Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: december 2017

20 december 2017

Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen – så påverkas vi

Aktivitetsbaserade arbetsplatser och öppna kontorslandskap blir allt vanligare bland svenska företag. Men allt eftersom väggarna rivs frågar sig fler och fler om vi verkligen trivs bäst i öppna landskap? Forskning visar på att högre tillfredsställelse med arbetsmiljön är positivt korrelerat med ökad produktivitet. I ljuset av detta är det intressant att fundera kring hur så kallade aktivitetsbaserade arbetsplatser påverkar hälsan och produktionen hos de anställda. Det skriver Linda Cardeberg, leg. psykolog och organisationskonsult i PBM.

Begreppet aktivitetsbaserade arbetsplatser innebär i korthet att ingen medarbetare har en egen arbetsplats, med eget skrivbord. Individen är mobil och väljer själv var han/hon ska sitta och utföra sitt arbete för dagen. Man frångår således både den traditionella lösningen där alla hade eget rum (så kallat ”cellkontor”), men det är även ett steg bort från kontorslandskap. Arbetsmiljön ska alltså utformas utefter vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Vanligt är att ha tre zoner: en tyst och stilla, en mellantyst och en mer livlig zon som kan användas för möten och diskussioner kollegor emellan. Det finns även mötesrum som kan bokas. Personliga tillhörigheter förvaras i ett skåp.

Att genomdriva en sådan planlösning handlar inte enbart om att skapa en ny sorts arbetsmiljö. Det är en ganska omfattande process, som bör vara ett led i utvecklingsarbetet för företaget. Från ledningens håll kan syftet vara att spara lokalkostnader och förhoppningsvis uppnå ökad kreativitet och produktivitet.

Hjärn- och stressforskningen menar på att vi människor koncentrerar oss lättast - och presterar bäst -om vi känner att vi har en trygg arbetsmiljö där vi inte ständigt blir avbrutna. Om man blir avbruten kan det ta upp till 15 minuter att återfå samma fokus som innan. Forskning på öppna kontorslandskap visar också att koncentrationen försämras och att man tar ut fler sjukdagar jämfört med om man sitter i eget rum. Detta kan till exempel härledas till fler störningsmoment och att virus lättare sprids i öppna kontorslandskap.

Enligt Christina Bodin Danielsson, forskare inom området arkitektur och stress, överväger fördelarna med att övergå från kontorslandskap till aktivitetsbaserad arbetsplats. Känslan av kontroll ökar då valfriheten ökar. Så länge det finns tillräckligt med zoner/rum för tyst arbete kan du också få bättre möjlighet att jobba koncentrerat jämfört med i ett öppet kontorslandskap. I förhållande till cellkontor ökar möjligheten till spontana möten och social samvaro, vilket av många ses som positivt. Det kan också öka effektiviteten. I en holländsk studie såg man ingen minskning i produktiviteten när man övergick från cellkontor till aktivitetsbaserad kontorsmiljö, däremot såg man en liten ökning av hälsan. Det verkar också som att medarbetarnas upplevelse av ledarskapet förbättras i aktivitetsbaserade arbetsmiljöer, då hierarkier och positioner suddas ut.

Riskerna med att övergå till en aktivitetsbaserad arbetsplats verkar framförallt uppstå om man inte har gjort en grundlig analys innan. Arbetssättet passar inte alla arbetsplatser. Man behöver noga analysera vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Hur mycket möten, kommunikation och interaktion kräver arbetsuppgifterna? Hur mycket komplext, koncentrationskrävande, arbete ska utföras? Repetitiva arbetsuppgifter som är automatiserade kräver inte lika hög koncentration och därmed mindre behov av tyst yta, jämfört med det komplexa och koncentrationskrävande. Man behöver också ta hänsyn till att människor är olika i sin personlighet. Vissa föredrar liv och rörelse runt omkring sig då de ska arbeta, medan andra personer - som uppskattar rutiner, vana och trygghet - troligtvis skulle kunna uppleva en aktivitetsbaserad arbetsplats som mer stressande och därmed prestera sämre. Erfarenheter från arbetsplatser där aktivitetsbaserad arbetsmiljö införts tyder också på att det är av allra största vikt att det finns tillräckligt med arbetsplatser, det vill säga att det inte uppstår situationer där anställda behöver ”jaga” en arbetsplats för dagen.

I en tid där trenden går mot aktivitetsbaserade arbetsplatser behöver vi således tänka till innan - och ställa oss frågan - hur kommer detta påverka de anställda, deras mående och produktivitet?


18 december 2017

Var rädd om din julefrid

Idag tycker majoriteten av befolkningen att julen ska handla om att umgås med familjen och att det är viktigare med julklappar än att fira Jesu födelse, enligt en tidigare genomförd SIFO-undersökning. I en intervju i Svenska Dagbladet delar Mats Eklöf, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, med sig av sina tankar och råd om hur vi ska kunna uppnå en mindre krav-, stress- och konfliktfylld jul.

Att ge och få är en bekräftelse på att vi är socialt delaktiga och har ett värde som individer, men enligt Mats Eklöf finns det en risk att den fina egenskapen med givandet blir synonymt med materialistiska gåvor. Som exempel ger föräldrar idag sina barn fler och fler julklappar, vilket kan ses som ett substitut för bristande föräldranärvaro och engagemang. Det handlar om en sorts skuldbefrielse och skam över att inte räcka till som förälder – en känsla av att inte duga och vara så perfekt och pigg som förväntat.

Vår föreställning om julen som en högtid av gemenskap, vila och eftertanke är enligt Eklöf minst lika betydelsefulla som vår strävan efter flykten från vardagen, inte minst med tanke på vår tids växande psykiska ohälsa.  Tyvärr har dessa djupa mänskliga behov exploaterats sönder till ren kommers, något som har tömt givandet på innehåll och istället skapar existentiell tomhet, stress och konflikter. Den snabbt ökande utbrändheten är enligt Eklöf ett tecken på att stillhet och återhämtning, utan stimulans och möjligheter, är en bristvara i dagens samhälle. Alla borde få vara lediga några dagar och allt borde enligt honom stängas ned under julhelgen – TV, butiker, tidningar och internet.

Varför det är så vanligt med konflikter under julhelgen, när släkt och vänner samlas, handlar helt troligt också om stress. I samband med stresspåslag sker det en snabb förändring i hjärnan och mer impulsiva och kategoriska beteendemönster blir mer framträdande och känslomässiga grundtoner blir mer negativa. Sammantaget blir detta en cocktail som leder till missförstånd och konflikter. Lägger man där till alkohol ökar risken ytterligare för att konflikterna verkligen tar fart.

Totalt sett är dock jultraditionerna av godo för oss. Enligt Eklöf har vi alla ett behov av att vila i rutiner, men pass på så att ritualerna inte blir ett tvång. Om de upplevs som måsten kommer stressen och stressen gör oss både dummare, brutalare och mer konfliktskapande.

Läs hela intervjun påhttps://www.svd.se/psykologens-7-rad-infor-jul-handlar-om-vuxnas-skam

 

11 december 2017

Hög svarsfrekvens och bra resultat för PBM

Ett seriöst kvalitetsarbete bygger på att verksamheten planerar, följer upp och utvärderar sitt arbete och sedan omsätter resultaten i vardagen. Det gör PBM. Genom åren har företaget utvecklat en tydlig kvalitetsorganisation med engagerade medarbetare som arbetar strukturerat med uppföljning av all behandling och rehabilitering samt forskning och utveckling. Två magisteruppsatser och två doktorander i företaget är några exempel på PBMs kontinuerliga arbetet med att förfina sitt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

2016-års utvärdering visar att hela 79 procent av patienterna upplever att målen med rehabiliteringen i stort sett är uppfyllda.

- Ja, det verkar som om vi gör rätt. Vi har både hög svarsfrekvens och bra resultat. Det är naturligtvis jätteroligt att få denna återkoppling, säger docent Gunilla Brodda Jansen, som är forsknings- och utvecklingsansvarig inom PBM. Resultaten innebär att dessa patienter inte skulle kunna inkluderas i rehabiliteringsprogrammet idag. Detta eftersom de har så få symtom kvar. Nu väntar vi med spänning på resultaten från ett-års-uppföljningen efter avslutad rehabilitering.

PBM har i princip alltid följt upp behandling och rehabilitering, men inte så samlat såsom de gjort de senaste åren. Genom att skapa en organisation för kvalitet och att börja använda patientmaterialet i magisteruppsatser inom verksamheten ökade kvalitetstänkandet bland medarbetarna.

- Som en följd av studierna kunde vi bland annat påvisa att smärtpatienter hade en högre grad av symtom på stress jämfört med dem som rehabiliterades för utmattningssyndrom, säger Gunilla. Mycket intressant, bland annat eftersom smärta kombinerat med utmattningssyndrom är något som vi fortsatt måste lära oss ännu mera om. Från och med 2017 är jag även handledare till en av våra psykologer i PBM, som är doktorand vid Uppsala Universitet. Han kommer nu att forska på vårt material, vilket ytterligare lägger en stabil grund för vårt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan PBM införde kvalitetsansvariga vid samtliga verksamheter har svarsfrekvensen bland patienter och privata klienter stigit avsevärt. Idag kan man stoltsera med 100 procent svarsfrekvens före behandling och 80 procent efter avslutad behandling bland patienterna inom vårdvalet. Tidigare var svarsfrekvensen efter behandling 30 procent.

- Ju mer data som ackumuleras desto säkrare blir statistiken, vilket naturligtvis är stimulerande för alla oss som arbetar här. Nu har vi infört samma procedur bland våra privata klienter, det vill säga dem som behandlas inom den privata marknaden.

Mätningarna inom den privata marknaden är ännu i sin linda, men redan nu kan man se en ordentlig ökning av svarsfrekvensen. År 2017 var svarsfrekvensen före behandling 83 procent och efter behandling har den stigit från ynka fyra procent till 45 procent.

- Dessa klienter har blandade symtom, t ex ångest-, stress- och depressionssymtom, men en relativt hög arbetsförmåga när de första gången besöker oss. Vi kan nu se, förutom att svarsfrekvensen bland dessa personer ökar, att deras sömnbesvär avsevärt förbättrats. Detsamma gäller för deras ångest-, stress- och depressionssymtom. De har sjunkit till en normalnivå och de uppfyller alltså inte längre kriterierna för t ex depression.

Enligt Gunilla visar detta på hur viktigt det är att det finns en tydlig struktur för kvalitetsarbetet med dedikerade personer – det vill säga utvalda personer som befinner sig direkt i den kliniska vardagen. Genom att kontinuerligt följa upp och återrapportera till medarbetarna skapas ett större engagemang och förståelse för vikten av utvärdering.

Läs mer om PBMs resultat på: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Läs mer om PBMs forskning och utveckling på: https://www.pbm.se/forskning

6 december 2017

Psykisk ohälsa fortsätter att öka i offentlig sektor

Samtidigt som antalet långa sjukskrivningar börjar avta fortsätter sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa att öka inom kommuner och landsting. Anställda i så kallade kontaktyrken, t ex socialarbetare, läkare, kuratorer och förskollärare, är extra drabbade. Det visar ny statistik från AFA Försäkrings skadedatabas.

Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar och det finns statistiska skillnader mellan män och kvinnor. Det visar AFA Försäkrings fjärde ämnesspecifika delrapport ”Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn” som omfattar olika diagnoser, som exempelvis depressioner, stressreaktioner och ångest.

År 2015 kunde 46 procent av de långa sjukskrivningarna bland kvinnor härledas till psykiska diagnoser och 41 procent av männens. Särskilt drabbade av psykisk ohälsa är dem som har så kallade kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn. Därför har AFA även i denna rapport tittat närmare på några av kontaktyrkesgrupperna, förskollärare, fritidspedagoger, socialarbetare, kuratorer, psykologer samt läkare.

I en preliminär jämförelse mellan åren 2015 och 2016 kan man konstatera att sjukfall med psykiatrisk diagnos har ökat bland läkare. Procentuellt sett finns den största ökningen bland manliga läkare, från 3,6 till 4,6 procent/1000 läkare, men utgår man från en längre tidsperiod är det de kvinnliga läkarna som har störst ökning. Mellan åren 2009 och 2016 har de långa sjukskrivningarna, på grund av psykiska diagnoser, bland kvinnliga läkare ökat från 4,4 procent/1000 läkare till 13,4 procent.

Läs mer på: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/20172/12/psykisk-ohalsa-i-kommuner-och-landsting/

 

4 december 2017

Ny studie visar: Unga kvinnor mår allt sämre

En långsiktig befolkningsbaserad studie från Umeå Universitet och Region Norrbotten visar att från år 1990 till 2014 har utvecklingen när det gäller självskattad hälsa bland kvinnor i åldrarna 25-34 år blivit allt sämre. Samtidigt visar studien att män i samma åldersspann mår bättre. Några av orsakerna till den negativa utvecklingen för kvinnor kan bero på tuffare krav i kvinnodominerande yrken, samvetsstress och samhällsvärderingar.

I studien ”Monica i Norra Sverige” har forskarna analyserat svar från 1 811 personer under åren 1990-2014. Studien visar att år 1990 självskattade 8,5 procent av kvinnorna sin hälsa som sämre jämfört med andra jämnårigas. År 2014 hade samma andel stigit till 20 procent. Ett motsatt förhållande visade sig råda för män.

I studien kunde man även se en ökad andel av fetma, oroskänslor och missnöje med ekonomin, med mera bland studiedeltagarna. Detta samtidigt som andelen, både män och kvinnor, visade på ökad fysisk aktivitet!

Några av orsakerna till den negativa utvecklingen bland kvinnorna kan enlig forskarna vara: Motstridiga normsystem i samhället (jämställdhet och könsuppfattningar) där kvinnan måste ”klara allt”.  Samhällsvärderingar som sätter press på att vara både framgångsrik, aktiv och vacker. Tuffare arbetsförhållanden inom t ex vård- och omsorgsyrken. Utbrändhet och samvetsstress, med mera.

Orsakerna till den positiva utvecklingen bland män kan enligt forskarna vara: Män värderas högre på arbetsmarknaden. Delat ansvar för hem och barn är bra för mäns hälsa. Mindre bundenhet till rigida mansnormer.

Att skatta sin hälsa som sämre än andras innebär enlig forskarna sannolikt en risk för ökad sjuklighet, såväl kort- som långsiktigt. Något som gör att arbetet med jämställdhet och män och kvinnors rätt till lika hälsa kräver ett rejält omtag i Sverige.

Läs mer på:  http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//forsamrad-halsa-for-unga-kvinnor-och-forbattrad-halsa-for-unga-man-sedan-1990.cid288274?utm_source=Minds+veckobrev&utm_campaign=7d70194d38-EMAIL_CAMPAIGN_2017_11_26&utm_medium=email&utm_term=0_e8de409d60-7d70194d38-224650561

http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0187896

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv