Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: augusti 2015

27 augusti 2015

Smittsamt med otrevlig attityd

Nyligen publicerad amerikansk forskning visar att människor som konfronteras med en otrevlig samtalston tenderar att själva ha en mer negativ attityd i sitt nästa samtal eller mail.

En otrevlig samtalston är smittsam som en förkylning. En trist attityd kan lätt sprida sig och förgifta arbetsmiljön, exempelvis bland anställda på kontor.
I en av de nu publicerade studierna fick 90 personer först föra en diskussion med en partner, sedan skatta hur pass ohövlig deras samtalspartner varit - och därefter fått diskutera vidare med en annan person. De som upplevde sig ha blivit otrevligt bemötta i samtal nummer ett blev själva mer otrevliga i sitt nästa samtal.
En annan studie av samma forskargrupp visade att det kan räcka med att bara se människor bemöta varandra med en trist attityd: En grupp personer som fått se en film där kollegor uppträdde otrevligt mot varandra tenderade att svara mer otrevligt på mail än en grupp som fått se en film där kollegor uppträdde neutralt mot varandra.
– En del av problemet är att vi i allmänhet är toleranta mot den här typen av beteenden, fast de egentligen är verkligt skadliga, säger Trevor Foulk, en av forskarna bakom studien, i en kommentar.

Läs mer hos Health E-news

25 augusti 2015

Ta mer gynnsamma beslut med hjälp av KBT

Semestrarna börjar klippas av och vardagens val åter smyga sig tillbaka in i allas semesterhjärnor. Och vardagens val är väldigt många, om du tänker efter.

Små beslut, som hur många gånger du ska snooza, vilken tröja du ska ha på dig eller att du väljer att ta samma kaffekopp som du alltid gör. Sen har vi större beslut. Som om du verkligen ska ta på dig en till arbetsuppgift, skrika tillbaka åt din sambo eller börja träna igen efter sommaren. Vissa val är mer eller mindre ofrivilliga, som att faktiskt återgå till arbetet efter semestern, där valet kanske mer handlar om hur du ska välja att ta dig an vardagsveckan, än om du ska göra det.

Ibland behöver vi ju också hjälp att veta vad eller hur vi ska välja. Vi behöver se över konsekvenserna av de val vi gör och hur vi kan välja för att leva det liv vi vill leva. För våra val, de små och de stora, får konsekvenser för oss, på kort och på lång sikt. Vilket kan kännas extra aktuellt såhär i nystartspunkter efter semestern. När vi fastnar i ett sätt att välja på, som ger alltför negativa konsekvenser på våra liv, kan KBT vara till hjälp – och göra våra beslut mer gynnsamma för oss. 

Hur då?
Jo. För att förstå det behöver vi ta nobelpristagaren Kahneman till hjälp. I sin omtalade bok "Att tänka snabbt och långsamt" gör han upp med bilden av människan som enbart rationell beslutsfattare. Istället presenterar han oss för två typer av beslutsfattare i vårt intellekt – System 1 och System 2. Kahneman menar att vi tenderar att tro att vi gör val utifrån vårt System 2, ett resonerande och försiktigt system, med total vetskap om varför vi väljer som vi gör och följderna av dem. Men, enligt Kahneman tar vi i själva verket ofta beslut utifrån vårt System 1, evolutionärt drillat i reaktivt beslutsfattande, som gör impulsiva, intuitiva val för att få omedelbara belöningar. Supersmart. På kort sikt.

Varför kan det vara så tokigt då, i längden?
Ja, det finns väl inget dumt med det i sig. Det vore kanske outhärdligt att gå runt och ifrågasätta sig själv och sina beslut hela tiden. Vi måste kunna välja av ren skär njutning här och nu, också. Och back in the days på savannen, om en sabeltandad tiger dök upp, så var det ju bättre att vi sprang eller krigade utan tvekan, än att fundera på om det verkligen var en sabeltandad tiger eller kanske en buske? Då hade man ju stått där fundersam och uppäten istället. Not so smart. Tack evolutionen för omedlebara impulser. Det är ibland lite säkrare så.

Men, eftersom vi inte så ofta är på savannen längre, så blir det lätt att förminska livet till kamp eller flykt, om vi låter System 1 styra våra liv i för stor utsträckning. Ett liv där vi mest väljer att göra saker som känns bra direkt i stunden, men som blir värre på längre sikt. I själva verket är kanske den där sabeltandade tigern en arg medarbetare eller viktig närstående som du kanske inte ska undvika eller bråka med, utan eftersträva en finare kontakt med. För att må bra över tid.

Här kommer KBT in i bilden. Via KBT kan val via System 2 stimuleras genom att förstå konsekvenserna av våra val i större omfattning. Det syftar till att bli mindre reaktiv i sina beslut till förmån för mer genomtänkt beslutsfattande. Så du får fler valmöjligheter i svåra situationer, som att också säga nej eller reagera vänligt vid aggression.

En viktig del för ett mer hälsosamma val via KBT är kunna förstå situationer vi är i och hur de påverkar oss. Det här är vi tyvärr inte heller alltid så bra på. Kahneman exemplifierar detta med ett ljuvligt experiment: på en arbetsplats fick personalen under eget ansvar lägga pengar i en kaffekassa utefter en rekommenderad prislista. Under de veckor när planschen över kaffeburken bestod av blommor la personalen mindre pengar i kassan, om mer när det var två ögon på bilden som stirrade på dem. Ingen visste såklart om att planscherna byttes ut. Men någonstans registrerade hjärnan att den blev uttittad och agerade på situationen, medan man själv kanske tror att valet skett utifrån en pengaprincip eller inre idéer. Det är inte helt lätt att se de planscher vi har rakt framför oss (situationens inverkan), men i KBT är det en viktig byggsten för mer självförståelse och återigen – att göra friare val på rätt grunder (och gynnsamma konsekvenser).

Ett till sätt där KBT kan vara hjälpsamt för att välja enligt System 2 är att ta reda på vad som är viktigt för dig i ditt liv genom tydliga mål och värderingar. Hur kan det hjälpa? Kolla på bilden:

pilar

Linjerna är lika långa (JO, mät dem så får du se). Men, man kan förstå din frustration. För hur mycket du än mäter linjerna och intalar dig själv att de är lika långa, så kommer du och din hjärna alltid uppleva den undre som kortare. Sorry.

Så är det tyvärr med fler saker här i livet. Du kommer uppleva att du MÅSTE hinna med allt, MÅSTE skrika tillbaka eller INTE ORKAR ta tag i träningen (linjerna ÄR ju lika långa – det SER man ju), och ändå gå på vetskapen om att de är inte är lika långa (du vill faktiskt ha tid för det du värderar denna höst och vara en närvarande, hälsosam person). Du behöver lära dig om vad som gäller för dig och ditt liv, veta om linjernas ”egentliga längd”, så du kan välja därefter. Så att System 1 inte agerar utifrån för mycket illusioner och impulser med för negativa konsekvenser, grundade av snevridna uppfattningar om oss själva och världen.

Låt oss kort sammanfatta inför höstens vardagsträsk. Via KBT kan man i linje med Kahneman få hjälp i att stanna upp, se situationens inverkan på sina val och hur valen påverkar en på kort och lång sikt (utgå från sitt System 2). Ihop med tydliga mål och värderingar kan man därmed stimulera beslutsfattande som tjänar mer långsiktiga, hälsosamma intressen. För dig.

En viktig poäng är att KBT mer handlar om att öka flexibiliteten i hur du väljer dina val, inte bara välja med System 2. Vi kan inte alltid ifrågasätta oss själva och våra val, där omedelbar njutning aldrig får bestämma. Men däremot kan vi lära känna oss själva och vad vi behöver, veta mer om våra mönster och i vilka situationer vi tenderar att göra missar som vi inte mår bra av i längden. Där vi inte styrs av orealistiska efterhandskonstruktioner och kassa framtidsprognoser med domedagar eller förväntan om evig lycka. Där vi kan välja på ett sätt som vi mår bra av. KBT kan hjälpa en att få lite mer syn på vad man kan påverka med sina val, och hur du som person kan välja på ett sätt som ger höstmörker och vardagsrutiner mer livskvalitet.

So back from semestern - hur väljer du?


Matilda Berg


SENASTE

KATEGORIER

Arkiv