Privatperson

Det är först när du kan förändra de beteenden som bidrar till stress, depression, smärta eller sömnproblem som din situation kan förbättras. Det kan vara svårt på egen hand.
Vi på PBM har verktygen som hjälper dig till långsiktig förändring. Vi arbetar med Kognitiv Beteendeterapi där beteendeförändring är målet (läs mer under tjänster). Hos oss får du i nära samarbete med psykolog, läkare, sjukgymnast och naprapat effektiv hjälp. En förändring som håller.

Vill du veta mer om vilken hjälp du kan få?
Ring eller mejla ditt närmaste kontor så berättar vi mer.

Praktiskt exempel:

Susanne lärde sig att hantera sin ångest
Susanne befinner sig i slutskedet av sin universitetsutbildning. Hon känner stor press inför sin sluttentamen. Några månader före sin examen får hon sin första panikångestattack på en föreläsning. Hon får hjärtklappning, svettningar och yrsel. Hon blir rädd att det är något fel med hennes hjärta och uppsöker läkare. Läkaren konstaterar att hon är fysiskt frisk, men rekommenderar henne att ta kontakt med en psykolog.

Undviker sociala sammanhang
När Susanne påbörjar behandlingen på PBM har hon även fått panikattacker i andra sammanhang, t.ex. när hon ska köra bil eller träffa vänner. Och hon är rädd att hon inte ska klara av att gå och skriva sin sluttentamen. Hon har försökt att kontrollera sina symtom utan att lyckas. Istället har hon börjat undvika föreläsningar, bilkörning och sociala tillställningar.

Träna på hjärtklappning och ångest
Hos PBM får Susanne till en början lära sig vad som händer i kroppen när man får ångest. Hon får göra övningar för att framkalla den typ av kroppsreaktioner som hon får när hennes panikattacker kommer. Susanne får öva sig på att utsätta sig för att ha hjärtklappning, yrsel och svettningar.

I behandlingen prövar Susanne att släppa på kontrollen. Hon kör bil, går på bjudningar och sätter sig längst fram i föreläsningssalen, och hon försöker stanna kvar även om hon får ångest.

Reaktionen avtar
Efter hand märker hon att om hon inte försöker att kontrollera och dämpa det som händer i hennes kropp så avtar reaktionen så småningom av sig själv. Hon lär sig också att ju mindre rädd hon är för att få ångest, desto mindre ångest får hon.

När sluttentamen kommer har hon övat många gånger, hon vet att hon kan hantera en ångestattack. Hon är inte längre särskilt rädd för att det ska hända, istället kan hon koncentrera sig på uppgiften.