Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: september 2019

30 september 2019

Ökad satsning på barn- och ungdomspsykiatrin

Sveriges regering föreslår att satsningen på den psykiska hälsan ska utökas under åren 2020–2022 med ytterligare 300 miljoner kronor. Det är framför allt barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård som ska stärkas.

Behovet av vård för barn och unga med psykisk ohälsa har ökat, vilket innebär att det idag ofta är långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin. De ökade medlen på 300 miljoner kronor, som regeringen föreslår i budgeten för 2020, syftar därför framför allt till att stärka just denna del av den psykiatriska vården samt första linjens vård för barn med psykisk ohälsa.

För år 2020 finns redan 100 miljoner kronor öronmärkta för att förstärka barn– och ungdomspsykiatrin och första linjens vård. Det innebär sammantaget att år 2020 kommer 400 miljoner kronor att avsättas för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga.

Läs mer: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/300-miljoner-till-barn--och-ungdomspsykiatrin-och-forsta-linjens-vard/

26 september 2019

Samsyn avgörande för lyckat arbetsmiljöarbete

Om chefer och medarbetare har samma syn på vad som fungerar och inte fungerar på arbetsplatsen är det större chans att insatser som ska förbättra arbetsmiljön lyckas. Motsatsen råder på de arbetsplatser där chefen överskattar arbetsmiljön i jämförelse med sina medarbetare.

Forskarna Henna Hasson och Susanne Tafvelin har gått igenom en stor mängd studier över svenska och tyska arbetsmiljöinsatser. Forskarduon kom fram till att en samsyn kring arbetsmiljön inte bara är en gynnsam faktor utan direkt avgörande för att hälsofrämjande insatser ska lyckas.

– Om arbetsgruppen och ledaren har samma bild av utgångsläget verkar man få ett bättre utfall av hälsofrämjande insatser, säger Henna Hasson till suntarbetsliv.se.

Även i de fall där chefen och medarbetarna anser att arbetsmiljön är negativ, så har de en bättre utgångspunkt än de arbetsplatser där synen skiljer sig åt. Enligt forskningsresultatet hade sex av tio chefer en annan syn på arbetsmiljön än medarbetarna, vilket är en riskfaktor.

– Man går i otakt med varandra. Då kanske man förändrar något som egentligen inte är ett problem. Eller så blir något som borde göras inte gjort. Båda sakerna kan bli lika fel, konstaterar Susanne Tafvelin.

Läs mer om forskningen kring samsyn i arbetsmiljöarbetet här

23 september 2019

Trötthet – ett underskattat problem på jobbet

Trötthet är det vanligaste besväret när det gäller arbetsrelaterade åkommor och något som borde tas på större allvar. Enligt professor Göran Kecklund kan vår hjärna dock inte skilja på om det är i arbetslivet eller i privatlivet som det är stressigt, det vill säga som gör oss trötta, varför det är viktigt att varva ner på fritiden och prioritera återhämtning framför sociala aktiviteter.

Göran Kecklund är professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hans forskning handlar om hur arbetstider och stress påverkar vår sömn, återhämtning, hälsa och säkerhet. Enligt honom tas inte trötthet på samma allvar som psykiska åkommor, som t ex ångest och nedstämdhet. Detta trots att trötthet sänker livskvaliteten. Det behövs därför mer forskning kring trötthetens konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället i stort. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Kecklunds senaste studie visar att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en bidragande faktor till bristande återhämtning. Samtidigt kan inte vår hjärna skilja på om vi är stressade av jobbet eller privatlivet. Här kan man se att de allra flesta av oss tänker kortsiktigt och låter de sociala aktiviteterna få högre prioritet än vila. Detta istället för att prioritera det som stänger av stress och ger återhämtning, t ex att träna. 

Medan Kecklunds senaste studie visar på att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en viktig och bidragande faktor till bristande återhämtning, visar en annan studie som utförts av Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Karolinska Institutet, att vi blir piggare med åren. Detta trots att ju äldre man blir desto kortare och ytligare sover man. Vad detta beror på är ännu oklart, men en teori är att sextio-plussarna – till skillnad från många unga – vet att det inte är hållbart att slarva med sömnen, att det helt enkelt får negativa konsekvenser.

Läs mer: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/ta-trottheten-pa-allvar/

18 september 2019

PBM Tipsar – prenumerera på våra ledarskapstips

PBM har startat ett kostnadsfritt digitalt nyhetsbrev under namnet ”PBM Tipsar”. I nyhetsbrevet samlar vi populära artiklar som tidigare publicerats på vår blogg, men även annan praktiskt användbar information. Skräddarsytt och regelbundet till dig som arbetar som ledare eller/och inom HR.

”PBM” Tipsar” kan ses som en form av digitalt nyhetsbrev där vi kontinuerligt samlar uppskattade artiklar som vi tidigare publicerat här på FLOW – artiklar som vi tror och hoppas ska vara av intresse för dig – samt annat matnyttigt från PBM. Genom att prenumerera på "PBM Tipsar” får du som är ledare eller/och arbetar inom HR kontinuerligt under året samlad information från oss.

Vill du känna dig uppdaterad – klicka på länken nedan! Du kommer då att få tillgång till ”PBM Tipsar” nr 3 2019 och därefter löpande information från oss på PBM. Naturligtvis är tjänsten kostnadsfri: https://info.pbm.se/bestall-pbm-tipsar-2019-september

OBS: Samtliga nummer som publicerats av PBM Tipsar finns att hämta här till höger – under rubriken KATEGORIER och underrubriken PBM Tipsar.

17 september 2019

Behandla talängslan med virtual reality

Nu börjar PBM att använda sig av virtual reality, VR, för att hjälpa människor att komma över sin talängslan.
- Det finns de som faktiskt väljer bort studier, en befordran eller karriärmöjligheter för att man vet att det innebär att man måste tala inför folk. Men man måste inte göra det, det finns behandling, säger Andreas Schill, leg. psykolog och affärsområdeschef på PBM, som har utvecklat PBM:s arbete med VR-teknik.

Andreas Schill, leg psykolog och affärsområdeschef på PBM.

Talängslan – rädsla att tala inför grupper av människor – är ett väldigt vanligt problem. Större delen av befolkningen känner obehag när de ska tala inför andra, men beroende på vilken studie man hänvisar till så är det mellan 15-30 procent som får reella svårigheter på grund av sin talängslan.

- Det finns två huvudgrupper bland dem som har stora problem: de som har en socialfobisk problematik och som tycker att det är jobbigt att bli granskad och bedömd eller att interagera med andra människor, och de som får prestationsångest när de måste prestera på beställning, förklarar Andreas Schill.

Nu börjar PBM att använda sig av virtual reality, VR, för att hjälpa människor att komma över sin talängslan. Med hjälp av ett headset får klienten öva på att tala inför en virtuell publik. VR ger också stora möjligheter att skräddarsy scenarion som olika miljöer, typer av publik och storlek på grupp.

Det fysiska obehag som uppstår när personer med talängslan befinner sig i dessa situationer kan handla om att hjärtat slår fort och händerna kan bli svettiga – kroppen signalerar helt enkelt extrem fara. Det gör att man blir väldigt fokuserad på känslan och tar till olika former av säkerhetsbeteenden för att på så sätt ta sig ur faran: tittar i taket, pratar för fort eller till och med börjar undvika situationer som kräver att man talar inför grupper.

- Men detta leder till att man blir sämre på att hantera situationen och det blir på så vis en självuppfyllande profetia. Det finns de som faktiskt väljer bort studier, en befordran eller karriärmöjligheter för att man vet att det innebär att man måste tala inför folk, säger Andreas Schill.

Men det finns effektiv hjälp att få och med VR-teknik har det blivit enklare att behandla de problem som talängslan ger upphov till. En psykolog kartlägger de säkerhetsbeteenden som en person har och sedan får hen öva på att tala inför olika slags grupper utan att använda sig av sina säkerhetsbeteenden.

Traditionellt sett har behandlaren tvingats samla ihop en grupp personer för att patienten ska kunna träna, men med hjälp av VR-teknik har det momentet blivit betydligt lättare.

- VR är tillräckligt likt verkligheten för att hjärnan ska bli lurad och tro att den befinner sig i en ångestladdad situation. Man måste även öva sig i verkliga situationer, men VR är ett utmärkt inslag i behandlingen, säger Andreas Schill.

Användning av VR-teknik förenklar behandling av talängslan.

VR-teknik används också i andra slags behandlingar för rädslor som är besvärliga att iscensätta i verkligheten, exempelvis flygrädsla och höjdrädsla, men även i smärthanteringsprogram eller för att skapa lugna miljöer genom meditation.

- Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att använda VR-teknik som medium i behandlingar. Det finns också en stor patientgrupp, det finns ett stort lidande och det finns ett enkelt sätt att behandla det. Därför satsar PBM nu på VR, förklarar Andreas Schill.

Användningen av virtual reality-teknik vilar på en väl underbyggd vetenskaplig grund. Själva behandlingsprincipen bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och även om tekniken är ny så finns det många studier som visar på mycket goda resultat. Amerikanska försvaret har gjort många studier som visar hur väl VR-teknik har kunnat användas i behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos krigsveteraner. När det gäller talängslan finns det två studier som visar effektiviteten i upplägget hos både vuxna och skolungdomar, samt PBM:s egen studie som är en effektivitetsstudie och visar att VR går att använda på ett effektivt vis inom ramen för en vanlig psykologmottagning.

- Det en person som går i behandling hos oss får lära sig med hjälp av VR är att det inte är så jobbigt att prata inför människor som man trott och att det faktiskt fungerar. Man lär sig att andra inte märker ens nervositet så mycket – och slutligen att man är ganska bra på det, säger Andreas Schill.

 Från och med den 1 oktober går det att få behandling för talängslan med hjälp av VR-teknik hos PBM. Klicka här för kontakt och mer information om VR-behandling mot talängslan

11 september 2019

Bättre förutsättningar för vårdanställda

Regeringen har beslutat att godkänna en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om förbättrade villkor för de anställda inom vården. Bakgrunden är att kraven på vården och dess anställda ökar, bland annat på grund av att befolkningen blir äldre samtidigt som den psykiska ohälsan ökar i samhället. För år 2019 innebär satsningen ett tillskott på 3,36 miljarder kronor till landets regioner och kommuner.

Statssekreterare Maja Fjaestad undertecknade överenskommelsen med SKL. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Svensk hälso- och sjukvård står inför flera utmaningar. Framförallt upplever många patienter att tillgängligheten brister och att det är långa väntetider till vården. Informationen till patienterna är inte heller alltid tillräcklig eller mottagaranpassad. Det konstaterar socialdepartementet och SKL.

Att befolkningen blir allt äldre ställer krav på vården och dess anställda, liksom att den psykiska ohälsan bland såväl barn och ungdomar som den yrkesarbetande befolkningen ökar. Rökning, hög konsumtion av alkohol och ohälsosam mat samt fysisk inaktivitet är riskfaktorer som gör det nödvändigt med en förstärkning av hälso- och sjukvården.

Den ekonomiska satsningen är på 3,36 miljarder kronor och medlen ska användas till att:

  • Utveckla arbetets organisering.
  • Öka bemanningen.
  • Utveckla arbetssätt och verksamhetsstöd som bidrar till att attrahera, behålla och utveckla medarbetare inom hälso- och sjukvården.

Överenskommelsen undertecknades från statens sida av statsrådet Maja Fjaestad i juni och godkändes av regeringen den 4 september. Det är en av flera överenskommelser mellan staten och SKL som rör hälso- och sjukvården. Regeringen har nyligen även bemyndigat statsrådet Lena Hallengren att underteckna en överenskommelse mellan staten och SKL inom området psykisk hälsa, där drygt 1,7 miljarder kronor ska satsas under 2019.

Läs mer om överenskommelsen om förbättrade villkor för vårdanställda här

Läs mer om överenskommelsen inom psykisk hälsa här

9 september 2019

Medarbetarskap – vår tids stora ledarskapsutmaning

Närmare en miljon människor känner regelbundet psykiskt obehag på grund av sitt arbete och så många som tre av tio unga anser att de mår dåligt en eller flera gånger i månaden. Det visar årets Jobbhälsoindex som baseras på 10 200 intervjuer med anställda i åldersgruppen 20-65 år.

Jobbhälsoindex är en undersökning som årligen genomförs av Svenskt Kvalitetsindex och Jobbhälsoindex i Sverige AB. Årets resultat indikerar fortsatta arbetsmiljöutmaningar, bland annat kan man se att ett stressigt arbetsliv minskar nöjdhet, trivsel och hälsa bland anställda. Detta samtidigt som kundernas krav på kundanpassad och personlig service ökar, något som många organisationer inte klarar av att leverera.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex är detta oroväckande och något som indikerar att det är en av vår tids stora ledarskapsutmaningar. En vikande medarbetarnöjdhet och en sviktande jobbhälsa kan nämligen få betydande konsekvenser för såväl kundnöjdhet och konkurrenskraft som verksamhetsresultat.

Detta är enligt Johan Parmler, VD Svenskt Kvalitetsindex, en signal om att det är allvar nu. Frågor om medarbetarskap och arbetsliv måste komma högre upp på den strategiska agendan. Många organisationer pratar ofta om vikten av att ha kunden i fokus, men det är kanske hög tid att ändra på detta till att även ha medarbetarna i fokus.

Läs mer här: http://www.kvalitetsindex.se/jobbhalsa-2019-2/

4 september 2019

Förbered dig för ett balanserat arbetsliv i höst

Forskning pågår om hur olika former av grön rehabilitering/skogsterapi påverkar såväl fysiologisk som psykologisk återhämtning vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Terapin har inte visat sig kunna ersätta KBT gällande stresshantering, men kanske kan den bli ett bra komplement och framförallt en källa för återhämtning. Det skriver Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult i PBM, som är en av dem som under hösten kommer att erbjuda företag och organisationer kunskap om hur man kan uppnå ett balanserat arbetsliv.

Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult hos PBM.

Allt fler upplever stress i vardagen. Kraven från omgivningen har ökat, men likaså de krav som vi ställer på oss själva. På sikt kan detta leda till ett minskat välbefinnande hos individen och nedsatt produktivitet. Därför är det så viktigt att arbetsgivare har kunskap om hur de kan agera i god tid – det vill säga så att medarbetarna kan hitta en bra balans mellan arbete och fritid. 

Förhoppningsvis har den gångna sommaren erbjudit möjlighet till semester och återhämtning. Men när nu hösten och livspusslet rullar igång på allvar igen är det ofta en utmaning att upprätthålla en balans. För många är naturen en viktig källa till återhämtning, men tyvärr bortprioriteras den ofta under den mörkare delen av året.

Under sommaren har bland annat SVT Nyheter rapporterat om att ett flertal landsting/regioner börjat erbjuda remisser till så kallad grön rehabilitering (SVT, 2019). Modellen baseras på forskning från Lantbruksuniversitetet i Alnarp i Skåne, som var först i Sverige med trädgårdsterapi. Sedan några år tillbaka bedrivs även forskning om så kallade skogsbad i Sverige. Detta baseras på en metod från Japan som kallas för shinrin-yoku, vilket ordagrant betyder just skogsbad. 

Tanken är att skogen ska stå för ett lugn och en kravlöshet som är svårt att hitta i andra miljöer. Forskare försöker ta reda på vad som händer när människor slappnar av i skogen - dels genom att mäta blodtryck, puls och hjärtfrekvens, dels genom att studera hur immunförsvaret påverkas samt genom att mäta halterna av stresshormoner. 

”Det som är mest känt är att immunförsvaret får en boost när vi vistas ute i skogen. Andra saker man ser är lägre blodtryck, stressreduktion, minskad ångest, bättre kognitiv förmåga och mer kreativitet. Vi behöver naturen. Och vi behöver den på ett lite annat sätt än när vi bara tar snabba promenader och pratar, grubblar eller lyssnar på musik under tiden.”Det säger psykologen Petra Ellora Cau till tidningen modernpsykologi (2018) där hon intervjuades om sitt pilotprojekt på Vårdcentralen i Järna. 

Ett annat exempel är Ann Dolling, forskare inom skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå, som med hjälp av stressforskare såsom Elisabeth Sonntag-Öström vid Umeå universitet, undersökt hur människor med utmattningssyndrom påverkas av att vistas i skogsmiljö. I en studie fann man att pulsen gick ner och att blodtrycket sjönk i skogen, men inte i staden. En teori är att det handlar om mängden intryck och stimuli: ”Vi behöver hitta tillbaka till vår ursprungliga miljö emellanåt för att låta hjärnan vila”, säger Ann Dolling. 

För att kunna hantera de utmaningar vi som individer ställs inför måste vi definiera vad som orsakar stress, fundera över våra egna beteende och lära oss hur vi kan finna återhämtning i vardagen. Forskningen har ännu inte visat att skogsterapi har effekt vid rehabilitering av utmattningssyndrom, men däremot att det egna upplevda välbefinnandet ökar under besöken. 

Inom PBM försöker vi luta oss mot den forskning som finns gällande beteendepsykologi när vi utformar våra rehabiliteringar – det vill säga hur man lever ett mer hållbart privatliv och arbetsliv. I det direkta arbetet med klienten jobbar vi med dennes behov, vilket kan innefatta strategier för bättre sömn, gränssättning eller exempelvis beteendeaktivering.Men för att verkligen lyckas främja fortsatt återhämtning, möjliggöra de anpassningar och förändringar som behövs för att skapa ett hållbart arbetsliv är det av största vikt att vi som psykologer/organisationskonsulter även har ett nära samarbeta med arbetsgivaren. 

Även om Skogsterapi inte visat sig kunna ersätta psykologisk behandling såsom KBT vid stresshantering kanske det i framtiden kommer att visa sig att olika former av naturterapier är ett bra komplement vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Men framför allt är dessa terapier säkerligen en bra färskvara för återhämtning, speciellt eftersom de kan ersätta fysisk passivitet och bidra till att öva på att vara här och nu. 

Fotnot: Tre fördelar med skogen som gör den till en viktig plats för återhämtning är:

1. Skogar, grönområden och parker främjar ökad rörelse och fysisk aktivitet.

2. Redan efter fem minuters skogspromenad sjunker puls och blodtryck.

3. Även immunförsvaret stärks av att vara i skogen. Stressnivåerna sjunker. Forskare tror att de positiva hälsoeffekterna beror på att människan lättare slappnar av i naturen. 

Källa: Naturvårdsverket


Läs mer här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/allt-fler-far-gron-rehab-pa-remiss

https://modernpsykologi.se/2018/08/15/skogsbada/

https://www.umu.se/personal/elisabet-sonntag-ostrom/?expandaccordion=p

2 september 2019

Svenskar dåliga på att agera vid etiska övertramp på jobbet

En nordisk undersökning bland 1500 anställda visar att nästan varannan svensk – 44 procent – väljer att inte agera när de ser att någon utsätts för kränkningar eller andra etiska orättfärdigheter på arbetet. Orsakerna är att man inte tycker att det gör någon skillnad om man säger ifrån och att det inte är ens ansvar som anställd att rapportera.

Kartläggningen Nordic Business Ethics Survey - som omfattar 1500 anställda i Sverige, Norge och Finland - visar att nio av tio svenskar tycker att det är viktigt med en etisk arbetsplats. Med detta menar man en arbetsplats som välkomnar öppenhet, där alla behandlas lika och med respekt och där det är OK att uppmärksamma problem utan att straffas. Trots detta agerar inte 44 procent av svenskarna när det bevittnar att något oetiskt inträffar på arbetsplatsen.

Anna Romberg, vid Nordic Business Ethics Network, säger till tidningen Arbetsliv att det mest oroväckande är att cirka en tredjedel av dem som väljer att inte agera alls är linjecheferna i organisationen. Hon är även förvånad över att så få anställda i Sverige har möjlighet att rapportera etiska övertramp till en anonym källa. De är istället hänvisade till sin närmsta chef, vilket kan innebära att man kan känna en rädsla att rapportera – man vill helt enkelt inte vara besvärlig.

Kartläggningen visar även att endast en tredjedel av svenskarna får utbildning i hur en etisk arbetsplats ska fungera. Det vill säga en arbetsplats där öppenhet råder och där kulturen är att chefer ges handlingsmönster och verktyg för att hantera oetiska situationer. 

Läs mer och ta del av studien här: https://www.ethicsatwork.net

https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2019/manga-reagerar-inte-pa-etiska-overtramp/

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv