutom slipper man det där med att basera stressupplevelsen på svårvaliderade efterhandskonstruktioner och kan istället se hur kroppen faktiskt reagerat i själva situationen. Det Roubinhov med kollegor ville veta var alltså vilka skattade och observerade strategier som höll det här kortisolet nere (alltså gjorde en person ”mindre” stressad). Över tid fräter nämligen det där kortisolet riktigt illa på vår stackars hjärna och gör att vi minns mindre och fungerar sämre rent kognitivt. Det är därför strategier att hantera stress är så viktiga för oss, så kroppen inte tar för mycket stryk och våra mentala processer kan fungera på en nivå som våra arbetsuppgifter kräver. Vilken strategi tror ni vann? 


Håll i hatten för här kommer resultaten. Det var nämligen inte EN strategi som ”bäst” reglerade kortisolnivåerna. Det var flera. Roubinhov med kollegor upptäckte att ju fler (observerade) strategier som deltagarna använde, desto lägre var kortisolnivåer i deltagarnas saliv. Studien visar alltså att det kanske är flera snarare än färre copingstrategier, flexibelt anpassade till situationen, som håller stressresponsen nere. Detta går väl i linje med begreppet psykologisk flexibilitet, den eftersträvansvärda anpassningsförmågan i att just kunna känna igen och skifta sitt beteende beroende på vad situationen kräver. Psykologisk flexibilitet är exempelvis ett mål i Acceptance and Committment Therapy (ACT), där det handlar om att få till den där öppenheten, acceptansen och villigheten att härda ut för att nå värderade livsmål. Rigiditet och oförmåga att anpassa sig efter situationen kan komma i vägen för att leva det liv vi vill leva, där vi begränsar vår palett av beteenden och förlorar hälsosamma fluktueringar i oflexibla vanemönster. 


Utöver att studien tyder på att psykologisk flexibilitet ger hälsopoäng, är den även intressant utifrån en annan aspekt. Det var nämligen inte deltagarnas egna självskattningar som korrelerade med lägre kortisolnivåer, utan observatörernas. Hade en observatör skattat att en person använde fler hanteringsstrategier hade personen alltså generellt sett också lägre kortisolnivåer. Let’s think about that. Det pekar inte nödvändigtvis på att vi människor inte själva kan bedöma vår egen stressnivå eller vår hälsa, tvärtom, det tror jag verkligen att vi kan. Däremot säger kanske specifika observerbara (mätbara) beteenden i en given situation mer om hur vi människor hanterar och reagerar på stress, än mer breda, globala skattningar i ett självskattningsformulär. Tittar vi på hur människor faktiskt gör i en viss kontext vet vi kanske mer om deras stressnivå än när de i efterhand svarar kring mer luddiga sammanhang. 


Psykologisk flexibilitet vinner (i alla fall här) kampen över rigida vanemönster. Vi ser kanske mer än vi tror bara av att titta på det som faktiskt händer och går att observera. Om vi bara vet vad och i vilken situation vi ska titta efter (givet ett uppsatt mål). Gäller målet mindre stress, schyssta kortisolnivåer och fungerande hanteringsstrategier ger Roubinhov med kollegor i alla fall en indikator på vad du ska titta efter: flera!


Matilda Berg


Matilda Berg

Psykologkandidat


Kashdan, T. B., & Rottenberg, J. (2010). Psychological flexibility as a fundamental aspect of health. Clinical psychology review, 30(7), 865-878.


Miller, G. E., Chen, E., & Zhou, E. S. (2007). If it goes up, must it come down? Chronic stress and the hypothalamic-pituitary-adrenocortical axis in humans. Psychological bulletin, 133(1), 25.


Roubinov, D. S., Hagan, M. J., & Luecken, L. J. (2012). If at first you don't succeed: the neuroendocrine impact of using a range of strategies during social conflict. Anxiety, Stress & Coping, 25(4), 397-410.

 

6 mars 2014

Hållbar prestation - ledarskapet betydelse för hälsa

Forskning visar på ett samband mellan hur vi mår på arbetsplatser och hur chefer agerar. Ibland kan det vara viktigare att utveckla chefer och deras beteenden snarare än att förändra hela organisationen om man vill ha en välmående arbetsplats, skriver Matilda Berg i sitt blogginlägg.

bild matilda b inlägg

Få höjer nog på ögonbrynen åt det faktum att ledarskap är viktigt för en organisation. Ledarskap är ju den påverkansprocess som har syfte att underlätta utförandet av en kollektiv uppgift. En ledarposition innebär inflytande och förmåga att föra gruppen mot ett gemensamt, värderat mål.

 

Men tydligen har chefer mer betydelse för organisationen och personalen än så. På senare tid har forskare börjat titta på vad en ledare har för inflytande även när det gäller medarbetares hälsa. Resultaten är tankeväckande. De visar nämligen att chefers agerande kan ha en direkt koppling till hälsan hos sin personal. Hälsa är i sig ett klurigt begrepp som oftast handlar om att minska graden sjukdom eller stress snarare än att maximera välmående. Oavsett finns det stora ekonomiska vinster i att titta på vilka faktorer på en arbetsplats som minskar ohälsa. Stressade, omotiverade, sjuka och frånvarande medarbetare kostar företag och organisationer stora summor pengar. Tänk om förändring av en chefs beteende kan förbättra medarbetarnas hälsa (och ge ekonomiska fördelar) på köpet?

 

  Det är en fråga med svar värda att titta närmare på. I forskning är det nämligen möjligt att mäta och skilja ut en mängd faktorer i arbetsmiljön och se i vilken utsträckning de hör ihop med olika utfallsmått, som exempelvis ohälsa. När ledarskapet lyfts ut och analyserats visar det sig att skattning av ledaren korrelerar (det vill säga hör ihop med) skattningar av hur stressade de känner sig och hur bra de mår. Hur anställda upplever sin chef har alltså en direkt koppling till (o)hälsa hos personalen.

 

I en annan typ av studie var till och med förändrade beteenden hos chefen lika med förändrade hormonvärden hos medarbetarna. Det var lite som att chefers agerande tog sig ända in i blodet hos medarbetarna och kickade igång ämnen som minskar stress och ökar prestationsförmågan.

 

  Kopplingen till stress och ohälsa gäller dock inte vilka ledarskapsbeteenden som helst. Den ledarskapsstil som framförallt har visat sig inverka är det så kallade transformativa ledarskapet. I en metaanalys av Skakon mfl (2009) var transformativt ledarskap lika med anställda som gillade jobbet mer, skattade lägre stress och mindre utbrändhet i 12 studier. En transformativ ledare agerar (enligt teorin) ”som en förebild”, uppmuntrar och utmanar medarbetarna till eget ansvar, kritiskt tänkande och kreativitet. Det är en ledare som uppmärksammar och förstärker individuella behov men också gemensamma visioner på gruppnivå. Transformativa ledare (upp)skattats vara rättvisa, ge tydlig information och klarhet kring mål och uppgift.

 

Nyberg (2009) visar även hon på ledarkapsbeteenden som hör ihop med medarbetare som upplever sig må bättre eller sämre. I en studie resulterade en ledarens förmåga att förse medarbetarna med autonomi, gemensamt deltagande och handlingsutrymme (likt delar av det transformativa ledarskapet) i reducerad risk för hjärt-och kärl sjukdomar över tid. Nyberg uppmärksammar också beteenden man bör undvika som chef, där passivitet, tvång och diktatoriskt agerande hörde ihop med mer stressade och sjuka medarbetare.  

 

Resultaten är glädjande, även om det kan vara bra att vara en smula varsam kring betydelsen av dem. I studierna går det till exempel inte att se vilken riktning sambandet går åt. Det är svårt att veta om medarbetarnas stress gör att en chef skattas som sämre eller om en chef exempelvis blir mer passiv just för att medarbetarna mår dåligt.

 

Oavsett finns det ett samband, där förändring av chefers beteenden kan få betydelse för hur medarbetarna mår. Istället för att vänta på att de anställdas stress ska minska och välmåendet öka kan chefen själv börja bete sig annorlunda och kanske förändra medarbetarnas hälsa, liksom företagets ekonomi, i samma sväng. Istället för att lägga resurser på att förändra en hel organisation eller göra omfattande insatser för hela personalen kan träning av chefers beteende kanske ge ett likvärdigt resultat.  

 

Det viktiga för chefer blir alltså att hitta vilka konkreta beteenden som är hälsofrämjande (transformativa). Transformativa ledare som inspirerar och behandlar andra rättvist säger tyvärr inte så mycket om hur en chef faktiskt ska göra på sin arbetsplats. Det studierna tydligt visar är dock vikten av att inte bli passiv, utan att agera och vara beredd att förändras, om målet är ostressad personal som mår bättre. Istället för att fastna i att undvika beteenden (såsom att inte tvinga någon eller inte agera diktatoriskt) är det mer användbart att fokusera på nya, önskvärda beteenden i värderad riktning. Hur kan du som chef göra mål och ansvarsfördelning mer tydligt? Hur kan du ge mer ansvar till dina medarbetare? Hur kan du göra för att utmana dem i deras tankesätt och uppmärksamma deras insats som individer men också som personalgrupp?

 

Varför inte fråga medarbetarna på en gång? 

 

Matilda Berg 

Matilda Berg

Psykologkandidat Linköpings Universitet

Bloggare PBM

 

Nyberg, A. (2009). The impact of managerial leadership on stress and health among employees. Stockholm: Karolinska institutet.

 

Skakon, J., Nielsen, K., Borg, V. & Guzman, J. (2010). Are leaders’ well-being behaviors and style associated with the affective well-being of their employees? A systematic review of three decades of research. Work and Stress, 24, 107-139.

 

Romanowska, J., Larsson, G., Eriksson, M., Wikström, B. M., Westerlund, H., & Theorell, T. (2010). Health effects on leaders and co-workers of an art-based leadership development program. Psychotherapy and psychosomatics, 80, 78-87.

 

 

 

 

 

30 januari 2014

Din personliga regelbok och regler som är till för att brytas

Våra tankar formuleras ofta i form av regler som vi lärt oss att det är klokt att följa. Vissa regler är funktionella och lär oss undvika faror utan att behöva erfara dem först, andra regler kan bli till hinder då vi blir för stränga mot oss själva. PBM's psykolog Elin Frögéli skriver om hur man kan lära sig att bryta mot dessa regler.

bild övergångsställe

Du kommer fram till ett bevakat övergångsställe, noterar att signalgubben är röd och stannar. ”När röd gubbe lyser ska jag stå still”. Kanske noterar du den knappt, tanken far förbi och du stannar upp som per automatik.

I våra tankar finns många instruktioner för hur vi ska agera i olika situationer. En teori som handlar om hur tankar påverkar beteenden kallas för Relational Frame Theory (RFT; Hayes, Barnes-Holmes & Roche, 2001) och en behandlingsmetod som bland annat tar tillvara på denna teori kallas för Acceptance and Commitment Therapy (ACT: Hayes, Strosahl & Wilson, 2012).

Tankar om hur vi ska göra i olika situationer bygger dels på våra egna erfarenheter av vilka beteenden som har lett till önskvärda konsekvenser i liknande situationer tidigare, dels på att vi har sett resultatet av andras agerande, och dels på vad andra har sagt till oss. Vi agerar med andra ord i linje med tankarna för att vi har en förväntan om att det ska funka för oss. Inom ACT menar man att ett beteende ”funkar” om det bidrar till livskvalitet och tillfredsställelse på lång sikt (dvs. inte nödvändigtvis att det känns bra i stunden).

Låt säga att du är försenad till en anställningsintervju och kommer fram till samma övergångsställe med röd gubbe. Vilket beteende är att föredra i detta läge? Stå stilla som tanken instruerar och riskera att missa intervjun eller springa över gatan och riskera att bli påkörd men ha chans på jobbet? Du ser dig omkring och konstaterar att gatan är tom. Inte en bil i sikte.

Det kommer alltid att dyka upp tillfällen då det beteende som funkar bäst för oss inte är det som tanken ger. Många skulle troligen springa över gatan för att komma i tid till intervjun i det här läget. Det kan tyckas ganska självklart och oproblematiskt. Men en del tankar blir som regler som vi har svårare att bortse ifrån. Att följa regeln blir viktigare än huruvida beteendet i fråga funkar eller inte.

Ta exemplet med tanken ”När jag utför en uppgift på jobbet måste jag göra den perfekt” eller ”Jag får inte misslyckas”. Det här är två populära tankar, i alla fall om man utgår ifrån hur många som går runt med dem dagligen. De hänger ofta samma med flitigt arbete som kan resultera i härliga saker såsom fina resultat och beröm. Men om tankarna blir till regler som vi blir fixerade vid riskerar vi att jobba överdrivet mycket även när tiden inte räcker till för att försäkra oss om att vi inte gjort något fel och eftersom vi aldrig uppnår det som vi kallar ”perfekt”. Som ett resultat kan vi missa deadlines, hamna i konflikter med kollegor som påverkas av vårt arbete, förlora vårt jobb, bli stressade och arga, ledsna eller besvikna på oss själva eftersom vi aldrig presterar bra nog. Dessutom är det inte ovanligt att dessa tankar bidrar till att vi undviker uppgifter som vi rädda att vi inte ska klara av för att slippa risken att misslyckas eller prestera ett mindre än perfekt resultat. Det innebär att vi förlorar möjligheter att lära oss nya saker, utvecklas och stärkas i vår kompetens.

 

Det finns många sätt att jobba med att minska tankars inflytande på beteenden. Ett sätt är att först tydliggöra för dig själv: 

1.    Hur lyder den regel som du brukar fastna i (eller vilka om det är fler)?

2.    Vilka beteenden brukar följa på regeln?

3.    I vilka situationer brukar det hända?

 

När du sen befinner dig i dessa situationer:

1.    Var uppmärksam på ditt eget beteende och dina tankar för att märka när regeln och dina typiska beteenden dyker upp.

2.    Fråga dig själv: Funkar det för mig att agera enligt den här regeln i den här situationen? Här kan det vara hjälpsamt att bredda ditt fokus. När vi är helt upptagna av våra tankar missar vi lätt allt vi har omkring oss. Då är det inte konstigt att tankarna får stor makt över våra beteenden, och då är det också svårt att avgöra vilka beteenden som funkar för oss på sikt. För att använda det tidigare exemplet: Vad är ditt mål? Vart vill du ta dig? Har du kort om tid? Finns det några bilar närvarande?

3.    Om du kommer fram till att ditt beteende funkar: Kör på!

4.    Om du kommer fram till att det inte funkar: Vad skulle du kunna göra istället?

5.    Testa!

Elin Frögeli

Elin Frögéli

Leg. Psykolog PBM

 

Hayes, Barnes-Holmes & Roche, 2001. Relational Frame Theory: a post-Skinnerian account of human language and Cognition. New York: Kluwer Academic.

Hayes, Strosahl & Wilson, 2012. Acceptance and Commitment Therapy: an experimental approach to behavior change. New York: Guilford Press.

Foto övergångsställe: Anders Bäckström

15 november 2013

Mikrostress

I Charlie Chaplin's film 'moderna tider' från 1936 beskriver i ett par scener den stress som väcks i människans möte med industrialismen. Kanske skulle en liknande film kunna göras idag om den stress som uppstår i vårt möte med dagens informationsteknologi. Smartphones, sociala nätverk och ständig uppkoppling ger oss möjligheten att vara flexibla i förhållande till när och var någonstans vi vill arbeta men samtidigt suddas gränserna ut mellan arbete och återhämtning. Stressorer i form av notifikationer kan skapa distraktion och en form av mikrostress. Teknologin är en del av våra liv men det behövs strategier för att hantera dess negativa konsekvenser.

mikrostress


"Moderna tider 2013" om mikrostress och hur vi kan hantera den

Ordet stress är vanligen förknippat med att ha för mycket att göra på sitt jobb eller fritid. Inte sällan kännetecknas detta av upplevelsen att ha för många saker på sitt bord, eller att befinna sig i ett läge med begränsade möjlighet att påverka sin egen situation. Under korta perioder behöver inte stress vara något skadligt, men om det pågår under en längre tid finns det däremot en risk för att utveckla olika typer av stressymtom, exempelvis sömn- och koncentrationssvårigheter, irritabilitet och nedstämdhet, liksom kroppsliga besvär. I ett samhälle där det ställs allt högre krav på prestation, flexibilitet och snabba beslut finns det dock mycket som talar för att problem med långvarig stress håller på att öka, något som gör att allt fler människor upplever bekymmer i sin egen vardag.

Stress handlar dock inte bara om att vara tyngd av uppgifter i sitt arbete eller hem. I takt med att det hela tiden görs teknologiska framsteg förändras även sättet på vilket vi sköter våra åtaganden och kommunicerar med varandra. Många saker som tidigare krävde ett besök på posten eller banken hanterar vi idag helt och hållet via en smartphone. Likaså kan vi hålla oss uppdaterade och prata med kollegor och vänner enbart via mail eller korta meddelanden på sociala nätverk eller sin telefon. Detta har varit till stor nytta för oss genom att det frigör tid och underlättar flödet av information mellan människor. Samtidigt bidrar det till stress då gränserna mellan aktivitet och återhämtning blir alltmer diffusa, något som i förlängningen kan leda till att kroppen inte får den vila den behöver.

Inom psykologi kallas den form av stress som uppstår till följd av tekniska prylar för mikrostress. Med det menas att vi för ett kort ögonblick upplever samma kroppsliga reaktion vi skulle få om vi blev stressade av något som måste slutföras med kort varsel. I de flesta fall handlar det om att bli uppvarvad och orolig när vår smartphone plingar till, eller att känna stark tidspress när inkorgen indikerar hundra olästa mail. Även om mikrostress sällan är lika omfattande som när vi står inför en väldigt stressfylld situation på jobbet är det desto vanligare att uppleva i vår vardag. Antalet tillfällen då vi upplever mikrostress är helt enkelt mer förekommande. Dessutom är det något vi tar med oss hem efter en arbetsdag genom att ha vår smartphone påslagen eller att kolla mailen sent på kvällen.

Tekniska prylar är samtidigt en återkommande anledning till att vi blir distraherade när vi jobbar, något som kan orsaka såväl stress som frustration. Undersökningar visar att en anställd inom tjänstesektorn klarar av att arbeta fokuserat på en uppgift i högst elva minuter innan den blir störd av något annat. Den största distraktionen har visat sig vara den ständiga ström av information som vi utsätts för varje dygn. Under loppet av en arbetsdag går vi exempelvis in på mailen i genomsnitt 50 gånger. Dessutom spenderar vi cirka 74 minuter per dag framför internet och 81 minuter per dag på vår smartphone, vilket i sin tur kan bidra till att inte hinna klart med saker i tid. Det finns med andra ord mycket som talar för att vi även blir negativt påverkade av tekniska prylar när vi arbetar.

Tekniska prylar har kommit för att stanna, och det är inte heller något vi nödvändigtvis behöver välja bort för att kunna leva ett mindre stressfyllt liv. Det finns däremot mycket vi kan göra för att minska risken för mikrostress i vår vardag. I grund och botten handlar det om att sätta upp tydliga gränser för sig själva när det gäller aktivitet och återhämtning, däribland att stänga av de notiser som brukar dyka upp på vår smartphone när något händer i våra sociala nätverk, liksom att låta bli att kolla mailen innan läggdags. På så sätt kan vi med hjälp av väldigt enkla åtgärder minimera antalet tillfällen då kroppen reagerar med stress. Detta har även visat sig vara en viktig del i att förbättra sin sömn eftersom vi annars riskerar att bli alltför uppvarvade för att kunna förbereda oss på att sova.

Liknande åtgärder har även visat sig vara till nytta när vi jobbar på en uppgift. Genom att avlägsna så många distraktionsmoment som möjligt omkring oss tappar vi inte lika lätt vår uppmärksamhet. Det betyder inte att vi ska avskärma oss helt och hållet från omvärlden, utan snarare att vi själva ska bestämma när vi ska vara tillgängliga för andra, exempelvis att bara besvara mail vid vissa tidpunkter på dagen. Därmed kan vi sätta vår egen agenda och slippa bli störda när vi ägnar oss åt något som kräver vår koncentration. Det finns således mycket som talar för att vi måste lära oss hantera våra tekniska prylar på ett bättre sätt. Därigenom kan vi se till att vi får mer gjort när vi behöver prestera, på samma gång som vi kan undvika de tillfällen av mikrostress som lätt uppstår när vi behöver vila.


Alexander Rozental

Leg. Psykolog

30 oktober 2013

Välkommen till PBM-bloggen!

valkommen

Om beteenden och vår vision med bloggen

Jag sitter i skrivande stund ca en mil ovanför marken och blickar ned på något som skulle kunna vara ett mindre samhälle i gränstrakterna mellan Småland och Östergötland (Mjölby?). Det är tidig måndagsmorgon och det är uppenbart att de flesta av oss här på planet är på väg att starta arbetsveckan. En arbetsvecka full av beteenden både funktionella och dysfunktionella på vår väg att uppnå våra mål.

Före avgång tog jag några minuter till att observera mina medresenärer, det är spännande att se hur vi alla har olika sätt att hantera situationen. Jag och många med mig har valt den sena flygbussen och får småspringande ta oss till gaten, andra har tagit sig tid att slå sig ned med en kopp kaffe och tycks bara vara i situationen tills det är tid att gå ombord, ytterligare vissa har plockat fram sina laptops och lyckas få något producerat före kontorstiden har hunnit starta.

Min fascination för beteenden tycks vara gränslöst och ambitionen att förstå och kunna påverka har blivit mitt professionella kall, ett kall som jag delar med mina kollegor på PBM. Det är med glädje jag nu klipper invigningsbandet för uppstarten av vår PBM-blogg och ser fram emot att få presentera PBM:s breda kompetens inom området beteendepsykologi oavsett om det berör det individuella eller organisatoriska perspektivet. Redan under de första månaderna har vi glädjen att få läsa inlägg om mikrostress, organisationskultur, grupputveckling och ledarskap.

Väl mött på PBM-bloggen!
/Martin Carlström
Bloggredaktör

Välj månad

KATEGORIER

SENASTE