Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: november 2019

26 november 2019

PBM storsatsar inom nytt område

Nu startar PBM ett nytt affärsområde som kallas Business Psychology, för att ännu effektivare kunna utveckla ledare och verksamheter genom en kombination av psykolog- och affärsstrategisk kompetens.
- Det är otroligt roligt att tillgängliggöra beteendepsykologin ännu mer, och den här satsningen är ett stort steg på vägen, säger Christian Walén, vd för PBM Sweden AB.

Christian Walén är vd för PBM Sweden AB.

Business Psychology handlar om att använda insikter från beteendevetenskaplig forskning för att förstå vad som påverkar människors beteenden i specifika affärskontexter, och intresset för detta begrepp växer. Inom sitt nya affärsområde strävar PBM efter att koppla samman den psykologiska kompetensen med kompetenser inom affärs- och verksamhetsstrategi, för att kunna ta ett helhetsgrepp på utmaningar för ledare och verksamheter.

Därför kommer teamet i Business Psychology att ha många olika bakgrunder. Kunden kommer att mötas av psykologer, beteendevetare, marknadsförare, ekonomer och ingenjörer som alla kan ge sitt speciella perspektiv på ett problem eller en förändring, vilket kommer leda till en välinformerad och sammansatt lösning.

- Ett psykologiskt perspektiv måste till för att möta dessa utmaningar. Att blanda kompetenserna i en föränderlig värld är helt nödvändigt för att nå de vinnande lösningarna, säger Christian Walén.

Idag utsätts både offentliga och privata verksamheter för ett tilltagande tryck att alltid vara mer innovativa och ständigt leverera bättre produkter och tjänster.

- Det intressanta med denna utveckling är att människan, trots teknikskiften och nya möjligheter inte förändras i sitt grundläggande sätt att fungera. I detta hyperaccelererande samhälle blir således psykologin allt viktigare – och den som får med sig förståelsen för människan i sin förändring och utveckling vinner stort, säger han.

Det finns definitivt ett behov av och en efterfrågan på psykologiska insatser i olika former av verksamheter. Många kunder har vänt sig till PBM för att kunna genomföra förändringar som är psykologiskt informerade, då tidigare affärsstrategiska lösningar inte riktigt fungerat som de önskat; det psykologiska perspektivet har saknats och fokus har inte legat på människorna och relationerna i verksamheten.

- Då behövs det att någon gifter samman management consulting eller ledningsstöd med psykologisk kompetens, konstaterar Christian Walén.

Inom Business Psychology ska konsulterna arbeta med förändring, ledarskap, innovation och verksamhetsutveckling. Det kan handla om att ge ett nytt perspektiv på affärsfrågor, där psykologin används för att förstå ett affärsproblem. De kan också ge ett psykologiskt perspektiv på storskalig verksamhetsförändring och bygga lösningar utifrån människors behov och använda psykologisk kompetens för att driva fram resultat som är hållbara och effektiva.

- Det är otroligt roligt att tillgängliggöra beteendepsykologin ännu mer, och den här satsningen är ett stort steg på vägen. Men vi fortsätter självklart med våra andra områden som bidrar till ett hållbart och effektivt arbetsliv och en ny generation vårdlösningar. Den beteendepsykologiska kompetensen är ju den bärande tanken hos PBM och det finns många områden där den behövs och vi kan växa, avslutar Christian Walén.

25 november 2019

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Känner du till vårt digitala nyhetsbrev PBM Tipsar? I den samlar vi populära blogginlägg, liksom annan användbar information. Du kan enkelt anmäla dig till prenumerationen i länken nedan.

Till nyhetsbrevet väljer vi ut några populära artiklar från vår blogg som vi tror att du kan ha nytta och glädje av och du kommer även få annan matnyttig information. 

I PBM Tipsar får du bland annat ta del av:

  • Konkreta ledarskapstips
  • Viktiga och intressanta forskningsresultat
  • Insikter från våra psykologer och organisationskonsulter
  • Inspiration inför organisationsförändringar

Klicka här för att registrera dig för nyhetsbrevet

Varmt välkommen till vårt nyhetsbrev!

25 november 2019

När du känner att du inte räcker till

Att känna att man konstant står inför oöverstigliga hinder, att aldrig riktigt räcka till, är något som fler och fler upplever. Men enligt en artikel i Harvard Business Review är det inte dig det är fel på – vi har helt enkelt passerat gränsen för hur mycket mer avancerad information vi kan ta hand om och samtidigt vara effektiva.

Den ökade takten, digitaliseringen och allt mer komplicerade arbetsuppgifter sköljer över oss. Detta samtidigt som privatlivet ska se ut som på Instagram. Vårt komplexa och moderna liv har nu, enligt en artikel i Harvard Business Review, passerat gränsen för hur mycket mer avancerad information vi kan ta hand om och samtidigt vara effektiva. Detta har inte något med intelligens att göra. Enligt professorerna Robert Kegan och Lisa Lahey handlar det snarare om hur vi är förprogrammerade att läsa av världen vi lever i.

Att känna sig konstant överhopad av intryck får effekter i form av kognitiv utmattning, något som kraftigt påverkar förmågan till problemlösning, prestation med mera.

Tecken på att man har lastat upp för mycket på ”tallriken” är till exempel bristande koncentrationsförmåga och logik samt glömska och trögtänkthet.

När man inte hinner med allt som man förutsatt sig är ofta grundreaktionen att försöka jobba ännu mer och hårdare, men detta är bara att bita sig själv i foten. Även om du går upp mitt i natten har du inte en chans. Detta eftersom den mentala ketchupeffekten gör dig så ineffektiv att känslan av överbelastning späs på ytterligare.

Tidningen Chef, som refererat artikeln i Harvard Business Review, har listat fem strategier som kan vara användbara innan man börjar gå på knäna. Här kan du ta del av tipsen

20 november 2019

KBT över internet ger goda resultat för hjärtpatienter

Hjärtpatienter som får KBT-behandling via internet får en betydande förbättring av depression, visar en ny studie från Linköpings universitet.
- KBT-behandling över internet har utvärderats i studier under en längre tid och effekterna har varit goda. Det har visat sig att internetförmedlad psykologisk behandling kan vara lika effektiv som en där man möts person till person, säger Christian Falk Dahl, leg. psykolog hos PBM i Stockholm.

Christian Falk Dahl är leg. psykolog hos PBM i Stockholm

Studien från Linköpings universitet är den första i sitt slag som utformats särskilt för hjärtpatienter med depression. 144 patienter deltog och av dessa fick 72 stycken KBT-behandling via internet, vilket inkluderade kontakt med sjuksköterska, under nio veckor. De övriga fick tillgång till ett diskussionsforum där de fick diskutera hälsa tillsammans under lika lång tid.

- KBT-behandling över internet har utvärderats i studier under en längre tid och effekterna har varit goda. Det har visat sig att internetförmedlad psykologisk behandling kan vara lika effektiv som en där man möts person till person. Att kunna erbjuda KBT via internet gör att många fler kan få hjälp med psykisk hälsa. Det kan också göra att man kan nå ut med hjälp snabbare och sänka tröskeln för att söka hjälp, säger Christian Falk Dahl.

Resultatet visade att 20 procent av dem som deltog i internetbaserad KBT-behandling både rapporterade en ökad livskvalitet och fick en signifikant klinisk förbättring av sin depression i jämförelse med de som deltog i forumdiskussionerna. En avgörande faktor för det goda resultatet var att patienterna i KBT-gruppen fick 15 minuters återkoppling med en sjuksköterska varje vecka, vilket gruppen i diskussionsforumet inte fick.

- Den här studien är ett exempel där man kunnat nå ut med verktyg och stöd till en grupp där negativa psykologiska reaktioner är vanligt och kan sätta igång negativa spiraler med både psykisk och kroppslig ohälsa. Genom att ha ett lättillgängligt alternativ kan man bryta den onda cirkeln sätta igång positiva spiraler med ökad livskvalitet och hälsa, menar Christian Falk Dahl.

 Läs mer om studien över hjärtpatienter med depression här

13 november 2019

Viktigt att chef har kunskap om psykisk ohälsa

Det är mycket större sannolikhet att chefer som fått utbildning om psykisk ohälsa arbetar för att förebygga detta på arbetsplatsen. Det visar en stor studie med 3 000 medverkande chefer.
- Studien belyser vikten av att det finns en medvetenhet kring psykisk ohälsa och rehabilitering på alla nivåer i organisationer, säger Rebecka Holmgren, leg. psykolog på PBM i Malmö.

Rebecka Holmgren är leg. psykolog på PBM i Malmö.

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har nyligen kommit ut med en studie över chefers insatser för att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatserna. Omkring hälften av de cirka 3 000 chefer som svarat på en webbaserad enkät hade jobbat preventivt med detta. Bland annat hade de gjort en översyn av arbetsuppgifter eller pratat med sina medarbetare om ångest och depression, antingen i enskilda samtal eller i hela arbetsgruppen.

Studien visade att de två viktigaste faktorerna som avgjorde om en chef arbetat förebyggande var att kunskaper om psykisk ohälsa varit en del av chefsutbildningen eller organisationens informationsinsatser.

- Studien belyser vikten av att det finns en medvetenhet kring psykisk ohälsa och rehabilitering på alla nivåer i organisationer. Det vill säga att det är viktigt att det sker en kompetensspridning från de som kanske tidigare setts som traditionellt ansvariga för rehabiliteringsfrågor, som HR, extern företagshälsovård eller organisationskonsulter, till chefer och ledare, kommenterar Rebecka Holmgren, leg. psykolog på PBM i Malmö.

Hon konstaterar också att det inte går att räkna med att det alltid sker spontant utan det måste vara en tydligt inbyggd komponent i verksamhetsstrukturen, till exempel som ett moment under interna chefsutbildningar.

Tillgången till kunskap om psykisk ohälsa påverkade i mycket stor utsträckning hur benägna cheferna var att arbeta förebyggande. Om verksamheten exempelvis erbjudit rådgivning kring stresshantering eller andra generella insatser, ökade chansen att chefen genomförde förebyggande samtal om ångest och depression med hela 84 procent och sannolikheten att chefen såg över arbetsuppgifter för de anställda för att förebygga psykisk ohälsa ökade med 79 procent.

- Detta är något som överensstämmer med den erfarenhet jag har i min roll: i organisationer och företag som satsar på utbildningsinsatser för chefer och ledare kring rehabilitering, stress och annan psykisk ohälsa ser vi oftare en större möjlighet att arbeta tillsammans med chefen kring medarbetarens rehabilitering – och rehabiliteringen lyckas oftast bättre.

- Ytterligare en slutsats är att det arbetssätt som vi på PBM har – där chefen involveras i medarbetarens sjukskrivning genom arbetsgivarmöte men där vi även ofta är ute hos kunder och utbildar chefer i psykisk ohälsa – tycks vara rätt väg att gå! avslutar Rebecka Holmgren.

Läs mer om studien i Psykologtidningen här 

11 november 2019

Lättare få hjälp för utmattningssyndrom

Det finns ett stort behov av behandling för både utmattningssyndrom och långvarig smärta i Stockholm. Mot bakgrund av detta och av att Patientlagen slår fast att vård ska vara lättåtkomligt, har nu PBM Stockholm infört egenremisser så att patienter själva kan söka vård direkt inom vårdvalet. På PBM i Globen menar man att det är bra att behandlingarna blir mer lättillgängliga och slår fast att det finns god hjälp att få.

- Egentligen finns ursprunget till våra egenremisser i Patientlagen, inleder Annika Bjurling, verksamhetschef på PBM i Globen, Stockholm.

- Patientlagen har vissa bestämmelser. Till exempel ska patienten själv kunna välja utförare och behandlingsalternativ och vården ska vara lättillgänglig. Patienter ska ha självbestämmande och ha tillgång till information. Och det är väldigt bra att vi är lättillgängliga.

Annika Bjurling är verksamhetschef på PBM i Globen. 

För att göra det lättare att komma till PBM för behandling har PBM:s vårdvalsenheter i Stockholm lagt in länkar till egenremisser på sin hemsida och har lagt ut en Google-annons – allt för att förenkla att människor i behov hittar till PBM:s enheter.

Behovet av behandling för utmattningssyndrom har växt sedan Stockholms läns landsting (numera Region Stockholm) införde vårdvalet, och nu är gruppen patienter med utmattningssyndrom större än gruppen med långvarig smärta, berättar Annika Bjurling. Förhoppningen, säger hon, är att möjligheten att lämna in egenremisser kommer att sänka trösklarna för att söka vård för dessa patienter, så att fler får ta del av PBM:s behandlingar.

Behandlingarna på PBM för utmattningssyndrom och långvarig smärta utförs av team bestående av läkare, psykolog, fysioterapeut och rehabiliteringskoordinator och behandlingen pågår i 16 veckor.

Anna Gustafsson, leg. psykolog vid PBM i Globen, berättar att de har mycket goda erfarenheter av att arbeta i team vid behandling av utmattningssyndrom då patienten omfattas av ett helhetsperspektiv. Exempelvis är sömnproblem vanligt och här kan psykologen arbeta med beteendeförändringar kopplat till sömnvanor, fysioterapeuten med avslappning och andningsövningar och läkaren med att skriva ut sömnmediciner om behov finns. 

I teamet ingår rehabkoordinatorer som hjälper till med att planera arbetsåtergången, vilket är viktigt då många av patienterna har haft en arbetssituation som föranlett utmattningssyndromet.

Anna Gustafsson, längst t.h., är leg. psykolog på PBM i Globen.

Basen i behandlingen är en KBT-baserad stresshanteringskurs på 14 tillfällen som utförs i grupp och hålls av både psykologer, fysioterapeuter och läkare. Kursen fokuserar bland annat på återhämtningsbeteenden som till exempel pauser, strategier för bättre sömn, avslappningsövningar och fysisk aktivitet.

- Vi arbetar mycket med att synliggöra hur vårt beteende påverkar oss på kort och lång sikt då vi människor styrs mer av de kortsiktiga konsekvenserna – vilket inte alltid blir bra för oss på lång sikt, säger Anna Gustafsson. 

- Under kursen arbetar vi även med andra färdigheter som att säga nej och ”good enough”-beteenden då många av våra patienter har höga krav på sig själva inom flera olika områden allt ifrån arbetsprestationer till krav i hemmet.

Mellan gruppsessionerna får patienten hemuppgifter då det är viktigt att öva för att uppnå beteendeförändringar och får individuell uppföljning och rehabilitering av sina olika behandlare.

Anna Gustafsson märker också tydligt av det stora behovet av vård och behandling för utmattningssyndrom.

- Många lever i dag med en obalans mellan krav och återhämtning och när obalansen blir långvarig kan man drabbas av en trötthet som inte går över. Andra symptom kan vara kognitiva problem så som minnessvårigheter. Det blir svårt att klara av sin arbetssituation och sin vardag vilket skapar ett stort lidande för den drabbade, säger hon.

 Men Anna Gustafsson vill slå fast att det är fullt möjligt att bli bättre med rätt behandling.

- Vi ser att majoriteten av våra patienter mår och blir bättre, de får bättre och fler strategier för att skapa en balans mellan krav och återhämtning. Det finns hjälp att få!

Annika Bjurling vill poängtera att innan en patient lämnar in en egenremiss ska hen först ha blivit utredd av sin vårdcentral, för att utesluta att symptomen inte handlar om något som kan behövas att åtgärdas på annat sätt. På vårdcentralen ska patienten ta några basala prover som testar bland annat nivån av vitamin B12, sköldkörtelfunktion och blodsockernivån.

- Jag vill tillägga att jag tycker det är bra att vi börjat med egenremisser av flera olika anledningar. Det är bra med eget initiativ från patienten – det visar att hen är motiverad, vilket gör behandlingen lättare, avslutar Annika Bjurling.

7 november 2019

Psykologisk trygghet skapar modiga arbetsplatser

En arbetsplats med öppet klimat där medarbetarna vågar säga vad de tycker främjar prestation, innovation, lärande och engagemang. Att skapa psykologisk trygghet i ett team eller en organisation är därför viktigt, och det finns metoder för att göra det. Andreas Olsson, leg. psykolog och organisationskonsult hos PBM Göteborg, berättar mer.

Andreas Olsson är leg. psykolog och organisationskonsult på PBM i Göteborg.

Har du någon gång haft en riktigt bra idé på jobbet som du aldrig berättade om för din chef? Har du någon gång förutspått att ett beslut skulle få negativa konsekvenser men inte uttryckt det på ett tydligt sätt? Du är inte ensam! På väldigt många arbetsplatser går potential förlorad av den enkla anledningen att människor inte säger vad de tycker och tänker. Detta leder enligt forskningen till sämre prestationer, lägre motivation och oförmåga att lära sig av sina misstag.

Psykologisk trygghet, eller psykologisk säkerhet som det också ibland kallas, innebär att alla medarbetare i en grupp eller organisation upplever att de kan ta så kallade relationella risker på jobbet. Riskerna de vågar ta kan exempelvis vara att ställa den där jobbiga frågan som man sitter och funderar på, att ta upp kritik mot en idé som alla andra verkar vara överens om eller att våga berätta om egna misstag som man kan dra lärdomar av. Psykologisk trygghet innebär också att medarbetarna upplever att de kan ta relationella risker utan att de kommer att straffas för det.

Vad innebär det då att ”straffas” i detta sammanhang? Du kanske någon gång har suttit i ett möte där någon uttryckt en åsikt som inte delats av gruppen och det på något sätt blivit konstig stämning? Bestraffningar i ett sådant sammanhang skulle kunna vara att ens kompetens ifrågasätts eller att någon skäller på en. I mitt arbete som organisationskonsult har jag dock oftare stött på mer subtila straff, som exempelvis tystnad, att titta bort, att inte svara eller att byta ämne. Straff som dessa skapar ett stort obehag och en rädsla för att bli utesluten ur gemenskapen på arbetsplatsen. Det gör i sin tur att både den som uttryckte den avvikande åsikten och de andra närvarande blir obenägna att uttrycka avvikande åsikter i framtiden.

Vad händer då om vi lyckas skapa ett öppet klimat där människor bidrar med sin fulla förmåga? En början på svaret får vi om vi tittar på ett av världens mest framgångsrika företag: Google. De presenterade för några år sedan en egen forskningsstudie där de undersökt vad som var den viktigaste byggstenen för att skapa framgångsrika team i deras egen organisation. Gissa vad? Psykologisk trygghet var det som bäst förutspådde ett teams prestationer. Forskningen kring psykologisk trygghet blir mer och mer robust och man kan i en rad olika typer av organisationer se att begreppet har ett samband med prestation, innovation, lärande och engagemang på jobbet.

Hur skapar vi då psykologisk trygghet i våra team och organisationer? Amy Edmondson, forskare och författare, menar att det sker i tre steg. Steg ett är att få till stånd ett perspektivskifte.  Organisationer och ledare behöver få sina medarbetare att ändra perspektiv i förhållande till att göra misstag och att tänka utanför boxen. De behöver också få dem att uppleva att detta perspektivskifte är meningsfullt i relation till själva jobbet, att det helt enkelt hjälper dem att göra ett ännu bättre jobb.

Steg två är att bjuda in medarbetarna till delaktighet – att få dem att dela med sig av sina tankar och idéer och berätta om misstag som har skett. För att detta ska ske behövs forum för samtal, det behövs någon som ställer bra och relevanta frågor och det behöver uttalas att det finns potential för att utveckla arbetet. Slutligen steg tre – som kanske låter enkelt men kan vara otroligt svårt och krävande: att lyssna på det som sägs, att få den som delar med sig att uppleva att dennes tankar och idéer är värdefulla och att erbjuda hjälp för att ta nästa steg.

Som konsult är min erfarenhet att det nästan alltid finns forum som skulle kunna användas till att dela tankar och idéer, men att de djupgående samtalen inte sällan uteblir. Då behöver ledare och grupp både hjälp att skifta perspektiv, öva på att ställa bra frågor och träna sig på att visa uppskattning för oliktänkande och att svara på ett konstruktivt sätt när någon kommer med en ny idé eller belyser ett misstag i arbetet. Att bygga psykologisk trygghet är ett stort arbete, men ett arbete som alla kan göra och som alla tjänar på. Och vi på PBM hjälper gärna till.

4 november 2019

Kan våra känslor förklara motivation?

Motivation är ett område som det har forskats mycket på, men vi har ännu inte hittat en heltäckande förståelse för hur det fungerar. Peter Sohlström, leg. psykolog på PBM i Gävle, resonerar här kring motivationens olika mekanismer och menar att vi måste ta med de känslomässiga processerna som utgår från hjärnans limbiska system i beräkningarna.

Peter Sohlström är leg. psykolog hos PBM Sweden AB.

”Kom arbetslust och träng Dig på, här skall Du motstånd finna!”
Solan Gundersen i filmen Flåklypa Grand Prix

Hur människans motivation fungerar är ett både spännande och svårbegripligt område. Vi har alla känt frustration i situationer där vi inte kommit igång med aktiviteter, trots att vi sett massor med goda skäl att sätta igång. De goda skälen räcker uppenbarligen inte alltid för att skapa tillräcklig motivation för att till exempel sätta igång med att packa resväskan tidigare än sent sista kvällen innan avresan. I andra stunder kan vi uppleva stark motivation att sätta igång med eller fortsätta med sådant som vi egentligen helst skulle vilja låta bli. Att starta en ny omgång av spelet på mobiltelefonen kan kännas oemotståndligt trots att klockan passerat midnatt och jag ska upp tidigt i morgon bitti.

Både i uppskjutandet av att packa väskan och i nattsuddet med mobilspelet är det tydligt att vår motivation ofta följer något annat än våra rationella tankegångar. Motivation är en till stora delar känslomässig process som utgår från de äldre delarna av vår hjärna, de områden som vi brukar benämna det limbiska systemet, eller System 1 med Daniel Kahnemans ord (som vi berört tidigare i bloggen). 

Under vår vakna tid är vi troligen oftare än vi tror under stark påverkan av motivation från det limbiska systemet. Jag brukar tänka mig motivationen från det limbiska systemet som en stundvis stark vindpust som kan ha stor påverkan på vilket håll vi går åt. Vi följer ofta vindens riktning. Och vindens riktning är ofta att göra sådant som är vant, tryggt och inte förknippat med för mycket osäkerhet. Hellre roligt och skönt än tråkigt och obehagligt ingår också i vindriktningen.  

Det limbiska systemet har som sin huvudsakliga uppgift att motivera oss till viktiga beteenden. Motivation till beteenden skapas genom känslor. Rädsla motiverar oss till flykt. En jobbig känslomässig upplevelse av ensamhet kan motivera oss till att kontakt med andra. Nyfikenhet motiverar oss till att utforska och nedstämdhet motiverar till att dra sig undan. När det gäller motivation på dessa grundläggande områden fungerar det limbiska systemet ofta bra. Tyvärr har det limbiska systemet inte fått några större uppdateringar under de senaste 200 000 åren, vilket gör det betydligt svårare för denna del av hjärnan att bedöma och hantera när vi helst ska packa en resväska, sluta spela Wordfeud eller se till att ta tag i surdegarna på jobbet. I sådana lägen behöver vi använda andra delar av vår hjärna för att skapa motivation, något som kan vara mycket energikrävande i motvinden från det limbiska systemet.

I vetenskapliga sammanhang är det vanligt att motivation definieras som de biologiska, känslomässiga, sociala och kognitiva faktorer som aktiverar beteenden. En del av motivationsfaktorerna uppstår utan vår viljemässiga kontroll. Förutom känsloreaktionerna som vi ser som en del i vindarna från det limbiska systemet är vi utrustade med ett ännu mer grundläggande biologiskt system för att säkerställa motivation till det allra mest basala i livet, till exempel sömn, vätskebalans och näringsintag. Sömnighet, törst och hunger har vi alla varit med om och vi vet hur starkt det kan styra vårt beteende, som att köpa en chokladbit som jag egentligen borde låta bli, eller lägga sig en stund på soffan trots att jag borde ta hand om disken.

Forskningen om människans motivation har skett inom flera olika vetenskapliga områden. De många olika motivationsteorierna betonar olika delar av motivationsprocessen. Fortfarande har vi inte hittat en heltäckande förståelse för detta komplicerade område, där forskare från olika teoribildningar dessutom ofta hamnar i luven på varandra. Jag vill gärna tro att våra kunskaper om det limbiska systemets roll för vår motivation behöver ha sin plats när vi försöker förstå vad som påverkar människors motivation till exempel i arbetslivet. Med allt för stort fokus på faktorer som till exempel detaljstyrning, kontroll, ekonomiska belöningar, ensamarbete, hot om bestraffningar och tidsoptimering riskerar vi att skapa besvärliga motvindar från det limbiska systemet. Detsamma gäller förstås på arbetsplatser med större konflikter, upplevelser av orättvisa eller mobbning.

Många av de teorier som förts fram om vad som kan känneteckna så kallad inre motivation i vårt arbete, som upplevelse av autonomi, att lära sig bemästra sina uppgifter, upplevelse av meningsfullhet och tillhörighet tror jag bättre kan understödjas av vårt känslostyrda motivationssystem, vilket kan ha stora effekter på motivation och arbetsglädje. Sätt segel och utnyttja medvinden så gott det går!

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv