Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: mars 2019

27 mars 2019

Ökad psykisk ohälsa bland unga kan vara en överdrift

Forskare vid Linköpings universitet har studerat vad som döljer sig bakom siffrorna om en ökad psykisk ohälsa bland unga och kommit fram till att larmen kan vara kraftigt överdrivna. Enligt forskarna handlar den psykiska ohälsan som rapporteras egentligen om många olika saker, vilket innebär att ungas vardagsproblem riskerar att medikaliseras.

Anette Wickström, biträdande professor vid Linköpings universitet, Tema Barn, leder ett projekt där man studerat ungas svar i nationella undersökningar om psykisk hälsa. Syftet har varit att försöka ta reda på vad som döljer sig bakom siffrorna om en ökad psykisk ohälsa bland unga. Stämmer analyserna med det som ungdomarna berättar?

Enligt Wickström vet vi för lite om orsakerna bakom de problem som unga rapporterar, det vill säga den bild som sedan forskningsrapporter och media lyfter fram. Forskarna har därför fördjupat sig i den årliga enkäten om fysisk och psykisk hälsa som Folkhälsomyndigheten analyserar - en enkät som utformats av WHO och som skickats ut sedan 1985 till elever i 42 västländer - samt intervjuat elever i årskurs nio om frågorna i enkäten.

- När vi pratar med eleverna växer en delvis annan bild fram än vad som anges i experternas analyser av de ungas svar, säger Anette Wickström i en artikel på universitetets hemsida. De unga kan till exempel säga att visst har de ont i huvudet ibland eller ont i magen, men påpekar att de ändå i grunden mår bra. Hur de fyller i enkäten kan bero på att den är svår att fylla i, om de blivit osams med en kompis med mera - det vill säga på deras egen dagsform.

Med andra ord finns det en risk att enkätsvaren förenklas och att det dras för stora växlar på dem. Den psykiska ohälsan handlar enligt Wickström och kollegan Sofia Kvist Lindholm, om många olika saker. Därför är det viktigt att problematisera svaren. Om vi påstår att ungdomars alla problem beror på psykisk ohälsa så hamnar vi fel, enligt forskarna. 

Resultaten av studien visar dock på två spår. Det ena spåret handlar om livets vanliga svårigheter – något som riskerar att benämnas som psykisk ohälsa utan att vara det och där risken är att vardagsproblem medikaliseras. Det andra spåret handlar om de ungdomar som verkligen har mycket allvarliga problem och som måste tas på största allvar.

Enligt Wickström är resultatet av studien mycket viktigt. Detta eftersom en onyanserad rapportering kring ökad psykisk ohälsa kan innebära att det skapas en rad generella insatser som inte passar någon av grupperna ovan, vilket i sin tur kan resultera i att de unga som verkligen behöver mer stöd missas.

Läs hela artikeln här:https://liu.se/nyhet/ungas-vardagsproblem-ar-inte-alltid-ohalsa

 

25 mars 2019

Oroväckande brister i den psykosociala arbetsmiljön

Majoriteten av de arbetsmiljöproblem som tjänstemän brottas med idag är psykosociala. Samtidigt visar fackförbundet Unionens årliga undersökning Arbetsmiljöbarometern att var tredje arbetsmiljöombud anser att arbetsgivarens kunskap om den psykosociala arbetsmiljön är dålig och att det på vissa arbetsplatser inte bedrivs något som helst arbetsmiljöarbete.

2 497 arbetsmiljöombud har svarat på den senaste Arbetsmiljöbarometern, Unionens årliga undersökning om arbetsmiljön på arbetsplatsen. I korthet visar resultatet att det arbetsmiljöombuden anser vara det i särklass viktigaste området att jobba vidare med är stress och arbetsbelastning.  

Var tredje arbetsmiljöombud anser samtidigt att arbetsgivarens kunskaper om riskerna i den psykosociala arbetsmiljön är dåliga eller mycket dåliga. Undersökningen visar också att det på var tionde arbetsplats inte bedrivs något systematiskt miljöarbete över huvud taget. Detta trots att det är ett lagstadgat krav.

Martin Linder, ordförande i Unionen, säger i ett pressmeddelande att detta är oroväckande. För att komma tillrätta med stress och ohälsa måste arbetsgivaren jobba proaktivt med den psykosociala arbetsmiljön - innan medarbetarna blir sjuka. Framför allt är det viktigt att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. 

Som nummer två, bland de mest angelägna arbetsmiljöriskerna att jobba vidare med, kommer enligt ombuden chefs- och ledarskapsfrågor. 

Läs mer här: https://www.unionen.se/om-unionen/press/dalig-kunskap-om-psykosocial-arbetsmiljo

20 mars 2019

PBM Tipsar – prenumerera på våra ledarskapstips

PBM har startat ett kostnadsfritt digitalt nyhetsbrev under namnet ”PBM Tipsar”. I nyhetsbrevet samlar vi populära artiklar som tidigare publicerats på vår blogg, men även annan praktiskt användbar information. Skräddarsytt och regelbundet till dig som arbetar som ledare eller/och inom HR.

”PBM” Tipsar” kan ses som en form av digitalt nyhetsbrev där vi kontinuerligt samlar uppskattade artiklar som vi tidigare publicerat här på FLOW – artiklar som vi tror och hoppas ska vara av intresse för dig – samt annat matnyttigt från PBM. Genom att prenumerera på "PBM Tipsar” får du som är ledare eller/och arbetar inom HR kontinuerligt under året samlad information från oss.

Vill du känna dig uppdaterad – klicka på länken nedan! Du kommer då att få tillgång till ”PBM Tipsar” nr 1 2019 och därefter löpande information från oss på PBM. Naturligtvis är tjänsten kostnadsfri: https://info.pbm.se/bestall-pbm-tipsar-mars

OBS: Samtliga nummer som publicerats av PBM Tipsar finns att hämta här till höger – under rubriken KATEGORIER och underrubriken PBM Tipsar.

18 mars 2019

Effektivt med Internet-KBT och vårdsamordnare i primärvården

KBT via internet och en modell med vårdsamordnare för patienter med depression inom primärvården leder till vinster för såväl patienter som för samhällsekonomi. Det visar Anna Holsts, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, avhandling.

- Att få tillgång till vård och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa. Det konstaterar Anna Holst, specialistläkare och vårdcentralchef inom Närhälsan i Göteborg, som i sin avhandling studerat kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet och funktionen vårdsamordnare i primärvården för patienter med depression. 

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression har studerats och enligt avhandlingen visade sig KBT via internet vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården samt lika kostnadseffektiv. Dessutom var många patienter positiva till friheten med Internet-KBT – det vill säga att kunna få tillgång till behandling när och var de ville. Även kontakten med en särskild vårdsamordnare visade sig vara av stort värde, både för tillfrisknade och ekonomi.

Den modell med särskilda vårdsamordnare i primärvården som studerades – i detta fall specialistutbildade sjuksköterskor som följde, stöttade och lotsade patienten i vården – visade sig leda till ett snabbare tillfrisknande från depressionen och en signifikant tidigare återgång i arbete. Dessutom var modellen mycket kostnadseffektiv. 

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, säger i ett pressmeddelande att psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården och att det för den som drabbas är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet. Något som fungerar dåligt idag. En patient kan få vänta månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Därför är värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder kan utvecklas i den hårt pressade primärvården mycket värdefullt.

Läs mer på: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//internet-kbt-och-vardsamordnare-i-primarvarden-effektivt-vid-depression.cid1617756

Ta del av avhandlingen här:Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care - internet-based treatment and care manager organization

13 mars 2019

Professorns tips om nedstämdhet under våren

Våren börjar så smått anlända till vårt avlånga land och många drar en lättnadens suck att mörker och rusk snart är över. Men inte alla. Enligt professor Torbjörn Åkerstedt beräknas upp emot var tionde person lida av säsongsbetingad nedstämdhet under våren.

Årstidsbunden depression är ett problem som drabbar många under den mörkaste tiden på året, men den kan även slå till på våren. Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska Institutet, säger till tidningen Modern Psykologi att det troligen handlar om samma sak – att dagslängden förändras så snabbt, såväl under mars som oktober. 

Symtomen på säsongsbetingad depression är desamma som vid annan depression, det vill säga olika grader av likgiltighet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar.

Enligt Åkerstedt finns det ganska begränsat med forskning om säsongsbetingad depression, men förmodligen spelar signalsubstansen serotonin en roll – precis som den gör vid annan depression. Även ärftlig sårbarhet, stress och kopplingen mellan mörker och ljus är komponenter som spelar in vid årstidsbunden depression. Och typiskt för denna form av depression är att tröttheten inte försvinner, oavsett hur mycket man än sover.

Åkerstedt uppskattar att cirka var tionde person lider av säsongsbetingad trötthet under våren och att man – precis som vid annan depression – ska söka hjälp om tröttheten gör att man inte kan hantera sitt liv. Enligt professorn finns det dock några handfasta tips som man själv kan hålla sig till för att försöka ta sig ur den onda ”trötthetscirkeln”.

Dessa tips är att:

- Hjälpa kroppen med dygnsrytmen och därför se till att från februari månad få så mycket ljus som möjligt på morgonen.

- Äta ordentligt och röra på sig. 

- Vara social och engagera sig i sociala aktiviteter trots att man egentligen kanske vill dra sig undan.

- Sova regelbundet. Det vill säga att gå och lägga sig och kliva upp vid ungefär samma tid varje dag. 

Läs hela artikeln här: https://modernpsykologi.se/2019/02/28/sa-hanterar-du-nedstamdhet-pa-varen/

11 mars 2019

Ny studie om ilska

Långvarig och problematisk ilska är relaterad till en rad hälsoproblem. Därför vill nu forskare från Linköpings universitet och Karolinska Institutet (KI) undersöka om internetförmedlad KBT kan hjälpa människor som - rent allmänt - upplever att deras egen ilska skapar så stora problem i livet att den blir stigmatiserande.

I en studie från år 2017 har forskare från Linköpings universitet, som bland de första i världen, visat att KBT (kognitiv beteendeterapi) via nätet kan hjälpa människor som har aggressionsproblem i nära relationer. Nu går forskarna vidare med en ny studie för att undersöka om KBT via nätet även kan hjälpa personer som i allmänhet har problem med sin ilska.

Att bli arg då och då är i grunden helt normalt, men om ilskan är intensiv, långvarig och svår att kontrollera kan den bli ett bekymmer och leda till hälsoproblem. I ett pressmeddelande från Linköpings universitet säger Hugo Hesser, biträdande professor i klinisk psykologi, att för många personer kan ilska leda till negativa konsekvenser för såväl dem själva som för deras medmänniskor. Därför startar man nu en ny studie för att undersöka vilka strategier som är bäst för att kunna hantera ilska i allmänhet.

Enligt Hesser har dagens forskning inte något svar på vilka behandlingsstrategier som fungerar bäst - det vill säga för vem de fungerar och hur.  Därför behövs det mer forskning för att förbättra behandlingsformerna. Forskarna söker nu deltagare till den nya studien som vänder sig till alla som upplever att de har en svårkontrollerad ilska som leder till problem.

Läs mer här: https://liu.se/nyhet/behover-du-hjalp-med-din-ilska-

6 mars 2019

Internetbaserad terapi av långvarig smärta

Vi lär oss blixtsnabbt att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig. Det menar Rikard Wicksell, docent i psykologi och forskare vid Karolinska institutet, som utvecklat och utvärderat internetbaserad ACT (Acceptance and Commitment Therapy) av patienter med långvarig och svårbehandlad smärta.

Kronisk smärta är en vanlig orsak till sjukfrånvaro och kan även leda till försämrad livskvalitet och depression. Cirka 20 procent av befolkningen beräknas lida av kronisk smärta och enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) beräknas de årliga samhällskostnaderna för långvarig smärta uppgå till cirka 90 miljarder per år. För att ta ett helhetsgrepp om området initierade AFA Försäkring, i augusti 2015, ett treårigt FOU-program med syfte att hitta vägar till stöd för dem som lider av kronisk smärta. I programmet har 13 forskningsprojekt delat på 50 miljoner kronor, däribland Rikard Wicksells projekt ”Internetbaserad behandling av patienter med långvarig svårbehandlad smärta”. 

ACT är en vidareutveckling av KBT och har ett starkt vetenskapligt stöd för behandling av långvarig smärta. ACT handlar enligt Rikard Wicksell om att hjälpa smärtpatienter att hitta tillbaka till ett aktivt och meningsfullt liv i vardag och i arbete. Wicksell säger till tidningen Vårdfokus att många patienter som lever med kronisk smärta ofta väljer bort meningsfulla aktiviteter, men när man frågar dem hur ont de har så har de trots allt lika ont. Han menar att vi blixtsnabbt lär oss att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig.

Med ACT tränar personer på att göra förändringar i vardagen som motsvarar deras livsvärden. Det kan t ex handla om att skjutsa barnen till en aktivitet och bestämma sig för att sitta kvar och titta trots att det gör ont i ryggen. Därefter utökas aktiviteterna och för många blir det allt eftersom naturligt att börja arbeta igen eftersom det är i linje med deras livsvärden om t ex meningsfullhet och försörjning.  

De studier som forskargruppen genomfört visar att ACT höjer funktion och livskvalitet. Men möjligheterna att få tillgång till ACT är begränsade i landet, varför Wicksells forskargrupp utvecklat metoden digitalt för att öka tillgängligheten. Dels för dator, dels som en app i mobiltelefonen. De studier som är genomförda visar på samma positiva resultat för båda användningssätten: Deltagarna blev mer beteendemässigt flexibla att agera mot sina egna mål och funktionsnivån höjdes. Uppföljande studier visade att dessa positiva effekter kvarstod även efter ett år.

En region som tagit fasta på de positiva resultaten är region Kalmar, som i år – i samarbete med Karolinska Institutet - inför ACT i digital form vid samtliga 36 vårdcentraler för patienter med långvarig smärta.

Läs mer här:https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/februari/vill-hjalpa-patienter-med-smarta-att-borja-leva-sina-liv/

4 mars 2019

Arbetsmiljöverket nagelfar offentlig sektor

Arbetsmiljöverkets pågående nationella tillsyn av äldreomsorgen har hittills lett till närmare 3 500 krav på åtgärder av brister i arbetsmiljön. Nu rapporterar myndigheten att de kommer att genomföra ytterligare 2000 inspektioner under år 2019, framför allt inom primärvård och ambulansverksamhet, för att förebygga psykisk ohälsa.

Enligt tidningen Vårdfokus är det kvinnodominerande branscher, framför allt inom vård- och omsorg och sociala tjänster, som är drabbade av arbetsorsakade besvär.  I syfte att få arbetsgivarna att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa kommer nu Arbetsmiljöverket att genomföra 2000 inspektioner på olika arbetsplatser runt om i landet. 

Peter Burman, regionchef vid Arbetsmiljöverket och ansvarig för inspektionerna, säger i ett pressmeddelande att myndigheten genomför inspektionerna för att se till att arbetsgivarna tar sitt ansvar och systematiskt förebygger skador och ohälsa som är orsakade av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Nu rapporterar även myndigheten om omfattande arbetsmiljöbrister i äldreomsorgen. Hösten år 2017 inledde Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn av äldreomsorgen – en tillsyn som kommer att pågå under tre år och omfatta cirka 200 arbetsgivare. Syftet är att minska den höga sjukfrånvaron, antalet arbetssjukdomar, belastningsskador och olyckor. Myndigheten har hittills genomfört 1 200 besök hos 150 arbetsgivare som redan fått 3 500 krav på arbetsmiljöbrister som måste åtgärdas. 

Många av bristerna handlar om att arbetsgivarna inte har undersökt, riskbedömt och åtgärdat risker i arbetet. Myndighetens krav gäller därför förbättringar i det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet – såväl det organisatoriska som det sociala. 

Enligt Peter Burman påverkar en sjukdom, stress eller en olycka inte bara en person utan även familjen, kollegorna och arbetsplatsen. Arbetsgivarna måste därför skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv där ingen behöver bli sjuk, skadas eller slås ut för tidigt från arbetslivet.

Läs mer här: https://www.av.se/press/okade-insatser-mot-psykisk-ohalsa-pa-grund-av-jobbet/

https://www.av.se/press/krav-pa-att-atgarda-arbetsmiljobrister-inom-aldreomsorgen/

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv