Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: november 2017

27 november 2017

O(B)M – varför vi gör som vi gör

Hur ska man kunna förändra en ohälsosam kultur på en arbetsplats? Hur ska man veta om det är enskilda individer eller hela organisationen som behöver förändras? Det kan handla om oönskade beteenden, t ex kränkningar. Men även om behov av att förändra rent affärsdrivande beteenden. Här kan metodiken Organizational Behaviour Management, OBM, vara ett sätt att sätta fingret på varför situationen är som den är och vad som behövs för att förändra den.

Idag skrivs spaltmetrar och debatterna avlöser varandra i massmedierna om varför så många människor mår dåligt i/av arbetslivet. Varför drabbas fler och fler av utmattningssyndrom och, nu senast, varför upplever så många kränkningar på sin arbetsplats? Hur ska man kunna förändra en ohälsosam kultur? Hur ska man lyckas utröna om det är enskilda individer eller hela organisationen som behöver förändras?

Enligt Johan Sjö, regionchef för PBM Skåne, leg psykolog och certifierad OBM-konsult, kan en lösning vara att prova på den beteendebaserade ledarskaps- och organisationsmetodiken OBM.

- Metodiken kring OBM handlar ytterst om att förklara varför vi gör som vi gör i olika situationer, och att röja hinder för prestation. Det handlar om att förstå beteendets infrastruktur – vad krävs, vad uppmuntrar och vad hindrar utveckling i en önskad riktning. Enkelt kan man säga att det är KBT, men fokus ligger inte i första hand på individen utan på organisationen som prestationsskapande system, säger Johan,

OBM är ett mycket systematiskt arbete och trycker på hur vi tidigt gynnar önskvärda handlingar genom att förstå och påverka de konsekvenser som ökar eller minskar sannolikheten av ett beteende. Ett exempel är beteendebaserat säkerhetsarbete där man i hög grad gynnar säkra beteenden och inte låser sig vid t ex avvikelserapportering.

Många organisationer lägger stor kraft på att utforma policys, värdegrunder med mera – ofta tomma instruktioner som ligger långt ifrån praktiska situationer i vardagen.

- Låt oss säga att vi har en policy som tar avstånd från kränkande behandling och att vi hänger på ett par värdeord, tror vi att det gör skillnad egentligen? OBM öppnar för att förstå hur vägen fram till handling egentligen ser ut och vad som förstärker eller försvagar olika beteenden.

- Förstärkning är internt psykologspråk, jag brukar istället prata om vad som gasar och bromsar det vi gör, fortsätter Johan. Värdeord skapade i januari bromsar ingenting en sen kväll i december på julfesten, men ett tydligt ingripande kanske gör det. Eller att förändra situationen i grunden.  Med OBM tar man ett helhetsgrepp, vänder ut och in på organisationen, och försöker analysera förutsättningar för önskade och oönskade handlingar. I fallet med kränkningar borde organisationer i mycket högre utsträckning definiera önskvärda beteenden och gynna dessa i ett tidigt skede.

OBM kan med fördel även användas för affärsdrivande situationer och bredda förståelsen för vad som påverkar beteenden i situationer där resultat ska skapas. Feedback och uppskattning från chefen är såklart viktigt, men från ett OBM-perspektiv tittar man bredare på vad som verkligen driver motivation. Ibland överskattar ledare vikten av sin egen feedback, eller ger den på fel sätt. Johan anser att det viktigaste ofta är att låta teamet själva mäta och kommunicera kring sina resultat och att ledaren samtidigt inser att det handlar om påverkningsbara saker som kompetens, möjligheter, förutsättningar och nya konsekvenser.

Enligt Johan ligger utmaningen ofta i att försöka hjälpa företag/organisationer som redan provat på olika sätt att försöka förändra, till exempel attityder. De kan ha låst fast sig i beskrivningar som upplevs som anklagelser och det upparbetats stor frustration. Då kan metodiken OBM komma in och sätta fingret på vad som egentligen är problemet och var utvecklingspotentialen ligger på en konkret nivå.

- Det brukar ofta bli mycket befriande för alla involverade, det vill säga att komma ner på en praktisk nivå och på så sätt kunna skapa en bild över vad som verkligen är påverkningsbart och inte.

Läs mer om OBM och PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

22 november 2017

Stressad personal hotar patientsäkerheten

Västra Götalandsregionen har genomfört en stor patientsäkerhetsenkät samt en medarbetarundersökning bland 34 000 medarbetare. Flera av svaren visar på tydliga problem med tidsbrist och stress. Så pass allvarliga att 77 procent av de tillfrågade anser att deras chef förbiser patientsäkerheten.

Undersökningsresultaten visar bland annat att 28 procent anser att patientsäkerheten får stå tillbaka för att de dagliga sysslorna ska hinnas med och 27 procent uppger att de inte hinner med sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid.

Många är också oroliga för att bestraffas om de gör några misstag. Som exempel upplever 66 procent att avvikelserapporteringen, istället för att påvisa problemen i organisationen, pekar ut personen som rapporterat avvikelsen. 57 procent av de tillfrågade oroas också över att begångna misstag kommer att registreras och sedan förfölja dem.

Trots att så många som nio av tio tycker att arbetet känns meningsfullt finns det även många svar som indikerar problem med stress och tidsbrist i vardagen. 33 procent upplever t ex att de sällan har tid för eftertanke och reflektion och 22 procent att de inte har möjlighet till återhämtning.

Läs mer på: http://news.cision.com/se/vastra-gotalandsregionen/r/sa-tycker-vgr-s-medarbetare-om-sitt-arbete-och-patientsakerheten,c2386541

20 november 2017

Jobbmobbning måste stävjas

En undersökning från SACO bland 1000 akademiker visar att var femte individ känt sig trakasserad eller utfryst på jobbet det senaste året. Värst drabbade är de som arbetar inom offentlig sektor.

Idag kan fyra av tio sjukskrivningar härledas till psykisk ohälsa. En bidragande orsak är mobbning. Enligt SACO finns det klara brister i lagstiftningen och man uppmanar därför regeringen till en ordentlig översyn av regelverket.

Bland annat anser man att dagens lagstiftning endast fokuserar på förebyggande arbete, något som knappast hjälper den som är utsatt. En arbetsgivare kan idag fällas för diskriminering om en anställd trakasseras för hudfärg eller kön. Om en anställd däremot utsätts för mobbning på grund av han eller hon är illa omtyckt finns inget rättsligt regelverk att tillgripa.

Enligt SACOs ordförande Göran Arrius är detta orimligt. Han kräver nu insatser från regeringen för att få ett slut på trakasserierna på våra arbetsplatser.

Läs mer på: https://www.saco.se/press/aktuellt-fran-saco/pressmeddelanden/var-femte-akademiker-utfryst-pa-jobbet/

15 november 2017

PBM Kista tolkar smärta och utmattningssyndrom

På Järvafältet i Stockholms län bor över 60 000 människor från jordens alla hörn. Många av dem har flytt från oroshärdar och med sig i bagaget har de ofta traumatiska upplevelser, ofta sådana som resulterar i psykisk ohälsa. Befolkningen på Järvafältet har länge saknat lokala vårdaktörer att vända sig till för sina problem, men det har nu PBM rått bot på genom sin nya rehabiliteringsklinik i Kista.

Vår bildtext

Den 19 oktober invigde hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) PBM Kista, den första rehabiliteringskliniken på Järvafältet inom vårdvalet: Behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom.  Invigningen drog till sig många besökare, såväl politiker som landstingstjänstemän men även blivande remittenter.

- Att så många kom till invigningen visar bland annat på hur stor saknaden varit efter en klinik på Järvafältet att kunna remittera patienter, med denna problematik, till, säger Erik Aschan, verksamhetschef och leg. fysioterapeut. Denna del av Stockholm har länge varit en svart fläck på kartan när det gäller vårdaktörer som är specialiserade på beteendepsykologi och rehabilitering. Nu hoppas vi kunna nå målgrupper som inte tidigare kunnat ta del av denna vård, ofta på grund av långa avstånd till en klinik och på grund av språkförbistringar.

Enligt Erik tar psykisk ohälsa bland många i den utrikesfödda målgruppen sig i uttryck som fysisk smärta. I flertalet av de hemländer som de kommer ifrån är psykisk ohälsa oerhört stigmatiserat. Därför uttrycker de psykiskt lidande i termer av fysisk smärta – till exempel att deras hjärta håller på att brista. Detta gör att mycket av behandlingen som sker i Kista behöver basera sig på patienternas upplevelser.

- PBM Kista erbjuder samma behandlingsprogram som vi gör vid våra övriga verksamheter i Stockholm, men en anpassning till utrikesfödda är under uppbyggnad.

Som ett exempel startar vi i januari 2018 vår första grupp med enbart utrikesfödda patienter. Vi kommer att ha tolkar inom bl a arabiska, persiska, somaliska och tigrinha, med under behandlingen.

Vidare kommer PBM Kista även att väva in lärdomar från ett stort rehabiliteringsprojekt i sin verksamhet.  Projektet har bedrivits på Karolinska Huddinge av Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken vid Danderyds sjukhus och har bestått av smärtrehabilitering för patienter med behov av språktolk.

- Idag är majoriteten av våra patienter svenskfödda, men vår förhoppning är att vi nu allt eftersom ska nå ut bredare till remittenter, vårdcentraler med flera, om vår existens så att fler utrikesfödda kan få ta del av vår behandlingsmodell, säger Erik.

Läs mer om vårdvalet och PBMs modell på: https://www.pbm.se/vardvalet-startsida

 

13 november 2017

Nära en miljon mår psykisk dåligt av att gå till jobbet

Branschföreningen Sveriges Företagshälsors senaste undersökning, som omfattar 10 000 personer på arbetsmarknaden, visar att en femtedel mår psykisk dåligt av att gå till arbetet, några eller flera gånger i månaden. Det motsvarar cirka en miljon anställda. Undersökningen visar också att det är ungefär dubbelt så många yngre kvinnor jämfört med äldre män som upplever psykiska obehag – mest drabbade är anställda i vård, omsorg och skola.

Lättar psykisk ohälsa kan orsakas såväl i som utanför arbetet, men det finns vetenskapliga bevis för att det finns ett starkt samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa. Goda arbetsplatser förebygger och skyddar mot påfrestningar som kan orsaka lättare psykisk ohälsa, t ex att det finns ett rättvist och stödjande ledarskap, möjligheter till inflytande och balans mellan arbete och fritid.

Enligt Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen, kan man i undersökningen se ett tydligt samband mellan individens upplevelse av obehag och dennes upplevelse av arbetsmiljön. Rapporten visar att upplevelsen av arbetsmiljön inte har att göra med den position man har – det är lika många med som utan chefsansvar som säger att de upplever psykiska obehag att gå till jobbet. Det framkommer även att upplevelsen av ledarskapet på den egna arbetsplatsen är sämre bland dem som känner psykiska obehag av att gå till arbetet.

I resultaten kan man även se tydliga skillnader mellan män och kvinnor och olika åldersgruppers upplevelser av arbetsmiljön. Den yngre generationen, kvinnor upp till 30 år och anställda i skola, vård och omsorg är dem som är överrepresenterade i upplevelsen av psykiska obehag av att gå till arbetet.

Ta del av hela rapporten på: http://www.foretagshalsor.se/sites/default/files/fsf/Filer/jobbh_2017_delrapp_1_0.pdf

 

8 november 2017

Chefer sover för dåligt

Tidningen Chefs nyligen genomförda undersökning bland 1646 personer visar att inte mindre än sju av tio chefer lider av så pass stora sömnproblem att det inverkar menligt på deras yrkesroll som ledare. Sömnproblemen har nästan dubblerats jämfört med för fem år sedan då föregående undersökning genomfördes.

Undersökningen visar bland annat på att de flesta – 57 procent – av cheferna endast sover 5-6 timmar per natt.  67 procent sover dåligt på grund av jobbrelaterad oro och stress. 23 procent på grund av allmän stress och oro och tio procent på grund av smärtrelaterad oro.

Enligt en forskningssammanställning i Ashridge Journal kan redan en liten sömnbrist påverka den exekutiva förmågan. Det handlar bland annat om att kunna hantera snabba förändringar, att kunna göra riskbedömningar och konsekvensanalyser samt att ha en kreativ och kommunikativ förmåga.

Än värre är att sömnbrist även försämrar all form av emotionell intelligens, till exempel självinsikt, självkontroll, självförtroende och empati. Det vill säga egenskaper som kanske är de allra viktigaste att besitta som chef med personalansvar.

Läs mer på: https://chef.se/7-av-10-chefer-lider-av-somnproblem/

6 november 2017

Ny vetenskaplig mätmetod fångar upp arbetsrelaterad stress

Det krävs insatser från flera olika aktörer för att vända den negativa utvecklingen av att allt fler drabbas av stressrelaterad ohälsa. En av dessa aktörer är företagshälsovården som har en viktig roll att i ett tidigt skede kunna fånga upp arbetsrelaterad stress. Nu finns en vetenskapligt framtagen mätmetod för just detta – LUQSUS-K - som utvecklats av bland annat forskare i Lund.

Under ett seminarium i oktober, arrangerat av Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, presenterades en ny vetenskapligt framtagen mätmetod för att tidigt kunna fånga upp stressrelaterad ohälsa på både individ- och gruppnivå. Verktyget - som går under namnet LUQSUS-K - används bland annat av Västra Götalandsregionens företagshälsovård Hälsan & Arbetslivet. Verktyget består av fyra frågeformulär som efter bearbetning visar på upplevd stress, vilka faktorer som påverkar och om personen ifråga riskerar att drabbas av utmattningssyndrom.

Enligt företagsläkaren Artur Tenenbaum, enhetschef vid Hälsan & Arbetslivet, är metoden lätt att förstå och använda. Den ger dessutom återkoppling direkt. Därför har de nu tagit fram en klinisk handbok för att underlätta företagshälsovårdsenheternas arbete med verktyget när det gäller utredning, sjukskrivning och rehabilitering av misstänkt, eller förstadier till, utmattningssyndrom.

Enligt sajten suntarbetsliv.se har metoden hittills framför allt använts på individnivå, men i några fall även på avdelningsnivå för att kartlägga den psykosociala arbetsbelastningen i en grupp. Utvecklingen av verktyget har dock gått framåt. Docent Kai Österberg i Lund har utvecklat en webbaserad version av verktyget som kan användas på upp till 1000 individer, vilket gör att det nu finns en stor potential att undersöka en hel arbetsplats. Men en grundförutsättning för att metoden ska fungera på gruppnivå är att chefer verkligen vill arbeta systematiskt med arbetsrelaterad ohälsa.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/hallbar-rehabilitering/tummen-upp-matmetod-mot-stress/

 

 

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv