Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: mars 2018

28 mars 2018

Ökad samverkan behövs mellan vård och arbetsgivare

I en ny studie ska forskare vid Institutet för Miljömedicin undersöka vad som krävs för att uppnå bra, men även vad som förhindrar, samverkan mellan vården och arbetsgivaren för att den som är sjukskriven för psykisk ohälsa lättare ska kunna komma tillbaka i arbete.

Vad behövs för att samverkan mellan vården och arbetsplatsen kan fungera bra och vilka faktorer hindrar samverkan samt vilka etiska frågor kan uppstå? Det är några av de frågeställningar som Elisabeth Björk Brämberg vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, ska titta närmare på i en ny studie som handlar om sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Målet med studien är att förbättra den arbetslivsinriktade rehabiliteringen – att kunna ge verktyg till arbetsgivare, vård och medarbetare.

Satsningen på rehabiliteringskoordinatorer i vården - det vill säga dem som ska underlätta den sjukskrivnes kontakter med chef, primärvård, försäkringskassa med flera aktörer - blir allt vanligare. Satsningen har dock hunnit olika långt i landet.

Enligt Elisabeth Björk Brämberg behövs det verkligen någon som håller i kommunikationen för att förbättra möjligheterna för den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetet. Dessutom måste arbetsgivaren vara involverad i processen. Detta eftersom det är han/hon som är ansvarig för rehabiliteringen. Om inte chefen har kunskap om vad medarbetaren som kommer tillbaka till jobbet orkar med är det svårt att anpassa arbetsuppgifterna.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/hallbar-rehabilitering/tillbaka-till-jobbet-samverkan-behovs/

26 mars 2018

Antidepressiva läkemedel - effekten skiljer sig åt

Enligt en omfattande metaanalys som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet har antidepressiva substanser olika effekt och tolererbarhet hos vuxna med akut depression. Dock är alla substanser som ingått i analysen bättre än placebo.

Ett forskarlag har nu rankat effekt och tolererbarhet för 21 antidepressiva substanser hos patienter med akut egentlig depression. Syftet med analysen var att undersöka om behandlingarna gett en åtminstone 50-procentig reduktion av symtomen och i vilken utsträckning som patienter inte accepterat behandlingen, det vill säga avbrutit den inom åtta veckor. Enligt den svenska Läkartidningen beskrivs Metaanalysen som den hittills mest omfattande inom det psykiatriska fältet.

Enligt forskarnas slutsats har läkemedlen escitalopram, mirtazapin, paroxetin, agomelatin och sertralin en relativt bra effekt och dessutom är det få patienter som avbryter behandlingen med dessa läkemedel. När det gäller läkemedlen reboxetin, trazodon och fluvoxamin är såväl effekten som tolererbarheten sämre.

Studierna har genomförts under 37 år och omfattat 116 500 patienter med måttlig till svår depression. I analysen har 522 randomiserade dubbelblinda studier ingått där de 21 läkemedlen jämförts med placebo, och andra antidepressiva läkemedel, vid behandling under åtta veckor.

Forskarna hoppas nu att resultaten av analysen ska kunna hjälpa förskrivare vid valet av antidepressiva läkemedel hos vuxna med akut depression.

Läs mer på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/02/Skillnader-i-effekt-mellan-antidepressiva-preparat/

 

21 mars 2018

Destruktiva ledarbeteenden – aktiva och passiva

Aggressiva, orättvisa och falska eller otydliga, fega och frånvarande. Det finns olika typer av dåliga chefer och gemensamt för dem alla är att de skapar missnöje, oro, stress och dålig produktivitet i organisationen. Ledarskapsforskaren Maria Fors Brandebo menar att det finns två former av destruktiva ledarskapsbeteenden – aktiva och passiva. Och det är det passiva beteendet som kan vara det mest destruktiva.

I en artikel i Dagens Nyheter berättar Maria Fors Brandebo, fil dr i psykologi och lektor vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum, om sin forskning kring ledarskap. Hon menar bland annat att det finns både aktiva och passiva former av destruktiva ledarbeteenden. Inom ramen för dessa har hon och hennes kollegor nu identifierat fem olika typer av ledarstilar/beteenden.

Inom den aktiva beteendeformen ryms tre beteenden: Den arroganta och orättvisa ledaren. Den bestraffande ledaren med överkrav. Den egocentriska och falska ledaren. Dessa chefer är ganska lätta att identifiera. Däremot är de med ett passivt destruktivt ledarbeteende svårare att känna igen. De har beteenden som inte alltid syns och de är dessutom inte heller alltid själva medvetna om sitt beteende. Enligt Maria Fors Brandebo är det detta beteende som kan vara det mest destruktiva.

Det passiva beteendet har delats in i två kategorier: Den passiva och/eller fege ledaren. Den osäkra och/eller otydlige ledare. Dessa beteenden kan även få konsekvenser för, inte bara för medarbetarna, ledaren själv och på sikt för hela organisationen. Till exempel genom att medarbetarna tappar förtroendet för sin chef, vilket i förlängningen kan innebära att förtroendet för hela organisationen äventyras. För medarbetarna kan den osäkra och otydliga ledaren leda till stress och emotionell utmattning. Och de medarbetare som mår dåligt på jobbet tenderar också att prestera sämre och kanske till slut lämna sin anställning.

Men negativa ledarskapsbeteenden behöver inte bara handla om chefens personlighetsdrag. Hög arbetsbelastning och stress kan vara orsaker till att han/hon helt enkelt inte hinner vara tydlig och närvarande. Dessutom måste medarbetarna vara tydliga med vad de förväntar sig och hur de upplever sin ledare. Maria Fors Brandebo konstaterar: Det är svårt att som ledare ändra på ett beteende om man aldrig får feedback på om det uppskattas eller fungerar.

Läs hela artikeln och om hur du kan hantera en destruktiv ledare på: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/sa-kan-du-hantera-chefens-destruktiva-ledarskap/

 

19 mars 2018

Ny forskning visar sömnens påverkan på arbetsförmågan

Att arbetsmiljön är viktig för vår nattsömn har tidigare forskning visat, men ingen forskning har förrän nu klarlagt hur undermålig nattsömn påverkar arbetsförmågan. I en nyligen publicerad studie från Uppsala universitet konstateras att sömnbrist har en negativ effekt på såväl prestation och bedömningsförmåga som på förmågan att hantera stress.

Christian Benedict, docent i neurovetenskap och ledare för Uppsala Sleep Science Lab vid Uppsala Universitet har nyligen avslutat en treårig studie om sambandet mellan sömn, yrke och hälsa. I studien har han undersökt hur människors förmåga att hantera stress, inlärning och hur arbetsprestationer påverkas av sömnbrist.

Ett av de experiment som genomfördes i studien var att utsätta studenter som sovit olika länge för stressade situationer, som att hantera svåra ord och matematiska uträkningar. Resultatet visade att de som sovit dåligt, en halv natt, tappade tio procent av informationen. Deras prestationer och bedömningar var alltså mer negativa jämfört med dem som sovit en hel natt.

Enligt Christian Benedict är det så många som 30-40 procent av alla vuxna som sover mindre än de rekommenderade 7-8 timmarna per natt. Ett sätt att komma till rätta med en dålig nattsömn är att försöka påverka sin inre klocka. Det gör man bäst genom att vara fysiskt aktiv och ta vara på solljuset under dagen.

Läs mer på: http://news.cision.com/se/afa-forsakring/r/ny-forskning-om-samband-mellan-somn--arbete-och-halsa,c2472836



14 mars 2018

Att leda på distans ställer högre krav på närvaro

Distansledarskap blir allt vanligare, något som till exempel innebär att vi inte längre behöver vara låsta till en specifik geografisk plats. Men det digitala och virtuella ledarskapet ställer samtidigt nya och mycket större krav på ledarna. Enligt Jesper Dagöö, leg psykolog, specialiserad på digital beteendepsykologi vid PBM, blir människan ”bakom maskinen” allt viktigare.

Många internationellt verksamma företag har under lång tid använt sig av distansledarskap – det vill sig att ledare och medarbetare framför allt kommunicerar via till exempel telefon- och videokonferenser, e-post och Skype. Idag är ledarskap på distans vardag även för mindre och nationellt verkande företag. Och utvecklingen av nya kommunikationsverktyg går i en rasande takt för att skapa ännu bättre möjligheter för ett virtuellt ledarskap*).

- Samtidigt som den tekniska utvecklingen i princip nästan håller på att explodera visar viss forskning att tekniken i sig gör att det mänskliga blir ännu viktigare, säger Jesper Dagöö. Exempelvis visar studien ”Ledarskap på distans” från Södertörns Högskola att det krävs en stor portion tillit och förståelse av ledaren.

Jesper exemplifierar med de automatiska telefontjänsterna: ”Sa du Gröndal?”. ”Nej, jag sa Sköndal!” Och så vidare… Pust, vi är många som blir lätt vansinniga på att försöka göra oss förstådda av ”robot-rösterna” som dessutom troligtvis är utvecklade på engelska och inte svenska.

- Det är här vikten av det kvalitativa virtuella ledarskapet kommer in – att inte bete sig som en ”robot” utan som en människa av kött och blod. Istället för att t ex direkt gå in på den aktuella arbetsuppgiften under Skype-mötet måste ledaren försöka skapa en stämning av mänsklighet och relation. Med andra ord är det virtuella mötet lika viktigt som det fysiska. Den brittiske matematikern Alan Turing var något på spåren redan på 40-talet när han tog fram det så kallade­ Turingtestet - ett test som används för att avgöra om en dator kan anses ha människoliknande intelligens.

Vi som lever nu är de sista som levt i en värld utan artificiell intelligens och vi är troligtvis den sista generationen som kommer att skilja på fysisk och virtuell verklighet. Och här har faktiskt svenska chefer ett försprång gentemot många andra länders chefer.

- Svenskar är generellt duktiga på ny teknik och svenska ledare är kända för att vara bra på det mänskliga och relationella i ett ledarskap. När det gäller företag som verkar på en global marknad blir det ännu viktigare med denna förmåga – att trots kulturella skillnader ha en förmåga att skapa ett ”här och nu” under ett virtuellt möte.

Det finns många krav på dagens ledare, krav som tidigare inte ställdes på en chef. Till exempel att tidigt kunna se tecken på stress. Och många är de chefer som stilla undrar hur de ska klara allt.

Är det verkligen möjligt för distansledaren att klara av detta?

- Personligen tror jag att det digitala ledarskapet på sikt kan göra att vi får ännu bättre och mer närvarande ledare. Välutbildade ledare i distansledarskap kommer att inse att den fysiska relationen blir ännu viktigare, det ena utesluter absolut inte det andra. Distansledarskap innebär faktiskt att vi möts oftare och mer kvalitativt både i virtuella och fysiska situationer, vilket förhoppningsvis berikar relationen mellan ledaren och medarbetarna. 

*) Virtuell verklighet (även datorsimulerad verklighet) är en datateknik  som replikerar en miljö, verklig eller inbillad och simulerar användarens fysiska närvaro samt miljö för att möjliggöra användarinteraktion. Virtuell verklighet skapar artificiella sensoriska upplevelser som kan innefatta syn, känsel, hörsel och lukt.

12 mars 2018

Hitta och anställ utifrån neuropsykiatrisk mångfald

Olika mångfaldsprogram i bland annat USA och Tyskland visar att människor med diagnoser inom autism och ADHD kan vara bättre på vissa arbetsuppgifter jämfört med människor utan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är nu hög tid att även svenska arbetsgivare ser över rekryteringsprocessen för att hitta och anställa personer utifrån neurologisk mångfald. Det skriver ett flertal debattörer i ett inlägg i Svenska Dagbladet.

I Sverige strävar de flesta organisationer efter mångfald i arbetslivet, men en grupp som tycks vara exkluderade enligt debattörerna är personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). NPF är ett samlingsnamn för diagnoser såsom ADHD, Aspergers syndrom, Autismspektrumstillstånd och Touretts syndrom.

I USA däremot har begreppet neurodiversity börjat bli stort inom tech-sektorn och företag som Microsoft, IBM och Dell förändrar nu sina rekryteringsprocesser för att kunna hitta och anställa personer med neuropsykiatriska diagnoser. Detta eftersom de insett att personer med autism- och ADHD-diagnoser kan vara bättre på vissa arbetsuppgifter. Exempelvis kan de ofta bidra med nya och udda perspektiv, framför allt viktigt i olika innovationsprocesser.

Ett annat exempel är det tyska mjukföretaget SAP som sedan de påbörjade sitt mångfaldsprogram kunnat uppvisa en rad vinster såsom bättre arbetsklimat och sammanhållning, men även en ökad vinst.

En av anledningarna till att arbetslösheten bland dem med NPF är så stor i Sverige är de standardiserade rekryteringsprocesserna. Den generella synen på anställda samt på rekryteringsprocessen kan göra att individuell talang och kapacitet går förlorad – något som kan gälla även för anställda som inte har någon funktionsnedsättning.

I artikeln ger debattörerna tips till HR-avdelningar som är intresserade av att börja arbeta med neurologisk mångfald. Några av tipsen är att se bortom normen, att bygga på individuella styrkor och att vara flexibla när det gäller arbetsmiljön.

Läs mer på: https://www.svd.se/ge-personer-med-npf-chansen-i-arbetslivet?utm_source=SvDNYH1D&utm_medium=email&utm_campaign=2018-03-12

 

7 mars 2018

Ny studie visar: Ökad inflammation i hjärnan vid depression

Det finns teorier om att inflammationer i kroppen kan leda till vissa depressionstillstånd. Nu visar en ny mindre studie att flera regioner i hjärnan, som är påverkade vid depression, tycks vara mer inflammerade hos patienter som inte behandlats med antidepressiva läkemedel.

Enligt Martin Samuelsson, universitetsöverläkare vid psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, pekar resultatet av den kanadensiska studien på att patienter som inte fått antidepressiv behandling under en längre tid uppvisar mer inflammation i hjärnvävnaden jämfört med dem som medicinerats. Inflammationen tycks helt enkelt stegras med tiden. De fynd som forskarna nu hittat kan därför bidra till en ökad förståelse för sjukdomsförloppet vid depression.

80 patienter med svår depression ingick i studien där cirka en tredjedel varit utan behandling i mer än tio år, en tredjedel i mindre än tio år samt en kontrollgrupp med friska individer. Undersökningen gick till på så sätt att hjärnorna avbildades med en pet-kamera där forskarna tittade på en inflammationsmarkör som anges av immunceller - en markör som är sammankopplad med nervcellsdöd.

Resultatet, som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Psychiatry, visade att de patienter som inte medicinerats på tio år hade 33 procent högre nivå av inflammationsmarkören jämfört med de patienter som inte varit utan antidepressiva läkemedel lika länge.

Enligt tidningen Dagens Medicin säger Samuelsson att ett intressant fynd är att det visade sig att nervcellsinflammationen gick att bromsa med medicinering. Han tror att forskarna är inne på rätt spår, det vill säga att det finns olika stadier i en depression vilket också gör att medicineringen måste anpassas efter vilket stadium av sjukdomen patienten befinner sig i.

En ny studie kommer snart att starta även i Sverige. Det är Martin Samuelsson med kollegor som ska låta patienter med depression och inflammation i hjärnan prova antiinflammatorisk behandling (IL 6-hämmare).

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/02/28/depression-kopplas-till-stegrad-hjarninflammation/

http://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(18)30048-8/fulltext

 



5 mars 2018

Fem egenskaper som gör dig till en bra ledare

Ny amerikansk forskning om ledarskap har hittat fem speciella egenskaper som visar på om man har fallenhet för att bli en riktigt bra ledare. Att enkelt kunna få kontakt med andra och att lyckas skapa trygghet är några egenskaper som ledarskapssajten Inc. listat som extra viktiga.

Den som har lätt att skapa kontakt med andra och kan visa sina mänskliga sidor lyckas också få andra att växa. En god ledare ska också kunna skapa trygghet med sin närvaro. Det gör man bland annat genom att själv ta ansvar och ge medarbetare trygghet att våga ta risker. På så sätt skapas en vi-känsla.

Andra viktiga egenskaper är medkänsla, öppenhet och transparens. Den som delar mycket information med sina medarbetare minskar också stressnivån i organisationen. Detta eftersom medarbetarna känner sig delaktiga i vad som händer på arbetsplatsen.

Och sist, men inte minst, är konsten att kunna motivera andra en viktig egenskap att besitta. Genom att vara intresserad och ha en förmåga att förmedla positiva känslor runt en arbetsuppgift kan ledaren lyckas få stora utmaningar att verka möjliga.

Läs mer på: https://chef.se/5-tecken-pa-att-du-ar-fodd-till-ledare/

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv