Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: augusti 2019

28 augusti 2019

Så stärkte NCC och PBM tillsammans chefs- och medarbetarskapet

Större engagemang, arbetsglädje och delaktighet i samarbetet. Så kan resultatet av ett närmare tvåårigt organisations-, medarbetar- och ledningsutvecklingsprogram inom NCC region Infra sammanfattas. Och samarbetet mellan PBM i Gävle och NCC fortsätter.

NCC har under en tid tillbaka anlitat PBM för olika utbildnings- och utvecklingsinsatser inom stresshantering samt coaching på nationell nivå. År 2017 utvidgades samarbetet med att en av NCC-koncernens verksamheter, NCC region Infra Uppsala, Gävleborg och Dalarna, beslöt sig att anlita PBM för ett stort organisationsutvecklingsprojekt för Gävleborg. Samarbetet utvidgades därefter till att även inbegripa ledar- och medarbetarutveckling samt ledningsgruppsutveckling i samtliga län inom regionen.

- Vi hade under en längre tid upplevt att det fanns ett behov av att åstadkomma en förändring av ledar- och medarbetarkulturen i Gävleborg – att helt enkelt stärka chefs- och medarbetarskapet, säger Maria Håkansson, HR Partner, NCC region Infra Uppsala, Gävle/Dalarna. Valet för att hjälpa oss med denna organisationsutveckling föll på PBM i Gävle. Dels eftersom vi hade bra erfarenheter av dem sedan tidigare, dels för att de hade det bästa förslaget på hur processen skulle gå till.

Syftet med organisationsutvecklingen i Gävleborg, som innefattade cirka 100 personer från ”alla” led, var att försöka skapa en organisation som genomsyrades av engagemang, produktivitet och lojalitet. Efter en tid beslutades att liknande insatser, i form av ledarskaps- och ledningsgruppsutvecklingsprogram, även skulle genomföras i Uppsala och Dalarna. Idag har närmare 200 medarbetare - tjänstemän och yrkesarbetare - genomgått programmet.

Maria Håkansson är mycket nöjd med det totala utfallet av den närmare tvååriga satsningen. Mätningarna efter genomförda program/utbildningar visar bland annat att frekvensen av möten, chefens närvaro samt feedback ökat.  Även NCCs senaste - egna - medarbetarundersökning visar att man höjt resultatet avsevärt. 

- Bland annat har det skett en betydande förbättring av medarbetarnas inställning till vår organisation och en markant ökning av nöjdheten med chefernas beteenden och deras närvaro. Dessutom upplever medarbetarna att de såväl får, som ger, mer feedback. Jag har även fått muntlig återkoppling från cheferna som uttrycker att de verkligen känner sig stärkta i sitt ledarskap och är tryggare, inte minst tack vara de verktyg som PBM gett dem, säger Maria. 

Enligt Maria finns det nu ett gemensamt förhållningssätt som visar att alla vill bidra till varandras och företagets utveckling, ett förhållningssätt som NCC Infra nu fortsätter att arbeta vidare med via de handlingsplaner och aktiviteter som utarbetats under denna tid. 

- Vi är klara med programmen, men kommer naturligtvis att fortsätta att samarbeta med PBM - bland annat när det gäller chefscoaching, olika punktinsatser samt för uppföljningsdagar av programmen. Svaret på om vi lyckats behålla dessa fina resultat får vi efter nästa medarbetarundersökning som kommer att ske under oktober/november. Något som ska bli mycket spännande att få ta del av.  

Vill du veta mer? Välkommen att kontakta de konsulter som ansvarade för NCC Infras organisations-, medarbetar- och ledarutvecklingsprogram/insatser: 

- PBMs affärsområdeschef Madeleine Geholm, beteendevetare och senior organisationskonsult: madeleine.geholm@pbm.se 

- Leg psykolog och senior organisationskonsult, PBM Gävle: carina.bredmar@pbm.se

26 augusti 2019

Läkarstudenter ska utbildas i empati

En ny EU-anpassad läkarutbildning ska införas år 2021, vilket innebär att det är bråda dagar för alla utbildningsorter att hinna bygga om utbildningen. En av utmaningarna är att den nya utbildningen ska ha tydligare kriterier för lämplighet att utöva läkaryrket – exempelvis måste man som student kunna ha medkänsla med såväl patienter och kollegor som med sig själv.


Kan man utbilda läkarstudenter i empati? Det är en av de frågor som Vetandets värld i P1 ställer till Magnus Hultin, docent i anestesiologi och intensivvård samt programdirektör för läkarutbildningen vid Umeå universitet. 

Enligt Hultin är svaret ja, men det är också viktigt att de samtidigt kan hålla huvudet kallt och vara balanserade. Det vill säga att de kan känna med patienten samtidigt som de har förmågan att fatta viktiga medicinska beslut. För att lyckas med detta måste de få verktyg för att inte ta kål på sig själva. Att ha förmågan till empati tar ju som bekant även på individen själv – i detta fall läkaren. 

I den nya läkarutbildningen kommer det därför att bli mer praktisk empatisk träning. Studenterna kommer bland annat att få öva på hur de reagerar i olika situationer när det gäller svåra samtal med patienter och anhöriga, men även på interaktion med annan vårdpersonal. 

Lyssna på inslaget här: https://sverigesradio.se/avsnitt/1345138



21 augusti 2019

IKBT kan hjälpa anställda med alkoholproblem

Kognitiv beteendeterapi via internet (IKBT) under arbetstid kan vara ett bra behandlingsalternativ för anställda med alkoholproblem och leda till en mer jämlik vård över landet. Det tror Kristina Sundqvist, doktor i psykologi vid Stockholms universitet, som nu startat ett forskningsprojekt som ska studera behandling av alkoholproblem i arbetslivet.

I en studie som finansieras av AFA Försäkring ska dr Kristina Sundqvist, i samarbete med partsägda organisationen Alna - som hjälper företag att hantera skadligt bruk i arbetslivet - och Karolinska Institutet, studera IKBT av alkoholproblem i arbetlivet.  I studien, som startar i höst och beräknas pågå i två år, ingår cirka 30 medarbetare och ett 15-tal chefer. Det psykologstödda självhjälpsprogrammet som ska studeras vilar på KBT. 

Det finns många fördelar med KBT via internet. Behandlingsformen har bland annat visat sig framgångsrik för dem som lider av sömnproblem, ångest och depression. En annan fördel är att behandlingen är jämlik eftersom att i princip alla kan nå denna vårdform – det vill säga även de som bor i glesbygd eller reser mycket. 

När det gäller behandling av alkoholproblem finns det enligt Kristina Sundqvist ytterligare fördelar med IKBT. Bland annat kan det upplevas som stigmatiserande att som anställd måsta ”smita ut” från jobbet några timmar i veckan för att träffa sin behandlare. Med IKBT kan man istället få möjlighet att träffa sin psykolog/behandlare framför sin egen dator eller telefon när det passar en själv.

Läs mer här: https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2019/bli-kvitt-beroende-pa-arbetstid/

19 augusti 2019

Studie visar: Autism kopplat till kraftigt ökad risk för självmord

En populationsbaserad studie från Karolinska Institutet visar att risken för självmordsförsök och självmord är betydligt högre bland dem som har en autismspektrumdiagnos jämfört med befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk har kvinnor som förutom autism även har adhd. Resultatet av studien är ett viktigt observandum för hälso- och sjukvården.

Att många individer med autism även lider av psykisk ohälsa är välkänt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet (KI) analyserat data för cirka 55 000 individer med en autismspektrumdiagnos och jämfört med data för cirka 270 000 kontrollpersoner - individer från den generella svenska populationen. Resultatet av studien visar att risken för självmord och självmordsförsök är mycket högre bland dem med autism, något som är en viktig information till alla som arbetar kliniskt i hälso- och sjukvården.

Forskarna har även analyserat olika grupper med autism - individer med, respektive utan intellektuell funktionsnedsättning eller adhd – samt genomfört könsspecifika analyser. Här visar resultaten att personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning har högst risk för självmordsbeteenden, framför allt om de samtidigt har adhd. Störst risk har kvinnor.  

Enligt Tatja Hirvikoski, docent vid KIND (Center for Neurodevelopmental Disorders, KI) och institutionen för kvinnor och barns hälsa, innebär resultaten att kvinnor med både autism och adhd har tio gånger högre risk för självmordsförsök jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen. Dessa kvinnor har dessutom ännu högre risk för så kallat fullbordat självmord, vilket är mycket oroande.

I studien kunde forskarna även identifierade att personer med autism som samtidigt hade depression, ångest eller beroendesjukdom hade högre risk för såväl självmordsförsök som självmord. Resultaten av studien är enligt Tatja Hirvikoski en tydlig signal till hälso- och sjukvården om vikten av att uppmärksamma, utreda och behandla psykiatriska sjukdomar hos individer med autism.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/28/autism-kopplat-till-kraftigt-okad-risk-for-sjalvmordsbeteenden/

14 augusti 2019

Det krävs för att uppnå ett hållbart ledarskap

För att skapa ett hållbart arbete för chefer räcker det inte med balans mellan krav och resurser och gränser mellan arbete och privatliv. Det krävs också en stödjande ledning och ansvar för högst 20 medarbetare. Det menar forskaren Christin Mellner, fil dr i psykologi, som var en av föredragshållarna vid ett seminarium som diskuterade hälsofrämjande ledarskap i ett föränderligt arbetsliv tidigare i sommar.

Hur ska vi skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap i ett föränderligt arbetsliv? Den frågan diskuterades under AFA Försäkrings seminarium som arrangerades tidigare i sommar. En av föredragshållarna var Christin Mellner, forskare inom arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, som berättade om sin forskning. 

Enligt Christin Mellner visar forskningen att ett föränderligt arbetsliv medför en rad utmaningar för chefer. De beskriver ofta sin arbetssituation som fragmenterad och tidspressad. De upplever också att de krav som ställs på dem är höga, samtidigt som dessa krav inte balanseras av ökade resurser.

I en enkät som skickades ut till 1 887 chefer med frågor om hur de såg på gränsen mellan arbete och privatliv, svarade 70 procent att de vill kunna lämna arbetet på arbetsplatsen när de går hem för dagen. Samtidigt uppgav 40 procent av de tillfrågade cheferna att de jobbar under semestern och 34 procent att de låter arbetet avbryta umgänget med familj och vänner.

Sammanfattningsvis konstaterade Christina Mellner att ett hållbart arbetsliv inkluderar livsbalans, sömn, återhämtning, hälsa och en vilja att fortsätta sitt uppdrag. Det räcker inte med balans mellan krav och resurser och gränser mellan arbets- och privatliv. Det krävs också en stödjande ledning, bland annat för att som chef undvika att komma i kläm och inte behöva vara en buffert mellan ledning och stressade medarbetare. Och inte minst – att som chef ha ansvar för högst 20 medarbetare.

Läs mer här:https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/seminarier/seminarier-2019/chefen-i-fokus/

12 augusti 2019

Internet-KBT och vårdsamordnare effektivt i primärvården

KBT via internet och en modell med vårdsamordnare för patienter med depression inom primärvården leder till vinster för såväl patienter som för samhällsekonomi. Det visar Anna Holsts, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, avhandling.

- Att få tillgång till vård och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa. Det konstaterar Anna Holst, specialistläkare och vårdcentralchef inom Närhälsan i Göteborg, som i sin avhandling studerat kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet och funktionen vårdsamordnare i primärvården för patienter med depression. 

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression har studerats och enligt avhandlingen visade sig KBT via internet vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården samt lika kostnadseffektiv. Dessutom var många patienter positiva till friheten med Internet-KBT – det vill säga att kunna få tillgång till behandling när och var de ville. Även kontakten med en särskild vårdsamordnare visade sig vara av stort värde, både för tillfrisknade och ekonomi.

Den modell med särskilda vårdsamordnare i primärvården som studerades – i detta fall specialistutbildade sjuksköterskor som följde, stöttade och lotsade patienten i vården – visade sig leda till ett snabbare tillfrisknande från depressionen och en signifikant tidigare återgång i arbete. Dessutom var modellen mycket kostnadseffektiv. 

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, säger i ett pressmeddelande att psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården och att det för den som drabbas är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet. Något som fungerar dåligt idag. En patient kan få vänta månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Därför är värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder kan utvecklas i den hårt pressade primärvården mycket värdefullt.

Läs mer: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//internet-kbt-och-vardsamordnare-i-primarvarden-effektivt-vid-depression.cid1617756

Ta del av avhandlingen här:Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care - internet-based treatment and care manager organization

7 augusti 2019

Kvinnliga chefer måste ta sig igenom en glaslabyrint

Enligt en ny studie från KPMG måste kvinnor i högre grad än män anpassa sin ledarskapsstil i takt med att de når högre upp i hierarkierna. 81 procent av de tillfrågade kvinnorna menar att det är nödvändigt att tillämpa ett situationsanpassat ledarskap för att kunna ta nästa steg i karriären. Med andra ord är det inte längre ett glastak utan snarare en glaslabyrint som kvinnliga chefer måste tråckla sig igenom.

Under årtionden har glastaket långsamt krackelerat. Jämfört med 70-talet har kvinnor i den svenska inkomsttoppen tredubblats idag, men fortfarande är VD - i nio fall av tio - en man. Amanda Lundeteg, VD i stiftelsen Allbright, som följt utvecklingen i det svenska näringslivet under sju års tid, säger till tidningen Chef att när du som kvinna kommer till de högre nivåerna och utmanar den reella, verkligt stora, makten då slår glastaket till.

Enligt en ny studie från KPMG, utförd bland 550 högpresterande kvinnliga ledare som befinner sig ett eller två karriärsteg från högsta ledningsnivå, hänger detta samman med vilka beteenden som ses som önskvärda hos kvinnliga respektive manliga ledare. 

När kvinnliga ledare börjar närma sig toppositioner ser de att beteenden som ses som goda ledskapsegenskaper hos män – t ex handlingskraft och självsäkerhet – uppfattas som negativa hos dem själva. Istället är det ”mjuka” egenskaper som samarbetsförmåga och relationsbyggande som välkomnas hos de kvinnliga ledarna. Något som blir lite av ett Moment 22 eftersom det riskerar att diskvalificera kvinnorna från de högsta posterna på grund av att de då inte anses tillräckligt beslutsamma för att klara toppjobben. 

Detta beskrivs som en dubbelfälla av Alice Eagly, professor i ledarskapspsykologi. Hon säger till tidningen Forbes att om en kvinnlig chef är kraftfull och driftig betraktas hon som otrevlig, är hon gruppinriktad ses hon som för svag för att leda effektivt. Med andra ord kan vi byta ut metaforen glastak till glaslabyrint som kvinnliga chefer måste tråckla sig igenom.

Läs hela artikeln härhttps://chef.se/kvinnor-maste-andra-sitt-ledarskap-att-na-toppen/

5 augusti 2019

Skuldkänslor – både på gott och ont

Det finns många fördelar med att känna skuld. Känslan skyddar oss till exempel emot att vara för själviska och utgör ett viktigt kitt för att vi ska kunna samarbeta med andra. Men skuldkänslor kan också skapa problem. Om de tar över vardagen kan de vara ett tecken på att någonting inte står rätt till.

Vi människor är sociala varelser, men också några av de mest aggressiva varelserna på jorden. Dessa två aspekter måste fungera ihop för att vi ska kunna samarbeta och leva tillsammans. Det är här skuldkänslorna kommer in. 

I en artikel i Dagens Nyheter säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, att det finns studier som visar att dessa psykologiska funktioner är rent evolutionära. Människor som känner skuld har klarat sig bättre eftersom de har haft färre konflikter och bättre möjligheter att överleva tack vara sina intima samhällen. Detta samtidigt som de har kunnat använda våld mot andra. 

Trots att skuldkänslor har en faktisk funktion för mänskligheten kan de också skapa problem och signalera att någonting inte står rätt till. Som exempel är ett av symtomen på stark stress ökade skuldkänslor och ett av kriterierna vid depression är starka obefogade skuldkänslor. 

Enligt professor Carlbring är det alltså inte sjukt att känna skuld när så är befogat, men känslor av obefogad skuld - överdrivna skuldkänslor, kombinerade med känslor av att man är värdelös - är varningstecken. Då ska man söka hjälp och behandling för sina problem. Det är dock inte alltid så lätt att själv kunna avgöra om ens känslor är överdrivna eller inte, men har man dessa obefogade känslor dagligen kan det vara ett tecken på nedstämdhet eller depression. 

Sedan finns naturligtvis den absoluta motsatsen – att ha bristande skuldkänslor - vilket också kan skapa problem för individen, men då i form av att man uppfattas som okänslig eller självisk. Att få en sådan individ att känna skuld för saker och ting kan vara svårt, men att prata om det är en bra början - till exempel om hur man själv upplever och känner sig i situationen.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/insidan/skuldkanslor-kan-vara-positiva-om-de-inte-tar-over/

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv