Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: juli 2017

24 juli 2017

Det skandinaviska ledarskapet - fler likheter än olikheter

En nyligen genomförd undersökning bland chefer/ledare i Sverige, Norge och Danmark visar på tydliga gemensamma värderingar, men även på olikheter, när det gäller synen på ledarskap. Medan svenskt ledarskap präglas av coaching, präglas det norska ledarskapet av trivsel/arbetsglädje och det danska av delegering och självständighet.

Organisationen Ledarna har genomfört en undersökning tillsammans med sina systerorganisationer i Norge och Danmark med syfte att hitta det som är typiskt för det skandinaviska ledarskapet, men även vad som är skillnaderna mellan de olika ländernas syn på ledarskap.

Resultatet av undersökningen visar på att det verkligen finns ett skandinaviskt ledarskap med gemensamma värderingar och särdrag – ett ledarskap som utmärker sig med tre centrala egenskaper:

- En hög grad av involvering i beslutsprocessen.

- Ett kort avstånd mellan ledare och medarbetare.

- Frihet under ansvar.

I undersökningen identifierades även tre olika varianter – som kan förknippas med de olika länderna - på framgångsrikt ledarskap. Norge som utmärker sig med det ”Demokratiska ledarskapet”. Danmark som utmärker sig med det ”Målinriktade ledarskapet”. Sverige som utmärker sig med det ”Relationsskapande ledarskapet”.

Det skandinaviska ledarskapet innebär att ländernas organisationer/företag står inför liknande utmaningar. Till exempel att som organisation lyckas vara flexibel och effektiv samtidigt som man ska kunna involvera medarbetarna i en tidskrävande beslutsprocess. Ytterligare utmaningar är avsaknaden av tydliga ramar och struktur, det vill säga ett icke hierarkiskt ledarskap, samt att lyckas skapa en trygg miljö för de medarbetare som upplever stress i samband med större krav på eget ansvar och mer självständighet.

Läs hela rapporten på: https://www.ledarna.se/globalassets/rapporter/skandinaviskt-ledarskap-2017.pdf

17 juli 2017

Psykisk ohälsa: Hårdare lagar krävs för att förhindra sjukskrivningar

Hur kan primärvården arbeta för att minska sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa? Det var en fråga som läkare och politiker debatterade på ett seminarium i Almedalen tidigare i juli. Modernisera arbetsmiljölagstiftningen så att den ställer tuffare krav på arbetsgivarna var ett av förslagen från debattörerna.

Några av förslagen som lyftes fram under debatten var att en ökad satsning på förebyggande vård, men även en bättre samverkan mellan arbetsgivarna och Försäkringskassan, skulle kunna minska sjukrivningarna på grund av psykisk ohälsa.

Dessa förändringar är dock inte tillräckliga, enligt Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma. Hon menar att regeringen måste genomföra flera lagändringar, som till exempel att modernisera arbetsmiljölagstiftningen, så att den ställer skarpare krav på arbetsgivarna att arbeta så att sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa förebyggs.  Dessutom eftersökte Tuutma en lag om att arbetsgivarna ska tillhandahålla företagshälsovård till alla anställda.

Läs artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/07/06/vill-se-hardare-lagkrav-pa-arbetsgivarna/

10 juli 2017

Stress och utmattning bakom självupplevda minnesbesvär

En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att allt fler söker Minnesmottagningen för självupplevda minnesproblem. De patienter som söker är ofta högutbildade och relativt unga, mellan 50 och 60 år, och utgör idag en tredjedel av dem som kommer till mottagningen. Det är dock långvarig stress och inte begynnande demens som visat sig ligga bakom problemen.

Minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en verksamhet som utreder misstankar om begynnande demens samt bedriver forskning. Marie Eckerström, leg psykolog och disputerad vid institutionen neurovetenskap och fysiologi, har under cirka fyra år följt ett par hundra kvinnor och män som sökt mottagningen för självupplevda kognitiva problem. Problem som trots omfattande utredning inte visat på någon sjukdom.

Eftersom antalet som söker för minnesproblem har ökat har också kunskapen om vilka de är blivit allt viktigare. Marie Eckerström har funnit att det ofta är män och kvinnor med stressproblematik som upplever minnesproblem. Hela sju av tio i gruppen hade upplevt allvarlig stress, utmattningssyndrom eller depressivitet. De hade levt under stress så länge att de till slut uppfattat att de var sjuka. Men enligt Eckerström visade majoriteten av dem inga objektiva tecken på demenssjukdom.

Läs mer på: http://www.forskning.se/2017/07/03/svar-stress-men-sallan-demens-bakom-minnesproblem/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

6 juli 2017

Ju mer empati desto mindre stress

Olika studier visar att chefer som kan uttrycka empati för sina medarbetare blir mindre stressade och ökar på så sätt sin motståndskraft mot att utveckla psykisk ohälsa. Receptet för att lyckas med att kunna känna aktiv medkänsla för andra är att börja med att vara snäll med sig själv.

91 procent av de chefer som tillfrågats i en studie om hur de lyckas hantera stress svarar att de gör det genom att uttrycka empati för andra - genom att uttrycka omtanke, försöka förstå andras perspektiv och behov. På så sätt uppnås en kontakt på ett djupare plan och fokuseringen på dem själva släpper.

Förmågan till att kunna känna empati kräver dock att du först är snäll med dig själv, till exempel genom att inte reflexmässigt jobba övertid och att sluta ”slå” på dig själv. När du lyckat känna empati minskar stressen och därmed ökar motståndskraften. Sammantaget ett bra recept för hela organisationen.

Läs artikeln på: https://chef.se/studie-medkansla-dodar-stress-och-utbrandhet/

 

4 juli 2017

Nytt centrum för psykisk ohälsa

För att lyckas möta den psykiska ohälsan i Sverige behövs både mer resurser och kunskap. Därför har Stockholms läns landsting nu planerat att inrätta ett regionalt psykiatricentrum för att öka samordningen mellan psykiatrin och den övriga sjukvården – det vill säga att lyfta betydelsen av evidensbaserade och överenskomna vårdförlopp.

I ett debattinlägg i Dagens Medicin skriver Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd och Jessica Ericsson, ordförande i hälso- och psykiatriberedningen, att Stockholm nu utmanar övriga landsting och regioner att göra som dem – att genomföra ett lyft för psykiatrin. Detta så att psykiatrins patienter ska kunna förvänta sig lika god vård som övriga vårdtagare. Såväl när det gäller bemötande, medicinsk kompetens som personal.

Under de senaste tio åren har privata vårdgivare fått delta i utvecklingen av psykiatrin i Stockholm, vilket lett till nya idéer - idéer som också gett mer vård för pengarna. Nu är det snart dags för ytterligare innovationer. Debattörerna hoppas att kunna starta ett Psykiatricentrum redan år 2018 – med målet att få vårdkedjorna att fungera bättre och att styrning, avtal och uppföljning ska ge psykiatrin en starkare ställning gentemot universitetssjukvård och akademi.

Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/06/27/psykiatrin-behover-ett-lyft/ 

2 juli 2017

Oacceptabelt att engagerade medarbetare går sönder på jobbet

Saco har specialgranskat ny statistik från Försäkringskassan som rör ohälsan i landet. I en debattartikel i Aftonbladet uppmanar nu ordförande Göran Arrius till samling för att stoppa den alarmerande utvecklingen av ohälsa bland landets akademiker och därmed sjukskrivningarna.

Akademiker har enligt en nyligen publicerad rapport den i särklass största ökningen av sjukfrånvaro i samhället och hälften av dem är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa – framför allt på grund av stress.

Att alltid vara tillgänglig, att kunna jobba under dygnets alla 24 timmar, samtidigt som man får minskade resurser och ökade krav, har förändrat relationen till arbetet. Och för de högutbildade har gränsen mellan arbetstid och fritid i princip flutit ihop.

Vi pratar om yrkesgrupper som lärare, ekonomer, läkare, socialsekreterare med flera – yrkesgrupper som har höga krav på sig själva, men som till slut går sönder på grund av att arbetssituationen får dem att känna sig otillräckliga.

Det är hög tid att vända utvecklingen enligt debattören. Akademiker är experter på sina yrken varför detaljstyrning och ökad administration leder till stressade medarbetare. Chefernas kunskap om psykisk ohälsa och tidiga signaler på att något inte stämmer måste öka. Varje sjukskrivning är ett misslyckande och eftersom stress är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är tidiga insatser oerhört viktiga.

 

Läs hela artikeln på: http://www.aftonbladet.se/a/7rPq8

Här kan du hämta rapporten: http://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2017-psykisk-ohalsa-bland-akademiker.pdf

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv