Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

Egenremiss gäller endast utmattning och långvarig smärta

Egenremiss via 1177

Frikort och landstingstaxa gäller.

Klicka här för att logga in till en av våra kliniker.

Stockholm Globen Stockholm City

Egenremiss via vår beställarportal

Frikort och landstingstaxa gäller.
Klicka här för att logga in (använd Google Chrome, Firefox eller Safari på desktop).

Dessa tjänster gäller alla generella behandlingar. Använd Google Chrome, Firefox eller Safari på desktop för att öppna beställarportalen.

Videolänksbehandling

Klicka här för att läsa mer och beställa behandling online.


Beställarportal

Här kan du som privatperson eller beställare från privat företag och offentlig organisation på ett säkert och enkelt sätt beställa behandling, utredning, grupphandledning, kartläggning, coaching, med mera.

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: oktober 2014

28 oktober 2014

Hemuppgifter, en central del av kognitiv beteendeterapi

Om du som klient går i kognitiv beteendeterapi (KBT) så kommer du med högsta sannolikhet att arbeta med något som kallas för hemuppgifter.

2435521669_018172883c_o beskuren 465x236
Definitionen av hemuppgifter kan skilja sig lite beroende på vem man frågar. Sammanfattningsvis handlar det om aktiviteter som patienten utför mellan sessionerna som är tänkta att öka effekten som behandlingen ska ha. Genom att använda hemuppgifter så ökar man behandlingens omfattning från att vara en timme i veckan till hela 168 timmar i veckan. Tre vanliga argument till varför man som psykolog ska arbeta med hemuppgifter är:

• Effektivisera behandlingen genom att utnyttja tiden mellan sessionerna i terapeutiskt syfte
• Öka antalet aktiviteter som leder till att målen med behandlingen lättare uppfylls
• Skapa förutsättningar att angripa problem bundna till specifika situationer eller tidpunkter utanför terapirummet

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att behandlingar som använder sig av hemuppgifter ger ett bättre utfall en de som inte använder sig av hemuppgifter. Värt att notera är hemuppgifter inte alltid passar för alla typer av problem. Vanligast är det att använda sig av verktyget vid depression, ångestproblematik, uppmärksamhetssvårigheter och beroendeproblematik. I stor vetenskaplig studie kring hemuppgifter konstaterar författarna till studien att hemuppgifter används av så gott som alla terapeuter som arbetar med KBT. Författarna visar också i en så kallad meta-analys (46 studier, totalt 1072 deltagare) att 62 procent av patienter som gått i terapi som innehöll hemuppgifter blev friska, jämfört med 38 procent av de som gått i liknande behandling som inte innehöll hemuppgifter.

Att hemuppgifter är en central del av kognitiv beteendeterapi är svårt att ifrågasätta. Däremot så är det inte alltid det lättaste att få patienter att utföra hemuppgifter. Traditionellt sätt så brukar du som patient utföra hemuppgifter på olika formulär. Det kan handla om att du ska registrera hur du mår under en vecka eller att skriva ner vad du tänker och vad som händer i kroppen när du befinner dig i jobbiga situationer. Det säger sig självt att det inte alltid är supersmidigt att bära med sig denna typ av formulär. Sedan 2011 har jag och några andra psykologer därför arbetat med att ta fram en app som man istället kan använda för sina hemuppgifter. Appen heter Livvy och är tänkt att göra arbetet med hemuppgifter mer tillgängligt. Du kan läsa mer om Livvy här eller fråga din psykolog om den, ett par av PBM:s psykologer använder nämligen appen.

Här kan du också se en kort film om hur Livvy fungerar:

 

IMG_5270_1

Niklas Laninge 
Psykologkandidat

9 oktober 2014

Förändring del 1 - individer och organisationer

Andreas Schill firar tio år som psykolog med en bloggserie om det ord som troligen har sysselsatt honom mest genom åren.

3740808686_81cee1565d_z

Om jag skulle peka på ett specifikt begrepp som löper som en röd tråd genom mina 10 yrkesverksamma år som psykolog så skulle det begreppet tveklöst vara; förändring.

Arbetar man med behandling så är det väldigt tydligt att perioder av förändring ofta är en trigger för att behöva psykologhjälp; brytpunkterna i livet leder till förändrade krav som i sin tur kräver nya strategier. Strategier som vi inte alltid hinner, eller har förmåga att utveckla på egen hand.

Inom KBT brukar man prata om att målet med en klientkontakt är att hjälpa klienten att utveckla bredast möjliga beteenderepertoar. Beroende på situationen behöver jag som individ kunna använda en mängd olika och varierade beteenden. Att hålla fast vid tidigare funktionella strategier i en förändrad situation, riskerar att skapa en obalans och överbelastning.

Mitt eget professionella fokus har förändrats genom åren och eftersom jag numera arbetar med ledare, grupper och organisationer så möter jag begreppet förändring i en något annorlunda form. Vi kommer ofta in i organisationer när man planerar, genomför eller har genomfört förändringar. Change Management är en väldigt efterfrågad tjänst helt enkelt. Vad vet vi då om förändring?

Kort svar: en hel del faktiskt:

1. Förändring är en absolut förutsättning för alla organisationer, utan undantag!

2. Förändring är svårt, arbetsamt och väcker naturligt motstånd

3. Risken för ohälsa ökar markant i takt med förändring 

4. En organisation som klarar av att förändras har en konkurrensfördel

5. Världshistorien (ingen dålig referens) är full av exempel på förändring som recept på framgång.


Längre svar? Det kommer, håll utkik på bloggen!

ASC

Andreas Schill

Regionchef, Leg. Psykolog

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv