Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: november 2018

28 november 2018

KBT på nätet för unga ska studeras

Uppemot två procent av landets barn och ungdomar drabbas årligen av tvångstankar, ett problem som sällan går över utan terapi. I en ny studie ställs nu för första gången KBT över nätet mot terapi på en mottagning för unga med tvångssyndrom. Det skriver tidningen Dagens Medicin.

I fjol startade en randomiserad studie som ska jämföra två olika behandlingsformer för barn och ungdomar med tvångssyndrom. Cirka 80 av de 150 deltagarna har redan rekryterats till studien. Deltagarna är mellan 7 och 17 år och kommer från mottagningar för tvångssyndrom i Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen.

Enligt Kristina Aspvall, psykolog vid barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm och en av forskarna bakom studien, blir personer med tvångstankar sällan bättre utan någon form av terapi. Eftersom KBT via nätet är lättillgängligt kan det sannolikt innebära att fler kan bli hjälpta i ett tidigt skede och potentiellt, om resurserna omfördelades, skulle också fler kunna få effektiv hjälp.

Ungefär hälften av deltagarna i studien lottas till veckovisa möten med psykolog på en mottagning och resterande får KBT över nätet, där de kan kommunicera med psykologen på distans. Terapitiden över nätet ligger i snitt på 20 minuter i veckan, vilket är en tredjedel av den tid som läggs på behandling vid en mottagning. Den totala behandlingstiden, för båda grupperna, ligger på 16 veckor. Färdiga resultat av studien förväntas komma om cirka två år.

Enligt Kristna Aspvall är efterfrågan på KBT över nätet stor och därför har nu ytterligare en studie startat där personer med både tvångstankar och autism ska få prova på behandling över nätet. 

Göran Rydén, verksamhetschef vid BUP i Stockholms läns landsting, säger till Dagens Medicin att det just nu pågår förhandlingar med hälso- och sjukvårdsförvaltning, vilka är mycket positiva till terapiformen. Överenskommelsen mellan BUP och förvaltningen beräknas vara klar i början av december 2018. 

Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/11/21/studie-ska-se-hur-bra-kbt-fungerar-pa-natet/

26 november 2018

Öppenvårdspsykiatrin får högst betyg

Drygt 33 000 personer inom olika delar av psykiatrin har i år svarat på Sveriges Kommuner och Landstings nationella patientenkät. Svaren visar att patienterna överlag är positiva, framför allt till öppenvårdspsykiatrin. Den slutna psykiatrin får dock sämre betyg.

Cirka 33 000 patienter - inom den vuxna öppen- och slutenvårdspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt inom rättspsykiatrin - har gett sin syn på den vård de fått under året. Liksom inom många delar av den svenska vården finns det även inom psykiatrin stora regionala skillnader, men överlag är upplevelsen positiv. 

Inom öppenvårdspsykiatrin uppger till exempel åtta av tio att de skulle rekommendera mottagningen till någon annan i samma situation och majoriteten känner sig bemötta med respekt.

Missnöjet är dock större inom den slutna psykiatrin, både inom vuxen- och barnpsykiatrin. Framför allt handlar missnöjet om den information som ges om vård och behandling. Inom den slutna rättspsykiatrin är missnöjet än större, där anser exempelvis en lägre andel att de blir bemötta med respekt.

Läs mer på: https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/patienternassynpapsykiatrivarden.25288.html

21 november 2018

Utmattningssyndrom - PBM City skapar förändring som håller

Allt fler drabbas av utmattningssyndrom och orsakerna samt konsekvenserna av syndromet debatteras flitigt i medierna. Mindre fokus ligger dock på vad som krävs för att den som drabbats ska kunna bli rehabiliterad. FLOW har bett PBM-psykologen Natalie Szablowski Engdahl, teamledare vid PBM Stockholm City, att berätta om deras framgångsrika rehabilitering och årligen återkommande positiva resultat.

PBM är en av aktörerna i Stockholms läns landstings Vårdval ”långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom”. En av dem som varit med från starten är Natalie Szablowski Engdahl, leg psykolog och teamledare vid PBM Citys mottagning - en av PBMs tre mottagningar som arbetar inom Vårdvalet. 

På mottagningen arbetar ett 30-tal psykologer, läkare, fysioterapeuter och rehabiliteringskoordinatorer med multimodal rehabilitering av utmattningssyndrom, vilket innebär att rehabiliteringen inbegriper såväl fysiologiska och medicinska som psykologiska och sociala insatser. 

- Rent yrkesmässigt är det oerhört stimulerande att arbeta multimodalt, det vill säga i ett väl sammansvetsat multiprofessionellt team. Min upplevelse är att vi verkligen erbjuder en högkvalitativ rehabilitering som håller och det är också något som våra patienter håller med om. Det kan vi tydligt se i våra resultatuppföljningar*)som visar på signifikanta förbättringar av patienternas stressymtom, säger Natalie. 

Enligt Natalie innebär det multimodala arbetssättet att alla yrkeskategorier finns samlade runt patienten såväl geografiskt som professionellt. Det viktigaste för patienterna tror hon är att de kan känna trygghet i att behandlarna, som team, har en samlad kunskap om just ”mig som patient” och att man till exempel inte behöver berätta samma historia om och om igen. Arbetssättet gör också att patienterna får olika perspektiv på sin situation genom att de får träffa olika vårdprofessioner.

Det senaste året har cirka 400 patienter genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram. Programmet vilar på KBT, med fokus på beteendeförändring, och pågår i tolv till 24 veckor, där majoriteten av patienterna genomgår ett 24-veckorsprogram. I korthet innebär programmet att patienterna har två till tre mottagningsbesök i veckan och mellan besöken utför de aktiva hemuppgifter. 

- Majoriteten av de patienter som kommer till oss är redan sjukskrivna på del- eller heltid och kommer på remiss från sin husläkare, företagsläkare eller psykolog. Orsakerna bakom utmattningssyndromet kan vara blandade – både arbetsrelaterade och privata. Vissa av dem befinner sig i en tidig fas av sin utmattningsdiagnos medan andra har varit sjukskrivna en längre tid. 

Rehabiliteringsprogrammet är uppdelat i olika teman och spår: Individuell behandling, Gruppbehandling samt Arbetsåtergång. Psykologens tema handlar t ex om hur man sätter gränser och reglerar kraven på sig själv och hur man hittar balans mellan påfyllning och förbrukning. Fysioterapeutens tema handlar om att hitta rutiner och balans i den fysiska aktiviteten och strategier för nedvarvning – det vill säga att reglera energiförbrukningen och hitta strategier för effektivare påfyllning. Temat hos läkaren är sjukskrivningsprocessen, den somatiska statusen och eventuell läkemedelsbehandling och temat hos rehabiliteringskoordinatorn är patientens arbetssituation och arbetsupptrappning.

- Rehabkoordinatorns uppgift är att kartlägga patientens arbetssituation och hålla i de viktiga kontakterna tillsammans med patienten och dennes arbetsgivare. Detta för att skapa rimliga förutsättningar för återgång i arbete och arbetsupptrappning, säger Natalie. Här jobbar vi med något som kallas rehabiliteringstrappan vilket innebär att man försöker finna arbetsanpassningar från t ex 25 procent och uppåt. 

Majoriteten av de som genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram kommer tillbaka till arbetslivet igen eller kan trappa upp sin arbetstid. De senaste utvärderingarna visar bland annat att patienterna fått en avsevärt bättre livskvalitet och att de signifikant förbättrats avseende sina stressymtom, till exempel vad gäller ångest, depression och sömnsvårigheter. 

- Att få ta del av så här fina resultat är även belönande för oss i teamet – det vill säga att få ett kvitto på patienternas tydliga framsteg efter genomgången rehabilitering. Det gör mig både stolt och glad, säger Natalie.

*) Ta del av PBMs senaste resultat: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Fotnot: Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

19 november 2018

En bra arbetsmiljö leder till högkvalitativ forskning

Forskare på Karolinska Institutet har under sex år studerat vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för den vetenskapliga prestationen. Enligt professor Irene Jensen, en av forskarna bakom studien, är resultatet föga förvånande: Forskare som har en bra arbetsmiljö och en rättvis chef presterar bättre.

Den sexåriga studien bygger på medarbetarundersökningar och bibliometri. Det sistnämna är ett mått på prestationer i forskningsvärlden som bland annat innefattar hur många artiklar en forskare skrivit, i vilka tidskrifter de publicerats och hur ofta de är citerade. Erhållna forskningsbidrag är ett annat mått som använts i studien.

Eftersom studien pågick över tid hade forskarna möjlighet att följa studiedeltagarnas arbetsmiljö från år ett - och därefter titta på deltagarnas prestationer åren efter. Resultatet visade tydligt att en bra arbetsmiljö leder till bättre prestationer. 

Den viktigaste faktorn bakom deltagarnas mående och prestationer visade sig vara cheferna och deras ledarskap. Framför allt handlar det om chefernas förmåga att vara rättvisa och att stötta medlemmarna i sin forskargrupp – att ge feedback och bry sig. 

Professor Irene Jensen säger till tidningen Arbetsliv att forskare naturligtvis fungerar som vanliga människor när det gäller arbetsmiljö, men i och med denna studie blir det tydligt vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för vetenskapliga prestationer. Det går med andra ord att påverka det vetenskapliga utfallet genom att förändra arbetsmiljön. 

Läs mer om studien:https://ki.se/imm/forskares-arbetsmiljo-och-dess-paverkan-pa-vetenskaplig-prestation?_ga=2.267824590.1588402081.1542304186-1357759422.1538404671

Läs artikeln på:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2018/hogre-kvalitet-pa-forskning-om-arbetsmiljon-ar-bra/?utm_campaign=arbetsliv-nyhetsbrev&utm_content=7nov18&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

15 november 2018

Passiva ledare kan slå sönder gruppsammanhållningen

Det är inte när man som medarbetare upptäcker att chefen är en aktiv och utåtagerande narcissist som varningsklockorna bör ljuda som starkast. Istället är det låt gå-chefen, den som praktiserar ett passivt ledarskap, som är farligast. Det menar forskarna, och författarna till boken Destruktivt ledarskap, Maria Fors Brandebo, Sofia Nilsson och Gerry Larssons.

Enligt Maria Fors Brandebo, fil dr i psykologi och forskare vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum, kan alla chefer bli destruktiva ledare. Dessvärre har många organisationer ingen beredskap för att hantera destruktiva ledare, vilket faktiskt kan vara ett brott mot arbetsmiljölagstiftningen Det skriver tidningen Chef. 

Maria Fors Brandebo, med forskarkollegor, har tagit fram ett mätinstrument som beskriver fem olika typer av destruktivt ledarskap: 

-Arrogant/orättvis. 

-Hotande/bestraffande/överkrävande. 

-Ego-inriktad/falsk. 

-Passiv/låt-gåig/feg. 

-Otydlig/osäker/rörig. 

De tre första typerna karakteriseras av aktiva destruktiva ledarskapsbeteenden och de två sista av passivt destruktivt ledarskap. Narcissism och psykopati passar delvis in på de aktiva formerna av destruktivt ledarskap, men enligt Maria finns det även forskning som visar på ett samband mellan narcissism och passiva beteenden – det vill säga att man helt enkelt inte är så engagerad i någon annan än sig själv.

Det är, tvärtemot vad man kanske kan tro, det passiva ledarskapet som är farligast och inte det aktiva och utåtagerande. Enligt Maria beror det bland annat på att vid ett aktivt destruktivt ledarskap blir ledaren ofta en yttre fiende och beteendet behöver inte ha lika stor effekt på omgivningen, förutsatt att det råder stark sammanhållning i gruppen. Men om det destruktiva ledarskapet är passivt blir ledaren otydlig, vilket leder till att det uppstår oklarheter vem som ansvarar för vad och detta kan leda till osämja bland medarbetarna och därmed kan småchefer poppa upp. 

Det passiva destruktiva ledarskapet är svårare att värja sig emot. Dessa ledare slår helt enkelt sönder gruppsammanhållningen mer effektivt och särskilt snabbt kan det gå i krissituationer. Exempelvis när organisationen har det jobbigt av olika anledningar och behöver värja sig mot andra yttre hot.

Enligt Maria Fors Brandebo är det viktigt att organisationer tar hand om frågan destruktiva ledare och ser till att det finns en instans som medarbetare kan vända sig till och en klar struktur för hantering om problem uppstår. Detta är dessvärre inte så vanligt idag. Men destruktiva ledare kan ju, enligt Maria, faktiskt vara ett brott mot arbetsmiljölagstiftningen och då är det den högsta ledningen som är ansvarig.

Läs hela artikeln här:https://chef.se/darfor-ar-passiva-chefer-farliga-dig/

12 november 2018

Psykologerna får en nyckelroll i framtidens primärvård

Enligt regeringens särskilda utredare, Anna Nergårdh, innebär den kraftigt ökande psykiska ohälsan i samhället att psykologerna kommer att få en nyckelroll i framtidens primärvård, men en god och nära vård kräver också ett interprofessionellt arbetssätt. Det skriver Psykologtidningen.

Anna Nergårdh, som leder den statliga utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”, anser att dagens hälso- och sjukvårdssystem är föråldrat och inte anpassat att hantera den stora grupp patienter som lider av psykisk ohälsa. Enligt Psykologtidningen anser hon att det saknas ett strukturerat omhändertagande med patienten i centrum. 

I sitt arbete som utredare ser Anna Nergårdh över hela hälso- och sjukvårdssystemet, där primärvården ska vara basen för framtidens sjukvård. Sitt slutbetänkande ska hon lämna i mars 2020, men redan i juni 2018 kommer hon att lämna delbetänkandet ”God och nära vård – En primärvårdsreform” till socialministern. Att basen för framtidens vård ska vara primärvården kommer att framgå i lagtexten, vilket även gäller de kompetenskrav som krävs för att möta upp behoven i första linjens sjukvård.

Anna Nergårdh säger till Psykologtidningen att den psykiska ohälsan fortsätter att öka och att det är psykologerna som är bäst rustade att ta hand om den. Psykologerna kommer att få en nyckelroll, men psykisk ohälsa är samtidigt en så stor utmaning att det krävs bättre strukturer för arbetet. Det vill säga som gör det möjligt att använda alla professioner i primärvården på ett klokt sätt. 

Att vi måste stärka ett interprofessionellt arbetssätt är hon övertygad om och för att detta ska vara möjligt krävs ett hälso- och sjukvårdssystem som underlättar och främjar samverkan mellan olika professioner. Därför inkluderar alla hennes förslag skrivningar om hur en bra och hållbar arbetsmiljö kan skapas.

I delbetänkandet föreslås bland annat en särskild satsning för att stärka tillgången till allmänläkare i primärvården. Någon liknande satsning finns inte för psykologer. Anledningen till detta är enligt Nergårdh att regeringen redan gett ett uppdrag till Socialstyrelsen och Universitetsämbetet, det vill säga att titta på den frågan. Deras utredning ska redovisas innan Anna Nergårdh lämnar in sitt slutbetänkande, vilket innebär att det kan komma att påverka slutförslaget i utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”.

Läs hela artikeln här:http://psykologtidningen.se/2018/11/09/psykologen-far-en-nyckelroll/

7 november 2018

Skolmiljöns inverkan på ADHD-medicinering ska analyseras

De stora regionala skillnaderna i förskrivningen av ADHD-läkemedel är något som Socialstyrelsen utreder på uppdrag av regeringen. I en delrapport konstaterar nu Socialstyrelsen att psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer kan bidra, men de kan inte ensamt förklara skillnaderna. Därför kommer myndigheten nu att titta närmare på olika miljöers inverkan, bland annat skolmiljöer.

Socialstyrelsens pågående uppdrag från regeringen – att analysera vad som kan ligga bakom de relativt stora skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel till unga – ska slutredovisas den 31 maj 2019. Men redan nu kommer myndigheten med en delrapport.

I ett pressmeddelande säger Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen, att tillgången till kompetens och resurser för behandling varierar i landet, vilket kan leda till långa väntetider. Något som i sin tur påverkar förskrivningen, men det kan också vara så att förekomsten av ADHD varierar i landet.

Socialstyrelsens studie visar att det är sex gånger vanligare att barn till föräldrar med ADHD får en diagnos och fyra gånger vanligare bland barn vars syskon har en ADHD-diagnos. Detta jämfört med barn till föräldrar eller syskon utan ADHD-diagnos. Det visar sig också att det finns psykosociala och socioekonomiska riskfaktorer. Sannolikheten är till exempel högre att barn i familjer med svag ekonomi, eller som har föräldrar med låg utbildning, får diagnos. Den sannolikheten sjunker ju bättre ekonomi eller ju högre utbildning föräldrarna har. 

Enligt Socialstyrelsen går det dock inte att säga att det enbart är psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer som bidrar till de avsevärda regionala skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel. Till exempel visar det sig att i de delar av landet som har en hög förskrivning av ADHD-läkemedel förskrivs det mer läkemedel oavsett inkomstnivå.

Myndigheten ska nu undersöka om det finns andra förklaringar till de regionala skillnaderna i förskrivningsmönster. En teori är att olika miljöer där barn och unga vistas, oavsett inkomstnivå, kan inverka. Därför kommer Socialstyrelsen nu att studera skolmiljöer. De ska även titta på behandlingen, det vill säga efter att en diagnos ställts, något som enligt myndigheten kan vara särskiljande.

Läs mer på: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/fleraorsakertillstoraskillnaderiforskrivningavadhd-lakemedel

5 november 2018

Professor lär robotar att agera och kommunicera

Hur vet en robot om en människa är hungrig eller ej och hur ska en servicerobot inom äldreomsorgen prioritera två brukare samtidigt? Det är några av de projekt som Thomas Hellström, professor i datavetenskap med inriktning på robotik vid Umeå universitet, arbetar med.

Professor Thomas Hellströms forskning rör framför allt samspelet mellan människa och robot. Han har till exempel, tillsammans med forskarkollegor, utvecklat nya metoder för att lära robotar att göra saker genom att härma människors beteenden. En annan aspekt av hans forskning rör nya etiska problem när robotar införs i samhället.

Enligt Thomas Hellström är föreställningen om att vi snart har robotar som är överlägsna det mänskliga intellektet långt borta, men han hyser förhoppningar att robotar - det vill säga kroppen till den artificiella intelligensen - snart kan vara så intelligenta att de kan hjälpa oss betydligt mera i vardagen. 

Läs mer och titta på denna korta film för att lära dig mer om hans forskning och teorier:https://www.umu.se/nyheter/lar-intelligenta-robotar-att-agera-och-kommunicera_7181661/

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv