Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: februari 2020

25 februari 2020

Kvinnliga chefer trakasseras oftare sexuellt

Det är vanligare att kvinnor i chefspositioner blir sexuellt trakasserade än anställda längre ner i hierarkin, och de blir trakasserade både av underordnade och av sina egna chefer, visar en ny studie.
- Vi förväntade oss en högre utsatthet för kvinnor med mindre makt på arbetsplatsen. I stället fann vi det motsatta, säger professor Johanna Rickne, en av forskarna bakom studien.

Kvinnliga chefer löper stor risk att bli sexuellt trakasserade.

Forskare från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har tillsammans med japanska och amerikanska forskare studerat sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Resultaten från både Sverige, Japan och USA visade att kvinnor i chefs- och arbetsledande positioner löpte mellan 30 och 100 procents högre risk att utsättas för sexuella trakasserier.

De kvinnliga cheferna utsattes av sina egna chefer – men även av underordnade.

- Det är förvånande. Jag tänkte dels att kvinnor med makt på arbetsplatsen kan använda sin ställning för att sätta stopp för trakasserier. Jag hade också svårt att föreställa mig att underordnade vågar trakassera en chef. Men det händer ju uppenbarligen, kommenterar Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid SOFI, till tidningen Prevent.

Kvinnor i lägre chefspositioner är mest utsatta, men även kvinnliga chefer på högre positioner rapporterade i stor utsträckning att de trakasserats sexuellt. Allra mest utsatta var kvinnor som var chefer över män.

Forskarna bakom studien konstaterar att mäns och kvinnors chefskap sker på olika villkor och att sexuella trakasserier blir ett hinder för kvinnors karriär.

Läs intervju med professor Johanna Rickner om resultaten av studien om sexuella trakasserier mot kvinnliga chefer här

20 februari 2020

Chefers utmaning: släppa jobbet efter arbetstid

På bara sex år har antalet sjukdagar för chefer på grund av psykosociala orsaker ökat från 28 till 78 per 100 chefer och år och värst drabbade är kvinnliga chefer.
För chefer är det bland annat en stor utmaning att släppa jobbet efter arbetstid och inte mentalt vara kvar i jobbet och hela tiden vara i stand by-läge, menar Måns Danneman, leg. psykolog på PBM i Göteborg.

 

Måns Danneman är leg. psykolog på PBM i Göteborg.

Chefshälsorapporten 2019 visar att långtidssjukskrivningar av psykosociala skäl har ökat markant, från 28 till 78 dagar per 100 chefer och år. Långtidssjukskrivningarna har framförallt ökat hos kvinnliga chefer, men manliga chefer blir också oftare långtidssjukskrivna.

- En utmaning som chef är ju att ansvaret och kraven ofta finns kvar även efter uttalad arbetstid. För att få till god återhämtning är det dock viktigt att man får komma bort från detta då och då, helst varje dag, säger Måns Danneman, leg. psykolog på PBM i Göteborg som i många år har arbetat med förutsättningar för hållbar hög prestation och som håller utbildningar i ämnet.

- Skiljandet mellan arbete från fritid som i vissa typer av jobb kommer av sig själv blir svårare i en chefsposition. Man kanske har förtroendetid eller har kunder, samarbetspartners eller medarbetare som hör av sig utanför vanlig arbetstid, konstaterar han.

Rapporten pekar på att digitaliseringen gör det lättare att ständigt vara tillgänglig och bidrar till att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut.

- Hjärnan och kroppen måste få möjlighet att varva ner och inte ständigt behöva vara redo för att något arbetsrelaterat kan dyka upp. Det blir betydligt svårare om vi ska stå i ”stand by” för eventuella jobbmail eller jobbsamtal, säger Måns Danneman.

Han förklarar att återhämtningen hotas av att ständigt vara mentalt kvar på jobbet och att det är viktigt att flera gånger per dag varva ner, genom till exempel korta pauser eller en långsam promenad till ett möte.

- Engagemang är önskvärt, men om vi tummar på återhämtningen över för lång tid kommer engagemanget att minska, säger han.

Chefshälsorapporten visar att även om långtidsfrånvaron ökar så minskar korttidsfrånvaron. Men detta, menar analytikerna, behöver inte vara något positivt utan kan vara ett tecken på att chefer går till jobbet även fast de är sjuka och skulle behöva vara hemma några dagar.

Måns Danneman ger några viktiga, konkreta tips på hur chefer kan maximera sin återhämtning och undvika att hamna i en långtidssjukskrivning:

  • Tydliggör ditt uppdrag och din arbetsbeskrivning.
  • Skilj arbete från fritid.
  • Tillåt dig att ha lugna stunder.
  • Tillåt dig att regelbundet sänka tempot ibland. Högt tempo under kortare perioder är ofarligt, men kom ihåg också växla ner då och då.
  • Ha tråkiga stunder varje dag. Passa på när du väntar på något. Hjärnan behöver få tillfälle att inte behöva hantera stora mängder stimuli.
  • Lägg undan mobilen när du inte vill bli störd och när du vill kunna koppla av.
  • Anpassa din fysiska aktivitet utifrån dagsform. Fysisk aktivitet är vårt kraftfullaste verktyg för att hantera stress, men inte om vi pressar kroppen för hårt när den inte klarar av det.
  • Prioritera god sömn om du vill hålla i längden. Gå inte på myter om att vi endast behöver några timmars sömn per natt. Det är skillnad på att klara sig på lite sömn och på vad som gör att vi mår bra och fungerar bra i arbetet och livet i stort.
  • Tycker du inte ditt jobb är meningsfullt ens i perioder när du är pigg och utvilad? Byt arbetsuppgifter och om det inte går så byt jobb.

 Läs mer om Chefshälsorapporten 2019 här

14 februari 2020

Planering av hemarbete försvårar återhämtning

Kvinnor tar det största ansvaret för organisering av hemarbetet, vilket gör att de får det svårare att återhämta sig. Det visar ny forskning från Högskolan Kristianstad.
- Jag kan tänka mig att igenkänningsfaktorn är hög bland dem som lider av utmattningssyndrom, kommenterar Kilian Müller, leg. psykolog på PBM i Malmö.

Kilian Müller är leg. psykolog på PBM i Malmö.

En ny studie från Högskolan Kristianstad visar att det ansvar som kvinnor tar för planering och organisering av familjeliv och hemarbete försämrar möjligheterna till återhämtning, även i familjer där själva utförandet är jämlikt fördelat. Projektledningen som omger hemarbetet har fått en vetenskaplig term: tredje skiftet. I studien visade det sig att det framförallt var kvinnor mellan 30 och 45 år som hade huvudansvaret för det tredje skiftet.

- Detta är ett intressant forskningsspår och jag kan tänka mig att igenkänningsfaktorn är hög bland dem som lider av utmattningssyndrom, säger Kilian Müller, leg. psykolog på PBM i Malmö.

- Det är välkommet att man i forskning börjar belysa vilka hinder som finns för återhämtning inte bara på arbetet utan också på människors övriga tid, vilket kan öppna upp för att både förebygga och behandla stressproblematik bättre.

Han menar också att det är bra att man belyser vad som verkar vara en dold aspekt av bristande jämställdhet: det tankemässiga ansvaret över hemarbetet.

- Utifrån klinisk erfarenhet av att behandla personer med utmattningssyndrom och stressproblematik så är min uppfattning att man i KBT-behandling ofta får arbeta med att åtgärda just det som artikeln pekar på som hinder för återhämtning: att se till att ansvaret över olika aktiviteter delas i hemmet så att inte allt landar på en person. Det vill säga ökad jämlikhet även när det kommer till själva ”projektledandet” och inte bara utförandet av hemarbetet, kommenterar han.

Ulf Ericsson, biträdande professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, är en av forskarna bakom studien. Han säger att även om studien inte helt går att generalisera från då forskning från fler branscher behövs, så har de ändå lyckats peka på att just ansvaret för planering av hemarbetet gör det svårare att återhämta sig.

Ulf Ericsson menar att resultaten av studien visar att diskussionen om fördelning och planering av arbete och hur arbetet förläggs måste tas både på arbetsplatsen och i hemmet.

Enligt Kilian Müller finns det konkreta saker att göra som kan minska stressen från tredje skiftet och som hans arbete med KBT-behandling bland annat syftar till.

- Strategier för att begränsa tänkande kring göromål och aktiviteter brukar vara viktiga, så att detta inte är utspritt över hela dagen. Att tänka på vad som ska göras hemma när man är på arbetet och att tänka på arbetet när man är hemma verkar vara ett dåligt recept, konstaterar han.

Här kan du ladda ner hela studien Arbete, familjeliv och återhämtning: En explorativ studie om "tredje skiftet" 

6 februari 2020

Minskad tillgänglighet till BUP visar ny rapport

Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har försämrats och allt fler barn och unga vårdas inom psykiatrisk öppenvård. Det visar en rapport med jämförelser inom den psykiatriska vården för barn och ungdomar som Socialstyrelsen nyligen publicerat.
- Siffrorna kan tyckas dystra, men vi vet samtidigt att vårt arbete är mycket viktigt och att vi redan nu hjälper många människor varje dag, säger Magnus Hasselblad, överläkare och specialist hos Psykiatripartners i Östergötland.

Tillgängligheten till BUP har minskat drastiskt.

Rapporten Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga gavs ut i december 2019 och är den första öppna jämförelsen som följer upp psykiatrisk vård och behandling av barn och unga. Den går igenom ett trettiotal indikatorer och mått över regionala skillnader inom bland annat vård och behandling, läkemedelsanvändning och tillgänglighet till vård. Den tittar också på skillnader mellan kön och olika åldersgrupper.

Rapporten visar bland annat att tillgängligheten till BUP har minskat kraftigt. Mellan 2010-2015 fick 90 procent eller mer av de sökande en första bedömning inom 30 dagar, 2018 hade det nationella genomsnittet fallit till 62 procent. Samtidigt har antalet barn och unga som vårdas inom psykiatrisk öppenvård ökat generellt mellan 2013-2017, där även allt fler barn vårdas för depression eller ångestsyndrom.

Psykiatripartners barn- och ungdomsmottagning i Östergötland, som är en del av PBM Sweden AB sedan början på 2019, märks det ökade behovet av vård.

- Förändringarna för vår kliniska vardag på Psykiatripartners följer tydligt mönstret i övriga landet. I Östergötland har utredningsköerna för neuropsykiatriska diagnoser varit mycket långa, något som märks väl, säger Magnus Hasselblad, överläkare och specialist i barn- och ungdomsmedicin samt i barn- och ungdomspsykiatri hos Psykiatripartners.

Samtidigt lyckas Psykiatripartners att möta vårdgarantins tidsramar på alla sina fyra BUP-mottagningar genom ett strukturerat och välplanerat arbetssätt.

- Den största utmaningen är att kunna bibehålla både en god tillgänglighet och kvalitet även när tillflödet kontinuerligt ökar och dessutom innebär temporärt ganska markanta toppar.

- Vi försöker ständigt förbättra hela strukturen kring dessa flöden av patienter, genom att göra kloka och professionella bedömningar från första början och försöka tänka i termer av ”funktions- och måendemässiga förbättringar” snarare än att placera våra patienter i passivt köande, förklarar Magnus Hasselblad.

Här har Psykiatripartners samarbete med andra vårdinstanser som till exempel barnhälsovården, skolhälsovården och socialtjänsten en betydelsefull roll och Magnus Hasselblad menar att det samarbetet ständigt uppdateras och vidareutvecklas. Psykiatripartners föräldrautbildningar är också ett viktigt verktyg för att snabbare kunna skapa bättre mående. Utbildningarna är inte enbart kopplade till specifika diagnoser, utan tar avstamp i mer generella symptom och problemområden i vardagen.

Socialstyrelsen visar att de regionala skillnaderna i tillgänglighet är stora. Andelen barn mellan 0-17 år som får en första bedömning vid BUP inom 30 dagar varierar mellan 29 och 95 procent. Bäst till ligger Gotland följt av Skåne, medan Västerbotten visar sämst resultat. Även när det gäller möjligheten att erbjuda en påbörjad utredning eller behandling skiljer sig regionerna stort åt och siffrorna varierade mellan 31 och 97 procent år 2018.

- Siffrorna kan tyckas dystra, men vi vet samtidigt att vårt arbete är mycket viktigt och att vi redan nu hjälper många människor varje dag, säger Magnus Hasselblad.

- Det behövs ett fortsatt engagemang, kraft och resurser till den fortsatta utvecklingen av vårt arbete. Det krävs också att vi fortsätter brinna för det vi gör – nämligen att se människor i den kontext de befinner sig i och med våra kunskaper och erfarenheter bidra till att minska psykisk ohälsa likväl som att uppmuntra och stötta hälsobefrämjande aktiviteter och beteenden.

Ladda ner rapporten Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga här

4 februari 2020

Mindfulness i skolan ger goda resultat

Internationella skolan ISGR i Göteborg är en av flera skolor som infört praktik av mindfulness för eleverna. Resultatet har blivit att eleverna kan fokusera mycket bättre och konflikterna har minskat ordentligt.
- Studier visar att mindfulness leder till bättre relationer i grupper, kommenterar Kristin Tollstedt, leg. psykolog på PBM i Stockholm.

Läraren Camilla Martinsson vid Internationella skolan ISGR har utbildat sig till mindfulnessinstruktör och praktiserar mindfulness i tre mellanstadieklasser under tio minuter varje dag. För SVT Väst berättar hon att skolan sett "otroliga resultat" när det gäller elevernas förmåga att fokusera och förstå uppgifter och dessutom har konflikterna minskat. 

- Vi har sett otroliga resultat. Det är mycket färre sociala konflikter. De kan följa med i resonemang och hänger med på ett annat sätt, säger Camilla Martinsson till SVT Väst.

Och skolans resultat ligger helt i linje med den forskning som finns på området. 

Mindfulness handlar i grund och botten om att öva upp sin förmåga att ha sin uppmärksamhet i nuet, att fokusera på det som sker här och nu, göra en sak i taget och vara medvetet närvarande – snarare än att tappa bort sig, bli distraherad eller impulsivt börja med annat än det man hade bestämt från början.

- Den förmågan är grundläggande när det gäller de flesta aktiviteter i skolan: att sitta och lyssna, ta in kunskap, hålla fokus och motstå impulser och distraktioner. Därför är det en jättebra idé att lära barn att stanna upp och göra mindfulnessövningar i skolan.

Det säger Kristin Tollstedt, leg. psykolog och organisationskonsult på PBM Executive i Stockholm. Hon har en doktorsexamen i klinisk psykologi från University College London, där hon disputerade på mindfulness-baserad kognitiv terapi.

Kristin Tollstedt är leg. psykolog och organisationskonsult på PBM i Stockholm.

Hon berättar att våra hjärnor är plastiska – de förändras och påverkas av vad vi gör. Hjärnskanningsstudier visar att regelbunden mindfulnessmeditation leder till ökad aktivitet i delar av hjärnan som hanterar självkontroll, fokus och konsekvenstänk, och till minskad aktivitet i den delen av hjärnan som aktiveras vid negativa känslor.

- Vi ger alltså barnens hjärnor extra goda förutsättningar att väl hantera en snabbt snurrande värld och en kravfylld tillvaro om vi implementerar mindfulness i skolan, säger hon.

Det finns flera stora internationella studier som visar att praktik av mindfulness i skolan påverkar barn, deras beteende, mående och prestation på ett positivt sätt.

- Studier visar också att mindfulness leder till bättre relationer i grupper, något vi tror är kopplat dels till ökad empati och medkänsla, och säkert också till det faktum att vi blir mindre stressade och impulsiva, vilket kan leda till en lugnare stämning och bättre samarbete.

- Sammanfattningsvis är det en mycket enkel sak att implementera och något som kan ha omfattande positiva effekter för individen och gruppen i klassrummet – så det är uppmuntrande att höra att man implementerar mindfulness med skolbarn i Sverige! avslutar Kristin Tollstedt.

Här berättar Kristin Tollstedt mer om mindfulness 

 Kristin föreläser även om mindfulness. Vill du veta mer? Kontakta henne på: kristin.tollstedt@pbm.se

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv