Stäng
Hitta till oss
Våra digitala tjänster
Åsa Bergman Ståhl jobbar vid PBM i Malmö.
Personalgrupper från olika professioner som önskar att jobba tillsammans som ett team, anställda som arbetar med människor och möter en mångfald av utmaningar, nyexaminerade som behöver stöd i att omsätta den teori de lärt sig i praktiken – det finns många olika grupper som efterfrågar handledning för att skaffa sig bättre insikter om sina arbetsinsatser.
- Ett återkommande syfte med handledning är att möjliggöra reflektion över arbetet, vilket annars kan vara svårt att få till i arbetssituationen, samt att i grupp kunna dela erfarenheter och i bästa fall underlätta gemensamma mål och samsyn, säger Åsa Bergman Ståhl.
Handledning, menar hon, ska vara en kreativ process som främjar inlärning och inte ett forum för mindre erfarna personer att ställa frågor till någon som intar en expertroll. Handledningen kan ta många former, men kärnan är själva reflektionen och att gemensamt komma fram till ett svar. Här används så kallade sokratiska frågor för att skapa insikter, men även rollspel och kortare genomgångar. Handledarna kan också titta på filmade terapeutsessioner för att göra uppskattningar av både förbättringsområden och styrkor.
- I vissa sammanhang kan vi utgå ifrån en arbetsgrupps måldokument eller liknande, för att gemensamt konkretisera hur det kan användas i den praktiska vardagen. Vilka interventioner som tillämpas varierar utifrån sammanhang och handledningens mål, berättar Åsa Bergman Ståhl.
Både universitet och privata aktörer erbjuder formaliserade utbildningar för att bli handledare, motsvarande 45 högskolepoäng. Åsa Bergman Ståhl studerar till handledare vid Lunds universitet, en utbildning som man måste vara legitimerad psykoterapeut för att bli antagen till.
- Min uppfattning är att det krävs en gedigen klinisk erfarenhet för att man ska bli en god handledare, men man är inte per automatik en god handledare för att man är en god kliniker, konstaterar Åsa.
Det är inte alltid som behovet av handledning är självklart för alla i en arbetsgrupp och Åsa Bergman Ståhl berättar om en handledning som först möttes av en aning skepsis bland de anställda.
- Men redan vid presentationsrundan framkom att det fanns flera utmaningar i deras arbetssituation som de alla tampades med. Handledningen blev ett tillfälle för dem att sammanfatta de goda strategier de använde var och en, enskilt, och att hitta gemensamma förhållningsregler att tillämpa.
I de uppföljande sessionerna jobbade de sedan med att hitta gemensamma strategier som tillsammans underlättade deras arbetssituation.
Vilka ska då söka handledning?
- Alla som arbetar med människor i någon form kan ha behov av handledning, för att bli bättre på att hantera de svårigheter de kan stå inför, menar Åsa Bergman Ståhl.
- Jag tycker att alla som är intresserade av KBT som metod och vill lära sig mer om hur det kan tillämpas i den egna verksamheten kan höra av sig till oss.
Är du intresserad av handledning? Kontakta Celina Sari Segerlund, regionchef på PBM i Malmö: celina.sari-segerlund@pbm.se