Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: juli 2019

29 juli 2019

Mätbara effekter av placebo kan ses i kroppen

I en artikel i Svenska Dagbladet berättar den idag 81-åriga Lisbeth Sachs, medicinsk antropolog och tillika senior rådgivare vid Osher centrum för integrativ medicin vid Karolinska institutet, om hur magiskt tänkande idag kan förklaras med hjälp av hjärnavbildningsteknik. Inte sällan har magin – eller det vi idag kallar placeboeffekt - mätbara effekter i kroppen.

Svenska Dagbladet skriver att vissa former av magiskt tänkande, något som människor från olika kulturer ägnat sig åt i årtusenden, idag kan förklaras via hjärnavbildningsteknik. Våra hjärnor skapar bilder och förbereder sig på vad som komma skall - de arbetar konstant med att förutse framtiden, vilket är centralt för vår överlevnad. När vi förväntar oss något – oavsett om det är en positiv effekt (placebo) eller negativ (nocebo) - påverkar det kroppens reaktioner. 

Under ett nästan halvt sekels forskning har Lisbeth Sachs fått uppleva hur magin, eller placeboeffekten, fått allt tydligare medicinska förklaringar. För närvarande är hon extern mentor till psykologen och hjärnforskaren Karin Jensen som i dagarna ska publicera en studie om placeboeffekten runt kirurgi, om ordets betydelse vid sidan om knivens. 

Lisbeth Sachs citerar sin antropologkollega vid universitetet i Harvard, Ted Kaptchuk, som kallat placebo för ”The power of nothing”: Exempelvis kan en injektion med saltlösning, som av läkarens beskrivs som medicin, minska symtomen vid Parkinsons sjukdom. Den får till och med patienten att producera mer dopamin än vad sjukdomen förstör. PET- och magnetkamerornas bilder av reaktioner på mediciner eller placebo ger ”magin” eller ”kraften i ingenting” allt fler medicinska bevis. Både positiva och negativa förväntningar har effekt. 

Läs hela artikeln här: https://www.svd.se/fran-amulett-till-placebo--magin-har-blivit-matbar

23 juli 2019

Forskning inom arbetsmiljö och hälsa tilldelas 12 miljoner

Bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet, arbetsinriktad rehabilitering vid långvarig smärta samt metodstöd för ledarskap och organisatoriskt lärande i produktionsteam. Det är tre av fem forskningsprojekt som beviljats anslag i AFA Försäkrings andra anslagsomgång för år 2019.

Birgitta Johansson, docent i neurobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har beviljats 1 037 000 kronor för att utveckla en metod för bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet i samband med förvärvad hjärnskada, utmattningssyndrom och hypotyreos. Samtliga är tillstånd som begränsar arbetsförmågan och gör att vardagliga aktiviteter blir krävande. Projektet väntas resultera i en metod som ger mer likvärdig bedömning av ovanstående patientgrupper och bidra till anpassad rehabilitering och återgång i arbete.

Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet, har beviljats 2 022 00 kronor för sitt arbete med att undersöka hur patienter med långvarig smärta, under smärtrehabilitering, och deras chefer upplever KOF-samtal (Krav- och funktionsschema) samt för att utvärdera metoden för återgång i arbete.  Kunskapen väntas kunna tillämpas i vården och ge ett konkret stöd för samverkan mellan vårdgivare, anställd och arbetsgivare.

Industriforskaren Malin Hallin vid RISE IVF AB, har tilldelats 3 888 000 kronor för att i samverkan med Chalmers tekniska högskola och fyra industriföretag utveckla ett metodstöd för ledarskap och organisatoriskt lärande.  Bakgrunden till studien är att dagens utvecklingsprojekt inom industrin ofta har större fokus på teknik än på arbetsmiljö, ledarskap och lärande i organisationen. Projektet väntas leda till en systematik för ledarskap och organisatoriskt lärande - beskrivet i principer, riktlinjer och praktiska verktyg.

Läs mer om forskningsprojekten här: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2019/07/12-miljoner-till-forskning-inom-arbetsmiljo-och-halsa/

18 juli 2019

Samtalet – det som knyter oss samman

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. Peter Sohlström, leg psykolog vid PBM i Gävle har 20 års erfarenhet av professionella samtal – såväl från psykologisk behandling som från ledar- och organisationsutveckling. I denna artikel ger han FLOWs läsare en djupare inblick i samtalets natur – hur viktigt samtalet är och hur man kan underlätta och komma vidare under samtal om känsliga ämnen, det så kallade ”svåra samtalet”.

”Det enda som gör oss till människor och som knyter oss samman är ordet.” Citatet är hämtat från den franske 1500-talsförfattaren Michel de Montaigne. Att ha samtal med andra människor är både något mycket vardagligt och något som kan ha helt avgörande betydelse i vissa situationer. Människans förmåga att kommunicera med ord, både muntligt och skriftligt, har spelat en betydande roll i vår evolution. Genom samtal kan vi förmedla kunskap och information. Forskning om kreativitet visar också på hur viktigt samtal kan vara för att skapa nya lösningar eller idéer. 

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. I ett samtal får du möjlighet att läsa av den andres reaktioner på det du säger, möjlighet att direkt svara på frågor och göra förtydliganden, möjlighet att utveckla din tankegång utifrån det din samtalspartner säger och mycket annat. Dessutom i realtid! E-post och sms har inte en chans att matcha dessa fördelar. 

Människor som är inblandade i en konflikt på jobbet slutar samtala med varandra, precis som makarna kan göra i ett olyckligt äktenskap. Forskning om parrelationer har visat att så kallade nära samtal har en mycket stor inverkan på hur lycklig och långvarig relationen blir. Vill jag lära känna nya människor är något av det bästa jag kan göra att inleda ett samtal med dem jag möter. Vill jag skapa avstånd till någon är det effektivt att sluta eller avstå från att samtala. Samtal är kort sagt en viktig del av livet, våra relationer, våra möjligheter till samarbete och vår framgång i det vi tar oss för. 

I mitt arbete som psykolog har jag många och långa samtal med människor varje vecka. Samtalet är mitt allra mest användbara redskap i arbetet med att hjälpa människor till förändring. Det är genom samtal jag får den information jag behöver för att göra bedömningar och analyser av de svårigheter människor befinner sig i. Ibland är det som sker just under samtalet viktigt. Många av de klienter jag träffat genom åren har beskrivit hur samtalen har skapat möjligheter till att kunna se på sina svårigheter från andra vinklar, eller att det plötsligt blir möjligt att förstå samband som man tidigare inte sett. Många upplever att tankar, känslor och minnen blir tydligare när man försöker förklara dem för någon annan eller när man svarar på frågor från någon som har ett annat perspektiv. 

Samtal kan också aktivera känslor. För den som varit med om svåra händelser kan ett samtal om det som hänt skapa starka känsloreaktioner, ett slags eko av de känslor som uppstod vid händelsen. Att på ett särskilt sätt samtala om svåra händelser är t ex en viktig del av behandlingen av posttraumatiskt stressyndrom. 

Ibland är det som sker under samtalet inte det viktigaste. Istället är det kanske vilken motivation till förändring som samtalet kan bidra till, eller vilken ny kunskap som en klient kan få genom samtalet. Gemensamt för många psykologiska behandlingsmetoder är att det som händer mellan samtalen är det som har störst inverkan på behandlingsresultatet. Hittar klienten nya sätt att agera i de situationer som brukar leda till problem? Vågar klienten möta det som väcker rädsla? Klarar klienten att hålla fast vid sin förändringsplan även under de dagar då det verkligen är tungt? Samtalen under behandlingen är viktiga både för att skapa motivation och tilltro till att förändring är möjlig och för att tillsammans lära av de tillfällen då förändringsplanen inte fungerade.

Forskningen kring hur samtal kan hjälpa människor till förändring har gett oss viktig kunskap om hur samtalen behöver genomföras för att de ska ha den effekt vi önskar. En av de viktigaste slutsatserna är också en av de svåraste att följa, både i arbetet som psykolog och i många andra sammanhang. Det handlar om effekten av att ge råd. Forskning visar att även det vi skulle kunna kalla för goda råd ofta faktiskt minskar chanserna till att den vi samtalar med kommer att göra någon förändring. Förändring är betydligt mer trolig om vi i ett samtal avstår från att ge råd men istället på ett engagerat sätt frågar efter den andres egna idéer om förändring.

I varje samtal deltar minst två människor med sina respektive unika bakgrunder. Det som sägs i samtalet bygger på hur vi uppfattar det vi samtalar om och hur vi uppfattar det den andre säger samt hur den andre tar emot eller reagerar på det vi säger. Det kan också lätt hända att vi börjar anpassa det vi säger till något vi tror att den andre vill eller behöver höra. Ibland har vi ett särskilt syfte med samtalet och ibland kan syftet vara något helt annat hos den andre. 

Samtal kan också ha ett innehåll genom de ord vi säger och ett helt annat innehåll genom det vi kommunicerar med kroppsspråk eller tonfall. Vill jag vara ironisk kan jag säga ett och mena något helt annat. Är jag arg kan jag leta efter varje lucka i den andres resonemang och lägga stor kraft på att försöka smula sönder argumenten istället för att försöka förstå vad som menas. Kort sagt kan samtal vara komplicerade och svåra att förstå sig på och genomföra på ett konstruktivt sätt. 

Som tur är finns några allmänna principer som har sin plats i många typer av samtal, både på jobbet och i privatlivet. Även om varje samtal är unikt kan du t ex ha nytta av att försöka följa nedanstående tips:

Empati har sin plats i alla samtal. När du är empatisk visar du intresse för det den andre berättar och de tankar och känslor som den andre förmedlar. Varje bra samtal innehåller därför en stor andel lyssnande. Gör ditt bästa att försöka förstå den andres perspektiv och återförmedla det du förstått. Innan du kommer med motargument och ifrågasättanden har du mycket att vinna på att visa att du förstått vad den andre menar. 

Minska risken för att du bara utgår från ditt eget perspektiv genom att ställa öppna frågor och lyssna uppmärksamt på svaren. 

Förändring hos den andre sker sällan med hjälp av goda råd eller tjat. Det är mer effektivt att fråga om den andres tankar och idéer om förändring.

Var tydlig med att det går att se på saker och ting på olika sätt. Du kan beskriva ditt perspektiv och försöka förstå den andre så bra du kan. 

 

16 juli 2019

Värmeböljor - extra tufft för den med psykisk ohälsa

Höga temperaturer väntas bli allt vanligare och det är inte bara gamla och barn som drabbas extra hårt av värmen. I en artikel från Karolinska Institutet, KI, intervjuas en rad forskare inom olika discipliner om de utmaningar våra kroppar ställs inför vid värmeböljor. Personer med psykisk ohälsa är till exempel några som bör vara extra vaksamma på farorna med höga temperaturer.

De allt oftare förekommande värmeböljorna har blivit en ögonöppnare för politiker och hälsomyndigheter runt om i Europa. Sedan år 2013 varnar även SMHI om höga medeltemperaturer. Trots detta är vi svenskar mer förberedda för kyla än för värmeböljor. Vi har exempelvis rutiner för plogning, takröjning och är medvetna om riskerna med isfläckar, men vare sig vår infrastruktur eller våra byggnader är anpassade för det klimat vi rör oss mot.

Enligt Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin, KI, är det framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. Det är till exempel känt att vissa grupper, exempelvis äldre och personer med diabetes, löper högre risk att dö av hjärtsjukdom vid höga temperaturer. Mer oväntat är att även personer med psykisk ohälsa av vitt skilda slag, som depression eller demenssjukdom, löper ökad risk att dö av hjärtsjukdom vid värmeböljor. 

En möjlig förklaring till detta kan vara att vissa läkemedel kan ha vätskedrivande effekt eller påverka temperaturregleringen. En annan förklaring kan vara att psykisk ohälsa kan ge nedsatt förmåga att rent praktiskt hantera värmen, till exempel att införskaffa fläktar eller uppsöka svala platser. 

Även självmord verkar öka kraftigt vid hetta, men det finns inga svar på vad det kan bero på. 

- Jag kan bara gissa, säger Petter Ljungman. Rent allmänt kan värme vara väldigt plågsamt och stressande. Om man inte har tillgång till svalare utrymmen, eller möjlighet att sänka sin inomhustemperatur kan man tänka sig att det ger en känsla av att inte kunna fly från det plågsamma. Det kan skapa ångest och i kombination med uttorkning kanske omdömet kan påverkas. Vi borde bättre beakta miljöexponering vid psykisk ohälsa. Det verkar finnas mekanismer som vi inte tänkt på.

Läs hela artikeln här: https://ki.se/forskning/varma-dagar-utmanar-kroppen

10 juli 2019

Långtidsstudie visar: Uppenbara fördelar med IKBT till unga

Sedan år 2010 pågår ett forskningsprojekt vid Centrum för psykiatriforskning kring KBT via nätet, så kallad IKBT, riktat till barn och ungdomar mellan 7 och 17 år. Det som forskarna hittills studerat är IKBT mot ångest, tvångssyndrom och funktionell magsmärta. Studier som samtliga visar på mycket lovade resultat.

Enligt en artikel från Mind.se erbjuds inte alla barn och unga med psykisk ohälsa rätt behandling idag, till exempel på grund av geografiska avstånd och brist på resurser med rätt kompetens. Därför är forskningsprojektet kring IKBT vid Centrum för psykiatriforskning både intressant och viktigt. 

Sarah Vigerland, leg psykolog och en av forskarna i projektet, säger till Mind.se att det under projektets gång visat sig att det finns många uppenbara fördelar med IKBT. Exempelvis slipper barnen ta ledigt från skolan och föräldrarna, som bör vara med under behandlingstillfällena, från arbetet. Detta eftersom behandlingen kan ske i hemmiljön, vilket innebär att den både tar mindre tid och kan ske när det passar dem bäst.  

Enligt Vigerland är dessutom IKBT en kvalitetssäkring eftersom patienterna vet att de får tillgång till en behandlare med specialistkompetens, vilket inte alltid är självklart beroende på var man befinner sig i landet. Det har också visat sig att IKBT är kostnadseffektivt för samhället, bland annat eftersom det verkar som att annan vårdkonsumtion minskar.

Studierna har nu kommit så långt att forskarna ser stora möjligheter att inom en snar framtid kunna erbjuda IKBT till barn och ungdomar som ett självklart alternativ till den ”ordinarie” vården.  

Läs mer här: https://mind.se/aktuellt/forskning-kan-leda-till-ny-metod-att-behandla-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-ungdomar/

8 juli 2019

Stora arbetsgrupper påverkar hälsa och engagemang

En ny undersökning visar att storleken på arbetsgruppen påverkar såväl sjukfrånvaron som risken för konflikter på jobbet. I takt med att arbetsgruppen växer minskar dessutom medarbetarnas engagemang. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Enligt en undersökning från konsultföretaget Brilliant Future är korttidsfrånvaron hälften så låg i grupper på upp till fem medarbetare jämfört med grupper på 40 medarbetare eller fler. Undersökningen visar också att när antalet medarbetare i en arbetsgrupp ökar från fem till sex eller tio stiger även den korta sjukfrånvaron.

En annan undersökning i studien, baserad på 162 681 svar, visar också på ett starkt samband mellan gruppstorlek och upplevda konflikter på arbetsplatsen. Och i takt med att arbetsgruppen växer minskar även medarbetarnas engagemang, något som visar att storleken på en arbetsgrupp är en stor bidragande faktor till hur en organisation både mår och går.

Läs artikeln här: https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2019/storleken-pa-arbetsgruppen-paverkar-halsan/

3 juli 2019

Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för adhd och autism

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen finns det geografiska skillnader när det gäller utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga i landet. Myndigheten har därför påbörjat ett arbete med att ta fram nationella kunskapsstöd för i första hand adhd och autismspektrumtillstånd.

Socialstyrelsen har fått ett uppdrag av regeringen att utreda behovet av nationella kunskapsstöd för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga. Myndigheten har, efter bland annat en dialog med vårdprofessionen och skolan, sett att det finns geografiska skillnader i landet både vad gäller utredning och behandling.

För att till exempel kunna förebygga ångest, depression och frånvaro från skolan är det viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser liksom med ett multiprofessionellt omhändertagande, enligt myndigheten.  

– Vi planerar för att riktlinjerna i första hand kommer att innefatta adhd och autismspektrumtillstånd, och gälla alla åldrar. Riktlinjerna ska bidra till en mer enhetlig klinisk praxis och förbättrad god vård och omsorg för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Nationella riktlinjer vid Socialstyrelsen.

Läs mer här: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nationella-riktlinjer-tas-fram-for-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/

 

1 juli 2019

Kraftsamling för barn och ungas psykiska hälsa

Flera tunga aktörer kraftsamlar nu för att komma till rätta med den ökande psykiska ohälsan. Det rapporterar tidningen Dagens Medicin från Almedals-seminariet ”Hur tar vi gemensamt ansvar för barn och ungas psykiska hälsa?” – ett seminarium som arrangerades av statliga forskningsinstitutet Rise.

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, vill se större kraft i regionernas långsiktiga arbete för att främja den psykiska hälsan och kommer därför att starta en nationell arena för att bland annat samla och sprida goda exempel. Det meddelade Anders Knape (M), ordförande i SKL, under seminariet. Kraftsamlingen, som börjar med en kick-off den 9 september, kommer att ledas av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren, SKL.

Enligt Susanne Nordling (MP), regionråd och ansvarig för psykiatri i Region Stockholm, kommer regionen att införa terapimottagningar med digitala verktyg på alla vårdcentraler. Mottagningarna ska bemannas av sjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Idén, som är hämtad från London, innebär i korthet att vårdcentralerna ska bli en sambandslänk för hela familjen.

Genom att stärka primärvården i Stockholm är målet att barn- och ungdomspsykiatrin ska få mer resurser att lägga på dem med större problem. Regionen uppger att de kommer att samla alla vårdcentraler under hösten för att skapa en primärvårdsstrategi som ska införas i verksamheterna under mandatperioden.

Under seminariet berättade även kommunalrådet i Norrköping, Lars Stjernkvist (S), om kommunens framgångar med sociala investeringar för att minska den psykiska ohälsan. Enligt Stjernkvist har åtta av tio projekt varit framgångsrika – särskilt satsningen på familjehemsplacerade barn som idag visar sig ha bättre skolresultat än snittet i kommunen.

Läs hela artikeln här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/07/01/flera-kraftsamlingar-for-psykisk-halsa/

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv