Stäng
Hitta till oss
Våra digitala tjänster
Psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser beräknas kosta samhället 70 miljarder kronor per år. Debattörerna skriver att vi i dag – efter långvarig systematisk forskning – har stor kunskap om hur psykisk ohälsa framgångsrikt kan behandlas. För de flesta typer av psykisk ohälsa (största diagnosgrupperna är depression och ångestsyndrom) är det psykologisk behandling som har starkast evidens. Behandlingar som är relativt korta och samhällsekonomiskt lönsamma och som är rekommenderade av Socialstyrelsen.
Var tredje till fjärde patient inom primärvården lider av kliniskt signifikant psykisk ohälsa, men ytterst få blir erbjuden evidensbaserad psykologisk behandling. Något som kan relateras till den minimala tillgången till psykologer. Som exempel kan en vårdcentral ha en psykolog per 5000 listade patienter eller ingen psykolog alls. Istället för att öka tillgången till evidensbaserade psykologiska behandlingar finns det nu de som föreslår att vi istället ska satsa på snabbutbildningar och enklare samtalsstöd som kan utföras av personer med bred social och kulturell kompetens. Det vill säga inte behandlingar utförda av legitimerade psykologer eller psykoterapeuter.
Debattörerna skriver att en motsvarande idé aldrig skulle kunna uppkomma om det rörde sig om kroppslig sjukdom. Det skulle vara som att ge kroppsligt sjuka personer en ”ihopblandad tablett” som vare sig är grundad på forskning eller utvärdering. Vad som behövs är istället avsevärt fler legitimerade psykologer som kan genomföra evidensbaserade behandlingar. För varför ska personer med psykisk ohälsa undantas rätten till vård som bevisligen är effektiv?
Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/16/manga-personer-ar-undantagna-ratten-till-effektiv-sjukvard/