Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Arkiv: juni 2020

17 juni 2020

Psykisk ohälsa ökande andel av sjukskrivningar

Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa utgör en ökande andel av sjukfallen, visar siffror från Försäkringskassan, som även konstaterar att det inte finns några tecken på att antalet sjukskrivningar till följd av psykiatriska diagnoser kommer att börja minska väsentligt.

Kilian Müller är leg. psykolog på PBM i Malmö.

Mellan 2010 och 2019 har andelen sjukfall på grund av psykiatriska diagnoser ökat från 32 procent till 49 procent, enligt färska siffror från Försäkringskassan. 2019 sjönk antalet sjukfall som helhet med tre procent, men mindre för psykiatriska diagnoser än för övriga diagnoser och i åldersgruppen 30-39 år ökade sjukfallen med psykiatriska diagnoser, med en överrepresentation av kvinnor, rapporterar tidningen Prevent.

- Ökningen av psykisk ohälsa är olycklig. Det är viktigt att se till att människor söker hjälp då det finns effektiva psykologiska behandlingar. Det är också viktigt att psykologisk behandling görs tillgänglig, till exempel med fler psykologer på vårdcentralerna, kommenterar Kilian Müller, leg. psykolog på PBM i Malmö.

Men han ser också att det tagits steg i rätt riktning:

- En positiv utveckling är att internetbehandling för olika former av psykisk ohälsa blivit mer tillgänglig och att det finns evidens för dess effektivitet.

Bland de yrkesgrupper där de anställda har störst risk för att bli sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa finns sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och socialsekreterare, alltså kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor.

Försäkringskassan menar att ingenting tyder på att sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa kommer att minska, utan ser tvärtom en risk för att minskade resurser i kommunerna kommer leda till ökade sjuktal bland de anställa inom kvinnodominerade välfärdsyrken.

- Det finns ett uppenbart behov av att forska på och implementera preventiva insatser framöver, både när det kommer till att öka färdigheter hos individer att hantera olika stressorer och att se till att våra arbetsplatser främjar vår psykiska hälsa och ett hållbart arbetsliv, säger Kilian Müller.

Läs mer om Försäkringskassans rapport om sjukskrivningar och psykisk ohälsa här

15 juni 2020

Förebygg psykisk ohälsa under coronakrisen

Coronakrisen har skapat en kraftigt ökad risk för olika former av psykisk ohälsa och hög sjukfrånvaro bland personal inom vård och omsorg. Därför föreslår vi att arbetsgivare med personal i samhällsbärande yrken ges utökat stöd genom ett undantag i det nuvarande taket för det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet.

Mandus Frykman, affärsområdeschef, debatterar i Dagens Medicin.

Coronakrisen har skapat en kraftigt ökad risk för psykisk ohälsa och hög sjukfrånvaro hos personal i vård och omsorg. Behovet av förebyggande och rehabiliterande insatser är stort.

Men idag är bidraget för samtalsstöd och rådgivning från specialister inom exempelvis psykisk ohälsa begränsat till 200 000 kronor per arbetsgivare och år – vilket utesluter många hårt ansatta medarbetare hos stora arbetsgivare inom vård och omsorg.

Därför borde regeringen under en avgränsad tidsperiod ta bort begränsningen om 200 000 kronor för arbetsgivare inom samhällsbärande verksamheter där behovet av förebyggande insatser är stort.

Det skriver vår affärsområdeschef för Hållbart arbetsliv, Mandus Frykman i Dagens Medicin.

12 juni 2020

Styrelser kan främja hälsosamma arbetsplatser

Bolagsstyrelser har stor betydelse för att bygga hälsosamma och hållbara arbetsplatser. Än så länge saknas generellt ett systematiskt synsätt på arbetsmiljöfrågor i styrelser, men det finns sätt att förbättra detta. Vår affärsområdeschef Mandus Frykman ger här några viktiga tips.

Mandus Frykman är affärsområdeschef på PBM.

Vår affärsområdeschef för Hållbart arbetsliv på PBM, Mandus Frykman, var med och initierade ett forskningsprojekt om bolagsstyrelsers roll i att skapa hälsosamma och säkra arbetsplatser och han är även en av forskarna som genomfört projektet.

Forskningsprojektet genomfördes under 2016–2019 vid Karolinska Institutet och finansierades av AFA Försäkring.

Nu har en idésamling som bygger på resultaten från forskningsprojektet utarbetats av forskarna i samarbete med erfarna styrelseledamöter. Syftet är att ge inspiration till styrelser som vill stärka sitt inflytande över hur arbetet med hälsa och säkerhet bedrivs i verksamheten.

Vad kan styrelser göra för att främja hälsosamma arbetsplatser?

- Ett av rapportens huvudfynd är att både vad man diskuterar i styrelserummet och hur man diskuterar det utgör styrsignaler för verksamheten. Till exempel ser vi att styrelser som lägger frågor om hälsa och säkerhet tidigt på styrelsens agenda och ger frågan tid och utrymme vid alla eller många styrelsemöten har en större påverkan. Vi ser också att styrelsers arbetsmiljökompetens ökar styrelsens förmåga att göra en informerad prioritering av hälsa och säkerhet i relation till andra av styrelsens frågor, säger Mandus Frykman.

Hur kan man få styrelser att bli aktiva i arbetet för hälsosamma arbetsplatser?

- Prioritering av styrelsens agenda bör underbyggas av frågans värde för verksamheten. Min uppfattning är att styrelser bör se till att de har bra underlag som redogör för ekonomiska och legala aspekter av hälsa och säkerhet, kommenterar Mandus Frykman.

Detta, menar han, kan handla om att sammanställa direkta och indirekta kostnader för sjukfrånvaro som resultat av en ohållbar arbetsmiljö, ”dolda” kostnader i produktivitetstapp till följd av sjuknärvaro och problem i arbetsmiljö och organisation, varumärkesrisker relaterat till exempelvis säkerhet och employer branding frågor.

- Många styrelser och företagsledningar tittar på sjukfrånvaro, vilket ger begränsad information. En nyckelperson som verkar i en dålig arbetsmiljö och har symtom på ohälsa är inte alltid sjukskriven, men producerar inte utifrån sin fulla potential. Hen är så kallat sjuknärvarande, säger Mandus Frykman.

- Beroende på hur central personens arbete är för andra och för affären är de indirekta kostnaderna för arbetsgivaren ofta stora. Generellt är den ekonomiska påverkan av sjuknärvaro och problem i arbetsmiljön betydligt större än de synliga kostnaderna för sjukfrånvaro.

Vilka viktiga iakttagelser gjorde ni i projektet?

- Ett intressant fynd är att enskilda styrelsemedlemmars och ägares inställning till hälsa och säkerhet verkar ha stor betydelse. Detta pekar på att det än så länge saknar ett utpräglat systematiskt förhållningssätt till frågan och att personliga erfarenheter har betydelse, konstaterar Mandus Frykman.

- Ett annat intressant fynd var att vissa styrelser använder arbetstagarrepresentanter i styrelsen för att öka sin egen förståelse för arbetsmiljöfrågor och därmed överbrygga informationsasymmetrin mellan styrelse och verksamhet.

Ladda ner idésamlingen om styrelsers betydelse för hälsosamma arbetsplatser här

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv