Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Kategori: ångest

6 februari 2020

Minskad tillgänglighet till BUP visar ny rapport

Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har försämrats och allt fler barn och unga vårdas inom psykiatrisk öppenvård. Det visar en rapport med jämförelser inom den psykiatriska vården för barn och ungdomar som Socialstyrelsen nyligen publicerat.
- Siffrorna kan tyckas dystra, men vi vet samtidigt att vårt arbete är mycket viktigt och att vi redan nu hjälper många människor varje dag, säger Magnus Hasselblad, överläkare och specialist hos Psykiatripartners i Östergötland.

Tillgängligheten till BUP har minskat drastiskt.

Rapporten Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga gavs ut i december 2019 och är den första öppna jämförelsen som följer upp psykiatrisk vård och behandling av barn och unga. Den går igenom ett trettiotal indikatorer och mått över regionala skillnader inom bland annat vård och behandling, läkemedelsanvändning och tillgänglighet till vård. Den tittar också på skillnader mellan kön och olika åldersgrupper.

Rapporten visar bland annat att tillgängligheten till BUP har minskat kraftigt. Mellan 2010-2015 fick 90 procent eller mer av de sökande en första bedömning inom 30 dagar, 2018 hade det nationella genomsnittet fallit till 62 procent. Samtidigt har antalet barn och unga som vårdas inom psykiatrisk öppenvård ökat generellt mellan 2013-2017, där även allt fler barn vårdas för depression eller ångestsyndrom.

Psykiatripartners barn- och ungdomsmottagning i Östergötland, som är en del av PBM Sweden AB sedan början på 2019, märks det ökade behovet av vård.

- Förändringarna för vår kliniska vardag på Psykiatripartners följer tydligt mönstret i övriga landet. I Östergötland har utredningsköerna för neuropsykiatriska diagnoser varit mycket långa, något som märks väl, säger Magnus Hasselblad, överläkare och specialist i barn- och ungdomsmedicin samt i barn- och ungdomspsykiatri hos Psykiatripartners.

Samtidigt lyckas Psykiatripartners att möta vårdgarantins tidsramar på alla sina fyra BUP-mottagningar genom ett strukturerat och välplanerat arbetssätt.

- Den största utmaningen är att kunna bibehålla både en god tillgänglighet och kvalitet även när tillflödet kontinuerligt ökar och dessutom innebär temporärt ganska markanta toppar.

- Vi försöker ständigt förbättra hela strukturen kring dessa flöden av patienter, genom att göra kloka och professionella bedömningar från första början och försöka tänka i termer av ”funktions- och måendemässiga förbättringar” snarare än att placera våra patienter i passivt köande, förklarar Magnus Hasselblad.

Här har Psykiatripartners samarbete med andra vårdinstanser som till exempel barnhälsovården, skolhälsovården och socialtjänsten en betydelsefull roll och Magnus Hasselblad menar att det samarbetet ständigt uppdateras och vidareutvecklas. Psykiatripartners föräldrautbildningar är också ett viktigt verktyg för att snabbare kunna skapa bättre mående. Utbildningarna är inte enbart kopplade till specifika diagnoser, utan tar avstamp i mer generella symptom och problemområden i vardagen.

Socialstyrelsen visar att de regionala skillnaderna i tillgänglighet är stora. Andelen barn mellan 0-17 år som får en första bedömning vid BUP inom 30 dagar varierar mellan 29 och 95 procent. Bäst till ligger Gotland följt av Skåne, medan Västerbotten visar sämst resultat. Även när det gäller möjligheten att erbjuda en påbörjad utredning eller behandling skiljer sig regionerna stort åt och siffrorna varierade mellan 31 och 97 procent år 2018.

- Siffrorna kan tyckas dystra, men vi vet samtidigt att vårt arbete är mycket viktigt och att vi redan nu hjälper många människor varje dag, säger Magnus Hasselblad.

- Det behövs ett fortsatt engagemang, kraft och resurser till den fortsatta utvecklingen av vårt arbete. Det krävs också att vi fortsätter brinna för det vi gör – nämligen att se människor i den kontext de befinner sig i och med våra kunskaper och erfarenheter bidra till att minska psykisk ohälsa likväl som att uppmuntra och stötta hälsobefrämjande aktiviteter och beteenden.

Ladda ner rapporten Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga här

30 oktober 2019

Medveten närvaro ökar välmående och effektivitet

I en värld som snurrar allt snabbare är det många som upplever att de har svårt att hinna med. Men att försöka göra flera saker samtidigt ökar bara stressen, vilket kan leda till nedstämdhet och försämrad prestations- och koncentrationsförmåga. Enligt Kristin Tollstedt, leg psykolog i PBM, ska vi istället försöka vara medvetet närvarande i stunden – något som gör att vi både kan varva ner och bli mer effektiva.

Regelbundet praktiserande av mindfulness, eller medveten närvaro som det heter på svenska, har visat sig ge ökad förmåga att fokusera, bättre prestationsförmåga och livskvalitet samt högre tillfredsställelse i arbetet. Men många som hör ordet mindfulness tänker reflexmässigt på mediterande tibetanska munkar eller Yoga. Det är inte helt fel, men inte heller helt rätt. 

Kristin Tollstedt, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM Executive i Stockholm, har disputerat på Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi. Enligt henne är mindfulness visserligen tätt sammankopplat med - och har sin grund i - buddhistisk meditation. Men i vårt västerländska samhälle utövar vi filosofin mer som en form av hjärnträning och man behöver vare sig vara andligt eller spirituellt engagerad för att ha nytta av teori, tankesätt eller övningar.

- Vi vet idag att vår tendens att grubbla över gårdagen och oroa oss för framtiden har negativa effekter på livskvaliteten. Exempelvis när vi befinner oss i en period av känslomässig belastning, privat eller i yrkeslivet, säger Kristin. Det är då mindfulness kan komma in – det vill säga som ett sätt att hjälpa och styra sin hjärna att fokusera på vad som händer här och nu istället för att låta den kidnappas av dåtid och framtid. 

PBM har under många år erbjudit utbildningar i mindfulness för exempelvis oro, stress, ångest och nedstämdhet till privatpersoner, men även till företag och organisationer. Då i form av skräddarsydda kurser och workshops i syfte att exempelvis minska stress och öka medarbetarnas välmående på arbetsplatsen. 

- De här utbildningarna har alltid varit populära, men den senaste tiden kan vi se ett ordentligt ökat intresse båda bland privatpersoner och företag/organisationer. Orsaken till det ökade intresset torde kunna härledas till att stressen i samhället intensifierats ytterligare. Människor söker med ljus och lykta efter konkreta verktyg för att kunna förhålla sig till vardagens alla intryck. Man försöker helt enkelt hitta ett sätt att kunna ta hand om sig själv, både psykiskt och fysiskt. 

Samtidigt finns det ju signaler om att vi fokuserar alldeles för mycket på oss själva - på vår hälsa och välmående – är inte det ett observandum?

- Absolut. Onödigt stor fokusering och oro över sitt välbefinnande kan även det bli en form av prestation eller perfektionism och därmed öka stress, snarare än att minska! Men då skulle jag vilja säga att även i dessa fall är mindfulness, rätt använt, ett bra sätt att hitta balans. Att lära sig att stanna upp, observera vad som händer just nu och utifrån detta ta kloka beslut, vilket kan vara att göra förändringar eller att acceptera hur verkligheten är. Det vill säga att leva mindre i tankebruset – i läge autopilot - och mer i medveten närvaro i stunden, precis så som den är. 


Fotnot: Kristin Tollstedt är legitimerad psykolog och organisationskonsult. Hon har en doktorsexamen i klinisk psykologi från University College London där hon disputerat på Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi. I sitt dagliga arbete som kliniker och organisationskonsult inom PBM stöttar Kristin individer och grupper att utveckla och etablera gynnsamma beteenden, hantera svårigheter effektivt samt att formulera och arbeta mot meningsfulla mål.

Läs mer här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

23 september 2019

Trötthet – ett underskattat problem på jobbet

Trötthet är det vanligaste besväret när det gäller arbetsrelaterade åkommor och något som borde tas på större allvar. Enligt professor Göran Kecklund kan vår hjärna dock inte skilja på om det är i arbetslivet eller i privatlivet som det är stressigt, det vill säga som gör oss trötta, varför det är viktigt att varva ner på fritiden och prioritera återhämtning framför sociala aktiviteter.

Göran Kecklund är professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hans forskning handlar om hur arbetstider och stress påverkar vår sömn, återhämtning, hälsa och säkerhet. Enligt honom tas inte trötthet på samma allvar som psykiska åkommor, som t ex ångest och nedstämdhet. Detta trots att trötthet sänker livskvaliteten. Det behövs därför mer forskning kring trötthetens konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället i stort. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Kecklunds senaste studie visar att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en bidragande faktor till bristande återhämtning. Samtidigt kan inte vår hjärna skilja på om vi är stressade av jobbet eller privatlivet. Här kan man se att de allra flesta av oss tänker kortsiktigt och låter de sociala aktiviteterna få högre prioritet än vila. Detta istället för att prioritera det som stänger av stress och ger återhämtning, t ex att träna. 

Medan Kecklunds senaste studie visar på att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en viktig och bidragande faktor till bristande återhämtning, visar en annan studie som utförts av Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Karolinska Institutet, att vi blir piggare med åren. Detta trots att ju äldre man blir desto kortare och ytligare sover man. Vad detta beror på är ännu oklart, men en teori är att sextio-plussarna – till skillnad från många unga – vet att det inte är hållbart att slarva med sömnen, att det helt enkelt får negativa konsekvenser.

Läs mer: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/ta-trottheten-pa-allvar/

4 september 2019

Förbered dig för ett balanserat arbetsliv i höst

Forskning pågår om hur olika former av grön rehabilitering/skogsterapi påverkar såväl fysiologisk som psykologisk återhämtning vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Terapin har inte visat sig kunna ersätta KBT gällande stresshantering, men kanske kan den bli ett bra komplement och framförallt en källa för återhämtning. Det skriver Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult i PBM, som är en av dem som under hösten kommer att erbjuda företag och organisationer kunskap om hur man kan uppnå ett balanserat arbetsliv.

Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult hos PBM.

Allt fler upplever stress i vardagen. Kraven från omgivningen har ökat, men likaså de krav som vi ställer på oss själva. På sikt kan detta leda till ett minskat välbefinnande hos individen och nedsatt produktivitet. Därför är det så viktigt att arbetsgivare har kunskap om hur de kan agera i god tid – det vill säga så att medarbetarna kan hitta en bra balans mellan arbete och fritid. 

Förhoppningsvis har den gångna sommaren erbjudit möjlighet till semester och återhämtning. Men när nu hösten och livspusslet rullar igång på allvar igen är det ofta en utmaning att upprätthålla en balans. För många är naturen en viktig källa till återhämtning, men tyvärr bortprioriteras den ofta under den mörkare delen av året.

Under sommaren har bland annat SVT Nyheter rapporterat om att ett flertal landsting/regioner börjat erbjuda remisser till så kallad grön rehabilitering (SVT, 2019). Modellen baseras på forskning från Lantbruksuniversitetet i Alnarp i Skåne, som var först i Sverige med trädgårdsterapi. Sedan några år tillbaka bedrivs även forskning om så kallade skogsbad i Sverige. Detta baseras på en metod från Japan som kallas för shinrin-yoku, vilket ordagrant betyder just skogsbad. 

Tanken är att skogen ska stå för ett lugn och en kravlöshet som är svårt att hitta i andra miljöer. Forskare försöker ta reda på vad som händer när människor slappnar av i skogen - dels genom att mäta blodtryck, puls och hjärtfrekvens, dels genom att studera hur immunförsvaret påverkas samt genom att mäta halterna av stresshormoner. 

”Det som är mest känt är att immunförsvaret får en boost när vi vistas ute i skogen. Andra saker man ser är lägre blodtryck, stressreduktion, minskad ångest, bättre kognitiv förmåga och mer kreativitet. Vi behöver naturen. Och vi behöver den på ett lite annat sätt än när vi bara tar snabba promenader och pratar, grubblar eller lyssnar på musik under tiden.”Det säger psykologen Petra Ellora Cau till tidningen modernpsykologi (2018) där hon intervjuades om sitt pilotprojekt på Vårdcentralen i Järna. 

Ett annat exempel är Ann Dolling, forskare inom skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå, som med hjälp av stressforskare såsom Elisabeth Sonntag-Öström vid Umeå universitet, undersökt hur människor med utmattningssyndrom påverkas av att vistas i skogsmiljö. I en studie fann man att pulsen gick ner och att blodtrycket sjönk i skogen, men inte i staden. En teori är att det handlar om mängden intryck och stimuli: ”Vi behöver hitta tillbaka till vår ursprungliga miljö emellanåt för att låta hjärnan vila”, säger Ann Dolling. 

För att kunna hantera de utmaningar vi som individer ställs inför måste vi definiera vad som orsakar stress, fundera över våra egna beteende och lära oss hur vi kan finna återhämtning i vardagen. Forskningen har ännu inte visat att skogsterapi har effekt vid rehabilitering av utmattningssyndrom, men däremot att det egna upplevda välbefinnandet ökar under besöken. 

Inom PBM försöker vi luta oss mot den forskning som finns gällande beteendepsykologi när vi utformar våra rehabiliteringar – det vill säga hur man lever ett mer hållbart privatliv och arbetsliv. I det direkta arbetet med klienten jobbar vi med dennes behov, vilket kan innefatta strategier för bättre sömn, gränssättning eller exempelvis beteendeaktivering.Men för att verkligen lyckas främja fortsatt återhämtning, möjliggöra de anpassningar och förändringar som behövs för att skapa ett hållbart arbetsliv är det av största vikt att vi som psykologer/organisationskonsulter även har ett nära samarbeta med arbetsgivaren. 

Även om Skogsterapi inte visat sig kunna ersätta psykologisk behandling såsom KBT vid stresshantering kanske det i framtiden kommer att visa sig att olika former av naturterapier är ett bra komplement vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Men framför allt är dessa terapier säkerligen en bra färskvara för återhämtning, speciellt eftersom de kan ersätta fysisk passivitet och bidra till att öva på att vara här och nu. 

Fotnot: Tre fördelar med skogen som gör den till en viktig plats för återhämtning är:

1. Skogar, grönområden och parker främjar ökad rörelse och fysisk aktivitet.

2. Redan efter fem minuters skogspromenad sjunker puls och blodtryck.

3. Även immunförsvaret stärks av att vara i skogen. Stressnivåerna sjunker. Forskare tror att de positiva hälsoeffekterna beror på att människan lättare slappnar av i naturen. 

Källa: Naturvårdsverket


Läs mer här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/allt-fler-far-gron-rehab-pa-remiss

https://modernpsykologi.se/2018/08/15/skogsbada/

https://www.umu.se/personal/elisabet-sonntag-ostrom/?expandaccordion=p

19 augusti 2019

Studie visar: Autism kopplat till kraftigt ökad risk för självmord

En populationsbaserad studie från Karolinska Institutet visar att risken för självmordsförsök och självmord är betydligt högre bland dem som har en autismspektrumdiagnos jämfört med befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk har kvinnor som förutom autism även har adhd. Resultatet av studien är ett viktigt observandum för hälso- och sjukvården.

Att många individer med autism även lider av psykisk ohälsa är välkänt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet (KI) analyserat data för cirka 55 000 individer med en autismspektrumdiagnos och jämfört med data för cirka 270 000 kontrollpersoner - individer från den generella svenska populationen. Resultatet av studien visar att risken för självmord och självmordsförsök är mycket högre bland dem med autism, något som är en viktig information till alla som arbetar kliniskt i hälso- och sjukvården.

Forskarna har även analyserat olika grupper med autism - individer med, respektive utan intellektuell funktionsnedsättning eller adhd – samt genomfört könsspecifika analyser. Här visar resultaten att personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning har högst risk för självmordsbeteenden, framför allt om de samtidigt har adhd. Störst risk har kvinnor.  

Enligt Tatja Hirvikoski, docent vid KIND (Center for Neurodevelopmental Disorders, KI) och institutionen för kvinnor och barns hälsa, innebär resultaten att kvinnor med både autism och adhd har tio gånger högre risk för självmordsförsök jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen. Dessa kvinnor har dessutom ännu högre risk för så kallat fullbordat självmord, vilket är mycket oroande.

I studien kunde forskarna även identifierade att personer med autism som samtidigt hade depression, ångest eller beroendesjukdom hade högre risk för såväl självmordsförsök som självmord. Resultaten av studien är enligt Tatja Hirvikoski en tydlig signal till hälso- och sjukvården om vikten av att uppmärksamma, utreda och behandla psykiatriska sjukdomar hos individer med autism.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/28/autism-kopplat-till-kraftigt-okad-risk-for-sjalvmordsbeteenden/

12 augusti 2019

Internet-KBT och vårdsamordnare effektivt i primärvården

KBT via internet och en modell med vårdsamordnare för patienter med depression inom primärvården leder till vinster för såväl patienter som för samhällsekonomi. Det visar Anna Holsts, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, avhandling.

- Att få tillgång till vård och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa. Det konstaterar Anna Holst, specialistläkare och vårdcentralchef inom Närhälsan i Göteborg, som i sin avhandling studerat kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet och funktionen vårdsamordnare i primärvården för patienter med depression. 

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression har studerats och enligt avhandlingen visade sig KBT via internet vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården samt lika kostnadseffektiv. Dessutom var många patienter positiva till friheten med Internet-KBT – det vill säga att kunna få tillgång till behandling när och var de ville. Även kontakten med en särskild vårdsamordnare visade sig vara av stort värde, både för tillfrisknade och ekonomi.

Den modell med särskilda vårdsamordnare i primärvården som studerades – i detta fall specialistutbildade sjuksköterskor som följde, stöttade och lotsade patienten i vården – visade sig leda till ett snabbare tillfrisknande från depressionen och en signifikant tidigare återgång i arbete. Dessutom var modellen mycket kostnadseffektiv. 

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, säger i ett pressmeddelande att psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården och att det för den som drabbas är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet. Något som fungerar dåligt idag. En patient kan få vänta månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Därför är värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder kan utvecklas i den hårt pressade primärvården mycket värdefullt.

Läs mer: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//internet-kbt-och-vardsamordnare-i-primarvarden-effektivt-vid-depression.cid1617756

Ta del av avhandlingen här:Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care - internet-based treatment and care manager organization

5 augusti 2019

Skuldkänslor – både på gott och ont

Det finns många fördelar med att känna skuld. Känslan skyddar oss till exempel emot att vara för själviska och utgör ett viktigt kitt för att vi ska kunna samarbeta med andra. Men skuldkänslor kan också skapa problem. Om de tar över vardagen kan de vara ett tecken på att någonting inte står rätt till.

Vi människor är sociala varelser, men också några av de mest aggressiva varelserna på jorden. Dessa två aspekter måste fungera ihop för att vi ska kunna samarbeta och leva tillsammans. Det är här skuldkänslorna kommer in. 

I en artikel i Dagens Nyheter säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, att det finns studier som visar att dessa psykologiska funktioner är rent evolutionära. Människor som känner skuld har klarat sig bättre eftersom de har haft färre konflikter och bättre möjligheter att överleva tack vara sina intima samhällen. Detta samtidigt som de har kunnat använda våld mot andra. 

Trots att skuldkänslor har en faktisk funktion för mänskligheten kan de också skapa problem och signalera att någonting inte står rätt till. Som exempel är ett av symtomen på stark stress ökade skuldkänslor och ett av kriterierna vid depression är starka obefogade skuldkänslor. 

Enligt professor Carlbring är det alltså inte sjukt att känna skuld när så är befogat, men känslor av obefogad skuld - överdrivna skuldkänslor, kombinerade med känslor av att man är värdelös - är varningstecken. Då ska man söka hjälp och behandling för sina problem. Det är dock inte alltid så lätt att själv kunna avgöra om ens känslor är överdrivna eller inte, men har man dessa obefogade känslor dagligen kan det vara ett tecken på nedstämdhet eller depression. 

Sedan finns naturligtvis den absoluta motsatsen – att ha bristande skuldkänslor - vilket också kan skapa problem för individen, men då i form av att man uppfattas som okänslig eller självisk. Att få en sådan individ att känna skuld för saker och ting kan vara svårt, men att prata om det är en bra början - till exempel om hur man själv upplever och känner sig i situationen.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/insidan/skuldkanslor-kan-vara-positiva-om-de-inte-tar-over/

16 juli 2019

Värmeböljor - extra tufft för den med psykisk ohälsa

Höga temperaturer väntas bli allt vanligare och det är inte bara gamla och barn som drabbas extra hårt av värmen. I en artikel från Karolinska Institutet, KI, intervjuas en rad forskare inom olika discipliner om de utmaningar våra kroppar ställs inför vid värmeböljor. Personer med psykisk ohälsa är till exempel några som bör vara extra vaksamma på farorna med höga temperaturer.

De allt oftare förekommande värmeböljorna har blivit en ögonöppnare för politiker och hälsomyndigheter runt om i Europa. Sedan år 2013 varnar även SMHI om höga medeltemperaturer. Trots detta är vi svenskar mer förberedda för kyla än för värmeböljor. Vi har exempelvis rutiner för plogning, takröjning och är medvetna om riskerna med isfläckar, men vare sig vår infrastruktur eller våra byggnader är anpassade för det klimat vi rör oss mot.

Enligt Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin, KI, är det framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. Det är till exempel känt att vissa grupper, exempelvis äldre och personer med diabetes, löper högre risk att dö av hjärtsjukdom vid höga temperaturer. Mer oväntat är att även personer med psykisk ohälsa av vitt skilda slag, som depression eller demenssjukdom, löper ökad risk att dö av hjärtsjukdom vid värmeböljor. 

En möjlig förklaring till detta kan vara att vissa läkemedel kan ha vätskedrivande effekt eller påverka temperaturregleringen. En annan förklaring kan vara att psykisk ohälsa kan ge nedsatt förmåga att rent praktiskt hantera värmen, till exempel att införskaffa fläktar eller uppsöka svala platser. 

Även självmord verkar öka kraftigt vid hetta, men det finns inga svar på vad det kan bero på. 

- Jag kan bara gissa, säger Petter Ljungman. Rent allmänt kan värme vara väldigt plågsamt och stressande. Om man inte har tillgång till svalare utrymmen, eller möjlighet att sänka sin inomhustemperatur kan man tänka sig att det ger en känsla av att inte kunna fly från det plågsamma. Det kan skapa ångest och i kombination med uttorkning kanske omdömet kan påverkas. Vi borde bättre beakta miljöexponering vid psykisk ohälsa. Det verkar finnas mekanismer som vi inte tänkt på.

Läs hela artikeln här: https://ki.se/forskning/varma-dagar-utmanar-kroppen

3 juli 2019

Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för adhd och autism

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen finns det geografiska skillnader när det gäller utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga i landet. Myndigheten har därför påbörjat ett arbete med att ta fram nationella kunskapsstöd för i första hand adhd och autismspektrumtillstånd.

Socialstyrelsen har fått ett uppdrag av regeringen att utreda behovet av nationella kunskapsstöd för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga. Myndigheten har, efter bland annat en dialog med vårdprofessionen och skolan, sett att det finns geografiska skillnader i landet både vad gäller utredning och behandling.

För att till exempel kunna förebygga ångest, depression och frånvaro från skolan är det viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser liksom med ett multiprofessionellt omhändertagande, enligt myndigheten.  

– Vi planerar för att riktlinjerna i första hand kommer att innefatta adhd och autismspektrumtillstånd, och gälla alla åldrar. Riktlinjerna ska bidra till en mer enhetlig klinisk praxis och förbättrad god vård och omsorg för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Nationella riktlinjer vid Socialstyrelsen.

Läs mer här: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nationella-riktlinjer-tas-fram-for-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/

 

1 juli 2019

Kraftsamling för barn och ungas psykiska hälsa

Flera tunga aktörer kraftsamlar nu för att komma till rätta med den ökande psykiska ohälsan. Det rapporterar tidningen Dagens Medicin från Almedals-seminariet ”Hur tar vi gemensamt ansvar för barn och ungas psykiska hälsa?” – ett seminarium som arrangerades av statliga forskningsinstitutet Rise.

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, vill se större kraft i regionernas långsiktiga arbete för att främja den psykiska hälsan och kommer därför att starta en nationell arena för att bland annat samla och sprida goda exempel. Det meddelade Anders Knape (M), ordförande i SKL, under seminariet. Kraftsamlingen, som börjar med en kick-off den 9 september, kommer att ledas av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren, SKL.

Enligt Susanne Nordling (MP), regionråd och ansvarig för psykiatri i Region Stockholm, kommer regionen att införa terapimottagningar med digitala verktyg på alla vårdcentraler. Mottagningarna ska bemannas av sjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Idén, som är hämtad från London, innebär i korthet att vårdcentralerna ska bli en sambandslänk för hela familjen.

Genom att stärka primärvården i Stockholm är målet att barn- och ungdomspsykiatrin ska få mer resurser att lägga på dem med större problem. Regionen uppger att de kommer att samla alla vårdcentraler under hösten för att skapa en primärvårdsstrategi som ska införas i verksamheterna under mandatperioden.

Under seminariet berättade även kommunalrådet i Norrköping, Lars Stjernkvist (S), om kommunens framgångar med sociala investeringar för att minska den psykiska ohälsan. Enligt Stjernkvist har åtta av tio projekt varit framgångsrika – särskilt satsningen på familjehemsplacerade barn som idag visar sig ha bättre skolresultat än snittet i kommunen.

Läs hela artikeln här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/07/01/flera-kraftsamlingar-for-psykisk-halsa/

26 juni 2019

Ny studie: Därför bedöms psykisk ohälsa så olika

Forskare vid Uppsala universitet, sociologiska institutionen, har undersökt hur läkare i primärvården och handläggare vid Försäkringskassan bedömer personer med psykisk ohälsa. Det visar sig – inte helt oväntat - att bedömningarna sällan leder till samma utfall.

Det är många som vittnar om att personer med psykiatrisk problematik ofta hamnar mellan stolarna, det verkar helt enkelt som att det finns en diskrepans mellan patienternas behov och försäkringskassans beslut. Vad förklaringen till detta är har Maricel Knechtel, forskare vid Uppsala universitet, tittat närmare på i en ny avhandling.

Enligt Maricel Knechtel kan anledningen till att samma patientfall leder till olika bedömningar bero på den situation som många med psykisk ohälsa befinner sig i. Det vill säga ett tillstånd som är allt för komplext för att enkelt kunna placeras in i de kategorier och scheman som primärvården och Försäkringskassan använder sig av. Svårigheterna vid bedömningarna beror även på att centrala begrepp såsom arbetsförmåga, sjukdom och arbete inte definierats tillräckligt tydligt.

Eftersom psykisk ohälsa inte heller kan diagnosticeras via exempelvis ett blodprov, eller alltid går att observera, är försäkringskassans krav på objektiva fynd svåra att tillmötesgå för läkarna. Enligt Maricel är det just detta, kravet på objektiva fynd, och patientens subjektiva upplevelse som försvårar samarbetet mellan parterna. Läkarna och handläggarnas synsätt står ofta i motsättning till varandra - läkarna måste välja mellan att ta hänsyn till patientens behov eller försäkringskassans formella krav som handlar om att minska sjuktalen.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/17/sa-olika-bedoms-psykisk-ohalsa/

10 juni 2019

Nu kan forskarna bokstavligen se ångest

Med magnet- och PET-kamera studerar ett forskarlag vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, neurobiologiska mekanismer bakom ångest och rädsla. Via bilderna kan Andreas Frick, med forskarkollegor, bland annat se vilka regioner i hjärnan som aktiveras vid ångest. Forskarna kan även följa och se effekterna av de studerade personernas behandling.

Skillnaden mellan rädsla och ångest är att ångest är en reaktion på ett hot som inte är närvarande. Det vill säga att du oroar dig för saker som kanske kan hända i framtiden. Rädsla känner du däremot när något verkligt är närvarande, t ex om du möter en björn i skogen. Dock är reaktionerna desamma för rädsla och ångest: blodflödet i kroppen ökar, munnen blir torr och olika stressreaktioner får dig att antingen fly eller paralyseras - alternativt slåss för din överlevnad.

Andreas Frick med kollegor söker i sin forskning bland annat svar på vad som händer i hjärnan vid ångest och vilka signalämnen som är involverade. De tittar även på hur ångest utvecklas i takt med hjärnans mognad, från barndomen till vuxenlivet. 

Enligt Andreas Frick beräknar man att en tredjedel av befolkningen någon gång i livet kommer att lida av någon form av ångestsyndrom. Det är dock inte alla som får diagnosen och långt ifrån alla, som uppfyller kriterierna, som söker eller får hjälp. 

Frick säger att ångestsyndrom är vanliga sjukdomar, sjukdomar som innebär ett lidande och som hindrar många i livet. Detta kostar otroligt mycket pengar för samhället i form av vårdkostnader, utebliven arbetsinkomst och sjukpenning. Därför finns det ett stort incitament att lära sig mer – för att upptäcka nya behandlingsvägar och förbättra de behandlingar som vi har.

Läs hela intervjun med Andreas Frick här: https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=12586&area=6,10,16,25,40,44&typ=artikel&lang=sv

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv