Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: april 2016

29 april 2016

”Dust if you must…

..but wouldn’t it be better to paint a picture or write a letter? Bake a cake or plant a seed? Ponder the difference between want and need..”

bake

I sin dikt försöker Rose Milligan poängtera vikten av stanna upp kring sin måsten och borden och att istället göra mer av sådant man tycker om. Dust if you must. Hon uppmuntrar oss att blicka ut och ägna tid åt det som verkligen är viktigt och vad som ger oss livsglädje och energi. Sådana saker, såsom att baka en kaka eller kanske träffa en vän kan låta banalt, speciellt när mörka tankar, ångest eller problem dyker upp i livet. Om svårigheter hopar sig, stressen och kraven blir för höga eller du får ett smärtsamt besked så kan kroppen och sinnet börja säga åt en att dra sig undan, bli passiv, eller bita ihop/köra på ändå - och sluta göra de där små eller större sakerna som gör att du mår bra i längden. Det är inte konstigt, det är mänskligt och naturligt, speciellt om något i ens livsomständigheter ändras på ett sätt som är svårt att anpassa sig till.

Men, i de svåra omständigheterna är det där banala faktiskt inte längre så banalt. Tvärtom. Utan roliga banaliteter kan nämligen en negativ spiral kicka igång och ta överhanden: ju mindre du gör av det du tycker om och i längden får energi av, desto mindre energi och ork får du. Ju mindre energi och ork du får, desto mer negativitet, passivitet eller stress får du. Depressivitet eller utmattning kan i värsta fall knacka på dörren.

Så låt oss ta det Rose Milligan skriver om på allvar och börja bryta krav, måsten eller passivitet med energigivande, meningsfulla aktiviteter. I terapi är det faktiskt ett sätt att behandla depression och kallas beteendeaktivering - aktivera beteenden du gjorde när livet var lindrigare, enklare, mer balanserat, givet och vitalt - aktivera beteenden du mår bra av i längden. Det kan även vara relevant att prata om de där banala aktiviteterna vid stressproblematik - att få fatt i aktiviteter som ger återhämtning och därmed håller stressen i schack.

Så om du sitter där själv i dust och obalans – här kommer ett gäng tips för att bryta negativa cirklar och komma igång med positiva spiraler istället.

•Se över dina veckor. Vad gör du för något i din vardag och hur får det dig att må? Registera det du gör och markera vilka som är plus-och minus aktiviteter. Är de i balans?

•Försök börja skilja på tanke och beteende – du känner dig deppig och stannar kvar hemma i soffan. Dina negativa tankar kan spinna på och påverka hur du beter dig, men här är det kanske dags att låta tankarna vara tankar och börja agera ändå. Svårt som tusan – men testa?

•Se över vad som är energistärkande, relevanta aktiviteter för dig. Vad gör du idag som du mår bra av, som du vill göra mer av? Eller: i vilka stunder, i vilka möten och med vilka människor upplever du livsglädje, sinnesro eller passion? Visualisera upp, känn in och planera in det!

•Det som är passivitet eller negativt för vissa personer är stärkande för andra. Vissa ökar stress genom att spela wordfeud, andra får en vilopaus eller känner bemästring. Vissa drar sig undan för att slippa obehag eller smärtsamma känslor, medan andra drar sig undan för att få ro. Vissa arbetar mer än heltid för att de upplever glädje av ett sammanhang och sina arbetsuppgifter, andra arbetar mer än heltid för att de inte står ut med sig själva om det inte presterar. Osv. Det är alltså helt essentiellt att se över varför du gör det du gör – det avgör om du mår bra av att göra aktiviteten i längden. Och du får undvika obehag, du får vara en prestationsknarkare och du får vilja slippa ta i svåra relationsproblem – se bara efter hur du mår av det på lång sikt och om du skulle må bättre av att i större utsträckning styras av lust, vilja och värderingar.

•Kanske dags för en extrem antikrav-kampanj? Se en dålig serie fast att det är strålande sol. Det kan vara den viktigaste ”beteendeaktiveringen” för vissa.

•Vissa saker är generellt sett väldigt bra aktivering/återhämtning. Såsom träning, goda relationer, vara fin mot andra och rutiner. Om du skulle få svårt att komma på aktiviteter i sig.

•Börja med något litet, enkelt. Rada upp alla vänner du tycker om och ring den som du känner dig mest trygg med. Gör det och bara det ett tag framöver. Rada upp alla uppgifter du borde ta itu med och ta den som känns lättast eller roligast. Gå ut å gå i 10 minuter om du på sikt vill träna i en timme. Va rimlig och vänlig mer dig och låt dig själv besmästra!

•Kom ihåg att ”vara där” i dina aktiviteter lite mer fullt ut. Kan du involvera fler sinnen? Så du inte bakar den där kakan utan att känna in doften, hur redskapen känns eller hur musiken låter i bakgrunden. Kanske dansa en sväng while you do it?

•Känsloavstängd? Är allt en grå massa? Har du ingen kontakt med sorg, smärta, kärlek eller glädje? Ett sätt att kicka igång systemet är faktiskt att tillåta sina känslor få mer kraft och plats i kroppen. Ett tips är t.ex att skriva ett brev till en viktig person i livet som du uppskattar eller saknar (personen behöver inte läsa brevet, det är mer för din skull). Låt det komma, flöda, vara fritt. Känslor kan ha god återhämtande-eller antidepressiv inverkan.

•Självkritisk? Känns allt du gör misslyckat? Kanske blir du även självkritisk nu när du upptäcker att du är självkritisk? Kanske du någonstans djupt där inne inte tycker att du förtjänar att må bättre? Self-compassion life style-appen kanske kan vara ett första steg att väcka det där systemet i dig som vill må bra och vill göra saker den tycker om.

Kanske upplever du att det är svårt att motivera sig till att bryta dina mönster genom att göra mer saker som du tycker om. Då föreslår jag att du först tittar på ditt eget ”dust” i livet och om (vad) det kostar dig att styras alltför mycket av det. Kanske är inte kostnaden så stor. Kanske är det så att du har en god balans. Kanske är det bästa för dig att sänka förväntningarna på livet och låta dust och negativitet ha sin rimliga plats. Kör på, gör och njut!

Eller så är det så att kostnaderna är för stora. Du har glömt bort vad/vilka som är viktiga och att göra sånt som egentligen betyder något. Jag avslutar i så fall lite ljuvligt klyschigt (klyschor är beteendeaktivering för mig) med Rose Milligans avslutningsfras:

”Dust if you must, but bear in mind, old age will come and it is not kind. And when you go – and go you must – you yourself will make more dust”.


Matilda Berg 

PTP-psykolog

1 april 2016

Vad kännetecknar en god organisatorisk och social arbetsmiljö?

Den 31:a mars börjar nya föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö gälla. Inför detta har Försäkringskassan gått ut med att med att man ska intensifiera arbetet med att anmäla arbetsplatser med höga sjukfrånvaronivåer.

kaffelitenBakgrunden är enligt Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, att anmälda arbetssjukdomar på grund av den organisatoriska arbetsmiljön ökat med 70 procent under fyra år. I enlighet med forskning inom området framhåller Zelmin-Ekenhem att en god organisatorisk och social arbetsmiljö inte bara motverkar ohälsa, utan även utmärker framgångsrika och kreativa företag. Det kan med andra ord löna sig att titta på vad som kännetecknar en god organisatorisk och social arbetsmiljö.


I de allmänna råd som medföljer föreskrifterna (och som till skillnad från föreskrifter inte är bindande) kan man hitta viktig information. Exempelvis nämns här rekommendationer om att stärka och förbättra kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet. Vidare nämns vad jag skulle kalla ett stödjande ledarskap, t ex att uppmärksamma möjligheterna till återhämtning och att möjliggöra en dialog mellan chefer och medarbetare så att tidiga tecken på ohälsosam arbetsbelastning kan uppmärksammas och obalanser rättas till.

Dessa råd ligger i linje med den så kallade krav-kontrollmodellen som tagits fram av forskarna Karasek och Theorell. Utifrån denna modell (och forskning inom området) kan negativa effekter orsakade av stress mildras om möjligheten till medbestämmande finns. Eller på ren svenska så verkar vi må bra om vi får chansen att delta i beslut som gäller vårt arbete. I en stor holländsk studie understryks vikten av detta. Där framhävs att inte bara kontroll utan även socialt stöd från chefer mildrar de negativa effekterna av (för) höga krav.

Såhär långt komna frågar man sig alltså vad som kännetecknar ett stödjande ledarskap. Vi har varit inne lite grann på det när vi gick igenom rekommendationerna från Arbetsmiljöverket. I två svenska studier finner vi intressanta och fördjupande svar om vad som reducerar stress hos medarbetare och chefer. Ett hälsofrämjande och för medarbetare stressreducerande ledarskap fanns vara att förse medarbetare med förutsättningar att utföra sitt arbete på ett självständigt sätt, att uppmuntra medarbetare att delta i utvecklingen av arbetsplatsen, att ge stöd, att inspirera medarbetare, att visa integritet (rättvisa) och att integrera team-medlemmar så att de ska kunna arbeta väl tillsammans.


Att inspirera medarbetare anknyter intressant nog till vad som reducerar chefers stress. Företag med låg sjukfrånvaro verkar stötta sina ledare mer direkt i det vardagliga arbetet med feedback, uppmuntran och stödjande normer och värderingar. Positiva ledarbeteenden är enligt samma studie att understödja en utveckling av medarbetares kunskaper och färdigheter samt att vara tydlig med krav samtidigt som man ger feedback, uppmuntran och stöd. Feedback och uppmuntran verkar med andra ord vara viktigt både för chefers och medarbetares stress och hälsa. Tyvärr verkar svenska chefers kunskaper om hur man ger feedback av god kvalitet vara bristfälliga. Enligt den stora europeiska medarbetarundersökningen uppger 50 % av de svenska medarbetarna att de sällan får feedback och 54 % saknar konkreta exempel i den feedback de får. I en studie som nu genomförs vid Linköpings universitet tittar vi på hur svenska chefers feedbackfärdigheter uppfattas av chefer och medarbetare. Preliminärt visar dessa resultat på intressanta skillnader som vi får återkomma till efter en mer noggrann analys.

Sammanfattningsvis så verkar vissa former av organisatorisk och social arbetsmiljö vara förenade med inte bara förbättrad hälsa och reducerad stress hos både medarbetare och chefer, de verkar även utmärka framgångsrika och kreativa företag. Viktigt verkar utifrån forskning inom området vara möjligheter till lärande och utveckling, återhämtning, återkoppling och uppmuntran, ett stödjande ledarskap samt att medarbetare erbjuds möjlighet till inflytande och delaktighet. Förhoppningsvis kommer nya föreskrifter och ökad kunskap bidra till att fler företag och organisationer satsar mer på att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Jesper Dagöö

Psykolog, organisationskonsult


SENASTE

KATEGORIER

Arkiv