Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: februari 2018

28 februari 2018

Framgångsrik samordning för patienter med psykisk ohälsa

Genom en speciellt utsedd vårdsamordnare i primärvården får patienter som lider av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest, ett snabbare tillfrisknande och tidigare återgång i arbete. Det visar en vetenskaplig studie från Sahlgrenska Akademin.

Nyligen publicerades den första vetenskapliga studien i Sverige som visar på vikten av primärvårdens roll för patienter med psykisk ohälsa. Det är tidskriften BMC Family Practice som redovisar resultaten från en studie som genomförts av forskare vid Sahlgrenska Akademin, i nära samarbete med Västra Götalandsregionens primärvård. Projektet har undersökt hur särskilda utsedda vårdsamordnare, ofta distriktsköterskor, kan fungera för de personer som söker för depression, ångest och stressrelaterad ohälsa.

Majoriteten av dem som drabbats av psykisk ohälsa söker sig till primärvården. Den som drabbats är i behov av hög kontinuitet i vården och just kontinuitet är något som dagens primärvård har problem med att erbjuda sina patienter. Enligt Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin, kan en patient efter första läkarbesöket få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Att stå på väntelista är ingen bra vård – det är snarare icke-vård.

I studien, som omfattar 400 patienter, jämfördes elva vårdcentraler som infört vårdsamordnare med tolv som erbjöd ”vanlig” vård. Resultatet av studien visar att funktionen med vårdsamordnare ökar såväl tillgänglighet som kontinuitet för denna patientgrupp. De patienter som hade kontakt med en vårdsamordnare tillfrisknade snabbare och återgick även i arbete signifikant tidigare jämfört med den grupp som behandlades i den vanliga vården, det vill säga som inte hade kontakt med en våjämfördes elva vårdcentralerårdekontakt med en ve signifikant tidigare jämfört med den grupp som behandlades i den vanliga vårderdsamordnare.

Funktionen med vårdsamordnare i primärvården har nu utvecklats ytterligare och finns idag på cirka 100 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen, vilket är hälften av vårdcentralerna i regionen.

Läs mer på: https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//vardsamordnare-pa-vardcentraler-ger-snabbare-aterhamtning-vid-depression.cid1552178

 



26 februari 2018

Hög och långvarig gas kan slå ut bromsen

Långvarig stress gör att stresshormonet kortisol är konstant förhöjt. Något som vi inte är skapade för att klara av. När stressen pågått under lång tid kan de naturliga ”stressbromsarna” i hjärnan nötas ned vilket gör att man blir än mer stresskänslig - en ond cirkel som kan vara svår och tidskrävande att bryta.

I en intressant artikel i Dagens Nyheter intervjuas Anders Hansen, psykiatriker och författare till boken ”Hjärnstark”, om vad som händer i hjärnan vid långvarig stress. Enligt Hansen kommer den som är utsatt för stress (höga kortisolnivåer) under en längre tid att bryta ner sina ”stress-bromsar”, vilket på sikt gör att hjärnan bokstavligen krymper. När bromsarna blir utnötta händer också andra saker i vår hjärna – bland annat minskar vår motståndskraft mot högt kortisol och en ond cirkel har startat där olika processer samverkar, där stress föder stress.

Den som fortsätter att stressa utan paus och återhämtning, det vill säga överbelastar stressystemet, kan till slut drabbas av utmattningssyndrom. Något som både kan ge fysiska och psykiska symtom, exempelvis ångest, minnes- och koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Utöver dessa symtom kan man drabbas av depression och då talar man om att individen har en utmattningsdepression.

Hansen gillar inte det vardagliga uttrycket utbrändhet. Han talar istället om urladdning. Detta eftersom epidemiologiska studier visar att de flesta som drabbas blir bra igen, men det kan ta lång tid att bli återställd. Förmodligen på grund av att den som en gång drabbats av utmattningssyndrom blir känsligare för stress. Varför det är så är det ingen som ännu vet. Anders Hansen beskriver det som att isen blir tunnare under fötterna. De som drabbas av utmattningssyndrom är ofta ambitiösa och exekutiva människor. När de känner att livet börjar bli mer normalt vill de leva som vanligt igen. Det är då det gäller att se upp – att vara uppmärksam på tidiga symtom.

Det är lättare att förebygga utmattningssyndrom jämfört med att komma tillbaka. Balans i livet och dagdrivarhjärna (att inte göra något särskilt och bara låta tankarna vandra) är några av de råd som Hansen vill ge. Ingen kan vara exekutiv hela tiden, tvärtom är det troligen nyttigt att inte göra någonting alls. Detta handlar vare sig om lathet eller bristande moral. Enligt Anders Hansen är det lika naivt att säga till någon med utmattningssyndrom att ta sig samman, som att säga det till en människa som drabbats av en hjärtinfarkt.

 

Läs hela artikeln påhttps://www.dn.se/nyheter/vetenskap/det-har-hander-i-hjarnan-vid-stress/



21 februari 2018

Att leda på distans ställer högre krav på närvaro

Distansledarskap blir allt vanligare, något som till exempel innebär att vi inte längre behöver vara låsta till en specifik geografisk plats. Men det digitala och virtuella ledarskapet ställer samtidigt nya och mycket större krav på ledarna. Enligt Jesper Dagöö, leg psykolog, specialiserad på digital beteendepsykologi vid PBM, blir människan ”bakom maskinen” allt viktigare.

Många internationellt verksamma företag har under lång tid använt sig av distansledarskap – det vill sig att ledare och medarbetare framför allt kommunicerar via till exempel telefon- och videokonferenser, e-post och Skype. Idag är ledarskap på distans vardag även för mindre och nationellt verkande företag. Och utvecklingen av nya kommunikationsverktyg går i en rasande takt för att skapa ännu bättre möjligheter för ett virtuellt ledarskap*).

- Samtidigt som den tekniska utvecklingen i princip nästan håller på att explodera visar viss forskning att tekniken i sig gör att det mänskliga blir ännu viktigare, säger Jesper Dagöö. Exempelvis visar studien ”Ledarskap på distans” från Södertörns Högskola att det krävs en stor portion tillit och förståelse av ledaren.

Jesper exemplifierar med de automatiska telefontjänsterna: ”Sa du Gröndal?”. ”Nej, jag sa Sköndal!” Och så vidare… Pust, vi är många som blir lätt vansinniga på att försöka göra oss förstådda av ”robot-rösterna” som dessutom troligtvis är utvecklade på engelska och inte svenska.

- Det är här vikten av det kvalitativa virtuella ledarskapet kommer in – att inte bete sig som en ”robot” utan som en människa av kött och blod. Istället för att t ex direkt gå in på den aktuella arbetsuppgiften under Skype-mötet måste ledaren försöka skapa en stämning av mänsklighet och relation. Med andra ord är det virtuella mötet lika viktigt som det fysiska. Den brittiske matematikern Alan Turing var något på spåren redan på 40-talet när han tog fram det så kallade­ Turingtestet - ett test som används för att avgöra om en dator kan anses ha människoliknande intelligens.

Vi som lever nu är de sista som levt i en värld utan artificiell intelligens och vi är troligtvis den sista generationen som kommer att skilja på fysisk och virtuell verklighet. Och här har faktiskt svenska chefer ett försprång gentemot många andra länders chefer.

- Svenskar är generellt duktiga på ny teknik och svenska ledare är kända för att vara bra på det mänskliga och relationella i ett ledarskap. När det gäller företag som verkar på en global marknad blir det ännu viktigare med denna förmåga – att trots kulturella skillnader ha en förmåga att skapa ett ”här och nu” under ett virtuellt möte.

Det finns många krav på dagens ledare, krav som tidigare inte ställdes på en chef. Till exempel att tidigt kunna se tecken på stress. Och många är de chefer som stilla undrar hur de ska klara allt.

Är det verkligen möjligt för distansledaren att klara av detta?

- Personligen tror jag att det digitala ledarskapet på sikt kan göra att vi får ännu bättre och mer närvarande ledare. Välutbildade ledare i distansledarskap kommer att inse att den fysiska relationen blir ännu viktigare, det ena utesluter absolut inte det andra. Distansledarskap innebär faktiskt att vi möts oftare och mer kvalitativt både i virtuella och fysiska situationer, vilket förhoppningsvis berikar relationen mellan ledaren och medarbetarna. 


*) Virtuell verklighet (även datorsimulerad verklighet) är en datateknik  som replikerar en miljö, verklig eller inbillad och simulerar användarens fysiska närvaro samt miljö för att möjliggöra användarinteraktion. Virtuell verklighet skapar artificiella sensoriska upplevelser som kan innefatta syn, känsel, hörsel och lukt.

19 februari 2018

Vänskap – viktigare för hälsan än du tror

Trots att flera studier visar på att den som har nära vänskapsrelationer mår bättre och är mindre drabbad av ohälsa jämfört med den som är ensam finns det ingen vänskapsterapeut att gå till. Enligt forskaren och författaren Mats Hilte, som fördjupat sig i vänskapsrelationer, finns det helt enkelt ingen problembearbetning för vänskap.

Idag är det vännerna och inte familjen som skänker mest lycka. Och ju äldre vi blir desto viktigare tycks vännerna bli. Det visar studier från Michigan State University. I en av studierna har forskarna låtit personer över 50 år bedöma kvaliteten på sina vänskapsrelationer. Personerna följdes sedan upp efter sex år, där det visade sig att de som hade problem i sina vänskapsrelationer mådde betydligt sämre jämfört med dem som hade bra relation med sina vänner. Däremot tycktes inte familjerelationerna ha någon betydelse för hälsan.

Enligt Mats Hilte, forskare i sociologi vid Lunds universitet, är det något gåtfullt med vänskap. Den har ett avgörande inflytande över våra liv och trots det pratar vi sällan om den. Det finns helt enkelt ingen problembearbetning för vänskap, det vill säga som det gör för till exempel parrelationer.

Enligt sajten forskning.se har Hilte bland annat fördjupat sig i skillnaderna mellan manlig och kvinnlig vänskap. Han menar att kvinnlig vänskap, precis som stereotypen säger, är mer intim och verbal i förhållande till mäns vänskap. Medan kvinnor oftare pratar om känslor ”ansikte-mot ansikte” sker mäns vänskap sida-vid-sida och är mer praktiskt inriktad, män måste skapa distans i närheten. Men trots distansen är män beroende av vänskapsband – inte minst för deras hälsas skull.

Forskare vid universitetet vid Göttingen har i studier följt han-makaker som fick umgås med sina manliga vänner. Det visade sig att de som fick ”hänga med kompisarna” uppvisade betydligt lägre stressnivåer jämfört med när de umgicks med sin partner eller annan familjemedlem. Dessutom såg man i studien att stressrelaterade sjukdomar bara verkade uppkomma bland honor samt bland de hanar som hade en parrelation.

Fotnot: En studie (2014) från SOM-insitutet vid Göteborgs universitet visar att upp emot en och en halv miljon svenskar är socialt ensamma.

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/02/13/nej-vi-ar-bara-vanner/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

 

14 februari 2018

Chefer i skottlinjen – studie som sätter fokus på mobbing

I studien ”Chefer i skottlinjen” har 18 000 chefer svarat på sina upplevelser av att vara utsatta för mobbing och att anklagas för att själva vara den som mobbar. Resultatet av studien visar att 3,2 procent av cheferna utsätts för mobbing. Mest utsatta är chefer i offentlig sektor.

Mobbing är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och i förlängningen ett samhällsproblem. Tidigare forskning kring mobbing har i huvudsak undersökt nedåtgående och horisontell mobbing - det vill säga när en chef utsätter en medarbetare för mobbing eller när kollegor utsätter varandra för mobbing. Det motsatta – att en chef utsätts för mobbing av anställda - finns det mycket begränsad forskning om. Därför har nu Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi vid Karolinska Institutet, undersökt så kallad uppåtgående mobbing – med andra ord om chefer är utsatta för mobbing av sina anställda.

I studien - som har pågått sedan den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2017 - har hon undersökt 18 000 svenska chefers syn på mobbing – att själva utsättas för mobbing, men även att anklagas för att vara den som mobbar. Studien grundar sig på tidigare enkätsvar som cheferna besvarat angående upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön samt 22 djupintervjuer.

Slutresultaten visar att 3,2 procent av Sveriges chefer utsätts för mobbing, något som förekommer i alla sektorer – men mest utsatta är chefer i offentlig sektor. De mönster som tydligt kan skönjas är att det handlar om erfarna chefer som är nya på en arbetsplats eller i en arbetsgrupp. Resultaten från studien visar även att otydliga strukturer på arbetsplatsen förstärker företeelsen mobbing samt att det saknas kunskap och rutiner för att hjälpa de chefer som utsätts för mobbing.

Läs mer om studien här: https://ki.se/imm/projekt-chefer-i-skottlinjen-en-studie-av-chefer-som-blivit-utsatta-for-mobbning-samteller

https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2018/02/chefer-i-skottlinjen--mobbning-pa-arbetet/

 

12 februari 2018

It-strul – en arbetsmiljöfråga

I en nyligen genomförd undersökning som söker svar på chefers upplevelser av IT-strul svarar två tredjedelar att de känner ilska, irritation och frustration över dåligt fungerande system. Även om en stor del av de tillfrågade anser att den digitala utvecklingen underlättar arbetslivet i stort är ”systemtröttheten” ett faktum.

Tidningen Chef har i sin undersökning: ”Hur ofta drabbas du av IT-strul som försvårar ditt arbete?” intervjuat 1 283 chefer. Resultaten visar i och för sig på en teknikoptimism, men samtidigt visar sig den övertro på teknikutvecklingen - om att allt skulle bli så mycket enklare - vara för optimistisk. Problem som exempelvis stress, otydlig kommunikation och otydliga roller löses inte genom en ökad digitalisering.

De tillfrågade cheferna säger bland annat att It-strul är en arbetsmiljöfråga – mer än något annat. Att det är alldeles för många system som man ska lära sig och mängder av lösenord att komma ihåg, något som tar allt för mycket tid i anspråk i förhållande till de resultat som genereras. It-systemen är dessutom inte färdiga eller anpassade för komplexa verksamheter som hälso- och sjukvård. På det hela taget verkar undersökningen visa på att många chefer verkligen är systemtrötta.

Enligt författaren till boken ”Jävla skitsystem” är It-strul troligtvis ett ännu större problem än vad undersökningen visar och vad cheferna själva inser.

Läs mer på: https://chef.se/sveriges-chefer-vi-ar-digitalt-frustrerade/

7 februari 2018

KBT via nätet kan hjälpa mot hälsoångest

Det är helt normalt att då och då oroa sig över hälsan, men när oron pågår en längre tid och tar sig orimliga proportioner kan det få negativa konsekvenser för hälsan. Flera studier visar att en effektiv behandling mot hälsoångest och hypokondri är kognitiv beteendeterapi (KBT). För att geografiskt sprida tillgången till denna behandling har forskare vid Karolinska Institutet nu utvecklat en form av KBT via internet.

Flera utländska studier visar att hälsoångest är vanligare än vad många tror. Uppskattningsvis bedömer man att cirka fem procent av befolkningen är drabbade. Den starka oro som personen som lider av hälsoångest upplever handlar ofta om rädsla för cancer eller neurologiska sjukdomar. Vissa känner denna oro i perioder medan andra har starka oroskänslor nästan dagligen.

Enligt Erland Axelsson, psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet (KI), medför hälsoångest bland annat sänkt livskvalitet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och passivitet. Ofta går ångesten även ut över nära relationer. Flera studier har visat att KBT för hälsoångest och hypokondri minskar oron för såväl sjukdom i sig som den drabbade personens nedstämdhet.

Eftersom tillgången till KBT är skral i stora delar av Sverige har forskare vid KI utvecklat en form av KBT via internet – ett självhjälpsprogram som visat på mycket lovande resultat i tre stora studier. De närmaste åren kommer nu forskarna att försöka besvara frågan om hur pass väl internetbaserad terapi för hälsoångest och hypokondri står sig jämfört med vanlig KBT-terapi.

Läs mer på: https://www.netdoktor.se/psykiatri/depression-angest/artiklar/internetbaserad-kbt-ny-behandling-for-halsoangest-hypokondri/



SENASTE

KATEGORIER

Arkiv