Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: oktober 2017

30 oktober 2017

Ny studie visar: Dåliga nyheter kan motivera

I ett chefsuppdrag ingår att hålla sina medarbetare informerade – oavsett om informationen som ska levereras är negativ eller positiv. Som chef föredrar man naturligtvis att informera om positiva händelser, men nu visar en ny brittisk studie att dåliga nyheter faktiskt kan vara bra nyheter. De kan till och med inspirera och motivera personalen till bättre prestationer.

Leif Brandes, professor vid Warwick Business School, London, forskning visar att  arbetsplatser där medarbetarna ständigt uppdateras av sin chef också präglas av att ha högt motiverade medarbetare. Sammantaget innebär detta att det viktigaste är att faktiskt hålla sina medarbetare kontinuerligt informerade, såväl med bra som dåliga nyheter.

Att undanhålla obekväm information kan enligt Brandes få allvarliga konsekvenser. Enligt chef.se visar Brandes forskning att undanhållande av information påverkar personalens motivation och prestation på ett mer negativt sätt jämfört med vad man tidigare trott. 

En annan studie förstärker kommunikationens betydelse ytterligare. Den visar nämligen på att pengar inte är allt för att medarbetare ska känna sig motiverade. Det krävs mer. En chef som är bra på kommunikation, som väljer att informera om sådant som ännu inte nått ut till hela organisationen, kan få medarbetare att känna att de är med och utvecklar arbetsmiljön och på så sätt uppnås ökade arbetsinsatser.

Läs artikeln på: https://chef.se/leif-brandes-daliga-nyheter-kan-motivera-personalen/

26 oktober 2017

Självmedkänsla – viktigt för det psykiska välbefinnandet

Empatitrötthet och samvetsstress är två tillstånd som forskare runt om i världen nu kunnat identifiera som betydande riskfaktorer bakom utmattningssyndrom. Att kunna känna medkänsla med sig själv är viktiga egenskaper för att vi ska kunna reglera stress och öka vårt psykiska välbefinnande, men det är lättare sagt än gjort visar det sig.

Författaren och journalisten Agneta Lagercrantz har varit på en konferens om ”självmedkänsla” som hon refererar till i en artikel i tidningen Mind (se länk till artikeln nedan). Det visar sig att de som forskar om empati, de senaste åren, har upptäckt att känslighet för hur andra mår kan orsaka utmattning. De som dessutom har dåligt samvete på jobbet för att inte räcka till för andras behov – något som forskarna kallar samvetsstress – löper stor risk för att drabbas av utmattningssyndrom. Samvetsstress uppges faktiskt vara den största riskfaktorn för utmattningssyndrom.

Självmedkänsla handlar i korthet om att kunna ha en vänlig inställning till sina egna tillkortakommanden.  Självmedkänsla är ett växande forskningsområde och resultaten från de senaste 15 årens forskning visar att självmedkänsla reglerar stress och ökar det psykiska välbefinnandet, men att många har svårt att ge sig själva denna vänlighet. Detta trots att de anser att det är självklart att andra i sin omgivning är värda omsorg och medkänsla.

De holländska terapeuterna Erik Van den Brink och Frits Koster har utvecklat en kurs som baserar sig på mindfulness. Där har de bland annat kunnat se att när sjukvårdspersonal kommer till deras kurser så somnar de ofta redan efter andra dagen av kursen. Detta innebär inte att de är utbrända enligt terapeuterna. De tillåter sig bara att äntligen känna hur trötta de är.

Läs hela artikeln på: https://mind.se/aktuellt/sjalvmedkansla-kan-reglera-stressen/

 

 

24 oktober 2017

Mäta och motverka stress med två bollar i luften

Sedan mars 2016 gäller nya arbetsmiljöföreskrifter med syfte att förtydliga vad arbetsgivare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skriften är tunn, kraven breda och målet högt: Varken du, jag eller våra nära ska bli sjuka i vårt arbete på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling. Så långt allt väl, men det har uppstått problem på vägen. Det skriver Johan Sjö, leg psykolog, organisationskonsult och regionchef för PBM Malmö.

De nya arbetsmiljöföreskrifterna kom tillsammans med en påkostad och välregisserad lansering som väckte engagemang, men också kritik kring att föreskrifterna för många innebär att man i sitt arbetsmiljöarbete möter höga och diffusa krav.

När jag i mitt arbete som rådgivare, ledare och arbetstagare agerat utifrån föreskrifterna har jag mött många reaktioner på denna otydlighet. Jag har mer och mer landat i att det krävs en rejäl lokal ansträngning för att tolka vad kunskapskrav och krav på mål innebär i den egna verksamheten.

Under det gångna året har jag också sett många goda exempel på kreativitet och samverkan där man bit för bit fyller allmänt hållna begrepp i föreskriften med mening och skapar riktning i det lokala arbetsmiljöarbetet. Tyvärr är dock ett vanligt scenario att arbetet stannar upp i diskussionerna om att risk för ohälsosam arbetsbelastning ska förstås utifrån person eller situation.

Mitt bästa råd så här långt är ”Gräv er fort upp ur det dike som denna diskussion skapar!”. Jag funderar på hur få positiva exempel jag mött, där man klarat att hålla dessa båda bollar i luften samtidigt. Det är olyckligt eftersom det i de allmänt hållna strategiska insatser som följer ofta saknas verktyg för att upptäcka de individer som finns i riskzonen för stressrelaterad ohälsa. Rimligen behöver vi för att vara framgångsrika i att möta alarmerande ohälsotal hantera både individ och situationsfaktorer.

Efter att en tid ha testat att arbeta med ett mätverktyg från Spotstress – ett verktyg som klarar att ge organisationen underlag för att identifiera grupper i riskzon och att styra förebyggande insatser till rätt individer - tänker jag att det finns möjlighet att skapa tydliga och accepterade processer. Processer där den här jongleringsövningen upplevs både som möjlig och inspirerande.

Jag berättar gärna mer om detta vid våra kommande seminarier! Besök gärna vår webbplats för mer information om detta och våra tjänster och utbildningar på www.pbm.se

/ Johan Sjö, Regionchef PBM Malmö

 

Här kan du läsa om de nya arbetsmiljöföreskrifterna: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/

Snabb förklaring av de nya föreskrifterna: https://chef.se/chef-forklarar-arbetsmiljoverkets-nya-foreskrifter-pa-3-minuter/

10 oktober 2017

Beteendeekonomi – ett Nobelpris i PBM:s smak

Årets Nobelpris i ekonomi går till den amerikanske forskaren Richard Thaler för hans beteendeekonomiska forskning som visar på att människor genom en liten ”knuff” i rätt riktning (Nudge) kan fatta rationella beslut. Hans teorier har bland annat inspirerat Barack Obama med flera. Peter Sohlström, leg psykolog, psykoterapeut och organisationskonsult inom PBM, uppmärksammade Richard Thalers arbete redan år 2015 då han också skrev ett blogginlägg här på FLOW. Läs Peters inlägg här nedan.

Obama knuffar åt rätt håll

I mina flöden på sociala medier var en av de större nyheterna i veckan president Obamas direktiv (1) om att amerikanska myndigheter ska använda psykologisk kunskap när de utformar sin verksamhet i olika delar av samhället.

Att det här blev en stor sak i mitt flöde kan ju bero på att jag har många psykologer i min bekantskapskrets, men jag tror faktiskt att Obamas direktiv kan påverka politiken och samhällsutvecklingen även här i Sverige framöver. Faktum är att det under en längre tid redan pågått en utveckling som inneburit ett ökande intresse för psykologi och beteendevetenskap inom politik och samhällsdebatt. 


Obama hänvisar i sitt direktiv till psykologisk forskning som visar att man med ganska enkla medel kan effektivisera och förbättra kvaliteten på många områden i samhället genom att på olika sätt underlätta människors beslut och beteenden. Utgångspunkten är att människor ofta har svårt att fatta rationella och långsiktigt fördelaktiga beslut och sedan också bete sig i enlighet med besluten. Vi kan därför ha nytta av att få stöd i detta på olika sätt, t ex påminnelser om vad vi behöver göra, att någon förklarar vad som är bäst att göra, eller att någon hjälper till att förtydliga komplicerad information.

President Obama vill att man ska ta hänsyn till dessa högst mänskliga brister i utformningen av samhällets olika system inom t ex skola, arbetsmarknad, sjukvård och i omställningen till ett miljövänligare samhälle. Individer och samhälle har att vinna på att samhället hjälper medborgarna att fatta bra beslut och följa besluten menar Obama. För att vi närmare ska förstå vad Obama menar; låt oss ta en titt på skrivarinställningarna i din dator.

När du senast skrev ut ett dokument från din dator kanske din utskrift kom ut enkelsidig, d v s text bara på ena sidan? På de flesta moderna skrivare kan du välja dubbelsidiga utskrifter genom att markera det alternativet i inställningarna för skrivaren. Kanske har du gjort det redan tidigare? I såfall: Grattis! Det är ett val som har fördelar både för miljön och din eller din arbetsgivares ekonomi. En s k win-win-situation!

Inspirerad av detta kanske du tänker nu att du borde ändra utskriftsinställningarna nu på en gång, eller nästa gång du ska göra en utskrift, eller nästa gång du sitter vid datorn? Bra. Vi har alla att vinna på att du vill bidra till en bättre miljö och det är ju smart att spara pengar. Det säkraste är troligen att göra det nu med en gång. Det finns en risk att du glömmer det här om du skjuter det framåt. För oss lite mer tankspridda är den risken stor! Det är inte självklart att det blir av att göra det nu på en gång heller. Just nu håller du ju på att läsa den här bloggen. Och du kanske inte heller är säker på var i datorn du hittar skrivarinställningarna? Windows 8 är ju lite krångligare. Och förresten: Är det lika lätt att läsa dubbelsidiga utskrifter? Det känns kanske lite ovant dessutom.

Vad tror du: Om standardalternativet för utskrifter i din dator och skrivare var att skriva ut dubbelsidigt, skulle det öka mängden dubbelsidiga utskrifter för dig?

Enligt forskningen inom området beteendeekonomi är svaret ett rätt säkert ja. T ex visade ett fältexperiment av två doktorander i nationalekonomi, Johan Egebark och Mathias Ekström vid Stockholms Universitet att en sådan förändring av standardalternativet minskade pappersåtgången med 15%, vilket under 25 dagar innebar en besparing av 15 000 dokument för de 25 skrivare tillhörande Stockholms Universitet som ingick i experimentet (2). Under experimentet var det förstås fritt fram att skriva ut enkelsidigt om man så önskade. Men då behövde man alltså ändra standardalternativet.

Utformningen av standardalternativet har stor betydelse för våra beslut och beteenden. Samma fenomen återfinns på många områden. Mer än 80% av svenskarna som ingår i PPM-systemet har avstått från att göra ett aktivt val av fonder. Man har följt standardalternativet. I länder där standardalternativet är att medborgarna samtycker till att delta i organdonationsprogram är över 99% av medborgarna med, jämfört med så låg andel som 4 % i länder där det krävs ett aktivt val för att delta. (3).

Att ta hänsyn till den stora betydelse standardalternativet har ingår som en av hörnstenarna i den beteendeekonomiska forskningen om vad som påverkar människors beslut och beteenden. Daniel Kahneman som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne är en av förgrundsgestalterna inom beteendeekonomi. Kanske har du läst hans bok Tänka, snabbt och långsamt (4) som kom på svenska 2012? Du kan också läsa mer om boken i Matilda Bergs bloggpost från 25 augusti i PBM-Flow.

Några andra framstående forskare och författare på det beteendeekonomiska området är Cass Sunstein och Richard Thaler som utkom 2008 med boken Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness (5). Boken sammanställer forskning om hur människors beteenden i samhället kan påverkas utan att använda lagstiftning eller ekonomiska incitament. Sunstein och Thaler lanserar även den politiska idén libertariansk paternalism där de förespråkar användning av beteendevetenskaplig forskning i samhället för att hjälpa människor att fatta långsiktigt kloka beslut och öka sannolikheten för långsiktigt hälsosamma eller på andra sätt önskvärda beteenden i befolkningen. Smarta utformningar av standardalternativ ingår här som en viktig metod, tillsammans med design av fysisk miljö, användning av sociala normer och lättförståelig utformning av information. För att använda exemplet med dubbelsidiga utskrifter så är det troligt att din användning av sådana utskrifter skulle öka ytterligare om det var enkelt att hitta inställningen i din dator (design av fysisk miljö), om du fick veta att många i din närhet ofta skrev ut dubbelsidigt (sociala normer) och att du fick tydlig och lättförståelig information om de positiva konsekvenser dubbelsidiga utskifter kan få. Ditt beteende skulle också kunna påverkas av att du fick återkommande tydlig information om hur stor andel av dina utskrifter som är dubbelsidiga.

Det är möjligt att påverka människors beteenden och val utan att de är helt medvetna om att en sådan påverkan sker. Sunstein och Thaler valde ordet nudge för att beskriva en sådan påverkan. Det närmaste vi kommer på svenska är kanske att puffa eller knuffa någon lite försiktigt. En nudge är en vänlig knuff. En nudge ska inte begränsa friheten att agera på annat sätt. Definitionen av en nudge enligt Sunstein och Thaler är varje förändring av situationen som påverkar människors beteende utan att förbjuda något alternativ eller att ändra på ekonomiska incitament. Dessutom ska det vara enkelt och billigt att undvika en nudge om man så önskar. Att placera frukten i ögonhöjd i en cafeteria räknas som en nudge. Att förbjuda onyttig mat räknas inte som en nudge (min översättning).

President Barack Obama som är inne i slutfasen av sin presidentperiod har under hela sin tid vid makten visat stort intresse för beteendeekonomi och användningen av nudging i utformningen av samhällets olika system. Nudge-teorier har bl a funnits med i utformningen av reformerna i USA:s sjukförsäkringssystem, som i folkmun fått namnet ObamaCare. Det har förstås funnits kritiker mot dessa reformer, likväl som kritiker mot att alls använda beteendevetenskapliga rön inom politiken. Det har inte hindrat Obama från att ytterligare fördjupa de beteendeekonomiska inslagen i politiken.

Den 15 september 2015 skrev alltså president Barack Obama under ett direktiv om att amerikanska myndigheter ska använda kunskaper från psykologi i utformningen av sin verksamhet (1). Obama lyfter särskilt fram området beteendeekonomi och forskningen om mänskligt beslutsfattande i direktivet. I praktiken betyder detta att amerikanska myndigheter nu t ex ska utforma blanketter, skapa påminnelser och utforma alternativ för medborgarna på ett sätt som ökar sannolikheten för att medborgarna ska fatta bra beslut för sig själva och samhället. Direktivet från Obama är en stor framgång för förespråkarna för libertariansk paternalism och alla andra som intresserat sig för användningen av psykologisk kunskap inom politik och samhällsutveckling.

I Europa har det beteendeekonomiska perspektivet redan fått fäste, bl a i Storbritannien där en s k nudge-unit (Behavioral Insights Team) (6) under flera år samarbetat med regeringen. Även i Sverige ökar intresset och tillämpningar av nudge-metoder förekommer bl a på miljöområdet. Naturvårdsverket har skrivit en bra rapport om nudging som finns till nedladdning (7). Flera kommuner har påbörjat arbete för att använda metodiken för att påverka t ex resvanor och avfallssortering. Försäkringsbolaget If har i augusti lanserat sin GPS-app Slow Down GPS (8), där din GPS-enhet byter till en barnröst för köranvisningarna när du är i närheten av ett område där barn ofta är. Idén är att hjälpa föraren att sänka hastigheten. Teamet som utformat appen menar att barnrösten gör det möjligt att använda allas vår instinkt att ta hand om barn som ett sätt att påverka vårt körbeteende. Slow Down GPS är ett bra exempel på en vänlig liten påminnelse och knuff som kan leda till ändrat beteende.

PBM har länge följt forskningen inom beteendeekonomi och alla de intressanta
tillämpningar som kan bidra till förbättringar för oss alla. Vi ser fram emot att få möjlighet att bidra i utvecklingen av området även här i Sverige och har redan flera kontakter bl a med kommuner för att undersöka möjligheterna till samarbete.

Peter Sohlström

Leg psykolog, leg psykoterapeut, organisationskonsult




Källor:
1.Obama: https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/09/15/executive-order-using-behavioral-science-insights-better-serve-american

2.Egebark & Ekström (2013): http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2324922

3.Johnson & Goldstein (2003): http://www.sciencemag.org/content/302/5649/1338.short

4.Daniel Kahneman: http://www.adlibris.com/se/bok/tanka-snabbt-och-langsamt-9789175032429

5.Thaler & Sunstein: http://www.adlibris.com/se/bok/nudge-improving-decisions-about-health-wealth-and-happiness-9780143115267

6.Behavioral Insights Team: https://www.gov.uk/government/organisations/behavioural-insights-team

7.Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6642-0.pdf?pid=14231

8.If Slow Down GPS: https://www.if.se/web/se/om/fakta/slowdowngps/pages/default.aspx

9 oktober 2017

Bra ledarskap kräver förmåga till anpassning

Ledarskapssajten inc.com har pekat ut fyra tecken på beteenden som bra ledare strävar efter, där anpassning är något som är genomgående. Att vara en fena på att kunna anpassa sig till olika människors personlighet och beteenden är något som utmärker en bra ledare.

Vissa människor gillar ”närkontakt”, andra föredrar e-post. Vissa människor är glad åt konstruktiv kritik även om den är tuff, medan andra måste hanteras med silkesvantar. Som chef krävs det en god inkänningsförmåga och anpassning till olika individers personlighet.

Tidningen chef har listat de fyra tecknen som inc.com anser vara ett gott beteende som riktigt bra ledare strävar efter. Det första är att de lyckas utveckla emotionella drag. Att besitta en stor emotionell intelligens gör att du snabbare kan läsa mellan raderna, det vill säga att snabbare förstå dem som inte alltid kan kommunicera sina problem tydligt.

Att försöka förstå sina medarbetare. Se deras styrkor, svagheter och vad som motiverar den ene men kanske inte den andre och att kunna hålla sig uppdaterad om hur medarbetarens totala livssituations ser ut är andra tecken på ett bra ledarskapsbeteende. Och till sist, men inte minst, gäller det att kunna uppskatta olika personlighetsdrag. Som chef ska du kunna leda och uppmärksamma alla dina medarbetares insatser – inte bara dem som hörs mest. En bra chef ska kunna se hela arbetslaget samlade styrkor.

Läs mer på:  https://www.inc.com/the-muse/how-to-become-a-great-manager.html?cid=hmsub3

4 oktober 2017

PBM – ett Gasellföretag

PBM Sweden AB är ett av Sveriges snabbast växande och mest lönsamma företag – en riktig Gasell. Det slår nu tidningen Dagens Industri (DI) fast. Kriterierna som måste uppfyllas för att bli utnämnd till DI:s prestigefyllda utmärkelse Gasell är många. Ett av dem är att företaget har sunda finanser och har vuxit organiskt, det vill säga inte genom förvärv eller fusioner.

Syftet med DI Gasell är att stödja och uppmuntra svenskt näringsliv och företag som vågar satsa för att växa. Ett Gasellföretag är ett företag som skapar jobb, driver tillväxt och inspirerar andra att följa i dess fotspår.

- Det här är naturligtvis helt fantastiskt roligt och hedrande, säger en glad Catharina Nordlander, VD för PBM Sweden AB. Det här visar att våra tjänster uppskattas och vi är oerhört stolta över kundernas gensvar. Vi är ett väl sammansvetsat gäng som nu fått en tidig julklapp!

Det var den amerikanske forskaren David Birch som uppfann begreppet Gasell. Han kunde redan under 1980-talet visa att det är dessa företag – de små och snabbväxande - som skapar flest nya jobb. Detta till skillnad från ekonomins elefanter – det vill säga de företag som måste effektivisera och ofta minska sysselsättningen.

Den 5 december äger prisutdelningen för de utsedda Gasellföretagen i Stockholmsregionen rum.

Snabbfakta: En gång per år – sedan år 2000 – har DI utsett de snabbast växande företagen i Sveriges 21 län. Samtliga Gasellföretag underrättas i september/oktober och bjuds in till en prisutdelning för det län där företaget har sitt säte. Vid detta arrangemang tillkännages länets vinnare och samtliga Gaseller får ett diplom. På den avslutande Gasellfesten utses även årets Supergasell – det vill säga det företag som vuxit snabbast i Sverige de senaste tre åren.

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv