Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Kategori: ADHD

19 augusti 2019

Studie visar: Autism kopplat till kraftigt ökad risk för självmord

En populationsbaserad studie från Karolinska Institutet visar att risken för självmordsförsök och självmord är betydligt högre bland dem som har en autismspektrumdiagnos jämfört med befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk har kvinnor som förutom autism även har adhd. Resultatet av studien är ett viktigt observandum för hälso- och sjukvården.

Att många individer med autism även lider av psykisk ohälsa är välkänt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet (KI) analyserat data för cirka 55 000 individer med en autismspektrumdiagnos och jämfört med data för cirka 270 000 kontrollpersoner - individer från den generella svenska populationen. Resultatet av studien visar att risken för självmord och självmordsförsök är mycket högre bland dem med autism, något som är en viktig information till alla som arbetar kliniskt i hälso- och sjukvården.

Forskarna har även analyserat olika grupper med autism - individer med, respektive utan intellektuell funktionsnedsättning eller adhd – samt genomfört könsspecifika analyser. Här visar resultaten att personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning har högst risk för självmordsbeteenden, framför allt om de samtidigt har adhd. Störst risk har kvinnor.  

Enligt Tatja Hirvikoski, docent vid KIND (Center for Neurodevelopmental Disorders, KI) och institutionen för kvinnor och barns hälsa, innebär resultaten att kvinnor med både autism och adhd har tio gånger högre risk för självmordsförsök jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen. Dessa kvinnor har dessutom ännu högre risk för så kallat fullbordat självmord, vilket är mycket oroande.

I studien kunde forskarna även identifierade att personer med autism som samtidigt hade depression, ångest eller beroendesjukdom hade högre risk för såväl självmordsförsök som självmord. Resultaten av studien är enligt Tatja Hirvikoski en tydlig signal till hälso- och sjukvården om vikten av att uppmärksamma, utreda och behandla psykiatriska sjukdomar hos individer med autism.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/28/autism-kopplat-till-kraftigt-okad-risk-for-sjalvmordsbeteenden/

3 juli 2019

Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för adhd och autism

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen finns det geografiska skillnader när det gäller utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga i landet. Myndigheten har därför påbörjat ett arbete med att ta fram nationella kunskapsstöd för i första hand adhd och autismspektrumtillstånd.

Socialstyrelsen har fått ett uppdrag av regeringen att utreda behovet av nationella kunskapsstöd för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga. Myndigheten har, efter bland annat en dialog med vårdprofessionen och skolan, sett att det finns geografiska skillnader i landet både vad gäller utredning och behandling.

För att till exempel kunna förebygga ångest, depression och frånvaro från skolan är det viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser liksom med ett multiprofessionellt omhändertagande, enligt myndigheten.  

– Vi planerar för att riktlinjerna i första hand kommer att innefatta adhd och autismspektrumtillstånd, och gälla alla åldrar. Riktlinjerna ska bidra till en mer enhetlig klinisk praxis och förbättrad god vård och omsorg för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Nationella riktlinjer vid Socialstyrelsen.

Läs mer här: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nationella-riktlinjer-tas-fram-for-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/

 

1 juli 2019

Kraftsamling för barn och ungas psykiska hälsa

Flera tunga aktörer kraftsamlar nu för att komma till rätta med den ökande psykiska ohälsan. Det rapporterar tidningen Dagens Medicin från Almedals-seminariet ”Hur tar vi gemensamt ansvar för barn och ungas psykiska hälsa?” – ett seminarium som arrangerades av statliga forskningsinstitutet Rise.

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, vill se större kraft i regionernas långsiktiga arbete för att främja den psykiska hälsan och kommer därför att starta en nationell arena för att bland annat samla och sprida goda exempel. Det meddelade Anders Knape (M), ordförande i SKL, under seminariet. Kraftsamlingen, som börjar med en kick-off den 9 september, kommer att ledas av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren, SKL.

Enligt Susanne Nordling (MP), regionråd och ansvarig för psykiatri i Region Stockholm, kommer regionen att införa terapimottagningar med digitala verktyg på alla vårdcentraler. Mottagningarna ska bemannas av sjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Idén, som är hämtad från London, innebär i korthet att vårdcentralerna ska bli en sambandslänk för hela familjen.

Genom att stärka primärvården i Stockholm är målet att barn- och ungdomspsykiatrin ska få mer resurser att lägga på dem med större problem. Regionen uppger att de kommer att samla alla vårdcentraler under hösten för att skapa en primärvårdsstrategi som ska införas i verksamheterna under mandatperioden.

Under seminariet berättade även kommunalrådet i Norrköping, Lars Stjernkvist (S), om kommunens framgångar med sociala investeringar för att minska den psykiska ohälsan. Enligt Stjernkvist har åtta av tio projekt varit framgångsrika – särskilt satsningen på familjehemsplacerade barn som idag visar sig ha bättre skolresultat än snittet i kommunen.

Läs hela artikeln här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/07/01/flera-kraftsamlingar-for-psykisk-halsa/

13 maj 2019

Orsaker och tidig upptäckt av autism – det säger forskningen

Karolinska Institutet skriver i en artikel att forskarna nu långsamt börjar komma allt närmare en förståelse för orsakerna bakom autism. Forskningsfokus ligger dock inte enbart på orsakerna bakom tillståndet. Frågan om hur man så tidigt som möjligt ska hitta och ta hand om dagens autistiska barn är lika prioriterad.

Ett flertal namnkunniga forskare har intervjuats om var vi befinner oss idag när det gäller kunskapen om autism: Om orsakerna bakom tillståndet, om vikten av tidig upptäckt och behandling samt om hur forskarna vid Autismcenter lär föräldrar och förskolebarn att kunna fungera bättre i ett socialt samspel.

I artikeln intervjuas: Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare för Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND. Terje Falck-Ytter, forskare vid KIND och projektledare för Projekt Småsyskon. Ulrika Långh, psykolog, psykoterapeut och program- och utvecklingsansvarig vid Autismcenter för små barn i Stockholm samt Sven Sandin, statistiker och forskare i psykiatrisk epidemiologi vid KI. 

Ta del av hela artikeln här: https://ki.se/forskning/tidig-upptackt-ska-hjalpa-fler

6 februari 2019

Neuropsykiatrisk problematik på arbetsplatsen

De senaste åren har kunskapen och intresset för neuropsykiatriska diagnoser, exempelvis ADHD och Aspbergers syndrom, ökat i arbetslivet. Detta är något som välkomnas av Helena Nizic, leg psykolog vid PBM i Malmö, som menar att trots att dessa diagnoser kan innebära ett lidande så kan det också finnas en stor och outnyttjad potential bland dessa individer.

Varför verkar Anna alltid tänka på något annat under mötet? Av vilken anledning är Ove så fruktansvärt oförskämd och hur kommer det sig att Göran aldrig deltar i sociala sammankomster på jobbet? På alla arbetsplatser händer det från och till att det uppstår konflikter och inte allt för sällan är det samma individer som är i skottgluggen. Det vill säga dem som oftast hamnar i konflikt med sina medarbetare och chefer eller som indirekt är anledningen till att det blir ”dålig stämning”. 

- Vi har alla olika personlighetsdrag som är mer eller mindre påtagliga för vår omgivning, men som för den skull inte behöver uppfylla några diagnoskriterier, säger Helena Nizic, leg psykolog vid PBM i Malmö och som bland annat arbetar med neuropsykiatriska utredningar. Det är först när dessa ”drag” blir riktigt handikappande i vardagen som vi kan tala om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som exempelvis ADHD, Aspergers syndrom eller andra autismspektrumtillstånd. 

Enligt Helena har personer med en neuropsykiatrisk diagnos totalt sett svårt med sina exekutiva förmågor, exempelvis med att sortera och planera, med förändringar eller med mer socialt accepterade beteenden. De kan också ha ett uppskjutarbeteende och tvärtom – när de väl kommit igång med en uppgift bli helt absorberade. 

Vi är alla olika och vi har alla mer eller mindre en utmärkande personlighet/läggning. Det är något som de flesta av oss har förståelse för och som medarbetare och chefer måste kunna hantera på en arbetsplats. Men hur hanterar vi en person som går lite utanför socialt accepterade ramar? Det vill säga när personlighetsdragen blir så påtagliga att de blir handikappande för såväl individ som för arbetskamrater. Detta är något som Helena med kollegor specialiserat sig på att hanteraDet vill säga att hjälpa såväl individen som arbetsgruppen att hitta och ta till vara på varandras olikheter. 

- För att lyckas ta till vara dessa personers fördelar måste man som arbetsgivare våga bryta rigida mönster och vara pragmatisk, säger Helena. Att ge dem en struktur och en arbetsmiljö som också är anpassad för dem – att komma fram till när den här personen fungerar som bäst.  Det kanske inte är klockan 08.00 – 16.30 eller i stora grupparbeten. Istället kanske det är klockan 10.30 – 19.00, i ett tyst rum eller i mindre arbetsgrupper. 

Helena gör en liknelse med ett fysiskt handikapp: 

- Låt oss säga att Bertil brutit benet. Alla förstår att han inte kan delta i företagets årliga femkamp – istället får han vara med som domare. Något som han går in för till 100 procent, vilket blir lyckat för alla inblandade. 

- Ett annat bra – och lyckat – exempel på vad som kan hända när hundra blommor får blomma är vår nya ”miljö-kändis” Greta Thunberg, som har Aspergers syndrom. Hon bryr sig inte alls om det sociala spelet eller förstår sig på vita lögner – exempelvis nu senast vid World Economic Forum i Davos. Hon säger istället direkt vad hon ser/uppfattar och jobbar sedan oförtrutet med det hon är intresserad av. 

Läs mer om PBMs utredning, ledarskap och organisationsutveckling här: https://www.pbm.se/utredning-1

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

Vill du ha kontakt med PBM klicka här: https://www.pbm.se/kontakt

7 november 2018

Skolmiljöns inverkan på ADHD-medicinering ska analyseras

De stora regionala skillnaderna i förskrivningen av ADHD-läkemedel är något som Socialstyrelsen utreder på uppdrag av regeringen. I en delrapport konstaterar nu Socialstyrelsen att psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer kan bidra, men de kan inte ensamt förklara skillnaderna. Därför kommer myndigheten nu att titta närmare på olika miljöers inverkan, bland annat skolmiljöer.

Socialstyrelsens pågående uppdrag från regeringen – att analysera vad som kan ligga bakom de relativt stora skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel till unga – ska slutredovisas den 31 maj 2019. Men redan nu kommer myndigheten med en delrapport.

I ett pressmeddelande säger Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen, att tillgången till kompetens och resurser för behandling varierar i landet, vilket kan leda till långa väntetider. Något som i sin tur påverkar förskrivningen, men det kan också vara så att förekomsten av ADHD varierar i landet.

Socialstyrelsens studie visar att det är sex gånger vanligare att barn till föräldrar med ADHD får en diagnos och fyra gånger vanligare bland barn vars syskon har en ADHD-diagnos. Detta jämfört med barn till föräldrar eller syskon utan ADHD-diagnos. Det visar sig också att det finns psykosociala och socioekonomiska riskfaktorer. Sannolikheten är till exempel högre att barn i familjer med svag ekonomi, eller som har föräldrar med låg utbildning, får diagnos. Den sannolikheten sjunker ju bättre ekonomi eller ju högre utbildning föräldrarna har. 

Enligt Socialstyrelsen går det dock inte att säga att det enbart är psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer som bidrar till de avsevärda regionala skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel. Till exempel visar det sig att i de delar av landet som har en hög förskrivning av ADHD-läkemedel förskrivs det mer läkemedel oavsett inkomstnivå.

Myndigheten ska nu undersöka om det finns andra förklaringar till de regionala skillnaderna i förskrivningsmönster. En teori är att olika miljöer där barn och unga vistas, oavsett inkomstnivå, kan inverka. Därför kommer Socialstyrelsen nu att studera skolmiljöer. De ska även titta på behandlingen, det vill säga efter att en diagnos ställts, något som enligt myndigheten kan vara särskiljande.

Läs mer på: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/fleraorsakertillstoraskillnaderiforskrivningavadhd-lakemedel

10 september 2018

ADHD och emotionell instabilitet är syskontillstånd

Hjärnan uppvisar liknande förändringar i överlappande områden såväl vid ADHD som emotionell instabilitet. Det visar en ny studie som utförts av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet av studien kan leda till en bredare behandling av båda dessa tillstånd.

Att personer med ADHD uppvisar emotionella störningar som exempelvis ett kaotiskt känsloliv, ångest och depression är känt sedan tidigare. Däremot har inte relationen mellan ADHD och en försämrad känsloreglering varit kartlagd.  Dock har det funnits teorier om att en dysfunktion i hjärnans styrning av informationsbearbetning ligger till grund för båda tillstånden. I en ny studie, som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry, har forskare vid Karolinska Institutet nu stärkt denna hypotes.

Enligt Predrag Petrovic, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri, är ADHD och emotionell instabilitet syskontillstånd, varför bägge dimensionerna bör uppmärksammas samtidigt inom kliniken. Resultaten är inte minst viktiga för de personer som lider av emotionell instabilitet. Detta eftersom de ofta möts av tvivel och inte blir tagna på allvar. När nu forskarna kunnat påvisa att detta är relaterat till förändringar i hjärnan, liknande dem vid ADHD, kan det leda till en bredare förståelse och bättre diagnostik.

Förhoppningen är att studien inte bara ska leda till förbättrade diagnoser utan även en breddad behandling där personer med en ADHD-diagnos kan få del av särskild psykoterapi för att bättre hantera sitt känsloliv. 

Enligt Petrovic behöver man även forska vidare för att se om de centralstimulerande läkemedel som används vid ADHD även kan ge positiva resultat för personer med diagnoser som emotionell instabilitet.

Läs mer på:https://ki.se/nyheter/liknande-forandringar-i-hjarnan-vid-adhd-och-emotionell-instabilitet

 

2 juli 2018

Ett bättre bemötande behövs vid psykisk ohälsa

En kartläggning som utförts av nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) visar att fyra av tio personer med psykisk ohälsa upplevt att de blivit orättvist bemötta inom psykiatrin. Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial för att förbättra bemötandet i vården. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att se över hur vårdens kunskap ska öka när det gäller ätstörningar och ADHD.

Enligt en artikel i Läkartidningen säger socialminister Annika Strandhäll (S) att psykisk ohälsa är vår tid nya folksjukdom och att människor som lider av psykisk ohälsa ska bemötas på bästa tänkbara sätt, oavsett vilken del av vården de träffar.

I NSPHs kartläggning över diskriminering i samband med psykisk ohälsa visade det sig att fyra av tio personer upplevt att de blivit orättvist bemötta. Ytterligare orsaker till bristerna i vården, som personerna i kartläggningen påpekade, var bristande kontinuitet och tillgänglighet samt förekomst av stafettläkare inom såväl psykiatrin som inom primärvården.

Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett målgruppsanpassat utbildningsmaterial för att förbättra bemötandet, samt att sedan sprida detta inom de delar av hälso- och sjukvården som arbetar med psykisk ohälsa.

Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur vårdens kunskap ska kunna öka när det gäller ätstörningar och ADHD. Den sistnämnda diagnosen med syfte att kunskapen i vården ska öka om hur ADHD påverkar möjligheterna att komma åter i arbete.

När det gäller ätstörningar och psykisk ohälsa är det, enligt Annica Strandhäll, unga kvinnor som är särskilt drabbade. Något som hon anser vara ett samhällsproblem som måste mötas med mer kunskap och gärna någon form av nationellt stöd till vården.

Läs artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/06/Utbildningsmaterial-ska-forbattra-bemotandet-vid-psykisk-ohalsa/#.WzNrLZRzjFA.email

2 maj 2018

Förskrivning av ADHD-läkemedel – stora skillnader i landet

Socialstyrelsen konstaterar att det råder stora skillnader i landet när det gäller förskrivning av ADHD-läkemedel. Skillnaderna är så stora att det inte kan bero på en tillfällighet. Enligt myndigheten är det nu angeläget att analysera vad som är orsakerna bakom dessa skillnader.

Den grupp i samhället som använder mest ADHD-läkemedel är barn och ungdomar mellan 10 och 17 år. Enligt Socialstyrelsen har förskrivningen av ADHD-läkemedel ökat markant under åren 2006 – 2017, även bland dem i högre åldrar. Anledningen till denna ökning är inte konstigare än att allt fler får diagnosen ADHD. Vad som däremot är ett observandum är de stora skillnaderna i förskrivning som råder bland landets kommuner.

I vissa kommuner är andelen pojkar som får ADHD-läkemedel så låg som cirka 2 procent, medan förskrivningen i andra kommuner ligger så högt som cirka 13 procent. Enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, kan dessa skillnader bero på att förekomsten av ADHD är olika i landet, men det kan också bero på att det finns en kompetens- och resursbrist för att utreda ADHD i dessa kommuner. Alternativt att man tillämpar diagnostiken olika i landet. 

Läs mer på: https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/forskrivningenavadhd-lakemedelvarierarkraftigtilandet

 

12 mars 2018

Hitta och anställ utifrån neuropsykiatrisk mångfald

Olika mångfaldsprogram i bland annat USA och Tyskland visar att människor med diagnoser inom autism och ADHD kan vara bättre på vissa arbetsuppgifter jämfört med människor utan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är nu hög tid att även svenska arbetsgivare ser över rekryteringsprocessen för att hitta och anställa personer utifrån neurologisk mångfald. Det skriver ett flertal debattörer i ett inlägg i Svenska Dagbladet.

I Sverige strävar de flesta organisationer efter mångfald i arbetslivet, men en grupp som tycks vara exkluderade enligt debattörerna är personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). NPF är ett samlingsnamn för diagnoser såsom ADHD, Aspergers syndrom, Autismspektrumstillstånd och Touretts syndrom.

I USA däremot har begreppet neurodiversity börjat bli stort inom tech-sektorn och företag som Microsoft, IBM och Dell förändrar nu sina rekryteringsprocesser för att kunna hitta och anställa personer med neuropsykiatriska diagnoser. Detta eftersom de insett att personer med autism- och ADHD-diagnoser kan vara bättre på vissa arbetsuppgifter. Exempelvis kan de ofta bidra med nya och udda perspektiv, framför allt viktigt i olika innovationsprocesser.

Ett annat exempel är det tyska mjukföretaget SAP som sedan de påbörjade sitt mångfaldsprogram kunnat uppvisa en rad vinster såsom bättre arbetsklimat och sammanhållning, men även en ökad vinst.

En av anledningarna till att arbetslösheten bland dem med NPF är så stor i Sverige är de standardiserade rekryteringsprocesserna. Den generella synen på anställda samt på rekryteringsprocessen kan göra att individuell talang och kapacitet går förlorad – något som kan gälla även för anställda som inte har någon funktionsnedsättning.

I artikeln ger debattörerna tips till HR-avdelningar som är intresserade av att börja arbeta med neurologisk mångfald. Några av tipsen är att se bortom normen, att bygga på individuella styrkor och att vara flexibla när det gäller arbetsmiljön.

Läs mer på: https://www.svd.se/ge-personer-med-npf-chansen-i-arbetslivet?utm_source=SvDNYH1D&utm_medium=email&utm_campaign=2018-03-12

 

24 januari 2018

Tuffare samhällsklimat påverkar fler än skogsharen

Neuropsykiatriska problem ökar i samhället och med dem även behovet av bättre förståelse och kunskap bland alla dem som inte har samma svårigheter att hantera intryck och sociala relationer. Det gäller såväl i skolan som i arbetslivet. Utmattningssyndrom är en annan diagnos som ökar – kan det möjligtvis finnas ett samband? Enligt Emelie Allansson, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM, är svaret: Ja, det tror jag absolut.

Nyligen meddelade regeringen att man inför nya examensmål för speciallärare- och specialpedagoger med målet att skolan ska bli bättre på att stötta elever med neuropsykiatriska svårigheter, t ex ADHD och autistspektrumstillstånd (tidigare kallad Aspergers syndrom). Gott så. Men hur står det till inom arbetslivet? Skulle det inte behövas utbildning och verktyg även här?

- Absolut. Forskningen visar att personer med neuropsykiatriska tillstånd, såväl diagnostiserade som odiagnostiserade, befinner sig i en riskzon och är överrepresenterade för att drabbas av andra psykiska problem som t ex ångest-, stress- och utmattningssyndrom. Därför är det extra viktigt att förstå att vi kan förändra och anpassa arbetsplatsen så att människor inte behöver drabbas av psykisk ohälsa, säger Emelie Allansson som arbetar som psykolog och organisationskonsult inom PBM i Göteborg.

Människor som lider av neuropsykiatrisk problematik har bland annat perceptionssvårigheter. Det vill säga att ta in och behandla intryck som t ex ljud och ljus. De tar in mer än andra, vilket gör att de ofta får koncentrationssvårigheter. Detta innebär att för mycket intryck slukar individen – äter upp deras energi. Samtidigt förändras vårt samhälle i mycket snabb takt – vi ska vara flexibla, stresståliga, ta in fakta från många olika källor med mera.  Informationsflödet är högt i vårt samhälle, vilket är en utmaning för många. Speciellt svårt för dem med neuropsykiatrisk problematik. De blir mycket mer sårbara. Emelie drar en parallell till djur och natur.

- Klimatförändringarna har lett till att vi nu alltmer sällan har vita vintrar. Nya studier visar att detta påverkar skogsharens existens. I korthet innebär det att skogsharen – som växlar färg från brun till vit på vintrarna – trots snöfria vintrar fortsatt växlar färg. Det har lett till att istället för att den vita färgen ger ett skydd blir haren hotad och mycket mer sårbar. Den kan inte kamouflera sig längre. Kort och gott – omvärlden förändras och det klarar inte haren av – den kan inte sluta växla färg. Detsamma gäller för många människor – inte minst för de med neuropsykiatrisk problematik. De får svårt att anpassa sin ”päls” i en stress- och snabbföränderlig värld. De blir synligare och mer sårbara. Men skillnaden är att arbetsgivare kan förändra miljön för sina medarbetare, det är tuffare för skogsharen.

Både chefer och arbetsgrupper behöver mer kunskap och verktyg - dels om vad det innebär att leva med dessa svårigheter och hur de yttrar sig, dels om vad som kan göras för att förenkla för individen (indirekt för hela arbetsgruppen) ifråga.

Varför upplever arbetsgruppen eller chefen att Kalle aldrig lyssnar, att han inte tycks vara med här och nu? Varför har Märta inte förstått någonting av vad vi kommit överens om och varför ler hon inte när man säger något skoj? Varför känns det som om chefen totalt har dränerat en på all energi efter ett möte. Och så vidare…

Enligt Emelie Allansson måste det finnas en spännvidd, olika lösningar, på hur arbetsmiljön utformas för olika individer. Att t ex tvinga en person med neuropsykiatriska problem, eller den som befinner sig i den så kallade gråzonen, att sitta i ett öppet landskap kan vara förödande. De kan bli helt dränerade på energi.

- Dessa individer har ofta också problem med att förstå sammanhang och socialt samspel, de har ofta svårigheter att läsa mellan raderna. Det gör att de behöver struktur och tydliga spelregler, exempelvis en tydlig mötesagenda och minnesanteckningar, vad som gäller i lunchrummet och så vidare. De behöver tydliga och konkreta spelregler för att kunna prestera både arbete och socialt engagemang.

- Många gånger är det så att det är miljön som avgör om de här människorna ska blomma eller vissna. Genom ökad kunskap om neuropsykiatriska problem och om vilka förändringar som krävs på arbetsplatsen kommer såväl chef som medarbetare bättre förstå hur man kan använda Kalles och Märtas resurser för arbetsplatsens bästa. Dessutom kan vi undvika att de drabbas av psykisk ohälsa.

1 februari 2016

Bokrecension: ADHD-hjälpen - För ett liv i balans

Ungefär tre procent av den vuxna befolkningen i Sverige har diagnos ADHD, vilket innebär att nittiosju procent inte har det. Katarina A. Sörngårds bok ”ADHD-hjälpen”- För ett liv i balans är enligt författarinnan själv först och främst skriven för de tre procent som har diagnos ADHD. Efter att ha läst boken är jag dock övertygad om att en stor del av övriga nittiosju procent också kan ha mycket glädje och nytta av denna bok.

adhd

Vi får i början av boken stifta bekantskap med fem personer, alla med diagnosen ADHD, och genom boken får vi sedan följa dessa personer i deras förändringsarbete mot ett liv i balans, som äger rum på olika plan i livet, både arbete och fritid.

Boken är efter den inledande presentationen indelad i två delar, där del 1 har rubriken: ”Lär känna din ADHD” och här beskriver Sörngård kärnfullt och pedagogiskt kärnproblemen vid ADHD. Med hjälp målande beskrivningar och användandet av citat som är vanliga att personer med ADHD ofta får höra tex ”Du lyssnar ju inte på vad jag säger!” ”Du får ju aldrig någonting gjort!” skapas en tydlig bild kring ADHD-problematik på bara några få sidor. Sörngård beskriver vidare hur en ADHD-utredning går till, vad samhället kan erbjuda och vilken behandling som finns för personer med ADHD.

ADHD, eller uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning som är det svenska namnet på diagnosen, är en så kallad utvecklingsrelaterad störning vilket innebär att hjärnans utveckling har tagit en annan riktning än vad som är vanligast hos personer. För att få diagnos: ADHD behöver du uppfylla de kriterier som finns uppsatta för diagnosen i de diagnossystem som kallas ICD och DSM. Dessa system uppdateras kontinuerligt i takt med att nya forskningsrön tillkommer. (Idag används vanligen ICD-10 och DSM-IV eller DSM 5, som nyligen lanserats). För att få en ADHD-diagnos måste det också uteslutas att symtomen på ADHD inte beror på något annat, till exempel ett trauma eller långvarig stress. Detta är viktigt för att kunna erbjuda personer rätt sorts behandling.

Även om inte just du som läser detta uppfyller kriterierna för en ADHD-diagnos så kan det hända att du ändå känner igen dig i de svårigheter som de personer som har ADHD upplever. Det kan vara så att du bara har en av dessa svårigheter, eller att du har allihopa, men inte i tillräckligt stor utsträckning för att få en diagnos, dock kan det vara i tillräckligt stor utsträckning för att de skall ställa till det för dig i din vardag. Enligt mig så är Katarina A. Sörngårds bok en ypperlig självhjälpsbok för alla som vill förändras och skapa ett liv i mer balans, med eller utan en klinisk diagnos.

Förändringsarbete, exempelvis mot ett liv i balans, bör alltid börja med att fundera kring i vilken riktning du vill gå, vilka värderingar du har och vilka konkreta delmål det skall finnas längs vägen. Sörngård avslutar del 1 av boken med att noggrant gå igenom strategier och redskap kring hantering av mål, motivation, förändringsarbete, självförtroende och självkänsla. Enligt Sörngård är självkänsla och självförtroende en konsekvens av att leva i enlighet med sina mål och värderingar.

Del 2 har rubriken: ”Lär dig hantera din ADHD med effektiva strategier.” Strategierna som beskrivs i boken är kopplade till specifika svårigheter som är vanliga vid ADHD. Svårigheterna som beskrivs är: Att planera, att organisera, att lära sig bromsa, att reglera känslor, att förbättra sin uppmärksamhet och avslutningsvis kommunikation och konflikthantering. Vilka är då strategierna och varifrån kommer de? Sörngård utgår ifrån den psykologiska behandling som har starkast vetenskapligt stöd vid behandling av ADHD, KBT( kognitiv beteendeterapi) och hon beskriver interventioner som är vanliga i många, för att inte säga i princip alla KBT-behandlingar, som exempelvis Kedjeanalyser, olika känsloreglerings- och andningsövningar (andas i fyrkant), kognitiv omstrukturering, övningar som syftar till att stanna i en känsla (SOAS- stanna upp, observera, acceptera, släpp) och effektiv problemlösning. Sörngård går även igenom grunden för KBT och redogör för kopplingen mellan tankar, känslor och beteenden. Vad som, i mitt tycke, skiljer Sörngårds bok från många andra böcker om KBT är att hon tydligt kopplar interventionerna till specifika problem och till personer som vi lärt känna i början och genom boken, vilket gör att interventionen blir levande och enkla att förstå och ta till sig.

Det är nog ovanstående del, del två, som jag tänker kan tilltala flest läsare, även om även del 1 med fördel kan läsas av fler än bara personer med ADHD och deras närmast anhöriga, jag tänker då på chefer och medarbetare exempelvis. På ett personligt plan gav kapitlet ”att organisera” mig goda tips och idéer. Därtill har jag fått med mig värdefulla kunskaper kring ADHD som jag har haft stor nytta av i mitt arbete som psykolog, inte minst de många fina formuleringar, liknelser och förklaringar som Sörngård bjuder på.

I slutet av boken finns även övningsformulär som är till en hjälp i förändringsarbetet. Formulären kan även skrivas ut på bokens hemsida www.nok.se/adhdhjalpen

Boken avslutas sedan med två kompletterande kapitel som vänder sig direkt till anhöriga.

Jag kan varmt rekommendera boken till de tre procent med diagnos ADHD, men även till anhöriga, kollegor, lärare, psykologer (och övriga professionella som arbetar med personer med diagnos ADHD) samt till dig som önskar få lite mer balans i ditt liv, utan att uppfylla kriterierna för en klinisk diagnos. Kort sagt till en stor del av tre plus nittiosju procent.

Ingrid Josefsson
Leg.Psykolog

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv