Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: oktober 2015

27 oktober 2015

Solen - en bra lärare i psykologi

Solen och vinden bråkade om vem av dem som var starkast. De såg en människa nere på marken och bestämde sig för att mäta sina krafter. Den som först kunde få människan att ta av sig sina kläder skulle utses till vinnare. Vinden började. Den pressade med all sin kraft för att blåsa kläderna från människans kropp. Men, människan drog kläderna hårdare kring kroppen och blev irriterad på vinden, som till slut blev trött och gav upp. Solen tog över och började skina. Det blev varmare och varmare. Människan började svettas och tog av sig plagg efter plagg, helt frivilligt, tills alla kläder tagits av kroppen.

the-sun-470317_640

Den här fabeln, flera tusen år gammal, säger någonting viktigt om människors beteende. Det är sällan framgångsrikt att försöka pressa fram beteendeförändring. Det är mer effektivt att skapa en situation där människan beter sig på ett sätt hon själv vill. 


Det är värt att ha i åtanke nu när världen står inför en lång rad utmaningar, ekologiska, sociala och ekonomiska, där beteendeförändring står i fokus. 


Klimatfrågan är ständigt aktuell. EU har som mål att våra koldioxidutsläpp inom kort ska vara 80% jämfört med 1990 års nivå och i USA har Barack Obama kommit med nya strikta riktlinjer för landets koldioxidutsläpp. För att detta ska lyckas behövs beteendeförändring idag. 


Sociala utmaningar syns i och med ökad polarisering. Man kan bo vägg i vägg med en annan person, dela trappuppgång och soprum, utan att veta minsta lilla om den. För att minska polariseringen människor emellan, behövs en beteendeförändring idag. 


Turbulens på världens börser gör att frågan om ständig tillväxt åter är aktuell. Ekonomisk tillväxt är inget vi kan ta för givet. Det får påverkan på våra framtida liv som pensionärer. Men, för att lyckas förstå sig själv i en avlägsen framtid behöver informationen kommuniceras på ett begripligt vis. För att spara inför framtiden, behövs en beteendeförändring idag. 


Så hur kan vi möta dessa utmaningar? Teknik och innovation, tillsammans med välutvecklade strategier är en del i det hela. Men för att nå hela vägen behöver vi, liksom solen, skapa situationer där människor beter sig på ett sätt som både de själva vill och som som är gynnsamt från ett högre perspektiv.


Genom att väva samman tre fält, beteendevetenskap, design och kommunikation, har vi beteendedesign. Med smart design av situationer kan människors beteende påverkas. Vi kan alltså designa situationer där beteenden påverkas i en viss riktning, utan att för den skull ta bort den fria viljan.


Vi kan lösa ekologiska utmaningar med beteendedesign. Från socialpsykologisk forskning kommer ett exempel. Ett hotell ville att gästerna skulle återanvända sina handdukar. Tillsammans med forskare testade man därför skyltar med olika budskap. Tror du att det var budskapet ”Spara på miljön. Återanvänd dina handdukar” som var det mest effektiva? Nej, det bidrog bara till att 37% av gästerna återanvände sina handdukar. Det var i stället budskapet att ”De flesta av gästerna i det här rummet återanvänder sina handdukar” som var mest effektivt. Nästan 50% av hotellgästerna som fick se detta återanvände sina handdukar. Inte så konstigt om man tänker på att människor är starkt påverkade av sociala normer. 


Vi kan lösa sociala utmaningar med beteendedesign. En byggherre i Stockholm håller på att bygga ungdoms- och studentbostäder. Vad som gör projektet extra intressant är att man tar hjälp av beteendedesign för att uppmuntra till möten grannar emellan. Sociala normer, som hotellet i exemplet här ovanför, tillsammans med andra psykologiska principer, kommer att användas. På så vis görs det mer sannolikt att människor samtalar, lär känna människor de aldrig skulle träffat annars, och att polariseringen människor emellan minskar. De första boende flyttar in i April 2016 och det ska bli mycket intressant att se resultaten.


Vi kan lösa ekonomiska utmaningar med beteendedesign. Förra året kom rapporten ”Pensionsinformation på psykologernas vis” ut som förklarade varför pensionsinformation är svårbegriplig. En lång rad psykologiska mekanismer har helt missats då man kommunicerar pensionsinformation. Läs rapporten för att se exempel på hur beteendedesign kan hjälpa människor att förstå sin pension bättre och förändra sina beteenden idag.
Beteendedesign är ett angreppssätt för att förändra beteenden som är både kostnadseffektivt, hållbart och evidensbaserat. Ingen tvingas till något, men det är lätt att göra rätt. På så vis kan vi nå hela vägen för att lösa de utmaningar vi står inför. Såväl ekologiska, sociala som ekonomiska.

Jonas Hjalmar Blom, psykolog, konsult 



Referenser:


European Commission Climate Action: 2050 Low-carbon economy URL: http://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2050/index_en.htm (hämtad 2015-09-02)


Goldstein, N. J., Cialdini, R. B., & Griskevicius, V. (2008). A Room with a Viewpoint: Using Social Norms to Motivate Environmental Conservation in Hotels. Journal of Consumer Research, 35(3), 472–482. http://doi.org/10.1086/586910

Min Pension & Svensk Försäkring. Pensionsinformation på psykologernas vis. URL: goo.gl/fIjm1H

14 oktober 2015

Jobbet innebär psykiskt obehag för 350 000

Närmare 8 procent av den arbetande delen av befolkningen i Sverige upplever ett psykiskt obehag av att gå till jobbet, flera gånger i veckan. Det innebär att uppskattningsvis 350 000 personer upplever ett sådant obehag av sitt arbete.

Det framgår av siffror som presenterats i Jobbhälsobarometern från branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Merparten av de personer som uppgav att de återkommande känner stort obehag av att gå till jobbet trodde att deras framtida hälsa skulle bli ett problem om de fortsatte sin anställning på samma arbetsplats.

Trenden med allt färre helårsfriska (ingen sjukdag de senaste 12 månaderna) fortsätter också i vissa grupper.
Den äldre delen av arbetskraften har fortfarande generellt betydligt färre sjukdagar: Bland personer över 55 år angav 37 procent att de varit helårsfriska, mot 43 procent föregående år. I åldersgruppen 41-54 år låg andelen helårsfriska på 34 procent och i gruppen 31-40 år på 27 procent.

Jobbhälsobarometern bygger på svar från drygt 10 000 anställda och görs årligen sedan 2007.

Läs mer hos Sveriges Företagshälsor

9 oktober 2015

Förmiddagspausen är viktig

Kaffepaus, en kort promenad eller småprat med en kollega. Vilka pauser ger mest energi, koncentration och motivation?

Forskare vid Baylor University i Texas har undersökt när det är bäst att ta en paus i jobbet - och vad vi bör ägna tiden åt. Närmare 100 kontorsanställda följdes under en veckas tid för att studera effekten av de pauser de tog under arbetsdagen.

Forskarna kunde konstatera att bästa tiden på dagen för en paus verkar vara någon gång mitt på förmiddagen. Eftermiddagspauser hade mindre effekt – därmed inte sagt att de inte behövs.

Det verkar dock spela mindre roll om man ägnar pausen åt något som är arbetsrelaterat eller något helt annat – så länge det är något som man själv tycker är trevligt.

Läs mer om studien här

1 oktober 2015

Offentligas företagshälsa verkar sällan förebyggande

Företagshälsovården används sällan preventivt i den offentliga sektorn, visar en ny forskningsstudie från Svenska Miljöinstitutet.

Företagshälsovården i kommuner och landsting används i första hand för rehabilitering av redan sjukskrivna personer, för individuella hälsokontroller och för vissa hälsofrämjande insatser. Mycket sällan anlitas företagshälsan för att bistå med expertråd i förebyggande arbetsmiljöarbete.
I lagen framhålls företagshälsovården som en expertresurs att anlita och få stöd av i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
- Att forma goda arbeten kan kräva expertstöd, och här borde företagshälsan i större utsträckning ha möjlighet att bidra, säger Lisa Schmidt, arbetsmiljöforskare på IVL.
Undersökningen omfattar sju kommuner och fyra landsting samt deras företagshälsor.

Läs mer om studien hos IVL Svenska Miljöinstitutet


SENASTE

KATEGORIER

Arkiv