Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: maj 2018

30 maj 2018

Självupplevd fulhet orsakar stort lidande

Dysmorfofobi, självupplevd fulhet, är lika vanligt som anorexia och är en diagnos som leder till stort lidande för personen ifråga. Det skriver nyhetssajten forskning.se. Trots detta råder det en stor kunskapsbrist om sjukdomen, såväl inom vården som bland allmänheten. Enligt forskaren Jesper Enander vid Karolinska Institutet är det tyvärr bara drygt en av tio som erbjuds behandling – där KBT är den behandling som fungerar bäst.

Den som är drabbad av diagnosen dysmorfofobi ska inte blandas samman med den som lider av lätt utseendefixering. Dessa personer upplever sitt utseende som helt fruktansvärt – oavsett vad omgivningen anser. Enligt Jesper Enander, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är det en diagnos som gör att personen ifråga fungerar sämre överlag. Föreställningen om det fruktansvärda utseendet är så stark att den kan leda till tvångsmässiga och rituella beteenden.

Ångesten vid dysmorfofobi fungerar som annan ångest – man försöker helt enkelt bli av med den. Enligt Jesper Enander vänder sig många av de som är drabbade till skönhetsindustrin eftersom de anser att det finns brister i utseendet – inte att de har en skev uppfattning om sig själva. Och med den upplevelsen är det ju logiskt att de inte söker sig till psykiatrin, utan istället till en plastikkirurg eller hudläkare. Men eftersom det inte finns någon fysisk defekt som går att lösa, vare sig med plastikkirurgi eller smink, kan problemet bli värre och dysmorfofobin kan komma att spela en allt större roll i personens liv.

I sin forskning har Jesper Enander med kollegor låtit 15 000 personer, från 15 år och uppåt, svara på frågor om eventuella besvär. Resultatet visar att det är cirka en till två procent som lider av dysmorfofobi, vilket gör diagnosen ungefär lika vanlig som anorexia. Vid 15 – 18 års ålder är diagnosen mycket vanligare bland flickor än pojkar, men i vuxen ålder är skillnaden mindre. När det gäller orsaken till problemet visar forskningen att ungefär hälften är genetiskt och resterande beror på olika händelser i personens liv.

Enligt Enander kan den som är drabbad få relativt god hjälp av läkemedel, men ännu bättre av KBT. En av anledningarna till att så få erbjuds behandling, drygt en av tio, tror han beror på kunskapsbrist och eftersom det handlar om utseendet finns det en risk att problemet bagatelliseras av vården trots att det är ett stort handikapp. Han hoppas nu att hans forskning ska leda till att tillståndet blir mer känt så att fler söker rätt sorts vård och att fler får hjälp och behandling. 

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/05/21/slav-framfor-spegeln-svart-fa-vard-vid-sjuk-utseendefixering/

 

28 maj 2018

Samvetsstress – ett inre skavsår

Alexander Wilczek, psykiatriker och tidigare verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, tror att den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland läkare beror på dagens sjukvårdssystem. Systemets krav på produktivitet, administration och effektivitet krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt.

Den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm har sedan år 2013 bedrivit ett projekt kring utmattningssyndrom som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Alexander Wilczek var verksamhetschef för kliniken fram till år 2017 och är nu knuten till densamma såsom projektledare. 

Wilczek berättar, i en artikel i Läkartidningen, att under de år som projektet pågått har patientgruppen förändrats. Det första året var cirka 20 procent av patienterna läkare, men under hösten 2016 utgjorde läkarna hela 43 procent. Av dem var cirka hälften ST- eller AT-läkare och totalt var fem av sex kvinnor. Idag är den största gruppen som lider av utmattningssyndrom ST-läkare och specialister i allmänmedicin och därefter kommer läkare inom barn- och vuxenpsykiatri, barnsomatisk vård eller onkologi.

Utifrån resultatet av projektet kan man se att det är relativt få läkare som är sjukskrivna efter tre år, men enligt Wilczek behöver detta inte bara betyda att kliniken varit framgångsrik behandlingsmässigt. Det kan lika gärna bero på att hälso- och sjukvårdspersonal, läkare i synnerhet, är ovanligt motiverade och sugna att snabbt komma tillbaka till arbetet.

Läkare identifierar sig starkt med sitt yrke och Alexander Wilczek tror att dagens sjukvårdssystem - med höga krav på produktivitet, administration och effektivitet - är det som kan vara orsaken till den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland svenska läkare. Det krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt. 

- Vi brukar kalla det samvetsstress eller etisk stress, säger Wilczek. Det är kolossalt tärande att hamna i konflikt med sina egna värderingar. Man får ett slags inre skavsår.

Den 29 maj kommer Alexander Wilczek, tillsammans med två landstingsråd i Stockholm, att möta Sveriges Yngre Läkares Förening för att tala om stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare.

Läs hela artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/05/Allmanlakare-hart-drabbade-av-stressrelaterad-psykisk-sjukdom/

23 maj 2018

PBM får toppbetyg i ny kundundersökning

PBM har sedan år 2013 genomfört årliga kundundersökningar för att ta tempen på hur de privata kunderna upplever företagets behandlingsinsatser, tjänster och erbjudanden. Årets undersökningsresultat visar på mycket nöjda kunder. 100 procent är nöjda med kvaliteten i behandlingsinsatserna och 94 procent upplever att PBMs insatser haft en positiv effekt på verksamhetens arbete.

- Det här är naturligtvis fantastiskt roligt och dessutom ett kvitto på att vi fortsatt håller fanan högt, säger Madeleine Geholm, organisationskonsult och affärsområdeschef för Privat marknad inom PBM. Vi har haft fina resultat under alla år vi mätt, men 100 procent nöjdhet har vi inte kommit upp till förrän nu.

Affärsområdet Privat marknad vänder sig till kunder inom offentliga och privata verksamheter, försäkringsbolag och privatpersoner. Tjänsterna som erbjuds grundar sig på beteendepsykologi och finnsbland annat inom individ-, grupp-, organisations- och ledarskapsutveckling. PBM utför även rehabiliterings- och behandlingsinsatser för enskilda individer - insatser som utgår från KBT (Kognitiv beteendeterapi). Utöver detta erbjuds även coaching, utbildningsinsatser och förändringsledning med mera, där arbetssättet OBM (Organization Behavior Management) används – ett arbetssätt som syftar till att förbättra, effektivisera och utveckla organisationer och ledarskap.

Den senaste undersökningen, som utförts av undersökningsföretaget Vestra Konsulter,  visar att 100 procent är nöjda med kvaliteten i PBMs behandlingsinsatser för enskilda individer. Hela 96 procent känner att PBMs tjänster och erbjudanden möter deras behov och lika många anser att de stämmer överens med deras förväntningar. Därtill anser 94 procent av de tillfrågade att de insatser som PBM levererat har haft en positiv effekt på verksamhetens arbete.

- Vårt mål är att vara tillgängliga, snabbfotade och att vara riktigt bra på återkoppling – det vill säga att visa på att våra insatser ger resultat. Och det ser vi nu att de gjort, säger en tydligt nöjd affärsområdeschef.  Det är även viktigt för oss att vi kan erbjuda samma höga kvalitet över hela landet. Idag finns vi representerade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Gävle, Sundvall, Hudiksvall och Falun. 

Finns det något som ni kan bli bättre på?

- Ja, det gör det naturligtvis. Vi ser ständigt över och utvecklar våra tjänster så att vi kan möta våra kunders behov. I dag har vi till exempel mycket bra kliniska data på våra behandlingsresultat. Detta behöver vi fortsätta att utveckla, det vill säga våra mätmetoder, även inom segmentet organisation och ledarskap för att till exempel tydligare kunna visa på vilka fina resultat våra utvecklingsinsatser och ledarskapsprogram haft.  

Ta del av resultaten här: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Läs mer om PBMs tjänster till den privata marknaden här:https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

https://www.pbm.se/behandlingstjanster

 

21 maj 2018

Sjukskrivning vid psykisk ohälsa – risk för rättsosäkerhet

Cirka 46 procent av alla pågående sjukskrivningar i Sverige utgörs av psykiatriska diagnoser. Nu visar Riksrevisionens senaste granskning att läkare inom primärvården har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning vid psykisk ohälsa. Något som bland annat kan leda till att regelverket inte tillämpas rättssäkert och enhetligt när sjuka ansöker om ersättning.

Resultaten av Riksrevisionens granskning visar att det råder osäkerhet på flera områden när det gäller vilka krav som läkare ska leva upp till inom ramen för sjukskrivningsprocessen vid psykisk ohälsa. En stor andel av läkarintygen som primärvårdsläkarna skriver bedöms som otillräckliga av Försäkringskassan, vilket innebär att densamma begär in kompletteringar. Detta är en process som tar både tid och kostar pengar. 

Enligt riksrevisor Stefan Lundgren innebär bristerna att enskilda individer riskerar att komma i kläm och utsättas för onödig oro i väntan på Försäkringskassans beslut om sjukpenning. Det verkar i grund och botten som att det saknas en samsyn mellan primärvårdsläkarna och Försäkringskassan om möjligheterna att mäta och gradera funktionsnedsättning vid psykisk ohälsa. 

Riksrevisionens granskning visar att läkarna har svårigheter att beskriva patienternas funktionsnedsättning främst på grund av att det saknas undersöknings- och provresultat vid psykisk ohälsa, men även att det finns otillräckliga kunskaper inom försäkringsmedicin och psykiatri bland primärvårdsläkarna. En ytterligare försvårande omständighet är att det råder tidsbrist vid läkar- och patientmötet.

Riksrevisionen rekommenderar nu en översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys, med fokus på DFA-kedjan (Diagnos, Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsning) när det gäller psykiatriska diagnoser.

Läs mer på: https://riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2018-05-15-risk-for-rattsosakerhet-vid-sjukskrivning-for-psykisk-ohalsa.html

16 maj 2018

PBM – ett spännande tillväxtföretag för psykologer

PBM är i en spännande tillväxtfas vilket innebär stora möjligheter för engagerade psykologer att kunna utvecklas på olika sätt i sin profession. Det skriver tidningen ”Framtidens karriär – psykolog”. PBM erbjuder bedömning, behandling och rehabilitering för individer med utmattningssyndrom, smärta eller psykisk ohälsa, men även organisations- och ledarskapsutveckling till företag och organisationer.

I och med att vårdvalet för långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom infördes i Stockholms läns landsting ändrade PBM sitt behandlingsupplägg till en mer renodlad multimodal rehabilitering. Idag arbetar psykologer, fysioterapeuter, läkare och rehabkoordinatorer tillsammans i multiprofessionella team kring varje patient. Det ger inte bara bättre förutsättningar att hjälpa människor tillbaka till en välfungerande vardag – det ger också flera fördelar för psykologerna. Bland annat att ha nära tillgång till kollegor att lära av.

Förutom vårdvalet vänder sig PBM även till privatpersoner med behandling samt till företag och organisationer med organisations- och ledarskapsutveckling.  Genom att kombinera affärs- och verksamhetsnytta med psykologisk kunskap kan PBM åstadkomma långsiktigt hållbara resultat för företagen/organisationerna som verkligen gör skillnad på riktigt. 

I artikeln berättar två psykologer om hur det är att arbeta i PBM. Läs hela artikeln här: karriarpsykolog.se/presentation/hogt-anseende-och-fortroende-hjalper-pbm-att-vaxa

14 maj 2018

Jobbprestationer avgörs av dygnsrytmen

Det är inte bara hur man gör saker och ting som spelar roll för resultatet. När på dygnet uppgifterna utförs är minst lika viktigt och kan vara helt avgörande för resultatet, enligt forskningen. I sin nya bok ”When” förklarar författaren och ledarskapsspecialisten Daniel Pink dygnsrytmens hemligheter och vetenskapen bakom bra tajming.

Krono-biologer, eller tidsbiologer, har under lång tid ägnat sig åt att förstå de svängningar som gör oss pigga och trötta vid olika tidpunkter på dygnet. Nu har, enligt tidningen Chef, författaren Daniel Pink genomfört en sammanställning över vad forskningen säger om våra biologiska rytmer och hur vi bäst kan utnyttja dessa svängningar. 

Det är Supra-Chiasmatiska kärnan, SCN, i vår hjärna som är vår inre timer och som styr när på dygnet vi vill sova, men SCN styr även våra känslor, beteenden och prestationer. Under morgonen är det de positiva känslorna som stiger för att sedan sakta sjunka under eftermiddagen, för att därefter återigen stiga under kvällen. Detta kan få praktiska konsekvenser i arbetslivet, enligt Pink. Det finns till exempel studier som visar att när på dagen vi utför uppgifter förklarar så mycket som 20 procent av variationen av våra prestationer.

De flesta tänker bäst - mest analytiskt – runt kl 12 på dagen för att därefter hamna i en rejäl svacka på eftermiddagen. Men samtidigt verkar det som om att vi är mer kreativa när vi inte tänker analytiskt, enligt forskningen. Den praktiska slutsatsen som då kan dras är att det är smartare att jobba med analytiska uppgifter under förmiddagen och med mer kreativa under eftermiddagen. Men vi är som bekant olika.

Cirka 20 procent av befolkningen är utpräglade kvällsmänniskor, något som gör att det är andra regler som gäller för när man är mest analytisk. Det finns exempelvis studier som visar att kvällsmänniskor är mindre benägna att ha så kallad bias – det vill säga dra felaktiga slutsatser på grund av fördomar – klockan åtta på kvällen än klockan 8 på morgonen.

Enligt forskningen är det viktigaste, när det gäller jobbprestationer, att ta hänsyn till synkroniseringseffekten. Det vill säga att se till att den uppgift man ägnar sig åt är anpassad till tidpunkten. Som ett exempel är det farligare för en kvällsmänniska att köra bil tidigt på morgonen jämfört med på natten.

I boken ger Daniel Pink också tips på hur man avgör om man är en morgon- eller kvällsmänniska och hur man bäst utnyttjar topparna och svackorna under dygnet.

Läs hela artikeln här:https://chef.se/din-dygnsrytm-avgor-jobbprestationen/?utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3&pc_pid=994da738908506bae44ad464bbe5dced278fbc2d32d749d94d47bbb850e5eb52

 

9 maj 2018

Alla påverkas när chefen är stressad

Enligt fackförbundet Unionens senaste Novusundersökning upplever närmare två av tre chefer sig generellt stressade av sitt arbete. I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Marina Åman, andre vice ordförande för Unionen, att det nu är hög tid att arbetsgivarna tar sitt ansvar och säkerställer att cheferna har en rimlig arbetssituation.

Unionens senaste undersökning visar att chefer jobbar övertid i större utsträckning jämfört med genomsnittet. De är också oftare tillgängliga utanför arbetstid och känner sig tvungna att arbeta när det är lediga. 

Alla människor påverkas av stress, även chefer. När chefen är stressad, samtidigt som han/hon ska verka för en god arbetsmiljö för andra, går det lätt ut över andra anställda på jobbet. Därför är det så viktigt att arbetsgivarna skapar bra förutsättningar för att även cheferna ska kunna göra ett bra jobb, enligt Marina Åman. En chef som inte får rätt förutsättningar riskerar att skapa irritation, bli otydlig och ofokuserad istället för tvärtom – vara en tillgång för organisationen. 

Det finns mycket som arbetsgivaren kan och måste göra för att inte riskera att arbetet leder till ohälsa för de anställda. I debattinlägget har Åman därför listat fyra observandum till arbetsgivarna. I korthet handlar det om att se till att arbetsbelastningen är rimlig, att det råder tydlighet i arbetet, att erbjuda hjälp och stöd samt se till att chefer har kunskaper och förutsättningar för att kunna arbeta för en god arbetsmiljö. 

Läs hela artikeln på: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/nar-chefen-ar-stressad-paverkas-hela-arbetsplatsen-21984

 

7 maj 2018

Ny myndighet för arbetsmiljökunskap

Den 1 juni startar den nyinrättade Myndigheten för arbetsmiljökunskap sin verksamhet. Den nya myndigheten ska fylla tomrummet efter det nedlagda Arbetslivsinstitutet. Enligt den nye generaldirektören Nader Ahmadi, professor i sociologi och prorektor vid Högskolan i Gävle, kommer myndighetens första uppdrag handla om att ta fram kunskap om framtidens arbetsliv.

I en artikel i tidningen Arbetsliv säger Nader Ahmadi att frågor kring arbetsmiljökunskap inte behandlats på ett systematiskt och bra sätt sedan Arbetslivsinstitutet lades ner. Något som såväl arbetsmarknadens parter som politiken nu efterlyser. 

Idag är det svårt att få en helhetsbild av den kunskap som finns om arbetsmiljö. Målet är nu att samla denna kunskap och göra den lättillgänglig. Enligt Nader Ahmadi ska den nya myndigheten inte initiera forskning på området – det vill säga såsom Arbetslivsinstitutet gjorde. Myndigheten ska istället vara lyhörd och utgå från frågor som arbetsmarknadens parter och forskarvärlden anser vara viktiga. Myndigheten har även i uppdrag att analysera och stimulera till forskning, eller att ge anslag inom områden där det finns kunskapsluckor.

Som första uppdrag ska myndigheten ta fram kunskap om framtidens arbetsliv och analysera, bland annat, hur globalisering och teknikutveckling påverkar arbetsmiljön. 

Enligt Nader Ahmadi är det grundläggande att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetslivet, men det är också viktigt att titta på de positiva faktorerna i arbetslivet, det vill säga som kan bidra till hälsa. Det sistnämnda perspektivet har varit styvmoderligt behandlat och är nu något som han vill ändra på: ”Arbetet ska tillföra något positivt till människors hälsa.”

Läs mer på: https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2018/arbetet-ska-tillfora-nagot-positivt-till-manniskors-halsa/

 

 

2 maj 2018

Förskrivning av ADHD-läkemedel – stora skillnader i landet

Socialstyrelsen konstaterar att det råder stora skillnader i landet när det gäller förskrivning av ADHD-läkemedel. Skillnaderna är så stora att det inte kan bero på en tillfällighet. Enligt myndigheten är det nu angeläget att analysera vad som är orsakerna bakom dessa skillnader.

Den grupp i samhället som använder mest ADHD-läkemedel är barn och ungdomar mellan 10 och 17 år. Enligt Socialstyrelsen har förskrivningen av ADHD-läkemedel ökat markant under åren 2006 – 2017, även bland dem i högre åldrar. Anledningen till denna ökning är inte konstigare än att allt fler får diagnosen ADHD. Vad som däremot är ett observandum är de stora skillnaderna i förskrivning som råder bland landets kommuner.

I vissa kommuner är andelen pojkar som får ADHD-läkemedel så låg som cirka 2 procent, medan förskrivningen i andra kommuner ligger så högt som cirka 13 procent. Enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, kan dessa skillnader bero på att förekomsten av ADHD är olika i landet, men det kan också bero på att det finns en kompetens- och resursbrist för att utreda ADHD i dessa kommuner. Alternativt att man tillämpar diagnostiken olika i landet. 

Läs mer på: https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/forskrivningenavadhd-lakemedelvarierarkraftigtilandet

 

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv