Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: april 2019

29 april 2019

Delat ledarskap - hälsosam avlastning och bättre resultat

Marianne Döös, professor i organisationspedagogik vid Stockholms universitet, har i sin forskning visat på att ett delat ledarskap mellan chefer kan bidra till såväl hälsosam avlastning för cheferna ifråga som bättre resultat för verksamheten.

Under 20 års tid har professor Marianne Döös forskat om delat ledarskap mellan chefer. De senaste två åren har hon uppehållit sig runt forskningsprojektet ”Funktionellt delat ledarskap – en modell för hållbart chefskap i skola och förskola?” som finansierats av AFA Försäkring.

Ett delat ledarskap kan vara en styrka i dagens arbetsliv – ett arbetsliv som ofta karakteriseras av hög förändringstakt, fusioner och allianser, komplexa chefsuppdrag och stora medarbetartal. Enligt Marianne Döös menar många av de chefer som delar ett ledarskap att det leder till såväl bättre kvalitet och lönsamhet som bättre beslut. De blir även mer tillgängliga. Cheferna säger att de helt enkelt känner sig mer nöjda, de mår bättre och upplever ledarskapet som roligare.

Det som krävs för att ett delat ledarskap ska fungera är att det finns en så kallad bottenplatta med de tre nödvändiga delarna: Inbördes prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar. Om några av dessa delar fallerar uppstår det svårigheter.

Enligt Döös kräver ett bra ledarskap ett lärande förhållningssätt, mod och uthållighet hos organisationen. Det är även viktigt att ledningen ser till att det delade ledarskapet i praktiken blir likställt.

Läs mer här: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2019/04/delat-ledarskap--det-nya-hallbara-chefskapet/

24 april 2019

Relationella motorstopp – det finns hjälp att få

Min bil stannade mitt på vägen en gång för några år sedan. En ny dieselbil som nyligen varit servad. Bilen gav ifrån sig ett plötsligt pling och sedan stannade den. Jag lyckades rulla bilen till vägrenen men drabbades snabbt av panik - jag hade ingen aning om vad jag skulle göra! Så inleder Emelie Allansson, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM i Göteborg, sin krönika om relationer som krånglar.

Jag lyfte motorhuven och tittade på allt som fanns där, men jag begrep inte vad som var fel och hade för lite kunskap om vad som skulle göras för att få bilen att fungera igen. Det var ingen härlig känsla. Jag kunde inte analysera och förstå hur jag skulle åtgärda det som var fel och hade därmed en väldigt låg känsla av kontroll.

I relationell bemärkelse är det likadant. När något i en relation krånglar behöver vi kunna lyfta på huven och se efter var problemet ligger. Kan det vara oljan? Kan det vara kylarvätskan som är för låg? Kan det vara motorn som är för varm? Vi behöver ha teorier som hjälper oss att förstå det som sker i mellanmänsklig bemärkelse, både hos sig själv och hos den andre, och vi behöver ha verktyg för att åtgärda och fylla på det som har blivit en bristvara. När vi lär oss detta, minskar vår stress och vår förmåga att känna kontroll ökar. 

Om jag som chef leder en grupp som uppvisar motstånd och som inte genomför det de säger att de ska göra, då behöver jag ha verktyg och teorier som hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att skapa en förändring. Jag behöver lyfta på huven och fundera över vad det är som inte fungerar. Och hur jag ska åtgärda det som är problematiskt. På samma sätt är det om jag som chef har en medarbetare som jag hamnar i konflikt med. Då behöver jag lyfta på huven och fundera över vad det är som sker mellan mig och den andre. Vad är det som krånglar? Var behöver vi fylla på om vi ska få relationen i rullning igen? 

Jag fick hjälp med min bil. Det kom en bärgare som plockade upp den och körde den till en verkstad. Där fick den stå i några dagar. De förklarade och berättade för mig vad som var fel. Och vad jag behövde tänka på framåt för att inte hamna i samma situation igen. Ibland kan det vara så även med våra relationer. Man kan behöva konsultera någon som kan mellanmänskligt samspel och har verktyg för att skapa förändring. En organisationskonsult eller en psykolog kan lyfta på huven, peka på vad som är problematiskt samt tydliggöra vad man ska göra för att minska risken för relationellt motorstopp framöver. Det brukar göra att man inte drabbas av samma panik, nästa gång något krånglar.

Om du är intresserad av att få veta mer – kontakta PBM Göteborg: https://www.pbm.se/kontakt

Läs mer om PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

22 april 2019

Ny studie visar: Stresstillstånd ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet, KI, och Islands universitet har i en ny stor befolkningsbaserad studie kunnat visa att stressrelaterade tillstånd som utlöses av svåra livshändelser är kopplade till en ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Detta gäller särskilt under det första året efter en stressdiagnos.

Enligt ett pressmeddelande från KI finns växande belägg som tyder på att stressreaktioner orsakade av psykologiska trauman eller svåra livshändelser kan kopplas till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar. 

Tidigare studier inom detta område har framför allt fokuserat på manliga krigsveteraner eller personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, men nu har forskarna Unnur Valdimarsdòttir och Huan Song, verksamma vid Islands universitet och KI, undersökt kopplingen närmare i en stor svensk befolkningsbaserad studie. En studie som omfattat 136 000 personer som diagnostiserats med stressrelaterat tillstånd någon gång under åren 1987 – 2013 och som jämförts med bland annat 171 000 syskon som inte hade några stressrelaterade- eller hjärtkärlsjukdomar.

Resultaten av studien, som publicerats i tidskriften BMJ, visar att risken för allvarliga och akuta hjärtkärlhändelser - som t ex hjärtstillestånd och infarkt - var särskilt hög inom de första sex månaderna efter diagnos av ett stressrelaterat tillstånd. Under det första året efter diagnosen var risken för hjärt-kärlsjukdom 64 procent högre bland personer med stressrelaterade tillstånd jämfört med syskon som inte var drabbade. 

Resultaten av studien tyder enligt forskarna på att läkare måste vara medvetna om kopplingen mellan stressrelaterade tillstånd och en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom – speciellt månaderna efter en stressdiagnos.

Läs mer här: https://ki.se/nyheter/okad-risk-for-hjart-karlsjukdom-vid-stressrelaterade-tillstand

17 april 2019

Relationen människa och djur – det visar forskningen

Att hundar har känslor är uppenbart. De är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss. Relationen är ömsesidig och påminner om den som föräldrar och barn i två- till treårsåldern har. Det menar Per Jensen, professor i etologi, som tillsammans med bland annat psykiatriker Åsa Nilsonne, intervjuats i tidskriften Modern Psykologi om våra relationer till husdjuren.

Forskningen om våra husdjur och relationen till människan har mer eller mindre exploderat de senaste tjugo åren. Vissa menar att det är en ögonöppnare som kan jämföras med att vi ända in på 1980-talet opererade små barn utan bedövning. Detta eftersom vi inte trodde att de upplevde samma smärta som vuxna. 

Tidskriften Modern Psykologi har i en artikel tagit ett helhetsgrepp om våra relationer till djuren. I artikeln intervjuas bland annat etologiprofessorn och författaren Per Jensen och psykiatrikern, psykoterapeuten och författaren Åsa Nilsonne.  

Enligt Per Jensen är det idag uppenbart för vem som helst att en hund har känslor. Han menar att hundar är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss och det kan också vara förklaringen till att många pratar bebisspråk när de möter en vovve.

Ett bra exempel på att djur förstår och känner mer än vad vi tror är psykologiforskaren John W. Pilleys studie om bordercollien Chaser. Genom att träna hunden lyckades husse Pilley lära Chaser 1 022 unika namn på föremål och förutom att lära sig namn på saker och ting förstod hunden även verb som till exempel ”hämta” och ”släppa”. 

Psykiatriker Åsa Nilsonne tycker att det är både fantastiskt och skrämmande att vi inte har förstått hur mycket hundar förstår av vårt mänskliga språk. Hon menar att den nya forskningen med hjärnavbildningsstudier, som kom år 2012, gör att vi måste ta djurs känslor på allvar. Exempelvis har magnetkamerabilder visat att hundar och människors hjärnor aktiveras på snarlika sätt, bland annat när det gäller belöningssystemet.

Japanska forskare har sett att hundar har en förmåga att göra oss lyckligare, att öka vår samarbetsförmåga och reducera stress. Förutom att hundar har samma uppsättning av primära känslor som oss, t ex glädje, rädsla och hunger, har de även ”högre” kognitiva känslor som skam och rättvisa - och de är känsliga för våra emotionella tillstånd.

Idag används exempelvis katter och hundar som terapidjur inom äldreomsorgen och det har visat sig att även barn med autism kan bli hjälpta av djuren. Detta eftersom barnen utvecklar starka band med sina husdjur, vilket i sin tur ökar det sociala samspelet med både föräldrar och skola. Dessutom visar forskningen att hundterapi kan vara långt mer effektiv för barn med afasi (svårt att kommunicera och forma ord) än vanlig tal- och språkterapi. 

Läs hela artikeln här:https://modernpsykologi.se/2019/04/09/sa-funkar-var-relation-till-husdjuren/

Vi önskar alla våra läsare en riktigt fin och glad påsk!

15 april 2019

Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla

Varför väljer någon att göra sig själv illa och hur ska jag som närstående eller vårdpersonal reagera på beteendet? Om detta och mycket mer kan man läsa om i en ny handbok med titeln ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”, som sammanfattar kunskapsläget om själskadebeteende.

Det kan vara otroligt tålamodsprövande att behandla patienter med självskadebeteende. Läkandet kan ta tid, men det går. Många blir friska. Det skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande där man intervjuat Jonas Bjärehed, psykolog, lektor i psykologi och en av författarna bakom den nya handboken ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”. 

Enligt Jonas Bjärehed, som skrev en avhandling om självskadebeteende år 2005, är självskadebeteende ett sätt att reglera svåruthärdliga känslor. Det kan handla om ångest, nedstämdhet, tomhetskänslor, skam eller självhat. Och de som behöver professionell hjälp visar ofta förhöjd sårbarhet i kombination med bristande social och kommunikativ förmåga. Att skära sig blir ett sätt att kommunicera med omgivningen – som äntligen tycks lyssna.

Som närstående och vårdpersonal kan man bli villrådig över hur man ska reagera. Den drabbade behöver någon som signalerar trygghet och lugn, men enligt Bjärehed är det lättare sagt än gjort. Detta eftersom självskadebeteende triggar starka känslor hos omgivningen. 

En vanlig ”felreaktion” är att bli överengagerad – det vill säga att betrakta den drabbade som alltför ömtålig för att klara sig själv – vilket i realiteten förminskar personen och gör denne ännu mer ömtålig. Andra vanliga felreaktioner är beröringsskräck – det vill säga att man backar – och en tredje variant är att bli dömande och kritisk.

Enligt Jonas Bjärhed finns problemen på alla vårdcentraler och psykiatriska mottagningar i landet, men kunskapen är ännu begränsad till vissa specialistfunktioner och koncentrerad till de större orterna. Förhoppningen är nu att den nya boken ska underlätta för alla som möter personer med självskadebeteende.

Läs mer på: https://www.lu.se/article/inte-enkelt-att-bemota-personer-med-sjalvskadebeteende

10 april 2019

Var tredje chef skippar lunchen på grund av stress

En av fyra kvinnor och en av tre tjänstemän i chefsbefattning väljer att hoppa över lunchen för att hinna med sitt arbete. Nästan lika många ställer in fritidsaktiviteter för att kunna få möjlighet att återhämta sig under ledig tid. Det visar Unionens senaste stressundersökning.

De som känner sig stressade och pressade på jobbet väljer ofta att ställa in lunchen - något som inte är att rekommendera. Enligt Marina Åman, 2.e vice ordförande i Unionen, behöver alla ta rast för att orka med en hektisk arbetsdag och lunchrast är något som alla som jobbar har rätt till. Det är inte bara viktigt för den långsiktiga hälsan, det är också trevligt att luncha med kollegor. 

Undersökningen, som utförts av Novus och besvarats av 2 483 personer, visar bland annat att en av fyra kvinnor väljer att hoppa över lunchen tillsammans med kollegorna, en eller flera gånger i veckan. Bland de tjänstemän som har en chefsbefattning ser det ännu sämre ut. Där visar undersökningen att var tredje chef, en eller flera gånger i veckan, arbetar i stället för att ta lunch. 

Enligt Marina Åberg måste man som chef ställa sig frågan vad man som ledare sänder ut för signaler till sina medarbetare. Om chefen jobbar i stället för att ta lunchrast kommer ju medarbetarna tro att även de förväntas jobba istället för att ta rast.

Undersökningen visar även att det är vanligt att kvinnliga tjänstemän och de som har en chefsbefattning ställer in fritidsaktiviteter eftersom de är för trötta efter arbetsveckans slut.   

Läs mer här: https://www.unionen.se/om-unionen/press/1-av-4-kvinnor-skippar-lunchen-att-hinna-med-jobbet

8 april 2019

Antidepressiva läkemedel ökar bland unga

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat med 25 procent i hela befolkningen sedan år 2006. Högst konsumtion finns bland dem över 85 år, men störst ökning har skett bland barn och unga.

Förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar i hela befolkningen. Under år 2018 hämtade sju procent av alla män och 13 procent av alla kvinnor ut antidepressiva läkemedel.  Högst konsumtion finns bland gruppen 85 år och äldre. Där visar statistiken att en tredjedel av kvinnorna och en femtedel av männen hämtade ut antidepressiva minst en gång under året. 

Störst procentuell ökning har skett bland barn och unga. Under 2018 fick ett av hundra barn i åldern 10 -14 år antidepressiva läkemedel utskrivet. Jämfört med år 2014 innebär det en ökning på 60 procent för flickor och för pojkar en ökning på 40 procent. Samma tendens kan ses i åldersgruppen 15 – 19 år. Under 2018 var det nästan dubbelt så många flickor som pojkar som fick antidepressiva förskrivna.

– Ökningen av antidepressiva bland barn och unga hänger ihop med den oroväckande ökningen av psykisk ohälsa inom gruppen, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest ska barn och unga med lindrig till medelsvår depression i första hand erbjudas psykologisk behandling. Om fler unga fick tillgång till psykologisk behandling så skulle man kunna tänka sig att läkemedelsbehandlingen eventuellt kan minska.

Läs mer här: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/alltflerfarantidepressivalakemedel

3 april 2019

Att leda i lågkonjunktur - var förberedd

Att vara ledare under en lågkonjunktur ställer helt andra krav jämfört med att leda under högkonjunktur. Enligt Josef Ericson och Celina Sari Segerlund, båda leg psykologer och regionchefer inom PBM, är det när orosmolnen tätnar som kraven på ledarskapet ökar och då gäller det att vara förberedd. Det vill säga att ha en färdig strategi för de utmaningar och svårigheter som kan dyka upp. Detta kan PBM hjälpa företag och organisationer med.

Josef Ericson, leg psykolog och regionchef PBM Göteborg och Celina Sari Segerlund, leg psykolog och regionchef i Malmö, har båda lång erfarenhet av att hjälpa organisationer och ledare - såväl individuellt som i grupp - att utvecklas, hantera och navigera i de utmaningar som ett modernt arbetsliv medför. Något som många organisationer och ledare inte alls är förberedda inför, vilket kan få minst sagt besvärliga konsekvenser.

Enligt Josef befinner vi oss just nu i en tid där rapporterna om högkonjunkturen duggar tätt, men alla vet att efter en period med hög tillväxt kommer ekonomin att mattas av. Frågan är mer om när och hur den kommer att påverka företag/organisationer och de ledare som aldrig axlat ledarskapströjan under en lågkonjunktur.

- När stormen drar in är det A och O att man i tid har förberett sig och sin omgivning för vad som komma skall. Det gäller även för företag och organisationer.  Att kasta ankar i tid så att man tryggt ligger kvar även efter att stormen dragit förbi är alltid ett bra tips, säger Celina Sari Segerlund.

När lågkonjunkturen kommer förändras förutsättningarna att leda ganska drastiskt. Som exempel måste kanske organisationen genomgå en ordentlig bantningskur, vilket leder till mer slimmade organisationer och därmed till begränsade möjligheter och betydligt svårare frågor att hantera för ledaren. 

- Att vara ledare i en lågkonjunktur kräver ett annat ledarskap helt enkelt, säger Josef Ericson. Kombinationen av sämre förutsättningar och att behöva hantera frågor som jag inte tränats i tidigare, det vill säga som jag inte har några verktyg för att hantera, kan bli mycket påfrestande och stressande för såväl ledaren själv som för medarbetarna. Till syvende och sist något som påverkar hela organisationen. 

Vikten av att rusta sig i tid inför sämre dagar är något som Josef och Celina inte nog kan understryka. De menar att det är hur vi som ledare agerar just nu som kommer att påverka vilken tillit vi har från hela organisationen - och därmed vilka förutsättningar vi kommer att ha - när det blir svårare tider.

- Vi är övertygade om att de företag/organisationer som förberett sina ledare i tid också kommer att få en lättsammare resa genom stormen. Till exempel behöver de inte bli ”tagna på sängen” av skenande kostnader för en ökad psykisk ohälsa och sjukskrivningar. 

Under april månad kommer ett efterfrågat frukostseminarium ”Att leda i lågkonjunktur - Hur förbereder du dig inför tuffare tider medan det fortfarande går bra” att anordnas av PBM i såväl Göteborg som i Malmö och Stockholm. 

 

Fotnot: PBM Sweden AB stödjer organisationer och enskilda ledare med chefsstöd/coaching och ledarutbildningar/ledarutvecklingsprogram utifrån Full Range Leadership Model och transformerande ledarskap samt OBM (Organizational Behaviour Management).

Läs mer om PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

Här kan du ta del av ett exempel på hur PBM arbetar tillsammans med sina kunder kring dessa frågor: https://www.pbm.se/flow/blogg/pbm-utbildar-vastra-gotalandsregionens-blivande-ledare-1

1 april 2019

Dags att anpassa arbetsveckan efter individers dygnsrytm

Forskarna bakom en ny studie från University of Birmingham anser att det är dags att skrota 40-timmarsveckans upplägg och istället anpassa schemat efter individers dygnsrytm. Enligt Svenska Dagbladet visar studien att det finns fysiologiska skillnader i hjärnan som tyder på att kvällsmänniskor missgynnas av samhällsklockan.

Forskare från University of Birmingham har med hjälp av bland annat magnetkamera-undersökningar granskat hur människans dygnsrytm är kopplad till hjärnans funktioner. I studien har man tittat på skillnader mellan personer som kategoriseras som morgon- eller kvällsmänniskor och funnit att morgonmänniskor har en högre ”resting brain connectivity” – ett tätare kopplingsmönster i hjärnan under vilotillstånd - än kvällsmänniskor. Detta visade sig vara kopplat till bättre uppmärksamhet och mindre trötthet under dagen, vilket antyder att morgonmänniskor har bättre förutsättningar att hantera ett 9-17-schema.

Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala universitet, säger till Svenska Dagbladet att resultatet av studien inte är överraskande, men att man måste vara försiktig när man tolkar resultatet. Detta eftersom det låter som att kvällsmänniskor inte har förmågan att göra bra ifrån sig under dagen, vilket inte är sant. Alla människor har tider på dygnet när vi är extra pigga och andra tider när vi är tröttare. För morgonpigga infaller dessa timmar tidigt på morgonen och de får istället en dipp sex timmar senare, alltså runt lunch. För kvällsmänniskor är denna rytm fördröjd.

Enligt Benedict innebär detta att kvällsmänniskor kan få problem. I ett samhälle som är skapat för morgonmänniskor är det många timmar av arbetsdagen som inte gynnar dem – kopplingsmönstren i deras hjärnor är helt enkelt inte redo under morgonens tidigaste timmar. Men när vi fungerar som bäst, tidigt eller sent, beror enligt denna och tidigare studier delvis på våra gener men även på var i livet vi befinner oss. Barn är till exempel ofta morgonmänniskor och merparten av tonåringar är kvällsmänniskor – oavsett gener.

- Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar. Forskning har visat att om du lägger en tenta på eftermiddagen istället för, som vanligtvis, under morgonen presterar de som är nattugglor bättre än de gör annars, säger Christian Benedict till SvD. 

Benedict håller absolut med Birminghamforskarna om att det är dags att tänka om när det gäller hur arbetsveckan ska läggas upp. Det vill säga att vi för att effektivisera och optimera en persons möjligheter att utnyttja sin intellektuella och fysiska kapacitet i högre grad måste anpassa arbetstider till den individuella dygnsrytmen.

Läs hela artikeln:https://www.svd.se/studie-samhallsklockan-missgynnar-nattugglor

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv