• Kontakta oss

  • Hitta till oss

Klientinloggning

Pbmonline.se

Nyheter och blogg med det senaste inom beteendepsykologi från PBM

PBM - FLOW

30 maj 2018

Självupplevd fulhet orsakar stort lidande

Dysmorfofobi, självupplevd fulhet, är lika vanligt som anorexia och är en diagnos som leder till stort lidande för personen ifråga. Det skriver nyhetssajten forskning.se. Trots detta råder det en stor kunskapsbrist om sjukdomen, såväl inom vården som bland allmänheten. Enligt forskaren Jesper Enander vid Karolinska Institutet är det tyvärr bara drygt en av tio som erbjuds behandling – där KBT är den behandling som fungerar bäst.

Den som är drabbad av diagnosen dysmorfofobi ska inte blandas samman med den som lider av lätt utseendefixering. Dessa personer upplever sitt utseende som helt fruktansvärt – oavsett vad omgivningen anser. Enligt Jesper Enander, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är det en diagnos som gör att personen ifråga fungerar sämre överlag. Föreställningen om det fruktansvärda utseendet är så stark att den kan leda till tvångsmässiga och rituella beteenden.

Ångesten vid dysmorfofobi fungerar som annan ångest – man försöker helt enkelt bli av med den. Enligt Jesper Enander vänder sig många av de som är drabbade till skönhetsindustrin eftersom de anser att det finns brister i utseendet – inte att de har en skev uppfattning om sig själva. Och med den upplevelsen är det ju logiskt att de inte söker sig till psykiatrin, utan istället till en plastikkirurg eller hudläkare. Men eftersom det inte finns någon fysisk defekt som går att lösa, vare sig med plastikkirurgi eller smink, kan problemet bli värre och dysmorfofobin kan komma att spela en allt större roll i personens liv.

I sin forskning har Jesper Enander med kollegor låtit 15 000 personer, från 15 år och uppåt, svara på frågor om eventuella besvär. Resultatet visar att det är cirka en till två procent som lider av dysmorfofobi, vilket gör diagnosen ungefär lika vanlig som anorexia. Vid 15 – 18 års ålder är diagnosen mycket vanligare bland flickor än pojkar, men i vuxen ålder är skillnaden mindre. När det gäller orsaken till problemet visar forskningen att ungefär hälften är genetiskt och resterande beror på olika händelser i personens liv.

Enligt Enander kan den som är drabbad få relativt god hjälp av läkemedel, men ännu bättre av KBT. En av anledningarna till att så få erbjuds behandling, drygt en av tio, tror han beror på kunskapsbrist och eftersom det handlar om utseendet finns det en risk att problemet bagatelliseras av vården trots att det är ett stort handikapp. Han hoppas nu att hans forskning ska leda till att tillståndet blir mer känt så att fler söker rätt sorts vård och att fler får hjälp och behandling. 

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/05/21/slav-framfor-spegeln-svart-fa-vard-vid-sjuk-utseendefixering/

 

Välj månad

KATEGORIER

SENASTE