Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: december 2019

20 december 2019

Hybridbehandling med KBT effektivt mot långvarig smärta

Två patientgrupper som led av långvarig smärta och depression fick prova två olika slags KBT-behandlingar. Båda grupperna mådde bättre efteråt, men de patienter som fick hybridbehandling svarade mest positivt.

Personer med långvarig smärta och depression fick bättre livskvalitet med hybridbehandling.

I ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet och Region Östergötland har man kommit fram till att hybridbehandling med KBT för patienter som lider av långvarig smärta och depression fungerar bäst i en jämförelse mellan två olika slags behandlingar.

115 personer deltog i studien. De slumpades in i två olika grupper: den ena gruppen fick råd, tips och kunskap om hur de skulle kunna må bättre av en psykolog via internet. Den andra gruppen fick också råd och kunskap men fick dessutom träffa en psykolog en gång i veckan under 10-16 tillfällen och fick övningar och tekniker för att lära sig hantera smärta och oro över att något ska vara smärtsamt.

Det visade sig att patienterna i båda grupperna rapporterade att de mådde bättre och hade fått högre livskvalitet, men de som fått hybridbehandlingen rapporterade större förbättring, högre grad av aktivitet och minskad oro för smärta än den jämförande gruppen.

- Vi drar slutsatsen att hybridbehandlingen är ett acceptabelt, trovärdigt och effektivt behandlingsalternativ för patienter med kronisk smärta med samtidig ångest och depressiva problem, säger professor Katja Boersma vid Örebro universitet, som lett projektet KBT vid långvarig smärta.

Nio månader senare gjordes en uppföljning och resultaten höll fortfarande i sig. Hela 72 procent av gruppen som fick hybridbehandling svarade att de upplevde en förbättring i något av de områden som forskarna mätte.

Läs mer om studien KBT vid långvarig smärta här

19 december 2019

Välkommen in i 2020 med PBM

Beteendepsykologin är viktigare än någonsin och kan hjälpa oss att hitta hållbara lösningar på våra verksamhetsbehov. Därför kommer du under 2020 att träffa ett ännu mer fokuserat PBM som kan möta dina frågeställningar. Det skriver vår vd Christian Walén i sin julhälsning.

Vår vd Christian Walén önskar god jul och gott nytt år.

Världen rör sig snabbare än någonsin och nya behov och utmaningar står ständigt för dörren. Våra tankar om hur vi bygger hållbara organisationer som människor kan växa i på ett hälsosamt sätt utmanas av digitaliseringen, och vår förståelse för våra kunder måste ständigt utvecklas i takt med att det som var nyss var nytt och i framkant blir normalt.

I detta föränderliga landskap finns en konstant: människan. Trots rasande takt i teknik- och tjänsteutveckling förändras vi som varelser inte i grunden utan mekanismerna för hur vi fungerar, som individer, i team eller som hela verksamheter, är desamma.

Just därför är beteendepsykologin viktigare än någonsin. Här hittar vi lösningarna på hur vi får kunder att interagera med våra tjänster och produkter på det sätt vi önskar och hur vi når ut till fullo med vårt ledarskap för att realisera vår strategi. Här finns nycklarna till hur våra medarbetare blir engagerade med en hållbart hög prestation.

På PBM är vi övertygade om att framtidens vinnande aktörer drar fördel av att i alla led i sina verksamheter vara psykologiskt informerade, det vill säga att lösningar och initiativ grundas på en förståelse för människan. På så vis skapas strategier och processer för hållbart humankapital som verkligen får effekt, förändringsprocesser drivs långt snabbare till uppnått värde och ledarskapet och ledningsgrupper möjliggör en utvecklad verksamhet på ett nytt sätt. När allting spelar tillsammans ser vi ytterligare effekter i form av en mer hållbar, trygg och engagerad arbetsmiljö och vi vänder trenden med ökande stress och sjukskrivningar.  

För att fylla dessa skiftande behov kommer du under det nya året att möta ett starkare och mer fokuserat PBM: Vi renodlar de olika delarna av vårt erbjudande och rekryterar nya kollegor med blandade bakgrunder för att möta just dina frågeställningar. Samtidigt investerar vi stort i vårt digitala erbjudande för att kunna vara din partner på helt nya sätt.

Vi på PBM vill tacka för ett gott samarbete under året och hoppas att du, dina nära och din familj får en riktigt fin jul och ett gott nytt år.

Christian Walén, vd PBM Sweden AB

16 december 2019

Chefer viktiga för att hitta nya chefer

Chefer innehar viktiga positioner i en organisation. Nu visar forskning att de även är nyckelfigurer när det gäller att hitta och utveckla nya chefer.

Chefer är viktiga för att hitta nya chefstalanger enligt en ny studie.

Forskare vid Lunds universitet bad toppchefer i Skånes samtliga kommuner att nominera ett par linjechefer som de tyckte var duktiga på att upptäcka och utveckla nya chefer. Det blev en liten studie, där 28 linjechefer fick svara på en enkät för att undersöka hur bra de var på talangförsörjning, som forskarna kallar det.

De chefer som stod ut när det gäller att rekrytera och utveckla nya potentiella chefer jobbade för att få en nära relation till sina medarbetare, de genererade bra energi i arbetsgrupperna och de var innovativa när det gällde kompetensutveckling. De valde även medarbetare som var extra nyfikna och som letade efter utmaningar. De benämns superchefer och har en nyckelroll i en organisations möjligheter att hitta nya chefer.

Studien är liten och forskarna menar att det därför inte går att dra för klara slutsatser av den. Men deras resultat bekräftas till viss del av en liknande studie som inriktades på den privata sektorn i USA. I likhet med den svenska studien så visade det sig att närheten till medarbetarna, fokuset på deras personliga egenskaper och individuellt utformade karriärvägar var viktiga för att inspirera nya chefstalanger.

 Läs mer om studien och en intervju med en av forskarna här

12 december 2019

Handledning ger större insikter

Handledning är ett viktigt verktyg för att utvecklas, bygga upp färdigheter i arbetslivet och reda ut problem. Det kan också minska risken för arbetsrelaterad stress.
- Alla som arbetar med människor i någon form kan ha behov av handledning, för att bli bättre på att hantera de svårigheter de kan stå inför, säger Åsa Bergman Ståhl, leg. psykolog och leg. psykoterapeut vid PBM i Malmö som utbildar sig till handledare.

Åsa Bergman Ståhl jobbar vid PBM i Malmö.

Personalgrupper från olika professioner som önskar att jobba tillsammans som ett team, anställda som arbetar med människor och möter en mångfald av utmaningar, nyexaminerade som behöver stöd i att omsätta den teori de lärt sig i praktiken – det finns många olika grupper som efterfrågar handledning för att skaffa sig bättre insikter om sina arbetsinsatser.

- Ett återkommande syfte med handledning är att möjliggöra reflektion över arbetet, vilket annars kan vara svårt att få till i arbetssituationen, samt att i grupp kunna dela erfarenheter och i bästa fall underlätta gemensamma mål och samsyn, säger Åsa Bergman Ståhl.

Handledning, menar hon, ska vara en kreativ process som främjar inlärning och inte ett forum för mindre erfarna personer att ställa frågor till någon som intar en expertroll. Handledningen kan ta många former, men kärnan är själva reflektionen och att gemensamt komma fram till ett svar. Här används så kallade sokratiska frågor för att skapa insikter, men även rollspel och kortare genomgångar. Handledarna kan också titta på filmade terapeutsessioner för att göra uppskattningar av både förbättringsområden och styrkor.

- I vissa sammanhang kan vi utgå ifrån en arbetsgrupps måldokument eller liknande, för att gemensamt konkretisera hur det kan användas i den praktiska vardagen. Vilka interventioner som tillämpas varierar utifrån sammanhang och handledningens mål, berättar Åsa Bergman Ståhl.

Både universitet och privata aktörer erbjuder formaliserade utbildningar för att bli handledare, motsvarande 45 högskolepoäng. Åsa Bergman Ståhl studerar till handledare vid Lunds universitet, en utbildning som man måste vara legitimerad psykoterapeut för att bli antagen till.

- Min uppfattning är att det krävs en gedigen klinisk erfarenhet för att man ska bli en god handledare, men man är inte per automatik en god handledare för att man är en god kliniker, konstaterar Åsa.

Det är inte alltid som behovet av handledning är självklart för alla i en arbetsgrupp och Åsa Bergman Ståhl berättar om en handledning som först möttes av en aning skepsis bland de anställda.

- Men redan vid presentationsrundan framkom att det fanns flera utmaningar i deras arbetssituation som de alla tampades med. Handledningen blev ett tillfälle för dem att sammanfatta de goda strategier de använde var och en, enskilt, och att hitta gemensamma förhållningsregler att tillämpa.

I de uppföljande sessionerna jobbade de sedan med att hitta gemensamma strategier som tillsammans underlättade deras arbetssituation.

Vilka ska då söka handledning?

- Alla som arbetar med människor i någon form kan ha behov av handledning, för att bli bättre på att hantera de svårigheter de kan stå inför, menar Åsa Bergman Ståhl.

- Jag tycker att alla som är intresserade av KBT som metod och vill lära sig mer om hur det kan tillämpas i den egna verksamheten kan höra av sig till oss.

Är du intresserad av handledning? Kontakta Celina Sari Segerlund, regionchef på PBM i Malmö: celina.sari-segerlund@pbm.se

9 december 2019

Behavioural insights – ett flöde av nya insikter

Behavioural insights – att använda insikter från beteendevetenskaplig forskning för att förstå vad som påverkar människors beteenden i specifika kontexter – har börjat röna intresse även i Sverige. Och med den tilltagande digitaliseringen i både offentlig och privat sektor kommer allt fler psykologer att behövas i styrelserummen för att skapa förståelse för mänskliga beteenden. Det spår Niklas Laninge, chef för PBM Sweden AB:s nya område som just har namnet Behavioural Insights.

Niklas Laninge jobbar med behavioural insights på PBM Sweden AB.

För snart tio år sedan hörde produktdirektören på ett av Sveriges största försäkringsbolag av sig till den lilla psykologkonsultfirma som jag drev tillsammans med en grupp psykologer och psykologkandidater. Direktören hade nyligen fått upp ögonen för ämnet beteendeekonomi och således börjat läsa min blogg på ämnet. Nu ville han att alla hans produktutvecklare skulle lära sig mer om hur mänskligt beslutsfattande fungerar. Ambitionen var tydlig: våra produkter måste vara anpassade efter hur människor fungerar snarare än framställda så att människor tvingas anpassa sig efter produkterna.

Telefonsamtalet resulterade i ett samarbete mellan oss och försäkringsbolaget som sträckte sig över flera år. Sammanlagt tror jag att vi utbildade över 300 personer som primärt kom från produktavdelningarna och bolagets marknadsföringsavdelning. Gruppen fick lära sig att analysera kundbeteenden utifrån inlärningspsykologiska ramverk, de fick bekanta sig med dokumenterade tankefel och vilken roll dessa spelar i kundens liv och framförallt fick de lära sig att skapa experiment för att testa vad som påverkar kundbeteenden.

Att arbeta experimentellt är nämligen en central del inom PBM:s område Behavioral Insights, som ligger inom det nya affärsområdet Business Psychology, där jag sedan november arbetar som chef. Precis som jag och mina dåvarande kollegor gjorde för tio år sedan så hjälper vi idag företag att kasta nytt ljus på affärskritiska beteenden. Vi använder psykologisk forskning som plattform för produkt- och marknadsinnovationer och sedan testar vi dessa småskaligt.

Under min tid inom försäkringsbranschen kunde vi genom experiment bland annat visa att:

  • Ekonomiska incitament är lika effektivt (men dyrare) när det kommer till nyteckning av försäkring som ett fint brev som tackar kunden för att hen varit kund det senaste året.
  • Att fler köp av hemförsäkring blir av om man erbjuder tre storleksnivåer snarare än att kunden själv ska uppskatta bo- och biarea samt värde på lösöre.
  • Att precis som för restaurangmenyer så verkar det som att de val som är högst upp i en lista tenderar att vara de mest populära.

Så här tio år senare har intresset för behavioral insights fullkomligt exploderat – men främst internationellt. Det blir allt vanligare för privata och offentliga organisationer att anlita psykologer, beteendeekonomer och beteendevetare för att förstå och förändra användares beteenden. Det senaste året har jag bland annat fått äran att jobba med viktiga beteendeutmaningar som:

  • Hur får vi fler att gå med i organdonationsregistret?
  • Vad kan få fler att säga ifrån om de bevittnar någon form av sexuella trakasserier?
  • Hur får man människor att avstå från konsumtion idag till förmån för konsumtion av framtida mer hållbara upplevelser?

I snart tio år har psykologiska insikter tillämpats systematiskt på tuffa utmaningar. Länge har detta fält präglats av enklare förändringar av gränssnitt (annonser, mydighetsbrev, texter etc.) så kallade nudges. Det jag ser att nästa tio år kommer att präglas av är innovationer som grundar sig på vad psykologer och beteendeekonomer vet om hur människor fungerar. En sådan innovation är sparappen Dreams som fått över 500 000 människor att stå över snabba kickar till förmån för att spara till sina drömmar. Sedan dag ett har Dreams haft psykologi i sitt DNA, inte minst genom sin forskningschef Elin Hellander som hade till uppgift att se till att appens mekanismer är tydligt förankrade i vetenskapligt baserad beteendepsykologi.

På 20-talet kommer vi psykologer att ta oss ut ur terapirummet och in i styrelserummet. När allt mer av det organisationer gör går mot digitala tjänster som sitter i händerna på en konsument/medborgare kommer de inte längre ha råd att gissa sig fram kring vad människor vill ha och hur de funkar. Här behövs en gedigen förståelse för beteenden och dess drivkrafter. Här behövs en psykolog.

Sammanfattning: när passar det att arbeta med behavioral insights?

  • Du har en beteendebaserad utmaning: kunden, användaren, medarbetaren ska göra mer eller mindre av något.
  • Du har en gedigen nyfikenhet och vilja att förstå varför oönskade beteenden uppstår och varför önskade beteenden uteblir.
  • Du har förmågan att ändra på, eller skapa nya, tjänster och produkter och testa dessa under kontrollerade former för att dra slutsatser innan förändringen lanseras över hela användarbasen.

4 december 2019

80 miljoner till forskning om unga i arbetslivet

De senaste åren har de långa sjukskrivningarna ökat bland unga. Trots detta är forskningen om unga i arbetslivet begränsad. Därför satsar nu AFA Försäkring, på uppdrag av arbetsmarknadens parter, totalt 80 miljoner kronor på de två olika forskningsprogrammen Ung i arbetslivet och Att leva och arbeta med psykisk ohälsa.

Det ska forskas på psykisk ohälsa och unga i arbetslivet.

Statistik från AFA Försäkrings skadedatabas visar att psykisk ohälsa och långvarig sjukfrånvaro bland unga har ökat under åren 2010-2016. På uppdrag av arbetsmarknadens parter satsar därför AFA Försäkring totalt 80 miljoner kronor på forskning om psykisk ohälsa och unga i arbetslivet.

Totalt är det åtta forskningsprojekt som beviljats anslag för att under fyra år studera de ungas förutsättningar i arbetslivet. 40 miljoner av de satsade forskningsmedlen tilldelas FoU-programmet ”Ung i arbetslivet”. Syftet är att arbetet ska leda till konkreta åtgärder för att unga ska få en hälsosam start på sitt arbetsliv.

Lika mycket, 40 miljoner kronor, går till FoU-programmet ”Att leva och arbeta med psykisk ohälsa”.  Detta fyraåriga program ska undersöka orsaker till och åtgärder för rehabilitering och förebyggande av psykisk ohälsa bland medarbetar i privat sektor.

Läs mer om AFA Försäkrings forskningsprogram här

Läs mer om programmet Ung i arbetslivet här

3 december 2019

Motsatsbeteenden kan skapa balans i livet

Annie Möller, leg. psykolog och organisationskonsult på PBM Executive i Stockholm, berättar här om hur man kan använda sig av så kallade motsatsbeteenden för att återhämta sig i sin vardag och hitta balans i både arbete och privatliv.

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv