Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: april 2018

30 april 2018

Småbarnsmammor extra utsatta för stress på arbetet

Enligt ett inslag i Vetenskapsradion, P1, har effektiviseringarna på våra arbetsplatser lett till ökad arbetspress och minskad kontroll över arbetsuppgifterna. Effekterna av detta är att allt fler får stressrelaterade skador. Extra utsatta är unga småbarnsmammor. I radioinslaget kan du lyssna till Gunnar Aronsson, professor i psykologi med inriktning på arbetsmiljö och stress, samt Agneta Sandström, specialist i neuropsykologi.

Heltidsjobb och samtidigt huvudansvar för familjen är tufft. Till detta ska läggas effektiviseringar på arbetsplatsen, som lett fram till att många anställda upplever att de inte kan utföra sitt arbete på det sätt de önskar. Sammantaget leder detta till en negativ påverkan på två av våra starka stresskydd – känslan av meningsfullhet och socialt stöd i yrkeslivet. 

Gunnar Aronsson, menar bland annat att det inte räcker med endast terapi för att människor ska kunna komma tillbaka till sitt jobb.  Terapi ger förvisso stöd och hjälp och får folk att må bättre, men det krävs också rätt åtgärder på arbetsplatsen för att människor ska kunna återgå i arbete.

Lyssna på radioinslaget här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6931940

 

25 april 2018

Regnjacka – bra att ha även i yrkeslivet

Att ha rätt kompetens för sitt yrke är en självklarhet för de flesta. Däremot är det inte lika självklart att alla har kompetens och erfarenhet att kunna hantera de mellanmänskliga relationerna på en arbetsplats. Enligt PBM-psykologen Emelie Allansson är det viktigt att den enskilde medarbetaren, och arbetsgruppen, är väl rustad för de orosmoln som kan uppstå på arbetsplatsen. Hennes recept är: Skaffa en regnjacka.

PBM i Göteborg anordnar utbildningar i att hantera mellanmänskliga relationer på arbetsplatsen. Kurserna kan exempelvis handla om hur vi samarbetar bättre, hur vi ökar den psykologiska tryggheten i en grupp och hur vi hanterar svåra samtal samt hur vi säger nej på ett så bra sätt som möjligt. Utbildningarna handlar också om hur vi hanterar våra externa kontakter. När en kund är arg på mig och skriker i telefonen, hur ska jag då kommunicera för att inte väcka mer ilska? Och hur försvarar jag mig på ett professionellt sätt om någon uttrycker sig kränkande mot mig?

Enligt Emelie Allansson, leg psykolog vid PBM i Göteborg, finns det ett stort behov av att träna sina medarbetare i hur de kan hantera relationella utmaningar på jobbet. I ett första skede är det viktigt att reflektera över hur man brukar göra i situationer när man utmanas relationellt. Det är därefter centralt att man får teoretisk input om vad den senaste forskningen rekommenderar avseende framgångsrikt beteende. Till sist är det avgörande att man också får möjlighet att träna in nya ändamålsenliga förhållningssätt. Med denna metodik skapar både individer och arbetsgrupper beredskap inför olika typer av utmaningar på arbetsplatsen.

- Jag brukar likna budskapet i våra utbildningar vid en regnjacka. Lever vi i ett land där det då och då regnar är det smart att investera i en regnjacka. Att vara utomhus utan skydd när det kommer regn är ganska obehagligt och det tar tid att torka upp efter en riktig regnskur. Att helt oförberedd gå ut i sin tunna vårjacka eller skicka sina barn till dagis utan galonbyxor en dag med ösregn är ju inte något bra tips. Detsamma gäller på arbetsplatsen - arbetsgivaren måste se till att rusta sina medarbetare med rustika ”regnjackor”.

Att utrusta medarbetare och organisationer med ”regnjackor” är också en viktig arbetsmiljöfråga. Det ökar individens känsla av inre kontroll, vilket också påverkar upplevelsen av stress på arbetet.  

- Själva poängen med våra utbildningar är att man ska lära sig att se när det börjar dra ihop sig till ”regn” och när det är dags att ta på sig sin regnjacka, säger Emelie. Att relationella utmaningar kan uppstå på arbetet är, precis som regn, något mycket naturligt. Är man rätt rustad kommer man inte att uppleva det som farligt och inte heller att bli lika påverkad av det som hänt. Man börjar inte heller ägna sig åt beteenden som förvärrar situationen, utan kan istället underlätta för den andre att bibehålla sitt lugn. Man håller sig helt enkelt torr, samtidigt som man hjälper den andre att också vara det.

- Lyckas man med detta blir det enklare att gå in i nästa arbetsuppgift och det är lättare att lämna tankarna på arbetet när dagen är slut.  Detta är en vinst, inte bara för individen utan för hela arbetsgruppen.

Alla arbetsplatser och individer har olika behov. Därför kartlägger och skräddarsyr PBM utbildningar i samarbete med kunden. Det kan vara kortare eller längre utbildningar både på grupp- och individnivå.


Om du är intresserad av att få veta mer – kontakta PBM Göteborg: https://www.pbm.se/kontakt

Läs mer om PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

 

23 april 2018

Ökad risk för psykisk ohälsa med hormonella preventivmedel

P-piller och andra hormonella preventivmedel har i olika forskningsstudier i Sverige och Danmark visat sig kunna leda till psykisk ohälsa i form av bland annat nedstämdhet, depression och ökad risk för självmord, enligt en artikel i Svenska Dagbladet. Och risken att drabbas är störst för unga kvinnor.

P-piller och andra hormonella preventivmedel har många fördelar, men inte för alla kvinnor. En av de främsta orsakerna till att många kvinnor genom tiderna inte velat använda hormonella preventivmedel är de humörpåverkande biverkningar som östrogenpreparat kan ge. Något som genom de senaste 50 åren inte vunnit något vetenskapligt gehör, men nu har svenska och danska forskningsstudier kunnat påvisa att kvinnorna till viss del har rätt.

I en svensk studie, utförd av forskare vid Karolinska Institutet, har man kunnat konstatera att de kvinnor som fick p-piller under studien mådde märkbart sämre jämfört med dem som fick placebo. Studien genomfördes på 340 friska kvinnor i åldrarna 18-35 år som under tre månader fick antingen placebo eller den vanligaste formen av kombinerade p-piller.

Enligt professor Angelica Lindén Hirschberg, som ledde studien, kunde man se en signifikant sänkt ”allmän energinivå” i p-pillergruppen och att kvinnorna i den gruppen också skattade sin livskvalitet lägre jämfört med kvinnorna i placebogruppen. Däremot kunde man inte se någon signifikant ökning av depressiva symtom. Men hon säger samtidigt till Svenska Dagbladet att studien kan ha underskattat humörpåverkan.

I en dansk studie, som mellan åren 1996 och 2013 följde hundratusentals kvinnor i nationella register, har man kunnat fastslå att risken för att begå självmord eller att försöka begå självmord ökar vid användningen av hormonella preventivmedel. Risken för självmordsförsök var dubbelt så hög och risken för att ta sitt liv var tredubblad bland dem som åt p-piller jämfört med dem som inte åt p-piller. Risken var ännu högre bland dem som använde p-ring eller p-plåster.

En ytterligare dansk registerstudie har visat på en 70-procentig ökad risk för depression vid användning av hormonella preventivmedel. Enligt Øjvind Lidegaard, medförfattare till studien och professor vid danska Rigshospitalet, är detta de nyaste och mest allvarliga upptäckterna. Riskerna för dessa biverkningar är störst bland unga kvinnor och enligt Øjvind Lidegaard finns det all anledning att vara bekymrad över resultaten. 

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/darfor-sager-dagens-kvinnor-nej-till-p-piller?utm_source=SvDNYH1D&utm_medium=email&utm_campaign=2018-04-22

Läs mer om den svenska studien på: https://news.cision.com/se/karolinska-institutet/r/kvinnors-livskvalitet-paverkas-negativt-av-p-piller,c2240580

Läs mer om de danska studierna på: https://ajp.psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2017.17060616

https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2552796

18 april 2018

PBM utvärderar KBT via Telehealth

PBM har nyligen utvärderat sin pilottest av psykologisk distansbehandling via internet, så kallad Telehealth. Resultaten visar sammantaget på goda behandlingsresultat och att KBT via nätet tycks ligga i linje med resultaten för KBT ”ansikte-mot-ansikte”.

Psykologisk behandling via Telehealth gör det bland annat möjligt att erbjuda klienter behandling på platser som inte har tillgång till KBT-psykologer. PBMs utvärdering av Telehealth-piloten visar bland annat att det fysiska avståndet vid distansbehandling även kan minska patientens tröskel att ta upp svåra ämnen.

- Då urvalet har varit begränsat har vi fått vara återhållsamma kring statistiska analyser. Vi kan därför inte uttala oss om signifikans, säger PBM-psykologerna Christer Andemark och Loo Westfelt som har genomfört utvärderingen. Utvärderingen av pilottestet visar dock på behandlingsresultat som ligger i linje med jämförande resultat för klassisk KBT-behandling. Det vill säga behandling ”ansikte- mot-ansikte” som utfördes under samma tidsperiod inom PBM Executive.

Resultaten visar även på en god arbetsallians mellan behandlare och klient samt bra klientnöjdhet. Detta eftersom samtliga klienter kunde tänka sig att rekommendera metoden till en vän.

Enligt Andemark och Westfelt tycks distansbehandling dessutom kunna öka den upplevda tryggheten för klienterna, det vill säga när de befinner sig i sin vanliga hemmiljö, och bidra till mer koncisa samtal.

Ta del av utvärderingsrapporten här: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

 

15 april 2018

Regeringen utser psykolog till nationell samordnare

Idag utgör psykisk ohälsa cirka 46 procent av alla pågående sjukskrivningar i Sverige. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa har ökat med 129 procent från juni 2011 till halvårsskiftet 2017. Den 12 april i år utsågs Mandus Frykman, psykolog, ekonom och forskare vid Karolinska Institutet, till nationell samordnare för sjukskrivningsprocessen.

Rollen som nationell samordnare för sjukskrivningsprocessen är en nyinrättad funktion som ingår i regeringens åtgärdsprogram för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. I åtgärdsprogrammet ingår även en nytillsatt utredning om sjukförsäkringen, ledd av Claes Jansson.

Som samordnare ska Frykman se över individens resa genom sjukförsäkringen, det vill säga hur själva sjukskrivningsprocessen kan utvecklas utifrån ett individperspektiv.

Eftersom sjukskrivningsprocessen involverar ett flertal aktörer – arbetsgivare, hälso- och sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling, kommer Frykman bland annat att analysera förutsättningarna för, och främja, samverkan mellan dessa parter.

Mandus Frykmans bakgrund och erfarenheter, även från företagshälsovården, gör honom mycket lämpad att se över hur sjukskrivningsprocessen fungerar och kan utvecklas utifrån ett individperspektiv, enligt regeringen.

Den nationella samordnaren ska delredovisa sitt uppdrag den 30 april 2019. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2020.

Läs mer på: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/regeringen-ser-over-sjukforsakringen/

Läs mer på: https://ki.se/nyheter/ki-forskaren-mandus-frykman-utsedd-till-nationell-samordnare

 

11 april 2018

Tupplur – både bra och dåligt

Att ofta och ständigt ta en tupplur, trots att man sover sina rekommenderade sju till åtta timmar per natt, kan enligt professor Torbjörn Åkerstedt tyda på att något inte står rätt till - exempelvis på en depression eller en låggradig inflammation. Men en kort tupplur då och då, som tas på rätt tid under dygnet har vid EEG-undersökningar visat sig kunna göra underverk när det gäller prestation och uppmärksamhet.

Såväl för lite sömn, 6,5 timmar eller mindre, som för mycket sömn, 9,5 timmar eller mer, kan enligt studien ”Sleep, duration, mortality and heredity” kopplas till flera olika sjukdomstillstånd. Men i en artikel i Dagens Nyheter säger professor Torbjörn Åkerstedt, verksam vid Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, att man inte har sett någon negativ påverkan om man kan kompensera den sömnfattiga veckan med längre sömntid under helgerna.

Den som sovit dåligt en natt kan känna att en tupplur vore en välsignelse, men att ha ett behov av ständiga tupplurar är enligt Åkerstedt ett tecken på att något i systemet är fel. Det kan bero på någon form av låggradig inflammation, depression, fetma eller apné.

Det finns inte någon vetenskaplig definition på ”tupplur”, annat än att det handlar om sömn på mellan fem minuter upp till en timma eller kanske två, med syfte att öka vakenhetsgraden. Men för att tuppluren ska ge det resultat man vill uppnå är det viktigt att den tas på rätt tid under dygnet och inte varar för länge.

Enligt Åkerstedt har man i EEG-undersökningar kunnat se mätbara fysiologiska effekter på att man presterar bättre på uppmärksamhetstester efter en tupplur på tio minuter. Men om tuppluren blir för lång, 45 minuter eller längre, går man in i djupsömn, vilket gör att man känner sig seg och förvirrad när man vaknar. Och ju senare på dagen man tar en tupplur desto sämre är det för nattsömnen.

Rekommendationen för en tupplur är att den inte ska vara längre än 30 minuter och att den ska tas på eftermiddagen, minst sex timmar innan man går till sängs för natten.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/att-ofta-ta-en-tupplur-kan-vara-tecken-pa-ohalsa/?print=true

9 april 2018

Aktivitetsbaserade kontor – delade åsikter

Ett forskarlag vid Umeå Universitet har studerat 400 kommuntjänstemäns upplevelser av att byta kontor från företrädesvis cellkontor med egna rum till ett mer aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar att typen av arbetsuppgifter är avgörande för hur bra eller dåligt man mår i öppna miljöer. Därför är det av största vikt att göra en noggrann kartläggning av behov och arbetsuppgifter innan man fattar beslut om aktivitetsbaserade arbetsplatser.

Enligt Lisbeth Slunga Järvholm, docent vid Umeå Universitet och projektledare för forskarlaget som följt och utvärderat flytten av cirka 400 tjänstemän i Örnsköldsviks kommun, finns det många åsikter och känslor kring aktivitetsbaserade kontor. Av bland annat den anledningen ville forskarlaget så långt som möjligt ta reda på fakta kring företeelsen.

Innan flytten hade tjänstemännen i huvudsak egna rum, så kallade cellkontor. Efter flytten fick drygt hälften en aktivitetsbaserad arbetsplats och övriga fick egna eller delade rum. Båda grupperna följdes sex månader före flytt samt sex respektive 18 månader efter.

Resultatet visar att nöjdheten bland medarbetarna varierar kraftigt. Medan chefer och medarbetare med behov av att ofta interagera med kollegor var nöjda visade det sig att medarbetare som hade koncentrationskrävande arbetsuppgifter var missbelåtna. De sistnämnda uppgav att de blev störda och att deras produktivitet sjönk. Även de medarbetare som haft tidigare besvär med stress och psykisk ohälsa upplevde problem med den öppna miljön.

Sammantaget visar resultaten hur viktigt det är med en noggrann kartläggning av arbetsuppgifter och anställas behov, samt att arbetsgivaren tar fram gemensamma spelregler och rutiner innan man beslutar sig för ett aktivitetsbaserat kontor.

Läs hela rapporten här: http://www.phmed.umu.se/digitalAssets/209/209026_slutrapport-aktikon-final.pdf

 

 

 

4 april 2018

Stort intresse för PBM bland blivande psykologer

Den årligen återkommande intresse- och arbetsmarknadsmässan inom psykologi i Sverige - Psykologidagen vid Uppsala Universitet - satte publikrekord i år. 500 besökare och 30 utställare hade den 24 mars samlats för att knyta kontakter, lyssna till intressanta föreläsningar, workshops och debatter. Huvudpartner för dagen var PBM.

Psykologidagen har arrangerats av psykologistudenter vid Uppsala Universitet sedan år 2009. Ett av målen med dagen är att studenter, yrkesverksamma och arbetsgivare inom området psykologi ska kunna träffas och knyta kontakter inför framtiden.

- PBM har deltagit som utställare under Psykologidagen även tidigare år, men för mig var det första gången, säger Yvonne Karlsson, HR-chef vid PBM. Det var fantastiskt inspirerande att få träffa alla dessa förväntansfulla studenter. Och som nypåstigen PBM:are var det extra roligt att få uppleva vilket stort intresse studenterna visade för vårt företag.

Huvudpartner för årets Psykologidag var PBM som fanns på plats med såväl en monter som med medarbetare verksamma inom företagets båda affärsområden; Vårdval (behandling av långvarig och kronisk smärta och/eller utmattningssyndrom) och Privat Marknad, det vill säga den del av företaget som vänder sig till företag/organisationer med bland annat organisationsutveckling, ledarskapsutbildning och coaching.

- PBMs bredd, det vill säga att vi arbetar med helheten såväl kliniskt som med ledarskaps- och organisationsutveckling, var det som verkligen intresserade studenterna, säger Yvonne. De verkade genuint inspirerade av tanken på att få arbeta med kollegor inom olika vårdprofessioner samtidigt som PBM är en mycket psykolog-tät  verksamhet. Sammantaget är vi ett företag som erbjuder ett brett arbetsfält för psykologer.

Förutom mingel, föreläsningar och workshops fanns det även tillfälle till ”speed-dejting” under dagen. Med det menas att studenterna fick möjlighet att dejta en yrkesverksam psykolog för att prata om allt som låg dem varmt om hjärtat när det gäller yrkesval och karriärvägar. Något som uppskattades av såväl PBM-psykologerna som studenterna.

- Den 4-6 maj är det dags för nästa stora sammankomst för oss inom beteendepsykologi: PS 18-kongressen i Göteborg, som arrangeras av Sveriges psykologistudenter och PTP-psykologer. Där kommer PBM så klart att finnas på plats och jag hälsar alla som har vägarna förbi varmt välkomna till vår monter.

2 april 2018

Stressrelaterad ohälsa – ett arbetsgivaransvar

Utredningen för hållbart arbetsliv över tid har på uppdrag av regeringen kartlagt kostnaderna för stressrelaterad sjukfrånvaro. Kostnaderna är hisnande och utredarna menar bland annat att arbetsgivarnas kunskaper om hur vi kan förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa måste öka och att kunskaperna implementeras på alla arbetsplatser.

I ett debattinlägg i Aftonbladet skriver utredaren Anders Wallner och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap, att enbart de offentliga utgifterna för stressrelaterad sjukfrånvaro ligger på mellan åtta och nio miljarder kronor per år. Lägger man därtill kostnaden för produktionsbortfall och individens egna kostnader blir summan svindlande.

Den forskning som finns om hur stressrelaterad sjukfrånvaro kan förebyggas och vilka riskfaktorerna är måste användas i arbetslivet. På samma sätt som skyddshjälmen är obligatorisk på byggarbetsplatsen måste kunskaperna om stressrelaterad psykisk ohälsa öka och implementeras i arbetslivet, enligt utredaren.

Forskningen visar bland annat att höga krav kombinerat med svag kontroll, dåligt stöd och bristande ledarskap är farligt. Detsamma gäller för emotionell belastning - samvetsstress - som uppstår på arbeten med hög detaljstyrning, produktivitetskrav och närkontakt med människor inom välfärdssektorn.

Kvinnor är överrepresenterade när det gäller stressrelaterad sjukfrånvaro, men det betyder inte att de är känsligare än männen. Det handlar istället om att kvinnodominerade arbetsplatser har fler riskfaktorer.

Utredningen har även tittat på ökade möjligheter till ledighet och sänkt arbetstid som ett led i att minska stressrelaterad ohälsa, men vare sig utredaren eller forskningen ser arbetstidsförkortning som en effektiv lösning. Tvärtom kan det finnas risker med kortare arbetsdagar. Detta om samma uppgifter ska utföras på kortare tid eller om pausar bortprioriteras.

Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/a/L0ey21

Läs om utredningen här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2018/03/sou-201824/

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv