Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: maj 2020

27 maj 2020

Stor ökning av besök till psykiatrin

Antalet besök till psykiatrin ökade kraftigt mellan åren 2016-2019, visar en ny undersökning från Sveriges kommuner och regioner (SKR). I en internationell jämförelse ligger Sverige bland de länder med störst antal patienter per invånare som varit i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller vuxenpsykiatrin.

Mellan 2016 och 2019 ökade antalet besök till BUP och vuxenpsykiatrin med drygt 920 000, rapporterar SKR. BUP stod för den största ökningen på 33 procent medan besöken till vuxenpsykiatrin ökade med 16 procent. Men även antalet unika besökare har ökat, där 55 000 fler personer vände sig till vuxenpsykiatrin och 12 000 fler till BUP.

Antalet besök till både vuxenpsykiatrin och BUP har ökat.

− Stora och viktiga satsningar har gjorts inom psykiatrin, både av regeringen under de här tre åren och genom att regionerna gjort betydande insatser. Dessa satsningar måste fortsätta för att vi ska kunna möta de ökande behoven, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef för psykisk hälsa på Sveriges kommuner och regioner (SKR), i ett pressmeddelande.

I en internationell jämförelse med 13 andra länder ligger Sverige bland de högsta när det gäller antal patienter som har varit i kontakt med BUP eller vuxenpsykiatrin. När det gäller antal läkare ligger Sverige högst för BUP och över medel för vuxenpsykiatrin i jämförelsen. Däremot ligger Sverige ”klart lägst av alla” när det gäller bemanningen av sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrin – men högst inom BUP, konstaterar SKR.

− I jämförelsen med andra länder står sig Sverige relativt väl, men det finns samtidigt mycket kvar att göra för att minska den psykiska ohälsan, säger Ing-Marie Wieselgren.

14 maj 2020

Tre sätt att påverka beteenden för att minska spridning av coronaviruset

Hur väl vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer under coronapandemin har stor betydelse för hur mycket viruset sprids.
Nu syns tecken på att Sverige följer rekommendationerna sämre än tidigare. Men det går att få tillbaka följsamheten. Vår psykolog och managing director Niklas Laninge listar här tre sätt som kan påverka våra beteenden och därmed smittspridningen.

Den 24 mars skrev jag ett inlägg här på bloggen som listade en rad psykologiskt informerade strategier vars syfte var att öka efterlevnaden av de rekommendationer som kommer från bland annat Folkhälsomyndigheten (FHM) för att försöka minska spridningen av coronaviruset. Redan då kunde jag (och många experter inom fältet beteendedesign) se en rad psykologiska utmaningar kring långsiktig följsamhet:

  • Otydlig feedback kring önskade beteenden ger upphov till osäkerhet: Har vårt handlande bidragit till minskad smittspridning eller inte?
  • Svag belöning: vi gynnas sällan omedelbart av att följa rekommendationerna.
  • Diskontering: när belöningar av beteenden ligger i framtiden väger de mindre, medan omedelbara belöningar väger tyngre.

Sedan mitt inlägg har vi i Stockholm kunnat se en nedgång av resande inom kollektivtrafiken med 70 procent, efterfrågan av gymutrustning för hemmet har fullkomligt exploderat och flera branscher är på väg att totalt försvinna. Redan tidigt in i pandemin kunde Behavioural Insights Team i Storbritannien rapportera om att följsamheten hos yngre män var skrämmande låg. Nu verkar det dessvärre som att många andra också börjar slarva med sina coronarelaterade beteenden.

Den 11 maj rapporterade SVT om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ser flera tecken på att svenskarnas uthållighet börjar tryta. Själv har jag kunder inom upplevelsebranschen, trafikförvaltning och dagligvaruhandeln som vittnar om samma sak – och de är givetvis inte nöjda med utvecklingen. Alla har de samma fråga: Vad kan vi göra för att bryta trenden och återigen få kunderna att bete sig rätt?

Niklas Laninge är psykolog och managing director på PBM.

Ovanstående utmaning är ett minst sagt smarrigt konsultuppdrag som kräver sin beteendeanalys för att identifiera exakt rätt åtgärder. Jag ser dock ett par generella åtgärder som kan öka den sociala distanseringen på flera arenor.

Gör riskerna mer påtagliga

Virus och dess risker är inget som syns här och nu, så det är inte konstigt att vi inte styrs mer av dem. Här föreslår jag att de som äger centrala arenor där följsamheten är låg (butiker, bussar, restauranger, barer, etc) ser till att göra pandemin mer påtaglig. Jag talar om handtag som folierats med bilder på coronaviruset, om förinspelade hostljud i bussar och om affischer på restaurangtoaletter med texten ”Förra veckan stängde fem restauranger på grund av slarv med FHM:s rekommendationer – snälla håll avstånd så att vi kan hålla öppet”.

Ja, förslagen är drastiska och kanske inte så trevliga men de är nödvändiga.

Variera budskapen

Precis som de flesta av oss har lärt oss att ignorera säkerhetsgenomgången på flyget har vi sedan länge lärt oss att ignorera markeringar i marken som uppmanar oss att hålla avstånd. Detsamma gäller förinspelade meddelanden i butiker i stil med ”med tanke på rådande situation ber vi dig att hålla avstånd”. I hörlurens tidevarv kan man redan från början ifrågasätta effekten av ljuduppmaningar, men det får vi fördjupa oss i nästa gång.

Här måste butiker, kollektivtrafik och restauranger (men också FHM) börja variera sitt budskap och uppmaningar. Vi har som sagt vant oss och slutat reagera på dem. Istället för linjer i marken och lappar på toaletter är det dags att veckovis flytta placering, text, bildval och kanske avsändare.

Återigen talar vi om insatser som är både dyrare och mer krävande än det vi sett hittills – men de är nödvändiga.

Addera friktion

När jag är ute och utbildar i beteendedesign brukar jag lite skämtsamt säga att vi människor följer minsta motståndets lag. Små hinder i vardagen brukar därför ha skrämmande stor effekt på våra beteenden. I mitt nyhetsbrev skrev jag för några veckor sedan om butiken som tagit bort pinnarna som skiljer dina varor från kunden bakom. Effekten blev att kunden bakom lydigt väntade tills kassören scannat alla varor innan kunden la upp sina varor på bandet.

Att addera friktion handlar om att göra det svårare att göra fel. Det nummerlappssystem mitt lokala café har infört gör att vi kunder numera lydigt väntar ute istället för att trängas inne i butiken – något jag garanterat annars hade gjort en dag som denna (13:e maj) då det snöar i Stockholm. Matbutiker skulle å sin sida kunna addera friktion genom att göra det dyrare att handla under rusningstid. Kollektivtrafiken kanske skulle kunna återinföra bussremsan för alla oss som inte har samhällskritiska jobb. Vi beteendekonsulter kanske bara ska få ha tio bussresor per månad?

Okej, nu hör jag att det börjar låta lite väl drakoniskt – men visa mig kurvor som plattas till och ökad, istället för minskad, social distansering så lovar jag att nästa inlägg kommer att handla om mer lättsamma råd.

Sammanfattning

  • Följsamheten kring FHM:s rekommendationer verkar minska – helt i linje med vad man kunnat ana givet de psykologiska drivkrafter som påverkar dessa beteenden.
  • Ökad följsamhet handlar inte om att uppmana människor att ”hålla ut” – nu behöver vi smartare och hårdare beteendedesign.
  • Givna insatser handlar om att addera friktion, göra risker mer påtagliga samt att skapa mer varierande kommunikation.

8 maj 2020

Mångfald och inkludering - ett vinnande koncept

Mångfald och inkludering är mer än bara policys eller fina ord - det måste byggas in i ett företags kultur. Lyssna på vår managing director Sofia Falk, som pratar initierat om mångfald i detta poddavsnitt!

Sofia Falk är managing director på PBM.

Ett team med mångfald där medlemmarna känner sig trygga i att deras åsikter har betydelse öppnar upp för en stor mängd möjligheter och en stor mängd sätt att ta sig an utmaningar. Faktum är att starka, diversifierade team alltid skapar bättre resultat än homogena team.

Det menar vår managing director Sofia Falk, som gästar podden WOW för att prata om hur viktigt det är med mångfald och inkludering för framgångsrik innovation.

Inkludering och mångfald handlar om att spegla vad som finns på utsidan – på företagets insida. Och det handlar definitivt om mer än bara välskrivna policys och representation. Det finns inga enkla quick-fixes för att nå dit – det krävs ett långsiktigt och motiverat arbete med att förändra en organisations hela kultur. Men vinsterna kan å andra sidan bli oändliga.

Sofia Falk har arbetat i många år med att stötta företag i deras resor mot större inkludering och har varit rådgivare åt FN och den svenska regeringen, bland många andra. Lyssna på den här podden – möjligheten finns att du får lära dig något helt nytt om inkludering och mångfald!

Här kommer du till WOW Podcast #6: Inclusion and diversity fosters innovation

4 maj 2020

Coronapandemins effekter på den psykiska hälsan

Mycket pekar på att den psykiska ohälsan kommer att öka på både kort och lång sikt på grund av coronapandemin. Hur mycket och vilka effekter vi kommer att se är svårt att säga, men med hjälp av studier från andra epidemier och kriser går det att ge en prognos.

Vårdpersonal riskerar ökad psykisk ohälsa under coronapandemin.

Många upplever just nu stor stress på grund av coronapandemin och på kort sikt kan isoleringen och oron inför viruset leda till negativa konsekvenser för den psykiska hälsan, där de som redan lider av psykisk ohälsa är extra sårbara. Det skriver Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i en rapport över de förväntade kort- och långsiktiga effekterna av coronapandemin på folkhälsan.

Forskarna menar att det är svårt att veta hur stor påverkan coronapandemin kommer att få på den psykiska hälsan, särskilt som vi ännu inte vet hur utdragen pandemin kommer att vara. Men utifrån tidigare studier går det att få en fingervisning om vilka psykologiska effekter vi kan förvänta oss.  

Med erfarenhet från de studier som gjordes under och efter epidemin med lungsjukdomen sars 2003 konstaterar rapportförfattarna att bland riskfaktorerna som kan skapa psykisk ohälsa, särskilt PTSD och depression, finns långa perioder av isolering, att någon man känner är infekterad samt minskad eller redan låg inkomst. Vårdpersonal oroade sig för att själva bli smittade och för att smitta sina familjer och depressionssymtom som trötthet, sömnsvårigheter, irritation och minskad aptit rapporterades bland dessa.

Att barn under den nuvarande coronapandemin måste stanna hemma från skolan på grund av minsta lilla förkylningssymptom kan öka stressen för många barnfamiljer och med det risken för utsatthet och våld mot barn. Gymnasieelever med inlärningssvårigheter och nyanlända elever som måste studera hemifrån kan ha svårt att klara detta, vilket kan få negativa konsekvenser för både betyg och den psykiska hälsan. I Region Stockholm har planerad vård och operationer i många fall skjutits på framtiden, vilket kan skapa ångest och depressiva besvär hos de patienter som nu får vänta längre.

På lång sikt finns risk för ökad psykisk ohälsa i spåren av en ekonomisk kris, där även barn till föräldrar med ökade ekonomiska svårigheter kan drabbas av försämrad psykisk hälsa.

Patienter som vårdats i intensivvården riskerar besvär som PTSD och depression och hos vårdpersonal finns ökad risk för utmattningssyndrom, ångest och PTSD, enligt studier som behandlar sarsepidemin.

Rapportförfattarna avslutar med att ge rekommendationer till beslutsfattare:

  • Smittade personer och personer med risk att föra vidare smitta som är i fysisk isolering eller riskgrupper som rekommenderats att isolera sig behöver tydlig information för att förstå situationen och syftet med isoleringen.
  • Boenden och bostadsområden som är särskilt utsatta för sjukdom, eller grupper där de ekonomiska konsekvenserna varit hårdast bör uppmärksammas och erbjudas extra stöd.
  •  Screening för upplevt våld i hemmet bör ökas inom verksamheter för första linjens psykiska ohälsa och barn- och ungdomspsykiatri.
  • Patienter som slutenvårdats för covid-19 bör erbjudas screening för akuta stressyndrom och samtal kring vanliga reaktioner vid livshotande tillstånd.
  • Även längre tid efter vårdtillfället kan det vara aktuellt att följa upp patienter som har fortsatta svårigheter, till exempel symtom på maladaptiv stress.
  • Vårdpersonal behöver stöd för att hantera den svåra situation de befinner sig i idag. De behöver också känna trygghet kring skyddsutrustning.

Läs hela rapporten Coronapandemin och psykisk hälsa – en prognos om kort- och långsiktiga effekter

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv