Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: januari 2019

30 januari 2019

Våra hjärnor har blivit hackade

Digitala medier tar mer och mer av vår tid. Idag lägger vuxna i snitt tre timmar per dag på sina mobiltelefoner och ungdomar fyra. Enligt psykiatriker Anders Hansen har den digitala världen hackat sig in i djupt liggande mänskliga mekanismer som stör vår koncentrationsförmåga, vår sömn och driver stress.

Enligt Svenska Dagbladet var det under en psykiatrikonferens i New York för ett år sedan som Anders Hansen insåg att vi just nu genomgår den snabbaste beteendeomläggningen i mänsklighetens historia. Insikten om att vi är utvecklade för något annat än den värld vi lever i fick honom att vilja undersöka hur den digitala världen påverkar oss på ett djupare plan.

- För tio år sedan fanns det knappt några Smartphones. Idag lägger människor i snitt tre - fyra timmar per dag på sina telefoner. Vi behöver förstå att vi befinner oss i en ganska konstig värld utifrån vad vi är utvecklade för. Inga andra djur är så bra på att anpassa sig som vi människor, men vi är inte hur anpassningsbara som helst, säger Anders Hansen till Svenska Dagbladet. 

Enligt Hansen vet forskarna ännu inte med säkerhet hur mobiltelefonerna påverkar oss, men att de stör vår koncentration och sömn samt driver stress vet man. Mycket pekar på att det senaste decenniets ökning av antalet människor som söker hjälp för sömnsvårigheter, stress och ångest kan härledas till mobiltelefonen. 

Anders Hanen är inte nostalgisk över en analog livsstil. Istället anser han att det handlar om att vi ska förstå att tekniken, såsom vi använder den idag, kan ha en större prislapp än vad vi inser. Den digitala världen utnyttjar en sårbarhet i den mänskliga psykologin – det vill säga något som inte är en evolutionär sårbarhet men som har blivit det nu.

Som exempel visade en amerikansk studie som undersökte koncentration och minne bland studenter, där hälften fick ha mobilen i fickan och hälften lämna den utanför rummet, att de elever som lämnade mobilen utanför rummet presterade bättre jämfört med den andra gruppen. Detta trots att den sistnämnda gruppen inte plockade upp mobilen ur fickan. 

Enligt Hansen visar detta att mobilen ligger och tar vår mentala bandbredd trots att vi inte använder den. Att konstant behöva ignorera impulsen att inte ta upp mobilen är inte en passiv handling för hjärnan. Något som visar att vi är usla multitaskare av naturen.

Läs hela artikeln här:https://www.svd.se/psykiatriker-den-digitala-varlden-hackar-var-hjarna

28 januari 2019

Positiva fördelar med kognitiv träning vid utmattning

Ny forskning från Umeå universitet visar att kognitiv träning kan förbättra exempelvis minnes- eller koncentrationsproblem – det vill säga den kognitiva funktionen - hos patienter med utmattningssyndrom. Dessutom fann forskarna visst stöd för att träningen även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

Trots att det är vanligt att personer med utmattningssyndrom har problem med till exempel koncentrationsförmåga och minne vet vi förhållandevis lite om hur dessa symtom ska behandlas. Detta har nu Hanna Malmberg Gavelin, doktorand vid psykologiska institutionen, Umeå universitet, undersökt i sin doktorsavhandling. I sitt arbete har hon studerat effekterna av två olika behandlingar - datorbaserad kognitiv träning och fysisk konditionsträning - som erbjudits som tillägg till ett stressrehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. 

Hanna Malmberg Gavelins forskning visade att kognitiv träning förbättrar den kognitiva förmågan. En förbättring som kvarstod även ett år efter avslutad behandling. Detta ska jämföras med den fysiska konditionsträningen som i och för sig ledde till förbättrad minnesfunktion omedelbart efter behandlingen, men som vid långtidsuppföljning inte visade någon skillnad jämfört med kontrollgruppen. 

Forskarna undersökte även om ett tillägg av kognitiv eller fysisk träning hade positiva effekter på den psykiska hälsan och arbetsförmågan. På dessa två utfallsmått uppvisade båda grupperna likvärdiga förbättringar. Dock visade det sig att de deltagare som slutfört den kognitiva träningen hade en större förbättring i sina utmattningssymtom och att de även upplevde att minnet förbättrats. 

Läs mer på: https://www.umu.se/nyheter/rehabilitering-for-forbattrad-kognition-vid-utmattning_7469154/

https://www.forskning.se/2019/01/24/kognitiv-traning-starker-aterhamtningen-efter-utmattning/

23 januari 2019

Yrkesarbetande kvinnor i fokus: Sömnproblem och viktuppgång

En kartläggning bland cirka 30 000 anställda runt om i landet visar att var fjärde yrkesarbetande kvinna har problem med att sova. Samtidigt visar en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Umeå universitet att kvinnor som har höga krav på jobbet löper en ökad risk att gå upp i vikt.

Företagshälsovårdsföretaget Avonovas hälsoundersökning bland 30 000 anställda runt om i landet visar att 26 procent av kvinnorna uppger att de har sömnproblem, att jämföra med 16 procent av männen. 

Att sova för lite påverkar inte bara prestationsförmågan negativt, sömnbrist kan i förlängningen även leda till utmattning och enligt Sofia Åström Paulsson, chefsläkare i Avonova, tyder allt på att yrkesverksamma kvinnor är extra utsatta för sömnproblem. En av orsakerna är att de tar ett större ansvar i vardagen, utanför arbetet, för barn och hushåll och när vardagen är stressig blir återhämtning än viktigare. Det sistnämnda är något som arbetsgivaren kan hjälpa till med – det vill säga att skapa utrymme för återhämtning. 

Yrkesarbetande kvinnor står även i fokus i en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Umeå universitet – en studie som visar att kvinnor som har höga krav på jobbet tycks löpa en ökad risk att gå upp i vikt. De kvinnor som uppgav att de kände höga krav på jobbet hade drygt 20 procent högre viktuppgång jämfört med övriga. Forskarna kunde inte finna något liknande samband för män, det vill säga mellan höga krav och viktuppgång.

Studien, som har pågått under 20 år och omfattar 3 800 svenskar, visar även att det är vanligare att personer som har låg kontroll i jobbet ökar mycket i vikt. Detta resultat gäller för både kvinnor och män.

Läs mer här: https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2018/var-fjarde-kvinna-sover-daligt/

https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//kvinnor-okar-i-vikt-nar-kraven-pa-jobbet-ar-hoga.cid1607279

21 januari 2019

Psykologiskt trygga arbetsplatser mest produktiva

Begreppet ”Psykologisk trygghet” är myntat av Amy Edmondson, författare och professor inom ledarskap och management vid Harvard University i USA. Hennes senaste forskning visar bland annat att psykologisk trygghet är en framgångsfaktor för att få orädda och innovationsstarka arbetsplatser. Psykologiskt trygga arbetsplatser har även visat sig vara företagsekonomiskt lönsamma.

Professor Amy Edmondson, som anses vara en av världens främsta tänkare, menar att den mest angelägna frågan idag för chefer och ledare är hur man får team att fungera optimalt. Detta enligt tidningen Chef. I sin nya forskning har Edmondson under fem år studerat psykologisk trygghet hos medarbetare på ett antal arbetsplatser. Resultatet, som presenterats i hennes senaste bok Fearless organization, visar att psykologisk trygghet i organisationer är helt avgörande för trivsel, utveckling, kreativitet och produktivitet. 

Psykologisk trygghet består av lika delar trygghet och respekt och tar på så sätt bort det som hindrar oss från att fungera maximalt. Det vill säga att medarbetare vågar säga sin mening, oavsett om det handlar om att han/hon har en avvikande åsikt, nya idéer eller vill påpeka fel. 

Enligt Amy Edmondson accepterar, respekterar och välkomnar en orädd organisation relationellt risktagande – det vill säga att medarbetare vågar göra sina röster hörda.  För – som hon säger till tidningen Chef – om du är rädd är du mindre kreativ, korttidsminnet fungerar sämre och du är betydligt mindre förmögen att utföra ett högkvalitativt och komplicerat arbete. Dessutom visar en tysk studie att psykologisk trygghet får effekt på den sista raden. De företag som hade en högre psykologisk trygghet hade också en högre return on investment (ROI). 

Avgörande för om medarbetare blir psykologiskt trygga eller ej hänger dock på chefen – om han/hon klarar av att svara på ett bra sätt på saker som medarbetarna börjar rapportera om. 

Läs hela artikeln här:https://chef.se/forskning-darfor-ar-oradda-chefer-mer-framgangsrika/

17 januari 2019

Samtalet – det som knyter oss samman

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. Peter Sohlström, leg psykolog vid PBM i Gävle har 20 års erfarenhet av professionella samtal – såväl från psykologisk behandling som från ledar- och organisationsutveckling. I denna artikel ger han FLOWs läsare en djupare inblick i samtalets natur – hur viktigt samtalet är och hur man kan underlätta och komma vidare under samtal om känsliga ämnen, det så kallade ”svåra samtalet”.

”Det enda som gör oss till människor och som knyter oss samman är ordet”. Citatet är hämtat från den franske 1500-talsförfattaren Michel de Montaigne. Att ha samtal med andra människor är både något mycket vardagligt och något som kan ha helt avgörande betydelse i vissa situationer. Människans förmåga att kommunicera med ord, både muntligt och skriftligt, har spelat en betydande roll i vår evolution. Genom samtal kan vi förmedla kunskap och information. Forskning om kreativitet visar också på hur viktigt samtal kan vara för att skapa nya lösningar eller idéer.

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. I ett samtal får du möjlighet att läsa av den andres reaktioner på det du säger, möjlighet att direkt svara på frågor och göra förtydliganden, möjlighet att utveckla din tankegång utifrån det din samtalspartner säger och mycket annat. Dessutom i realtid! E-post och sms har inte en chans att matcha dessa fördelar.

Människor som är inblandade i en konflikt på jobbet slutar samtala med varandra, precis som makarna kan göra i ett olyckligt äktenskap. Forskning om parrelationer har visat att så kallade nära samtal har en mycket stor inverkan på hur lycklig och långvarig relationen blir. Vill jag lära känna nya människor är något av det bästa jag kan göra att inleda ett samtal med dem jag möter. Vill jag skapa avstånd till någon är det effektivt att sluta eller avstå från att samtala. Samtal är kort sagt en viktig del av livet, våra relationer, våra möjligheter till samarbete och vår framgång i det vi tar oss för. 

I mitt arbete som psykolog har jag många och långa samtal med människor varje vecka. Samtalet är mitt allra mest användbara redskap i arbetet med att hjälpa människor till förändring. Det är genom samtal jag får den information jag behöver för att göra bedömningar och analyser av de svårigheter människor befinner sig i. Ibland är det som sker just under samtalet viktigt. Många av de klienter jag träffat genom åren har beskrivit hur samtalen har skapat möjligheter till att kunna se på sina svårigheter från andra vinklar, eller att det plötsligt blir möjligt att förstå samband som man tidigare inte sett. Många upplever att tankar, känslor och minnen blir tydligare när man försöker förklara dem för någon annan eller när man svarar på frågor från någon som har ett annat perspektiv. 

Samtal kan också aktivera känslor. För den som varit med om svåra händelser kan ett samtal om det som hänt skapa starka känsloreaktioner, ett slags eko av de känslor som uppstod vid händelsen. Att på ett särskilt sätt samtala om svåra händelser är t ex en viktig del av behandlingen av posttraumatiskt stressyndrom. 

Ibland är det som sker under samtalet inte det viktigaste. Istället är det kanske vilken motivation till förändring som samtalet kan bidra till, eller vilken ny kunskap som en klient kan få genom samtalet. Gemensamt för många psykologiska behandlingsmetoder är att det som händer mellan samtalen är det som har störst inverkan på behandlingsresultatet. Hittar klienten nya sätt att agera i de situationer som brukar leda till problem? Vågar klienten möta det som väcker rädsla? Klarar klienten att hålla fast vid sin förändringsplan även under de dagar då det verkligen är tungt? Samtalen under behandlingen är viktiga både för att skapa motivation och tilltro till att förändring är möjlig och för att tillsammans lära av de tillfällen då förändringsplanen inte fungerade.

Forskningen kring hur samtal kan hjälpa människor till förändring har gett oss viktig kunskap om hur samtalen behöver genomföras för att de ska ha den effekt vi önskar. En av de viktigaste slutsatserna är också en av de svåraste att följa, både i arbetet som psykolog och i många andra sammanhang. Det handlar om effekten av att ge råd. Forskning visar att även det vi skulle kunna kalla för goda råd ofta faktiskt minskar chanserna till att den vi samtalar med kommer att göra någon förändring. Förändring är betydligt mer trolig om vi i ett samtal avstår från att ge råd men istället på ett engagerat sätt frågar efter den andres egna idéer om förändring.

I varje samtal deltar minst två människor med sina respektive unika bakgrunder. Det som sägs i samtalet bygger på hur vi uppfattar det vi samtalar om och hur vi uppfattar det den andre säger samt hur den andre tar emot eller reagerar på det vi säger. Det kan också lätt hända att vi börjar anpassa det vi säger till något vi tror att den andre vill eller behöver höra. Ibland har vi ett särskilt syfte med samtalet och ibland kan syftet vara något helt annat hos den andre. 

Samtal kan också ha ett innehåll genom de ord vi säger och ett helt annat innehåll genom det vi kommunicerar med kroppsspråk eller tonfall. Vill jag vara ironisk kan jag säga ett och mena något helt annat. Är jag arg kan jag leta efter varje lucka i den andres resonemang och lägga stor kraft på att försöka smula sönder argumenten istället för att försöka förstå vad som menas. Kort sagt kan samtal vara komplicerade och svåra att förstå sig på och genomföra på ett konstruktivt sätt.

Som tur är finns några allmänna principer som har sin plats i många typer av samtal, både på jobbet och i privatlivet. Även om varje samtal är unikt kan du t ex ha nytta av att försöka följa nedanstående råd:

- Empati har sin plats i alla samtal. När du är empatisk visar du intresse för det den andre berättar och de tankar och känslor som den andre förmedlar. Varje bra samtal innehåller därför en stor andel lyssnande. Gör ditt bästa att försöka förstå den andres perspektiv och återförmedla det du förstått. Innan du kommer med motargument och ifrågasättanden har du mycket att vinna på att visa att du förstått vad den andre menar. 

- Minska risken för att du bara utgår från ditt eget perspektiv genom att ställa öppna frågor och lyssna uppmärksamt på svaren. 

- Förändring hos den andre sker sällan med hjälp av goda råd eller tjat. Det är mer effektivt att fråga om den andres tankar och idéer om förändring.

- Var tydlig med att det går att se på saker och ting på olika sätt. Du kan beskriva ditt perspektiv och försöka förstå den andre så bra du kan. 

 

14 januari 2019

Fler och fler unga uppger att de är stressade

Den senaste statistiken från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor” visar att allt fler unga – var fjärde person i åldern 16 – 29 år – upplever att de är stressade. En andel som är tio procentenheter högre än övriga befolkningen. Gemensamt för många av dem är att de står utanför arbetslivet.

Såväl att ha för mycket som för lite att göra kan leda till stress och långvarig stress utan tillräcklig vila kopplas till ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa och för psykosomatiska symtom. Det skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida. 

Undersökningen, som är genomförd bland 40 000 personer i Sverige, visar att andelen unga som känner sig stressade har ökat med sex procentenheter de senaste två åren. Idag uppger inte mindre än 26 procent av dem i åldersgruppen 16 - 29 år att de känner sig stressade - och tjejer uppger dubbelt så ofta som killar att de är stressade.

Undersökningen visar också att personer som står utanför arbetsmarknaden – på grund av studier, arbetslöshet eller sjukskrivning – dubbelt så ofta uppger att de är stressade jämfört med den yrkesarbetande befolkningen. 

Läs mer på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/december/allt-fler-unga-uppger-stress/

9 januari 2019

God stämning på jobbet hjälper inte mot stressrelaterad ohälsa

Två nya studier som genomförts bland personal inom hemtjänst och särskilda boenden visar att god stämning och trivsel på jobbet inte räcker om stressen och arbetsbelastningen är för hög i vardagen. Ryggproblem, stor risk för utbrändhet och hög korttidsfrånvaro – så ser situationen ut idag enligt tidningen Kommunalarbetaren.

Två studier, den ena från Arbets- och miljömedicin i Lund och den andra från Stockholms läns landsting visar på liknande resultat: Arbetsbelastningen och stressen måste minska inom hemtjänsten. 

I studien från Arbets- och miljömedicin har 129 personer, verksamma inom hemtjänst och särskilt boende i två kommuner, undersökts. Resultaten visar på hög fysisk belastning, stora problem med ryggen, ökad risk för utbrändhet och hög korttidsfrånvaro. Detta oavsett om personen trivs med kollegor och chefer eller inte. 

Enligt Inger Arvidsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och ansvarig för studien, visar resultaten att god stämning på jobbet inte räcker om arbetsbelastningen samtidigt är för hög.

I Stockholmsstudien – som fortfarande pågår och beräknas vara klar år 2021 – har man hittills samlat in enkätsvar från 469 personer inom hemtjänsten. Resultaten från dessa svar visar att tidspress är den viktigaste orsaken till den dåliga arbetsmiljön. Personalen angav bland annat att de hade små möjligheter att påverka tiden som de tillbringade hos vårdtagarna. Resultaten visar även att 15 procent av personerna låg i riskzonen för utbrändhet och att det finns ett tydligt samband mellan förhöjd risk och höga psykiska krav – t ex att tvingas fatta svåra beslut på egen hand.

Men det finns ljusglimtar trots allt. I en nu pågående studie som leds av Gerd Johansson, professor vid Lunds tekniska högskola, lyfts flera goda exempel från olika kommuner fram. Exempel som kan minska tidspressen inom hemtjänsten.  

Läs mer här: https://ka.se/2018/12/18/bra-kolleger-hjalper-inte-mot-stress/

7 januari 2019

Han anser att arbetsplatsmobbing borde kriminaliseras

Varje år utsätts cirka 250 000 personer för mobbing på svenska arbetsplatser och orsaken till mobbingen står nästan alltid att finna i organisationen. Enligt tidningen Fysioterapeuten vill nu Stefan Blomberg, psykolog och nationell expert på arbetsplatsmobbing, kriminalisera mobbing och införa en särskild Mobbingombudsman.

Mobbing skiljer sig från personliga konflikter och kränkande särbehandling. Det som definierar mobbing är istället systematiken, långvarigheten och framhärdandet i kränkningarna. Och för den som drabbas kan konsekvenserna bli allvarliga. Forskningen har bland annat visat att mobbade personer ofta drabbas av PTSD, såsom tortyroffer, och att det finns ett samband mellan mobbing och t ex hjärt-kärlproblem, kronisk smärta, diabetes typ 2 och depression. Dessutom tror forskarna att mellan 100 och 300 självmord per år beror på mobbing. 

Enligt Stefan Blomberg, doktorand vid Linköpings Universitet och verksam som psykolog vid Arbets- och miljömedicin (AMM) vid universitetssjukhuset i Linköping, är otydliga roller den största riskfaktorn för att arbetsplatsmobbing ska kunna förekomma. Även så kallade klämda roller – exempelvis rollen som HR-person eller projektledare - är en klassisk risk. Det vill säga där man har en roll som innebär att hur man än gör så är det alltid någon som bli arg på en. Även första linjens chefer ligger illa till. Men i grund och botten handlar det om organisationen.

Tydliga organisationer med ett genomtänkt ledarskap, där mål och policydokument hålls levande, har de bästa förutsättningarna att förhindra att mobbing uppstår. Det räcker inte med att ha fina, vackra värdeord. De måste också omsättas i praktiken och man måste kontinuerligt jobba med dem.

Blomberg anser att skyddet för arbetsplatsmobbade är alldeles för lågt idag. Även om Arbetsmiljöverkets föreskrifter är bindande så har verket endast mandat att kontrollera att det finns rutiner och policys – inte om de tillämpas. Därför skulle han dels vilja se att Arbetsmiljöverket fick rätt att döma ut omedelbara viten till arbetsgivare som inte följer föreskrifterna, dels att arbetsplatsmobbing införs i brottsbalken. Dessutom vill han att en ny myndighet inrättas: Mobbingombudsmannen.

Läs artiklarna i sin helhet på: http://fysioterapi.se/vackra-vardeord-racker-inte/

http://fysioterapi.se/mobbning-vanligt-inom-varden-och-akademin/

4 januari 2019

PBM behandlar talängslan via ny VR-teknik och KBT

Från och med våren 2019 kommer PMB att kunna erbjuda en kombination av Virtual Reality-baserad behandling och KBT. Först ut i PBMs VR-satsning är en behandlingsstudie kring talängslan som kommer att ske i samarbete med Stockholms universitet och IT-företaget Mimerse AB.

Andreas Schill, leg psykolog och ansvarig för affärsområde PBM Digital ser stora möjligheter med Virtual Reality-teknik (VR) och KBT, framför allt för att VR ger både psykolog och klient enkel tillgång till de stimuli som klienten behöver utsätta sig för.

- Poängen med denna förenkling är att det till exempel kan vara svårt att få tag på spindlar, kackerlackor och ormar eller att utsätta människor för riktigt höga höjder, flygresor eller att hålla tal inför en publik under en behandlingssession, säger Andreas. 

Enligt Andreas kommer tillgången och enkelheten med VR-teknik sannolikt – i en ren terapeutisk bemärkelse – att även bidra till utvecklingen av nya behandlingstekniker. Eftersom VR ger terapeuten en högre grad av kontroll över behandlingssituationen kommer man att kunna vrida och vända på olika behandlingsupplägg för att vetenskapligt studera, utveckla och optimera en behandling.

Först ut i PBMs VR-satsning är en effectiveness-studie i talängslan. Effectiveness innebär att det redan finns ett vetenskapligt stöd för behandlingsmetoden, men att metoden nu ska överföras till den kliniska vardagen. I detta fall till den kliniska vardagen inom PBM.

- Under våren 2019 kommer vi att tillsammans med Stockholms universitet och IT-företaget Mimerse, ett företag som utvecklar Virtual Reality-applikationer, genomföra en behandlingsstudie i talängslan, säger Jesper Dagöö, leg psykolog och projektledare för behandlingsstudien i PBM. Behandlingarna kommer att genomförs av våra ordinarie psykologer vid vår mottagning på Linnégatan i Stockholm. 

Just talängslan är ett mycket vanligt socialt problem. Ett problem som kan leda till ett lidande och vara livshindrande för den person som är drabbad. Problemet för dem som lider av svår talängslan är att de helst helt undviker att hålla tal och därmed inte heller får möjlighet att lära sig hantera dessa situationer. Det vill säga, de kan helt enkelt inte ta sig ut ur den onda cirkeln. 

- Att lida av talängslan i privatlivet kan vara nog så svårt, men har man dessutom ett jobb som gör att man förväntas kunna prata inför grupper av människor blir naturligtvis problemet än större, säger Andreas och Jesper.

Behandlingsprogrammet, som vid tidigare studier vid Stockholms och Bergens universitet visat sig ha mycket god effekt, är grundat på moderna KBT-principer. Behandlingarna består av en längre (tre timmar) session där deltagaren får pröva på att utsätta sig för virtuella publiker och genomföra olika talövningar. Därefter följer ett fyra veckors internetförmedlat vidareutvecklingsprogram där deltagarna arbetar vidare på egen hand. 

- Vi kommer att starta rekryteringen till behandlingsstudien i mitten av januari 2019, säger Andreas Schill. Den som vill delta är då välkommen att anmäla sig via vår hemsida*) och fylla i ett elektroniskt formulär.

*)Läs mer om PBMs VR-satsning och behandling av talängslan här: https://www.pbmonline.se/virtual-reality-teknik-kbt

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv