Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: oktober 2018

31 oktober 2018

Linnésamarbetet: ett ekologiskt perspektiv på stresshantering

Hur kan tillgång till olika miljöer stödja människors förmåga att hantera stress, prestera hållbart och återhämta sig effektivt? Sedan år 2012 har dessa frågor legat till grund för en serie studier vid Uppsala universitet, inom ett forskningsnätverk som kallas ”Linnésamarbetet”. Operativ koordinator för nätverket är Freddie Lymeus, leg psykolog vid PBM Gävle/Uppsala samt doktorand vid Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten, som vi skrivit tidigare om här på FLOW, är det vanligare att studenter vid universitet och högskolor har ett nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med yrkesverksamma. Ett sätt att komma till rätta med detta är enligt Folkhälsomyndigheten bland annat att skapa och utvärdera stödjande fysiska, sociala och akademiska miljöer.

”The Linnaean Collaboration in Studies of Nature, Health and Sustainability”, eller Linnésamarbetet som det kallas i dagligt tal, är ett bra exempel på ovanstående. Forskningsnätverket är ett samarbete mellan flera olika institutioner vid Uppsala Universitet och Uppsala Linnéanska trädgårdar, där den berömda Botaniska trädgården stått i centrum. Syftet är att – genom att länka natur och ekologi till hälsa – utveckla modern psykologisk-, samhällsvetenskaplig- och humanistisk forskning i Linnés tradition. 

- Olika arbetsmiljöenkäter har visat att studenter är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa. Något många pekar på som problematiskt är att de upplever dålig tillgång till avskilda platser för vila och återhämtning i arbetsmiljön, säger Freddie Lymeus. 

När Institutionen för psykologi och flera andra stora institutioner flyttade till campusbyggnaden Blåsenhus fick studenterna tillgång till den omkringliggande Botaniska trädgården. 

- Detta skapade nya möjligheter för forskning om hur miljöer bidrar till stress och återhämtning i studenternas vardagliga arbete, säger Freddie. Decennier av miljöpsykologiska experiment och fältstudier har byggt upp en god evidensbas för att tillgång till naturupplevelser kan ge bättre koncentration och mer positiva känslor, samt lindra stresspåslag i kroppen. 

Freddie har tillsammans med forskarkollegor och studenter - som gjort examensarbeten inom projektet - genomfört flera studier om hur studenterna påverkas när de spenderar en rast i Botaniska trädgården. Detta vad gäller deras stressnivåer och förmåga att prestera maximalt på olika uppmärksamhetstester jämfört med om de istället hade varit kvar i universitetsmiljön. 

Freddie Lymeus avhandling bygger på en annan uppsättning studier. I dessa har de undersökt hur meditationsträning – som är en annan vanlig metod för att hantera stress och förbättra koncentrationsförmågan – kan anpassas för att förstärka kontakten med, och effekterna av, naturmiljön. Hittills har cirka 140 studenter deltagit i meditationskurserna. 

– Vi ser att den anpassade meditationsformen, som vi kallar restoration skills training, eller ReST, hjälper deltagarna att bli bättre och bättre på att återhämta sig i miljön under en period av fem veckors träning. De som gör vanlig mindfulness-meditation inomhus blir istället bättre och bättre på att anstränga sig under de fem veckorna - och just den ansträngningen gör också att färre fullföljer kursen. 

Enligt Freddie tar det ett tag att lära sig att meditera utan att kämpa med sitt sinnestillstånd, men med ReST går det snabbare för deltagarna att lära sig återhämtningsfärdigheter som kan hjälpa dem att hantera vardagens krav. Man kan alltså se att meditationsträningen stärker effekterna av naturmiljön och omvänt att naturmiljön stödjer deltagarna i att lära sig meditera. 

– Resultaten bidrar med nya kunskaper och perspektiv till både den miljöpsykologiska återhämtningsforskningen och meditationsforskningen. Mer konkret så vet vi att just dem som har problem med koncentration och stress är dem som skulle ha störst potentiell nytta av att lära sig meditera - samtidigt är det dem som är minst benägna att fullfölja en konventionell meditationskurs. Därför tror vi att ReST kan vara ett sätt att hjälpa fler människor att få del av de stora fördelar som regelbunden meditation kan ha. 

Freddie resonerar vidare: Som psykologer tänker vi nog ofta att människor med stressrelaterade problem behöver hjälp att bli bättre på att koncentrera sig och hantera stressande situationer. Ofta glömmer vi vikten av att människor först och främst måste ha möjligheter till återhämtning i vardagen och färdigheter att kunna dra nytta av dem. Har de det så kan de själva reglera sina resurser och undvika att drabbas av ohälsa som kräver behandling. 

- Det ekologiska perspektivet behöver lyftas fram som ett komplement till de traditionella patogena och salutogena perspektiven, där fokus ligger på sjukdomsprevention och stresshantering. När vi som psykologer kan hjälpa till att skapa rätt förutsättningar för prestation och återhämtning, ja då kan vi hjälpa många fler att leva och prestera hållbart. Det vill säga jämfört med om vi endast riktar in oss på att behandla människor när de redan drabbats. 

Fotnot: Sedan den praktiska forskningsverksamheten startade år 2012 har Linnésamarbetet producerat elva psykologexamensuppsatser och publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar, bland annat: 

Lymeus, F., Lindberg, P., & Hartig, T. (2018). Building mindfulness bottom-up: Meditation in natural settings supports open monitoring and attention restoration. Consciousness and Cognition, 59, 40–56. https://doi.org/10.1016/j.concog.2018.01.008

Lymeus, F., Lundgren, T., & Hartig, T. (2017). Attentional Effort of Beginning Mindfulness Training Is Offset With Practice Directed Toward Images of Natural Scenery. Environment and Behavior. https://doi.org/10.1177/0013916516657390

von Lindern, E., Lymeus, F., & Hartig, T. (2017). The Restorative Environment: A Complementary Concept for Salutogenesis Studies. I B. M. Mittelmark, S. Sagy, M. Eriksson, F. G. Bauer, M. J. Pelikan, B. Lindström, & A. G. Espnes (Red.), The Handbook of Salutogenesis (s. 181–195). Cham: Springer International Publishing. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-04600-6_19


Vidare läsning kring naturmiljöers betydelse för prestation och hälsa:

Hartig, T., Mitchell, R., Vries, S. de, & Frumkin, H. (2014). Nature and Health. Annual Review of Public Health,35(1), 207–228.

Stevenson, M. P., Schilhab, T., & Bentsen, P. (2018). Attention Restoration Theory II: a systematic review to clarify attention processes affected by exposure to natural environments. Journal of Toxicology and Environmental Health, Part B, 1–42. 

29 oktober 2018

Forskningsstudie söker genetiska mönster vid tvångssyndrom

Forskningsstudien OCD Genetik vid Karolinska Institutet letar efter genetiska variationer som hänger ihop med tillstånden tvångssyndrom, dysmorfofobi, samlarsyndrom samt Tourettes syndrom och som kan förklara varför vissa utvecklar dem och andra inte. Målet är nu att öka antalet studiedeltagare för att samla in 10 000 salivprover för analys. Rekrytering av deltagare sker via en nystartad webbsida.

OCD, Obsessive-Compulsive Disorder, är samlingsnamnet för olika tvångssyndrom. Den som har tvångssyndrom kan besväras av obehagliga och ångestframkallande tankar (tvångstankar). För att lindra obehaget tar personen till olika beteenden – tvångshandlingar. Samlarsyndrom kännetecknas av ett strakt behov av att samla och spara på saker - att slänga upplevs som både stressfyllt och obehagligt. Dysmorfofobi kännetecknas av överdriven upptagenhet av någon eller flera delar av utseendet. Tics eller Tourettes syndrom innebär att man har besvär av ihållande tics i vardagen – motoriska eller verbala.

Enligt tidningen Dagens Medicin är syftet med studien att undersöka om det finns genetiska skillnader som kan bidra till tillstånden och hur en patient svarar på en viss behandling. Studien, som pågått i två år och är världens största, vill nu bredda rekryteringen av studiedeltagare för att komma upp ytterligare i volym. För att få fart på rekryteringen har OCD Genetik nu lanserat en webbsida. 

Enligt Elles Dias, projektsamordnare för studien, kan den som är intresserad av att delta i studien logga in med sitt bank-id och registrera sig samt svara på ett antal frågor. För att få delta krävs ingen formell diagnos, däremot ska man vara minst 18 år, bo i Sverige och misstänka att man har något av syndromen (se länk nedan). 

De som anmäler sig blir därefter uppringda av en kliniker som gör en bedömning om personen ifråga uppfyller kriterierna för att delta eller ej. Om kriterierna är uppfyllda skickas ett DNA-testkit hem till personen, i vilket han/hon lämnar ett salivprov (genom att spotta i en burk). 

Studien är ett samarbetsprojekt mellan forskare i Sverige, Norge och Danmark och målet är nu att lyckas samla in 10 000 salivprov.

Läs mer på:https://ocdgenetik.se

https://tourettesgenetik.se

24 oktober 2018

Företag kan få statligt stöd för att minska sjukskrivningar

Det är inte alla som känner till att arbetsgivare, sedan den 1 juli i år, kan ansöka om Arbetsinriktat rehabiliteringsstöd - ett statligt bidrag som ska ge företag bättre förutsättningar att minska och förkorta sjukskrivningar. Stödet ligger på 10 000 kronor per anställd och år. Den totala satsningen för 2018 uppgår till 118 miljoner kronor.

Försäkringskassan skriver i ett pressmeddelande att stödet kan användas till att anpassa anställdas arbetsuppgifter och arbetstider eller till konsultation om aktuella hjälpbehov och stöd. Pengarna, som betalas ut av Försäkringskassan, kan även användas för att upprätta en plan om återgång i arbete. Det vill säga den plan som arbetsgivare enligt lag är skyldig att upprätta om en anställd antas vara sjukskriven mer än 60 dagar.

Andelen sjukskrivna med psykisk ohälsa ökar på många arbetsplatser och chansen att den som är sjukskriven ska komma tillbaka till arbetslivet minskar ju längre sjukskrivningen pågår. En rapport från Försäkringskassan visar att stora arbetsgivare har fler sjukskrivningar, men en tidigare återgång i arbete. Motsatt har företag med färre än 50 anställda ett lägre antal sjukskrivningar, men en större risk för längre sjukskrivningar. 

Enligt Michael Boman på Försäkringskassan kan man som arbetsgivare känna osäkerhet inför vad som behövs för att stödja medarbetare, exempelvis medarbetare som lider av psykiska besvär. Man kanske till exempel behöver experthjälp och då kan rehabiliteringsstödet komma väl till pass. Speciellt för mindre företag med begränsade HR-resurser.

Läs mer på:  https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LcoxDsMgDEDRs3RgRJB265ZbRFkqN7jUBQzCDr1-GTp9Pem73W1uZxgUQaky5Onte5R7A32b5bYaf1RWZBV8dJRWWWig8W1C_ikYAmbggGy8KGimqFa0BquUs33VjgoRrVmuniz0JyqqLXVOnzNJ6jSYOEJ3La2XH21J9Vs!/

22 oktober 2018

Ångest en vanlig orsak till sjukskrivning bland unga

Enlig en rapport från AFA Försäkringar är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning bland unga. Rapporten visar också att unga oftare drabbas av ångest jämfört med äldre arbetstagare. För att få svar på varför situationen är som den är har Svenskt Näringsliv tagit initiativet till forskningsprojektet ”Unga i arbetslivet”.

Anders Ek, statistiker på AFA Försäkringar, säger till tidningen Arbetsliv att psykiska diagnoser bland unga ökat över tid, men mellan åren 2016 och 2017 kan man dock se att de långa sjukfallen tenderar att minskat något. 

Medan äldre anställda ofta blir sjukskrivna på grund av stress drabbas de yngre betydligt oftare av ångest. 49 procent av unga kvinnors långtidssjukskrivningar beror på depression, ångest, stressreaktioner och andra psykiska diagnoser. Motsvarande siffra bland unga män är 37 procent.

Enligt Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, vilka nu initierat forskningsprojektet ”Unga i arbetslivet”, är orsakerna till ungas psykiska ohälsa kontra arbetslivet i princip ett outforskat område. Detta vill man nu ändra på. 

Inte mindre än 46 olika forskningsförslag har kommit in. Dessa ska nu inom kort utvärderas. I december fattas sedan beslut om vilka projekt som får klartecken att gå vidare och ta del av forskningssatsningen som totalt ligger på 40 miljoner kronor.

Läs mer på:  https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2018/unga-oftare-sjukskrivna-pa-grund-av-angest/

18 oktober 2018

Forskningsfynd öppnar för ny behandling av fibromyalgi

Orsakerna bakom det långvariga och svårbehandlade smärtsyndromet Fibromyalgi är till stora delar okända. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet (KI) och Massachusetts General Hospital med hjälp av hjärnavbildningstekniken PET kunnat visa på att centrala nervsystemets immunceller är aktiverade hos dessa patienter. Något som kan leda till nya behandlingsmetoder.

Cirka 200 000 svenskar, främst kvinnor, uppskattas vara drabbade av fibromyalgi. Syndromet kännetecknas av långvarig och utbredd smärta i muskler och leder, svår trötthet, sömnstörningar och kognitiva svårigheter. Man vet idag att hjärnan hos personer med fibromyalgi har svårigheter att dämpa smärtsignaler. Det innebär att det som normalt inte är smärtsamt hos andra är det hos den som lider av fibromyalgi. 

Redan år 2012 kunde professor Eva Koseks forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap, KI, visa att patienter med fibromyalgi hade förhöjda värden av vissa inflammatoriska ämnen, så kallade cytokiner, i ryggmärgsvätskan. Ett fynd som tyder på att det finns en inflammation i central nervsystemet. Dock har källan till inflammationen varit okänd – fram tills idag.

Eva Koseks forskargrupp har nu, tillsammans med bland annat Massachusetts General Hospital, via PET-undersökningar kunnat visa att centrala nervsystemets immunceller (gliaceller) är aktiverade och på så sätt ger upphov till inflammation i hjärnan vid fibromyalgi. Dessutom visar forskningen att graden av aktivering av gliaceller är relaterad till hur trötta patienterna känner sig. 

Enligt professor Kosek öppnar de nya fynden för en utveckling av helt nya behandlingsmetoder och förhoppningsvis kommer även den misstro som dessa patienter ofta möts av att minska.

Läs mer på: https://ki.se/nyheter/personer-med-fibromyalgi-har-inflammation-i-hjarnan

15 oktober 2018

PBM Tipsar – prenumerera på våra ledarskapstips

PBM har startat ett nytt kostnadsfritt digitalt nyhetsbrev under namnet ”PBM Tipsar”. I ”PBM Tipsar” samlar vi populära artiklar som publicerats här på vår blogg, men även annan praktiskt användbar information som till exempel seminarie- och kursinbjudningar. Skräddarsytt och regelbundet till dig som arbetar som ledare eller/och inom HR.

”PBM” Tipsar” kan ses som en form av digitalt nyhetsbrev där vi under året kommer att samla artiklar som vi publicerat här på ”FLOW” – artiklar som vi tror och hoppas ska vara av intresse för dig – samt annat matnyttigt från PBM. Genom att prenumerera på ”PBM Tipsar” får du som är ledare eller/och arbetar inom HR kontinuerligt under året samlad information från oss på PBM.

Vill du känna dig uppdaterad – klicka på länken nedan! Du kommer då att få tillgång till vårt nyhetsbrev ”PBM Tipsar” och därefter löpande information från oss på PBM. Naturligtvis är tjänsten kostnadsfri: https://info.pbm.se/bestall-pbm-tipsar-psykisk-ohalsa


10 oktober 2018

Hitta en dräglig obalans i livet

Undersökningar som visar på att det är något som inte står riktigt rätt till i dagens samhälle och arbetsliv duggar tätt. Nyligen publicerades exempelvis en undersökning som visar att mer än var fjärde chef känner psykiskt obehag av att gå till jobbet. PBMs regionchef i Gävle, psykolog Carina Bredmar, är inte förvånad.

PBMs verksamhet i Gävle, med såväl klinisk behandling som företags- och organisationsutveckling, har vuxit de senaste åren. En av anledningarna är bland annat företags och organisationers ökande efterfrågan på både chefs- och medarbetarutveckling. 

- För att kunna nå ett hållbart ledarskap och arbetliv idag behövs det mycket chefs- och organisationsstöd, men även medarbetare behöver mer stöd, såväl individuellt som i grupp, säger regionchef Carina Bredmar som har närmare 30 års erfarenhet av att arbeta med arbetslivets psykologi. 

Enligt Carina handlar det ökade behovet inte bara om den tilltagande stressen och pressen i arbetslivet. Det handlar också – positivt nog – om att arbetsgivarna fått bättre kunskaper om vikten av att i tid fånga upp signaler på stress och ohälsa.

- Visst har stressen och pressen ökat i arbetslivet, men hela samhället har förändrats så till den grad att ohälsan idag handlar om själva livet i sig. Om vi till exempel nu ser att mer än en fjärdedel av dagens chefer upplever psykiskt obehag av att gå till jobbet*) måste man enligt min mening, för att hitta den samlade orsaken, titta på hela livspusslet. De flesta har idag ett oerhört pressat dygnsschema med barn som ska lämnas och hämtas, oron över lånen på drömvillan som nyligen införskaffats, de indirekta kraven på att leva och äta ekologiskt och närproducerat, vara vältränad och sova minst sju timmar per natt och så vidare. 

Carinas recept till både individen och arbetsgivaren är detsamma: Att försöka hitta en dräglig obalans i livet, såväl i det privata som i det yrkesmässiga. Att försöka stanna upp och reflektera över vad som är viktigt. Att våga gå sin egen väg och inte alltid följa en prestationsinriktad ström. 

- Alla människor har ett behov av att bli sedda och bekräftade, från födseln till ålderdomen, men dagens samhälle ger dåliga förutsättningar för detta. Allt går så fort och få har tid att stanna upp och verkligen se sig själva och sin omgivning. Idag är vi våra prestationer och får vi inte feedback på dem så springer vi ännu fortare. Till slut har vi nått den punkten när vi inte längre vare sig är presterande eller hela.

*) Läs om undersökningen här: https://www.prevent.se/arbetsliv/ledarskap1/2018/var-fjarde-chef-vantrivs-pa-jobbet/

Välkommen att kontakta PBM Gävle: https://www.pbm.se/kontakt

7 oktober 2018

Äldre har sämre tillgång till psykologisk behandling

Socialstyrelsens nya öppna jämförelser visar att psykisk ohälsa är vanligare hos personer 65 år och äldre jämfört med personer 18 till 64 år. Även suicid (självmord) är vanligare hos äldre, framför allt bland män, jämfört med gruppen 20-64 år. Samtidigt tyder resultaten på att äldre inte har samma tillgång till psykologisk behandling som yngre.

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen är psykisk ohälsa vanligare bland äldre personer. Som exempel visar den nya rapporten att år 2016 hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen 18-64 år var andelen hälften så stor, 17 procent. 

Rapporten visar också att äldre, i olika undersökningar, i betydligt mindre utsträckning uppger att de mår psykiskt dåligt och har tankar på suicid. Detta trots att det rent statistiskt visar sig att fler äldre, framför allt män, väljer att avsluta sina liv genom suicid jämfört med yngre. 

Enligt rapporten verkar det som om metoderna för att upptäcka psykisk ohälsa inte är anpassade för äldre samt att äldre ofta inte får annan behandling än läkemedel.

Oliwia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, säger att det kan tolkas som att äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas i samma utsträckning. Hon anser bland annat att äldre personer som lider av exempelvis depression ska ha samma tillgång till psykologisk behandling som yngre, det vill säga inte bara läkemedel. 

Enligt Oliwia Wigzell har Sverige ett nationellt program för att förebygga suicid som omfattar alla åldrar. Eftersom många äldre har insatser från både kommun och landsting är det därför viktigt med samverkan för att möta behoven hos äldre personer med psykisk ohälsa. 

Högst förekomst av psykisk ohälsa har äldre i Kronoberg, Västra Götaland och Halland. Lägst har äldre i Norrbotten.

Läs mer på: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/psykiskohalsavanligareblandaldre

3 oktober 2018

Sänk kraven och mota utbrändhet i jobbet

En ny studie från Linköpings universitet visar att höga krav i arbetlivet kan leda till utbrändhet oavsett hur stort handlingsutrymme eller gott socialt stöd man har. Resultatet av studien visar på samma resultat oavsett arbetsplats.

Om utbrändhet ska kunna förebyggas måste arbetsgivarna först sänka kraven. Det menar Linköpingsforskarna Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl som nyligen publicerat en studie om utbrändhet och arbetsmiljö.

Forskarduon har tillsammans med forskare i Kanada analyserat enkätsvar från medarbetare i sju olika organisationer, drygt 1700 personer, som fått svara på hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd i sitt arbete. De har även fått svara på frågor om symtom på utmattning.  Resultatet bekräftar att det är en bekväm myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. 

En styrka i studien är att enkäten besvarats av anställda på helt olika typer av arbetsplatser och med vitt skilda utbildnings- och inkomstnivåer, t ex anställda inom tillverkningsindustri, statliga myndigheter, vårdföretag och kommunal sektor. Oavsett arbetsplats visar resultaten att det inte går att kompensera höga krav med positiva aspekter i arbetsmiljön - höga krav leder till utbrändhet. 

Enligt Christian Ståhl, medförfattare och biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering, pekar studien på behovet av att förbättra arbetsmiljön genom sänkta krav innan problemen blir för stora.  Genom exempelvis enkäter och medarbetarsamtal kan arbetsgivaren få information om hur medarbetarna upplever sin arbetssituation och om kraven ligger på en orimlig nivå eller inte.

Ytterst är det en fråga om hur arbetet är organiserat. Ansvaret får inte hamna på den enskilde individen – det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs.

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/09/18/sankta-krav-enda-sattet-mota-utbrandhet-i-jobbet/

1 oktober 2018

Psykisk ohälsa ska uppmärksammas bland nyblivna pappor

Forskningen visar att upp till tolv procent av nyblivna pappor drabbas av psykisk ohälsa, skriver tidningen Dagens Medicin. Nu kommer nya riktlinjer i metodboken för det nationella barnhälsovårdsprogrammet att utgöra en viktig pusselbit för att uppmärksamma pappors hälsa bättre.

Enligt Malin Bergström, forskare och barnhälsovårdspsykolog i Stockholm samt medlem i arbetsgruppen bakom de nya riktlinjerna, är det hög tid att sluta exkludera papporna inom barnhälsovården. 

Eftersom det visat sig att upp till tolv procent av nyblivna pappor i Sverige drabbas av psykisk ohälsa är det viktigt att hitta dessa män i ett tidigt skede. I de nya riktlinjerna kommer det nu att finnas en manual för enskilda föräldrasamtal med pappan, eller den icke födande föräldern, där även tecken på psykisk ohälsa ska försöka uppmärksammas. Dessa tecken kan till exempel vara nedstämdhet, oro eller irritation. 

I region Kronoberg har man sedan en tid tillbaka utvärderat nya rutiner för att bättre uppmärksamma den icke födande föräldern. Initiativtagare till den satsningen är Pamela Massoudi, forskare och psykolog, som tillsammans med två kollegor intervjuat flera av papporna om deras tankar och erfarenheter om dessa samtal. Svaren håller på att sammanställas i en rapport som kommer att publiceras våren 2019.

Men redan i november kommer alla sjuksköterskor inom barnhälsovården i Kronoberg att utbildas i samtal med den icke födande föräldern. 

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/09/24/storre-fokus-pa-pappor-i-nya-riktlinjer/

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv