Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Kategori: Depression

6 februari 2020

Minskad tillgänglighet till BUP visar ny rapport

Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har försämrats och allt fler barn och unga vårdas inom psykiatrisk öppenvård. Det visar en rapport med jämförelser inom den psykiatriska vården för barn och ungdomar som Socialstyrelsen nyligen publicerat.
- Siffrorna kan tyckas dystra, men vi vet samtidigt att vårt arbete är mycket viktigt och att vi redan nu hjälper många människor varje dag, säger Magnus Hasselblad, överläkare och specialist hos Psykiatripartners i Östergötland.

Tillgängligheten till BUP har minskat drastiskt.

Rapporten Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga gavs ut i december 2019 och är den första öppna jämförelsen som följer upp psykiatrisk vård och behandling av barn och unga. Den går igenom ett trettiotal indikatorer och mått över regionala skillnader inom bland annat vård och behandling, läkemedelsanvändning och tillgänglighet till vård. Den tittar också på skillnader mellan kön och olika åldersgrupper.

Rapporten visar bland annat att tillgängligheten till BUP har minskat kraftigt. Mellan 2010-2015 fick 90 procent eller mer av de sökande en första bedömning inom 30 dagar, 2018 hade det nationella genomsnittet fallit till 62 procent. Samtidigt har antalet barn och unga som vårdas inom psykiatrisk öppenvård ökat generellt mellan 2013-2017, där även allt fler barn vårdas för depression eller ångestsyndrom.

Psykiatripartners barn- och ungdomsmottagning i Östergötland, som är en del av PBM Sweden AB sedan början på 2019, märks det ökade behovet av vård.

- Förändringarna för vår kliniska vardag på Psykiatripartners följer tydligt mönstret i övriga landet. I Östergötland har utredningsköerna för neuropsykiatriska diagnoser varit mycket långa, något som märks väl, säger Magnus Hasselblad, överläkare och specialist i barn- och ungdomsmedicin samt i barn- och ungdomspsykiatri hos Psykiatripartners.

Samtidigt lyckas Psykiatripartners att möta vårdgarantins tidsramar på alla sina fyra BUP-mottagningar genom ett strukturerat och välplanerat arbetssätt.

- Den största utmaningen är att kunna bibehålla både en god tillgänglighet och kvalitet även när tillflödet kontinuerligt ökar och dessutom innebär temporärt ganska markanta toppar.

- Vi försöker ständigt förbättra hela strukturen kring dessa flöden av patienter, genom att göra kloka och professionella bedömningar från första början och försöka tänka i termer av ”funktions- och måendemässiga förbättringar” snarare än att placera våra patienter i passivt köande, förklarar Magnus Hasselblad.

Här har Psykiatripartners samarbete med andra vårdinstanser som till exempel barnhälsovården, skolhälsovården och socialtjänsten en betydelsefull roll och Magnus Hasselblad menar att det samarbetet ständigt uppdateras och vidareutvecklas. Psykiatripartners föräldrautbildningar är också ett viktigt verktyg för att snabbare kunna skapa bättre mående. Utbildningarna är inte enbart kopplade till specifika diagnoser, utan tar avstamp i mer generella symptom och problemområden i vardagen.

Socialstyrelsen visar att de regionala skillnaderna i tillgänglighet är stora. Andelen barn mellan 0-17 år som får en första bedömning vid BUP inom 30 dagar varierar mellan 29 och 95 procent. Bäst till ligger Gotland följt av Skåne, medan Västerbotten visar sämst resultat. Även när det gäller möjligheten att erbjuda en påbörjad utredning eller behandling skiljer sig regionerna stort åt och siffrorna varierade mellan 31 och 97 procent år 2018.

- Siffrorna kan tyckas dystra, men vi vet samtidigt att vårt arbete är mycket viktigt och att vi redan nu hjälper många människor varje dag, säger Magnus Hasselblad.

- Det behövs ett fortsatt engagemang, kraft och resurser till den fortsatta utvecklingen av vårt arbete. Det krävs också att vi fortsätter brinna för det vi gör – nämligen att se människor i den kontext de befinner sig i och med våra kunskaper och erfarenheter bidra till att minska psykisk ohälsa likväl som att uppmuntra och stötta hälsobefrämjande aktiviteter och beteenden.

Ladda ner rapporten Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga här

7 oktober 2019

Tro och hopp – avgörande för ett fungerande arbetsliv

En ny avhandling från Lunds universitet ringar in vad som krävs för att göra arbetslivet möjligt för personer med psykisk ohälsa. Tro och hopp på personens förmåga, ett personcentrerat arbetssätt och ett förbättrat samarbete mellan de olika aktörerna är några av de faktorer som är avgörande för att få till stånd ett fungerande arbetsliv.

Arbetsterapeut Susann Porters avhandling bygger på studier som utförts bland personer med psykisk ohälsa och med professionella som arbetar inom arbetsrehabilitering samt med arbetsgivare. I två av de ingående studierna ingick 61 personer med diagnosticerad depression eller bipolär sjukdom som var sjukskrivna eller arbetslösa. Dessa delades sedan upp i två slumpvis utvalda grupper som fick olika insatser under 12 månader. 

Den ena gruppen fick genomgå den traditionella stegvisa metoden som innebär att individen först behandlas för sina symtom, därefter bedöms och tränas deras arbetsförmåga i olika steg. I denna metod ingår också ofta olika former av bidragsarbete. Den andra gruppen fick delta i en nyutvecklad metod, Individual Enabling and Support, IES, som är speciellt framtagen för personer med depression. I denna metod ingår motiverande, kognitiva och tidsanvändande strategier. IES innebär bland annat att en arbetsspecialist arbetar i en allians med deltagaren, som inte behöver vara fri från symtom, och som utgår från vad individen vill i förhållande till målet reguljärt arbete.

Efter 12 månader intervjuades 16 av de 61 deltagarna om sina erfarenheter och om vilka faktorer de ansåg varit avgörande för en lyckad återgång i arbete. Deras samlade erfarenheter var tydliga och samstämmiga. Bland annat handlade det om att känna hopp och makt under rehabiliteringen, att de professionella var positiva och trodde på individens förmåga att återgå i riktigt arbete samt att man arbetade personcentrerat och integrerade hälso- och sjukvård med arbetsinriktade insatser. Dessa kritiska faktorer fanns i IES-metoden, men saknades till stora delar i den traditionella stegvisa metoden vars deltagare snarare beskrev motsatta upplevelser.

Enligt Susann Porter ökade IES-deltagarna sin egenmakt och de depressiva symtomen minskade från måttlig till mild depression. Bland deltagarna i den traditionella stegvisa metoden såg forskarna ingen sådan förbättring. Porter ställer sig därför frågande till varför den stegvisa metoden används så flitigt istället för metoder som IES, det vill säga en metod som visat så mycket bättre resultat när det gäller återgång i arbete. 

Susann Porter resonerar vidare om att detta kanske kan bero på att beslutsfattare saknar kunskap om psykisk ohälsa och därför inte vet vad som krävs för att främja återgång i arbete. Något som behöver studeras vidare – det vill säga vilka kunskaper våra yrkespolitiker har om psykisk ohälsa och hur de ser på dessa individers möjligheter att arbeta.

Läs hela artikeln här: https://www.lu.se/article/tro-pa-personers-formaga-att-arbeta

30 september 2019

Ökad satsning på barn- och ungdomspsykiatrin

Sveriges regering föreslår att satsningen på den psykiska hälsan ska utökas under åren 2020–2022 med ytterligare 300 miljoner kronor. Det är framför allt barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård som ska stärkas.

Behovet av vård för barn och unga med psykisk ohälsa har ökat, vilket innebär att det idag ofta är långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin. De ökade medlen på 300 miljoner kronor, som regeringen föreslår i budgeten för 2020, syftar därför framför allt till att stärka just denna del av den psykiatriska vården samt första linjens vård för barn med psykisk ohälsa.

För år 2020 finns redan 100 miljoner kronor öronmärkta för att förstärka barn– och ungdomspsykiatrin och första linjens vård. Det innebär sammantaget att år 2020 kommer 400 miljoner kronor att avsättas för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga.

Läs mer: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/300-miljoner-till-barn--och-ungdomspsykiatrin-och-forsta-linjens-vard/

23 september 2019

Trötthet – ett underskattat problem på jobbet

Trötthet är det vanligaste besväret när det gäller arbetsrelaterade åkommor och något som borde tas på större allvar. Enligt professor Göran Kecklund kan vår hjärna dock inte skilja på om det är i arbetslivet eller i privatlivet som det är stressigt, det vill säga som gör oss trötta, varför det är viktigt att varva ner på fritiden och prioritera återhämtning framför sociala aktiviteter.

Göran Kecklund är professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hans forskning handlar om hur arbetstider och stress påverkar vår sömn, återhämtning, hälsa och säkerhet. Enligt honom tas inte trötthet på samma allvar som psykiska åkommor, som t ex ångest och nedstämdhet. Detta trots att trötthet sänker livskvaliteten. Det behövs därför mer forskning kring trötthetens konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället i stort. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Kecklunds senaste studie visar att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en bidragande faktor till bristande återhämtning. Samtidigt kan inte vår hjärna skilja på om vi är stressade av jobbet eller privatlivet. Här kan man se att de allra flesta av oss tänker kortsiktigt och låter de sociala aktiviteterna få högre prioritet än vila. Detta istället för att prioritera det som stänger av stress och ger återhämtning, t ex att träna. 

Medan Kecklunds senaste studie visar på att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en viktig och bidragande faktor till bristande återhämtning, visar en annan studie som utförts av Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Karolinska Institutet, att vi blir piggare med åren. Detta trots att ju äldre man blir desto kortare och ytligare sover man. Vad detta beror på är ännu oklart, men en teori är att sextio-plussarna – till skillnad från många unga – vet att det inte är hållbart att slarva med sömnen, att det helt enkelt får negativa konsekvenser.

Läs mer: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/ta-trottheten-pa-allvar/

19 augusti 2019

Studie visar: Autism kopplat till kraftigt ökad risk för självmord

En populationsbaserad studie från Karolinska Institutet visar att risken för självmordsförsök och självmord är betydligt högre bland dem som har en autismspektrumdiagnos jämfört med befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk har kvinnor som förutom autism även har adhd. Resultatet av studien är ett viktigt observandum för hälso- och sjukvården.

Att många individer med autism även lider av psykisk ohälsa är välkänt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet (KI) analyserat data för cirka 55 000 individer med en autismspektrumdiagnos och jämfört med data för cirka 270 000 kontrollpersoner - individer från den generella svenska populationen. Resultatet av studien visar att risken för självmord och självmordsförsök är mycket högre bland dem med autism, något som är en viktig information till alla som arbetar kliniskt i hälso- och sjukvården.

Forskarna har även analyserat olika grupper med autism - individer med, respektive utan intellektuell funktionsnedsättning eller adhd – samt genomfört könsspecifika analyser. Här visar resultaten att personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning har högst risk för självmordsbeteenden, framför allt om de samtidigt har adhd. Störst risk har kvinnor.  

Enligt Tatja Hirvikoski, docent vid KIND (Center for Neurodevelopmental Disorders, KI) och institutionen för kvinnor och barns hälsa, innebär resultaten att kvinnor med både autism och adhd har tio gånger högre risk för självmordsförsök jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen. Dessa kvinnor har dessutom ännu högre risk för så kallat fullbordat självmord, vilket är mycket oroande.

I studien kunde forskarna även identifierade att personer med autism som samtidigt hade depression, ångest eller beroendesjukdom hade högre risk för såväl självmordsförsök som självmord. Resultaten av studien är enligt Tatja Hirvikoski en tydlig signal till hälso- och sjukvården om vikten av att uppmärksamma, utreda och behandla psykiatriska sjukdomar hos individer med autism.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/28/autism-kopplat-till-kraftigt-okad-risk-for-sjalvmordsbeteenden/

12 augusti 2019

Internet-KBT och vårdsamordnare effektivt i primärvården

KBT via internet och en modell med vårdsamordnare för patienter med depression inom primärvården leder till vinster för såväl patienter som för samhällsekonomi. Det visar Anna Holsts, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, avhandling.

- Att få tillgång till vård och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa. Det konstaterar Anna Holst, specialistläkare och vårdcentralchef inom Närhälsan i Göteborg, som i sin avhandling studerat kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet och funktionen vårdsamordnare i primärvården för patienter med depression. 

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression har studerats och enligt avhandlingen visade sig KBT via internet vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården samt lika kostnadseffektiv. Dessutom var många patienter positiva till friheten med Internet-KBT – det vill säga att kunna få tillgång till behandling när och var de ville. Även kontakten med en särskild vårdsamordnare visade sig vara av stort värde, både för tillfrisknade och ekonomi.

Den modell med särskilda vårdsamordnare i primärvården som studerades – i detta fall specialistutbildade sjuksköterskor som följde, stöttade och lotsade patienten i vården – visade sig leda till ett snabbare tillfrisknande från depressionen och en signifikant tidigare återgång i arbete. Dessutom var modellen mycket kostnadseffektiv. 

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, säger i ett pressmeddelande att psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården och att det för den som drabbas är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet. Något som fungerar dåligt idag. En patient kan få vänta månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Därför är värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder kan utvecklas i den hårt pressade primärvården mycket värdefullt.

Läs mer: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//internet-kbt-och-vardsamordnare-i-primarvarden-effektivt-vid-depression.cid1617756

Ta del av avhandlingen här:Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care - internet-based treatment and care manager organization

5 augusti 2019

Skuldkänslor – både på gott och ont

Det finns många fördelar med att känna skuld. Känslan skyddar oss till exempel emot att vara för själviska och utgör ett viktigt kitt för att vi ska kunna samarbeta med andra. Men skuldkänslor kan också skapa problem. Om de tar över vardagen kan de vara ett tecken på att någonting inte står rätt till.

Vi människor är sociala varelser, men också några av de mest aggressiva varelserna på jorden. Dessa två aspekter måste fungera ihop för att vi ska kunna samarbeta och leva tillsammans. Det är här skuldkänslorna kommer in. 

I en artikel i Dagens Nyheter säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, att det finns studier som visar att dessa psykologiska funktioner är rent evolutionära. Människor som känner skuld har klarat sig bättre eftersom de har haft färre konflikter och bättre möjligheter att överleva tack vara sina intima samhällen. Detta samtidigt som de har kunnat använda våld mot andra. 

Trots att skuldkänslor har en faktisk funktion för mänskligheten kan de också skapa problem och signalera att någonting inte står rätt till. Som exempel är ett av symtomen på stark stress ökade skuldkänslor och ett av kriterierna vid depression är starka obefogade skuldkänslor. 

Enligt professor Carlbring är det alltså inte sjukt att känna skuld när så är befogat, men känslor av obefogad skuld - överdrivna skuldkänslor, kombinerade med känslor av att man är värdelös - är varningstecken. Då ska man söka hjälp och behandling för sina problem. Det är dock inte alltid så lätt att själv kunna avgöra om ens känslor är överdrivna eller inte, men har man dessa obefogade känslor dagligen kan det vara ett tecken på nedstämdhet eller depression. 

Sedan finns naturligtvis den absoluta motsatsen – att ha bristande skuldkänslor - vilket också kan skapa problem för individen, men då i form av att man uppfattas som okänslig eller självisk. Att få en sådan individ att känna skuld för saker och ting kan vara svårt, men att prata om det är en bra början - till exempel om hur man själv upplever och känner sig i situationen.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/insidan/skuldkanslor-kan-vara-positiva-om-de-inte-tar-over/

16 juli 2019

Värmeböljor - extra tufft för den med psykisk ohälsa

Höga temperaturer väntas bli allt vanligare och det är inte bara gamla och barn som drabbas extra hårt av värmen. I en artikel från Karolinska Institutet, KI, intervjuas en rad forskare inom olika discipliner om de utmaningar våra kroppar ställs inför vid värmeböljor. Personer med psykisk ohälsa är till exempel några som bör vara extra vaksamma på farorna med höga temperaturer.

De allt oftare förekommande värmeböljorna har blivit en ögonöppnare för politiker och hälsomyndigheter runt om i Europa. Sedan år 2013 varnar även SMHI om höga medeltemperaturer. Trots detta är vi svenskar mer förberedda för kyla än för värmeböljor. Vi har exempelvis rutiner för plogning, takröjning och är medvetna om riskerna med isfläckar, men vare sig vår infrastruktur eller våra byggnader är anpassade för det klimat vi rör oss mot.

Enligt Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin, KI, är det framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. Det är till exempel känt att vissa grupper, exempelvis äldre och personer med diabetes, löper högre risk att dö av hjärtsjukdom vid höga temperaturer. Mer oväntat är att även personer med psykisk ohälsa av vitt skilda slag, som depression eller demenssjukdom, löper ökad risk att dö av hjärtsjukdom vid värmeböljor. 

En möjlig förklaring till detta kan vara att vissa läkemedel kan ha vätskedrivande effekt eller påverka temperaturregleringen. En annan förklaring kan vara att psykisk ohälsa kan ge nedsatt förmåga att rent praktiskt hantera värmen, till exempel att införskaffa fläktar eller uppsöka svala platser. 

Även självmord verkar öka kraftigt vid hetta, men det finns inga svar på vad det kan bero på. 

- Jag kan bara gissa, säger Petter Ljungman. Rent allmänt kan värme vara väldigt plågsamt och stressande. Om man inte har tillgång till svalare utrymmen, eller möjlighet att sänka sin inomhustemperatur kan man tänka sig att det ger en känsla av att inte kunna fly från det plågsamma. Det kan skapa ångest och i kombination med uttorkning kanske omdömet kan påverkas. Vi borde bättre beakta miljöexponering vid psykisk ohälsa. Det verkar finnas mekanismer som vi inte tänkt på.

Läs hela artikeln här: https://ki.se/forskning/varma-dagar-utmanar-kroppen

10 juli 2019

Långtidsstudie visar: Uppenbara fördelar med IKBT till unga

Sedan år 2010 pågår ett forskningsprojekt vid Centrum för psykiatriforskning kring KBT via nätet, så kallad IKBT, riktat till barn och ungdomar mellan 7 och 17 år. Det som forskarna hittills studerat är IKBT mot ångest, tvångssyndrom och funktionell magsmärta. Studier som samtliga visar på mycket lovade resultat.

Enligt en artikel från Mind.se erbjuds inte alla barn och unga med psykisk ohälsa rätt behandling idag, till exempel på grund av geografiska avstånd och brist på resurser med rätt kompetens. Därför är forskningsprojektet kring IKBT vid Centrum för psykiatriforskning både intressant och viktigt. 

Sarah Vigerland, leg psykolog och en av forskarna i projektet, säger till Mind.se att det under projektets gång visat sig att det finns många uppenbara fördelar med IKBT. Exempelvis slipper barnen ta ledigt från skolan och föräldrarna, som bör vara med under behandlingstillfällena, från arbetet. Detta eftersom behandlingen kan ske i hemmiljön, vilket innebär att den både tar mindre tid och kan ske när det passar dem bäst.  

Enligt Vigerland är dessutom IKBT en kvalitetssäkring eftersom patienterna vet att de får tillgång till en behandlare med specialistkompetens, vilket inte alltid är självklart beroende på var man befinner sig i landet. Det har också visat sig att IKBT är kostnadseffektivt för samhället, bland annat eftersom det verkar som att annan vårdkonsumtion minskar.

Studierna har nu kommit så långt att forskarna ser stora möjligheter att inom en snar framtid kunna erbjuda IKBT till barn och ungdomar som ett självklart alternativ till den ”ordinarie” vården.  

Läs mer här: https://mind.se/aktuellt/forskning-kan-leda-till-ny-metod-att-behandla-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-ungdomar/

3 juli 2019

Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för adhd och autism

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen finns det geografiska skillnader när det gäller utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga i landet. Myndigheten har därför påbörjat ett arbete med att ta fram nationella kunskapsstöd för i första hand adhd och autismspektrumtillstånd.

Socialstyrelsen har fått ett uppdrag av regeringen att utreda behovet av nationella kunskapsstöd för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga. Myndigheten har, efter bland annat en dialog med vårdprofessionen och skolan, sett att det finns geografiska skillnader i landet både vad gäller utredning och behandling.

För att till exempel kunna förebygga ångest, depression och frånvaro från skolan är det viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser liksom med ett multiprofessionellt omhändertagande, enligt myndigheten.  

– Vi planerar för att riktlinjerna i första hand kommer att innefatta adhd och autismspektrumtillstånd, och gälla alla åldrar. Riktlinjerna ska bidra till en mer enhetlig klinisk praxis och förbättrad god vård och omsorg för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Nationella riktlinjer vid Socialstyrelsen.

Läs mer här: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nationella-riktlinjer-tas-fram-for-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/

 

1 juli 2019

Kraftsamling för barn och ungas psykiska hälsa

Flera tunga aktörer kraftsamlar nu för att komma till rätta med den ökande psykiska ohälsan. Det rapporterar tidningen Dagens Medicin från Almedals-seminariet ”Hur tar vi gemensamt ansvar för barn och ungas psykiska hälsa?” – ett seminarium som arrangerades av statliga forskningsinstitutet Rise.

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, vill se större kraft i regionernas långsiktiga arbete för att främja den psykiska hälsan och kommer därför att starta en nationell arena för att bland annat samla och sprida goda exempel. Det meddelade Anders Knape (M), ordförande i SKL, under seminariet. Kraftsamlingen, som börjar med en kick-off den 9 september, kommer att ledas av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren, SKL.

Enligt Susanne Nordling (MP), regionråd och ansvarig för psykiatri i Region Stockholm, kommer regionen att införa terapimottagningar med digitala verktyg på alla vårdcentraler. Mottagningarna ska bemannas av sjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Idén, som är hämtad från London, innebär i korthet att vårdcentralerna ska bli en sambandslänk för hela familjen.

Genom att stärka primärvården i Stockholm är målet att barn- och ungdomspsykiatrin ska få mer resurser att lägga på dem med större problem. Regionen uppger att de kommer att samla alla vårdcentraler under hösten för att skapa en primärvårdsstrategi som ska införas i verksamheterna under mandatperioden.

Under seminariet berättade även kommunalrådet i Norrköping, Lars Stjernkvist (S), om kommunens framgångar med sociala investeringar för att minska den psykiska ohälsan. Enligt Stjernkvist har åtta av tio projekt varit framgångsrika – särskilt satsningen på familjehemsplacerade barn som idag visar sig ha bättre skolresultat än snittet i kommunen.

Läs hela artikeln här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/07/01/flera-kraftsamlingar-for-psykisk-halsa/

26 juni 2019

Ny studie: Därför bedöms psykisk ohälsa så olika

Forskare vid Uppsala universitet, sociologiska institutionen, har undersökt hur läkare i primärvården och handläggare vid Försäkringskassan bedömer personer med psykisk ohälsa. Det visar sig – inte helt oväntat - att bedömningarna sällan leder till samma utfall.

Det är många som vittnar om att personer med psykiatrisk problematik ofta hamnar mellan stolarna, det verkar helt enkelt som att det finns en diskrepans mellan patienternas behov och försäkringskassans beslut. Vad förklaringen till detta är har Maricel Knechtel, forskare vid Uppsala universitet, tittat närmare på i en ny avhandling.

Enligt Maricel Knechtel kan anledningen till att samma patientfall leder till olika bedömningar bero på den situation som många med psykisk ohälsa befinner sig i. Det vill säga ett tillstånd som är allt för komplext för att enkelt kunna placeras in i de kategorier och scheman som primärvården och Försäkringskassan använder sig av. Svårigheterna vid bedömningarna beror även på att centrala begrepp såsom arbetsförmåga, sjukdom och arbete inte definierats tillräckligt tydligt.

Eftersom psykisk ohälsa inte heller kan diagnosticeras via exempelvis ett blodprov, eller alltid går att observera, är försäkringskassans krav på objektiva fynd svåra att tillmötesgå för läkarna. Enligt Maricel är det just detta, kravet på objektiva fynd, och patientens subjektiva upplevelse som försvårar samarbetet mellan parterna. Läkarna och handläggarnas synsätt står ofta i motsättning till varandra - läkarna måste välja mellan att ta hänsyn till patientens behov eller försäkringskassans formella krav som handlar om att minska sjuktalen.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/17/sa-olika-bedoms-psykisk-ohalsa/

10 juni 2019

Nu kan forskarna bokstavligen se ångest

Med magnet- och PET-kamera studerar ett forskarlag vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, neurobiologiska mekanismer bakom ångest och rädsla. Via bilderna kan Andreas Frick, med forskarkollegor, bland annat se vilka regioner i hjärnan som aktiveras vid ångest. Forskarna kan även följa och se effekterna av de studerade personernas behandling.

Skillnaden mellan rädsla och ångest är att ångest är en reaktion på ett hot som inte är närvarande. Det vill säga att du oroar dig för saker som kanske kan hända i framtiden. Rädsla känner du däremot när något verkligt är närvarande, t ex om du möter en björn i skogen. Dock är reaktionerna desamma för rädsla och ångest: blodflödet i kroppen ökar, munnen blir torr och olika stressreaktioner får dig att antingen fly eller paralyseras - alternativt slåss för din överlevnad.

Andreas Frick med kollegor söker i sin forskning bland annat svar på vad som händer i hjärnan vid ångest och vilka signalämnen som är involverade. De tittar även på hur ångest utvecklas i takt med hjärnans mognad, från barndomen till vuxenlivet. 

Enligt Andreas Frick beräknar man att en tredjedel av befolkningen någon gång i livet kommer att lida av någon form av ångestsyndrom. Det är dock inte alla som får diagnosen och långt ifrån alla, som uppfyller kriterierna, som söker eller får hjälp. 

Frick säger att ångestsyndrom är vanliga sjukdomar, sjukdomar som innebär ett lidande och som hindrar många i livet. Detta kostar otroligt mycket pengar för samhället i form av vårdkostnader, utebliven arbetsinkomst och sjukpenning. Därför finns det ett stort incitament att lära sig mer – för att upptäcka nya behandlingsvägar och förbättra de behandlingar som vi har.

Läs hela intervjun med Andreas Frick här: https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=12586&area=6,10,16,25,40,44&typ=artikel&lang=sv

30 maj 2019

Tydlig koppling mellan hormonnivåer och psykisk ohälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet visar att det finns tydliga kopplingar mellan kroppens olika hormonnivåer och särskilda aspekter av psykiska sjukdomar. I studien har man även sett att det finns ändrade insulinnivåer hos personer som försökt begå självmord.

Psykiatriker Marie Bendix, doktorand i psykiatri vid Umeå Universitet, har i sin avhandling studerat kopplingen mellan tre hormonella system och underliggande aspekter av förstämningssyndrom. Det handlar om personlighetsdrag, våld och psykiska symtom.

Enligt Bendix har förståelsen för samspelet mellan psykisk ohälsa och substanser i kroppen lett till flera viktiga framsteg, men fortfarande är mycket okänt om vilken roll vissa hormoner spelar.  

Marie Bendix har bland annat undersökt om patienter som tidigare försökt begå självmord har förändrade nivåer av de blodsockerreglerande hormonerna insulin och glukagon jämfört med friska kontrollpersoner. Hon har även undersökt om användandet av våld är kopplat till förändringar av dessa hormoner. Forskningen visade att personer som gjort självmordsförsök, men även dem som varit våldsamma i vuxenlivet, hade högre nivåer av insulin och lägre nivåer av glukagon. 

I sin avhandling har Bendix även studerat om hormonet oxytocin är kopplat till personlighetsdrag som kan bidra till sociala svårigheter hos psykiatriska öppenvårdspatienter. Dessutom har hon undersökt om kvinnor med postpartum (efter förlossning) psykos och depression hade förändrade halter av könshormonerna allopregnanolon och progesteron jämfört med friska kvinnor.

Läs mer här: https://www.umu.se/nyheter/samband-mellan-sjalvmordsforsok-och-blodsockerhormoner_7751234/

23 maj 2019

Nu stänger PBM:s VD ett fönster och öppnar ett nytt

Efter snart åtta år avgår Catharina Nordlander som VD för PBM Sweden AB. Det är med värme och många skratt som hon berättar om resan hon genomfört tillsammans med alla medarbetare. Sedan år 2011 har PBM utvecklats från ett mindre psykologföretag till att idag vara en koncern med ett multiprofessionellt åtagande inom organisationsutveckling, psykisk ohälsa och öppenvårdspsykiatri. Det är hon stolt över.

Sedan Catharina Nordlander kom till PBM har koncernen omsättningsmässigt vuxit med 800 procent. Trots detta är Catharina ödmjuk inför mitt konstaterande och säger att hon framför allt är så otroligt stolt över vad alla medarbetare åstadkommit tillsammans - naturligtvis även över kundernas förtroende - och att hon snarast sett det som en ära att få leda koncernen under dessa expansiva år.

- Visst har det varit tufft ibland, men framför allt har jag faktiskt – helt ärligt – haft ett otroligt stimulerande och roligt jobb. Men nu är det dags, både för mig och för företaget, att nya krafter tar vid, säger Catharina.

Catharina är utbildad beteendevetare och har även en MBA från Handelshögskolan i Stockholm i bagaget. Innan hon rekryterades till VD-posten i PBM hade hon olika chefsbefattningar inom svensk företagshälsovård och drev även egen konsultverksamhet där PBM var en av kunderna.

- Det var under konsulttiden som jag rekryterades till VD-posten, den 3 december 2011. Då befann sig PBM i en fas där man hade att välja mellan att fortsätta att bli vid sin läst eller att omstrukturera och expandera. Styrelsen valde det senare.

År 2011 var PBM ett renodlat psykologföretag, där de största uppdragen var Stockholms läns landstings projekt inom stressrelaterad ohälsa ”Ögat på sjukskrivning” samt KBT till sjukvårdsförsäkringskunder. Därefter har företaget genomgått en omfattande utveckling. 

Idag erbjuder PBM ett multiprofessionellt åtagande från lättare psykisk ohälsa till psykiatrisk öppenvård för barn, unga och vuxna. Samtidigt har man vidareutvecklat den privata marknaden – det vill säga att erbjuda KBT till sjukvårdsförsäkrings- och privatbetalande kunder samt även breddat och utvecklat tjänsterna till företag och organisationer när det gäller ledarskaps- och organisationsutveckling.

- Vårt åtagande är definitivt breddat, såväl geografiskt och numerärt som vårdkomplexitetsmässigt. Från att ha varit ett renodlat psykologföretag har vi idag flera olika yrkeskategorier och specialister i företaget, exempelvis specialistläkare inom psykiatri, smärta, rehabilitering och allmänmedicin samt fysioterapeuter, rehabkoordinatorer och administratörer. Den största yrkesgruppen är dock fortfarande psykologer och verksamheten bygger på beteendepsykologiska grunder.

- Jag skulle vilja säga att de flesta länkarna i den beteendepsykologiska kedjan är på plats nu, säger Catharina. Med det menar jag att PBM kan erbjuda såväl förebyggande insatser – det vill säga innan någon drabbas av psykisk ohälsa - i form av till exempel ledarskapsutbildning och organisationsutveckling som efterhjälpande insatser som exempelvis behandlingar mot depression, ångest, stress, fobier, utmattning och långvarig smärta. Ett nytt spännande projekt att nämna är också behandling med hjälp av Virtual Reality, VR, som visar på strålande resultat så här långt. Håll utkik efter mer information om det!

 Den 10 juni lämnar Du så över VD-posten till Christian Walén?

- Ja, det är dags att lämna över stafettpinnen nu. Det behövs nya krafter för PBMs fortsatta utveckling och jag tror att Christian är rätt person att lyckas med det. Jag hälsar honom varmt välkommen till en fantastisk verksamhet och önskar stort lycka till. Själv ser jag fram emot en – förhoppningsvis – lång, avkopplande och härlig sommarledighet för att sedan ta mig an nya utmaningar. Visst kommer jag att sakna alla mina fantastiska medarbetare i PBM, men det är dags att gå vidare och jag måste medge att det känns spännande att glänta på fönstret till något nytt!

Fotnot: FLOW återkommer inom kort med en intervju med Christian Walén.  

6 maj 2019

Chefens ansvar att ge stöd till medarbetare i kris

Alla människor kan drabbas av en personlig kris i livet och oavsett om krisen har sitt ursprung i arbetslivet eller i privatlivet är det chefen som har ansvar för att medarbetaren ifråga får krisstöd. Tidningen Chef har listat ett antal punkter som chefen bör tänka på när han/hon ska ge en medarbetare krisstöd.

På många arbetsplatser, till exempel kontor, finns det inte några uppenbara olycksrisker för medarbetarna, men de kan naturligtvis ändå drabbas av kriser. Det kan handla om att någon närstående plötsligt blivit allvarligt sjuk eller att medarbetaren själv fått tragiska besked som påverkar honom/henne starkt. Då är det chefen som har ansvar att ge krisstöd.

Tyvärr finns det ett flertal arbetsplatser som inte har någon beredskap för detta. Det vill säga de har inte någon färdig krisplan med checklistor för chefen att hålla sig i. Socionom Sara Dahlberg Eriksson, som bland annat arbetar med krisstöd och sorgebearbetning, har för tidningen Chefs räkning listat ett antal punkter som man bör tänka på som chef när man ger krisstöd. Några av dessa punkter är att aldrig abdikera som chef, att våga visa sig mänsklig, att lyssna utan att ha svar och kanske bland det viktigaste – att ta professionell hjälp av psykolog när situationen blir för svår att hantera själv.

Läs hela artikeln här:https://chef.se/8-steg-ge-raett-stoed-till-medarbetare-i-kris/

1 maj 2019

Unga håller på att förlora förmågan att samtala

Unga människor samtalar i allt mindre utsträckning ansikte mot ansikte. Istället är det kommunikation via nätet som gäller. Enligt psykologen och forskaren Per Johnsson håller ungas förmåga att samtala på att gå förlorad. Detta har lett till att många idag har svårt att sätta ord på sina känslor, något som minskar chansen till ett gott självomhändertagande.

Enligt Per Johnsson, leg psykolog och docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet, handlar många av de problem som idag ventileras på landets psykologmottagningar om att inte räcka till. Han säger att vi också är mer rädda, eller att vi uttrycker verbalt att vi är mer rädda. Och rädsla är en triggermekanism för många andra negativa känslor. 

De senaste åren har det visat sig att allt fler unga människor har svårt att sätta ord på sina känslor - till exempelvis att uttrycka rädsla, ledsenhet eller skam – det vill säga den affekt det egentligen handlar om. Istället lyckas de bara uttrycka en diffus och olustig känsla i kroppen. Och enligt Per Johnsson bekräftas detta av de professioner som idag arbetar med unga. De får allt oftare svaret ”jag vet inte” när de frågor om hur den unga människan mår eller känner sig. 

Per Johnsson menar att en förklaring till detta är att unga människor i allt mindre utsträckning samtalar med varandra ansikte mot ansikte och därför kan de inte heller spegla sig i andras reaktioner. 

- Det finns säkerligen många fördelar med sociala medier, men… säger Per Johnsson och citerar professor Sherry Turkle: Till syvende och sist; på nätet är vi ensamma tillsammans.

Ta del av hela artikeln från Lunds universitet, där Per Johnsson berättar mer om sin syn på hur dagens unga vuxna mår och om vilka problem som ventileras på dagens psykologmottagningar. I artikeln berättar han även om hur den nya forskningen om hjärnans formbarhet påverkar synen på psykisk hälsa med mera.

 Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/04/25/psykologen-unga-har-svart-att-satta-ord-pa-kanslorna/

17 april 2019

Relationen människa och djur – det visar forskningen

Att hundar har känslor är uppenbart. De är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss. Relationen är ömsesidig och påminner om den som föräldrar och barn i två- till treårsåldern har. Det menar Per Jensen, professor i etologi, som tillsammans med bland annat psykiatriker Åsa Nilsonne, intervjuats i tidskriften Modern Psykologi om våra relationer till husdjuren.

Forskningen om våra husdjur och relationen till människan har mer eller mindre exploderat de senaste tjugo åren. Vissa menar att det är en ögonöppnare som kan jämföras med att vi ända in på 1980-talet opererade små barn utan bedövning. Detta eftersom vi inte trodde att de upplevde samma smärta som vuxna. 

Tidskriften Modern Psykologi har i en artikel tagit ett helhetsgrepp om våra relationer till djuren. I artikeln intervjuas bland annat etologiprofessorn och författaren Per Jensen och psykiatrikern, psykoterapeuten och författaren Åsa Nilsonne.  

Enligt Per Jensen är det idag uppenbart för vem som helst att en hund har känslor. Han menar att hundar är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss och det kan också vara förklaringen till att många pratar bebisspråk när de möter en vovve.

Ett bra exempel på att djur förstår och känner mer än vad vi tror är psykologiforskaren John W. Pilleys studie om bordercollien Chaser. Genom att träna hunden lyckades husse Pilley lära Chaser 1 022 unika namn på föremål och förutom att lära sig namn på saker och ting förstod hunden även verb som till exempel ”hämta” och ”släppa”. 

Psykiatriker Åsa Nilsonne tycker att det är både fantastiskt och skrämmande att vi inte har förstått hur mycket hundar förstår av vårt mänskliga språk. Hon menar att den nya forskningen med hjärnavbildningsstudier, som kom år 2012, gör att vi måste ta djurs känslor på allvar. Exempelvis har magnetkamerabilder visat att hundar och människors hjärnor aktiveras på snarlika sätt, bland annat när det gäller belöningssystemet.

Japanska forskare har sett att hundar har en förmåga att göra oss lyckligare, att öka vår samarbetsförmåga och reducera stress. Förutom att hundar har samma uppsättning av primära känslor som oss, t ex glädje, rädsla och hunger, har de även ”högre” kognitiva känslor som skam och rättvisa - och de är känsliga för våra emotionella tillstånd.

Idag används exempelvis katter och hundar som terapidjur inom äldreomsorgen och det har visat sig att även barn med autism kan bli hjälpta av djuren. Detta eftersom barnen utvecklar starka band med sina husdjur, vilket i sin tur ökar det sociala samspelet med både föräldrar och skola. Dessutom visar forskningen att hundterapi kan vara långt mer effektiv för barn med afasi (svårt att kommunicera och forma ord) än vanlig tal- och språkterapi. 

Läs hela artikeln här:https://modernpsykologi.se/2019/04/09/sa-funkar-var-relation-till-husdjuren/

Vi önskar alla våra läsare en riktigt fin och glad påsk!

15 april 2019

Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla

Varför väljer någon att göra sig själv illa och hur ska jag som närstående eller vårdpersonal reagera på beteendet? Om detta och mycket mer kan man läsa om i en ny handbok med titeln ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”, som sammanfattar kunskapsläget om själskadebeteende.

Det kan vara otroligt tålamodsprövande att behandla patienter med självskadebeteende. Läkandet kan ta tid, men det går. Många blir friska. Det skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande där man intervjuat Jonas Bjärehed, psykolog, lektor i psykologi och en av författarna bakom den nya handboken ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”. 

Enligt Jonas Bjärehed, som skrev en avhandling om självskadebeteende år 2005, är självskadebeteende ett sätt att reglera svåruthärdliga känslor. Det kan handla om ångest, nedstämdhet, tomhetskänslor, skam eller självhat. Och de som behöver professionell hjälp visar ofta förhöjd sårbarhet i kombination med bristande social och kommunikativ förmåga. Att skära sig blir ett sätt att kommunicera med omgivningen – som äntligen tycks lyssna.

Som närstående och vårdpersonal kan man bli villrådig över hur man ska reagera. Den drabbade behöver någon som signalerar trygghet och lugn, men enligt Bjärehed är det lättare sagt än gjort. Detta eftersom självskadebeteende triggar starka känslor hos omgivningen. 

En vanlig ”felreaktion” är att bli överengagerad – det vill säga att betrakta den drabbade som alltför ömtålig för att klara sig själv – vilket i realiteten förminskar personen och gör denne ännu mer ömtålig. Andra vanliga felreaktioner är beröringsskräck – det vill säga att man backar – och en tredje variant är att bli dömande och kritisk.

Enligt Jonas Bjärhed finns problemen på alla vårdcentraler och psykiatriska mottagningar i landet, men kunskapen är ännu begränsad till vissa specialistfunktioner och koncentrerad till de större orterna. Förhoppningen är nu att den nya boken ska underlätta för alla som möter personer med självskadebeteende.

Läs mer på: https://www.lu.se/article/inte-enkelt-att-bemota-personer-med-sjalvskadebeteende

8 april 2019

Antidepressiva läkemedel ökar bland unga

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat med 25 procent i hela befolkningen sedan år 2006. Högst konsumtion finns bland dem över 85 år, men störst ökning har skett bland barn och unga.

Förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar i hela befolkningen. Under år 2018 hämtade sju procent av alla män och 13 procent av alla kvinnor ut antidepressiva läkemedel.  Högst konsumtion finns bland gruppen 85 år och äldre. Där visar statistiken att en tredjedel av kvinnorna och en femtedel av männen hämtade ut antidepressiva minst en gång under året. 

Störst procentuell ökning har skett bland barn och unga. Under 2018 fick ett av hundra barn i åldern 10 -14 år antidepressiva läkemedel utskrivet. Jämfört med år 2014 innebär det en ökning på 60 procent för flickor och för pojkar en ökning på 40 procent. Samma tendens kan ses i åldersgruppen 15 – 19 år. Under 2018 var det nästan dubbelt så många flickor som pojkar som fick antidepressiva förskrivna.

– Ökningen av antidepressiva bland barn och unga hänger ihop med den oroväckande ökningen av psykisk ohälsa inom gruppen, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest ska barn och unga med lindrig till medelsvår depression i första hand erbjudas psykologisk behandling. Om fler unga fick tillgång till psykologisk behandling så skulle man kunna tänka sig att läkemedelsbehandlingen eventuellt kan minska.

Läs mer här: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/alltflerfarantidepressivalakemedel

27 mars 2019

Ökad psykisk ohälsa bland unga kan vara en överdrift

Forskare vid Linköpings universitet har studerat vad som döljer sig bakom siffrorna om en ökad psykisk ohälsa bland unga och kommit fram till att larmen kan vara kraftigt överdrivna. Enligt forskarna handlar den psykiska ohälsan som rapporteras egentligen om många olika saker, vilket innebär att ungas vardagsproblem riskerar att medikaliseras.

Anette Wickström, biträdande professor vid Linköpings universitet, Tema Barn, leder ett projekt där man studerat ungas svar i nationella undersökningar om psykisk hälsa. Syftet har varit att försöka ta reda på vad som döljer sig bakom siffrorna om en ökad psykisk ohälsa bland unga. Stämmer analyserna med det som ungdomarna berättar?

Enligt Wickström vet vi för lite om orsakerna bakom de problem som unga rapporterar, det vill säga den bild som sedan forskningsrapporter och media lyfter fram. Forskarna har därför fördjupat sig i den årliga enkäten om fysisk och psykisk hälsa som Folkhälsomyndigheten analyserar - en enkät som utformats av WHO och som skickats ut sedan 1985 till elever i 42 västländer - samt intervjuat elever i årskurs nio om frågorna i enkäten.

- När vi pratar med eleverna växer en delvis annan bild fram än vad som anges i experternas analyser av de ungas svar, säger Anette Wickström i en artikel på universitetets hemsida. De unga kan till exempel säga att visst har de ont i huvudet ibland eller ont i magen, men påpekar att de ändå i grunden mår bra. Hur de fyller i enkäten kan bero på att den är svår att fylla i, om de blivit osams med en kompis med mera - det vill säga på deras egen dagsform.

Med andra ord finns det en risk att enkätsvaren förenklas och att det dras för stora växlar på dem. Den psykiska ohälsan handlar enligt Wickström och kollegan Sofia Kvist Lindholm, om många olika saker. Därför är det viktigt att problematisera svaren. Om vi påstår att ungdomars alla problem beror på psykisk ohälsa så hamnar vi fel, enligt forskarna. 

Resultaten av studien visar dock på två spår. Det ena spåret handlar om livets vanliga svårigheter – något som riskerar att benämnas som psykisk ohälsa utan att vara det och där risken är att vardagsproblem medikaliseras. Det andra spåret handlar om de ungdomar som verkligen har mycket allvarliga problem och som måste tas på största allvar.

Enligt Wickström är resultatet av studien mycket viktigt. Detta eftersom en onyanserad rapportering kring ökad psykisk ohälsa kan innebära att det skapas en rad generella insatser som inte passar någon av grupperna ovan, vilket i sin tur kan resultera i att de unga som verkligen behöver mer stöd missas.

Läs hela artikeln här:https://liu.se/nyhet/ungas-vardagsproblem-ar-inte-alltid-ohalsa

 

18 mars 2019

Effektivt med Internet-KBT och vårdsamordnare i primärvården

KBT via internet och en modell med vårdsamordnare för patienter med depression inom primärvården leder till vinster för såväl patienter som för samhällsekonomi. Det visar Anna Holsts, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, avhandling.

- Att få tillgång till vård och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa. Det konstaterar Anna Holst, specialistläkare och vårdcentralchef inom Närhälsan i Göteborg, som i sin avhandling studerat kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet och funktionen vårdsamordnare i primärvården för patienter med depression. 

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression har studerats och enligt avhandlingen visade sig KBT via internet vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården samt lika kostnadseffektiv. Dessutom var många patienter positiva till friheten med Internet-KBT – det vill säga att kunna få tillgång till behandling när och var de ville. Även kontakten med en särskild vårdsamordnare visade sig vara av stort värde, både för tillfrisknade och ekonomi.

Den modell med särskilda vårdsamordnare i primärvården som studerades – i detta fall specialistutbildade sjuksköterskor som följde, stöttade och lotsade patienten i vården – visade sig leda till ett snabbare tillfrisknande från depressionen och en signifikant tidigare återgång i arbete. Dessutom var modellen mycket kostnadseffektiv. 

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, säger i ett pressmeddelande att psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården och att det för den som drabbas är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet. Något som fungerar dåligt idag. En patient kan få vänta månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Därför är värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder kan utvecklas i den hårt pressade primärvården mycket värdefullt.

Läs mer på: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//internet-kbt-och-vardsamordnare-i-primarvarden-effektivt-vid-depression.cid1617756

Ta del av avhandlingen här:Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care - internet-based treatment and care manager organization

13 mars 2019

Professorns tips om nedstämdhet under våren

Våren börjar så smått anlända till vårt avlånga land och många drar en lättnadens suck att mörker och rusk snart är över. Men inte alla. Enligt professor Torbjörn Åkerstedt beräknas upp emot var tionde person lida av säsongsbetingad nedstämdhet under våren.

Årstidsbunden depression är ett problem som drabbar många under den mörkaste tiden på året, men den kan även slå till på våren. Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska Institutet, säger till tidningen Modern Psykologi att det troligen handlar om samma sak – att dagslängden förändras så snabbt, såväl under mars som oktober. 

Symtomen på säsongsbetingad depression är desamma som vid annan depression, det vill säga olika grader av likgiltighet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar.

Enligt Åkerstedt finns det ganska begränsat med forskning om säsongsbetingad depression, men förmodligen spelar signalsubstansen serotonin en roll – precis som den gör vid annan depression. Även ärftlig sårbarhet, stress och kopplingen mellan mörker och ljus är komponenter som spelar in vid årstidsbunden depression. Och typiskt för denna form av depression är att tröttheten inte försvinner, oavsett hur mycket man än sover.

Åkerstedt uppskattar att cirka var tionde person lider av säsongsbetingad trötthet under våren och att man – precis som vid annan depression – ska söka hjälp om tröttheten gör att man inte kan hantera sitt liv. Enligt professorn finns det dock några handfasta tips som man själv kan hålla sig till för att försöka ta sig ur den onda ”trötthetscirkeln”.

Dessa tips är att:

- Hjälpa kroppen med dygnsrytmen och därför se till att från februari månad få så mycket ljus som möjligt på morgonen.

- Äta ordentligt och röra på sig. 

- Vara social och engagera sig i sociala aktiviteter trots att man egentligen kanske vill dra sig undan.

- Sova regelbundet. Det vill säga att gå och lägga sig och kliva upp vid ungefär samma tid varje dag. 

Läs hela artikeln här: https://modernpsykologi.se/2019/02/28/sa-hanterar-du-nedstamdhet-pa-varen/

6 mars 2019

Internetbaserad terapi av långvarig smärta

Vi lär oss blixtsnabbt att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig. Det menar Rikard Wicksell, docent i psykologi och forskare vid Karolinska institutet, som utvecklat och utvärderat internetbaserad ACT (Acceptance and Commitment Therapy) av patienter med långvarig och svårbehandlad smärta.

Kronisk smärta är en vanlig orsak till sjukfrånvaro och kan även leda till försämrad livskvalitet och depression. Cirka 20 procent av befolkningen beräknas lida av kronisk smärta och enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) beräknas de årliga samhällskostnaderna för långvarig smärta uppgå till cirka 90 miljarder per år. För att ta ett helhetsgrepp om området initierade AFA Försäkring, i augusti 2015, ett treårigt FOU-program med syfte att hitta vägar till stöd för dem som lider av kronisk smärta. I programmet har 13 forskningsprojekt delat på 50 miljoner kronor, däribland Rikard Wicksells projekt ”Internetbaserad behandling av patienter med långvarig svårbehandlad smärta”. 

ACT är en vidareutveckling av KBT och har ett starkt vetenskapligt stöd för behandling av långvarig smärta. ACT handlar enligt Rikard Wicksell om att hjälpa smärtpatienter att hitta tillbaka till ett aktivt och meningsfullt liv i vardag och i arbete. Wicksell säger till tidningen Vårdfokus att många patienter som lever med kronisk smärta ofta väljer bort meningsfulla aktiviteter, men när man frågar dem hur ont de har så har de trots allt lika ont. Han menar att vi blixtsnabbt lär oss att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig.

Med ACT tränar personer på att göra förändringar i vardagen som motsvarar deras livsvärden. Det kan t ex handla om att skjutsa barnen till en aktivitet och bestämma sig för att sitta kvar och titta trots att det gör ont i ryggen. Därefter utökas aktiviteterna och för många blir det allt eftersom naturligt att börja arbeta igen eftersom det är i linje med deras livsvärden om t ex meningsfullhet och försörjning.  

De studier som forskargruppen genomfört visar att ACT höjer funktion och livskvalitet. Men möjligheterna att få tillgång till ACT är begränsade i landet, varför Wicksells forskargrupp utvecklat metoden digitalt för att öka tillgängligheten. Dels för dator, dels som en app i mobiltelefonen. De studier som är genomförda visar på samma positiva resultat för båda användningssätten: Deltagarna blev mer beteendemässigt flexibla att agera mot sina egna mål och funktionsnivån höjdes. Uppföljande studier visade att dessa positiva effekter kvarstod även efter ett år.

En region som tagit fasta på de positiva resultaten är region Kalmar, som i år – i samarbete med Karolinska Institutet - inför ACT i digital form vid samtliga 36 vårdcentraler för patienter med långvarig smärta.

Läs mer här:https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/februari/vill-hjalpa-patienter-med-smarta-att-borja-leva-sina-liv/

25 februari 2019

90-talister dominerar landets psykakuter

Besöken vid landets psykiatriska akutmottagningar dominerades av gruppen 90-talister förra året. Enligt P4 Blekinge stod personer födda på 90-talet för 26 procent av besöken – en siffra som de hämtat från Socialstyrelsens patientregister. Högre krav och stress kan vara orsaken till att 90-talister lättare mår dåligt jämfört med andra grupper.

Enligt Magnus Pagels, tf chef för psykiatriakuten i Karlskrona, söker 90-talisterna hjälp för andra problem jämfört med dem som är födda på 1970- och 80-talet. Medan de som är födda på 70- och 80-talet har en tydligare diagnosrelaterad problematik, t ex bipolaritet och missbruk, handlar 90-talisternas symtompanorama framför allt om kris, ångest och panik eller självskadebeteenden.

Peter Valverius, chefläkare inom psykiatrin i Region Blekinge, säger till P4 att högre krav på att vi ska vara lyckliga i kombination med ett oroligare samhälle och mer stress ger en giftig cocktail som gör att 90-talisterna har lättare att må dåligt. 

Lyssna på inslagen här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7161231

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7162428

30 januari 2019

Våra hjärnor har blivit hackade

Digitala medier tar mer och mer av vår tid. Idag lägger vuxna i snitt tre timmar per dag på sina mobiltelefoner och ungdomar fyra. Enligt psykiatriker Anders Hansen har den digitala världen hackat sig in i djupt liggande mänskliga mekanismer som stör vår koncentrationsförmåga, vår sömn och driver stress.

Enligt Svenska Dagbladet var det under en psykiatrikonferens i New York för ett år sedan som Anders Hansen insåg att vi just nu genomgår den snabbaste beteendeomläggningen i mänsklighetens historia. Insikten om att vi är utvecklade för något annat än den värld vi lever i fick honom att vilja undersöka hur den digitala världen påverkar oss på ett djupare plan.

- För tio år sedan fanns det knappt några Smartphones. Idag lägger människor i snitt tre - fyra timmar per dag på sina telefoner. Vi behöver förstå att vi befinner oss i en ganska konstig värld utifrån vad vi är utvecklade för. Inga andra djur är så bra på att anpassa sig som vi människor, men vi är inte hur anpassningsbara som helst, säger Anders Hansen till Svenska Dagbladet. 

Enligt Hansen vet forskarna ännu inte med säkerhet hur mobiltelefonerna påverkar oss, men att de stör vår koncentration och sömn samt driver stress vet man. Mycket pekar på att det senaste decenniets ökning av antalet människor som söker hjälp för sömnsvårigheter, stress och ångest kan härledas till mobiltelefonen. 

Anders Hanen är inte nostalgisk över en analog livsstil. Istället anser han att det handlar om att vi ska förstå att tekniken, såsom vi använder den idag, kan ha en större prislapp än vad vi inser. Den digitala världen utnyttjar en sårbarhet i den mänskliga psykologin – det vill säga något som inte är en evolutionär sårbarhet men som har blivit det nu.

Som exempel visade en amerikansk studie som undersökte koncentration och minne bland studenter, där hälften fick ha mobilen i fickan och hälften lämna den utanför rummet, att de elever som lämnade mobilen utanför rummet presterade bättre jämfört med den andra gruppen. Detta trots att den sistnämnda gruppen inte plockade upp mobilen ur fickan. 

Enligt Hansen visar detta att mobilen ligger och tar vår mentala bandbredd trots att vi inte använder den. Att konstant behöva ignorera impulsen att inte ta upp mobilen är inte en passiv handling för hjärnan. Något som visar att vi är usla multitaskare av naturen.

Läs hela artikeln här:https://www.svd.se/psykiatriker-den-digitala-varlden-hackar-var-hjarna

14 januari 2019

Fler och fler unga uppger att de är stressade

Den senaste statistiken från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor” visar att allt fler unga – var fjärde person i åldern 16 – 29 år – upplever att de är stressade. En andel som är tio procentenheter högre än övriga befolkningen. Gemensamt för många av dem är att de står utanför arbetslivet.

Såväl att ha för mycket som för lite att göra kan leda till stress och långvarig stress utan tillräcklig vila kopplas till ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa och för psykosomatiska symtom. Det skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida. 

Undersökningen, som är genomförd bland 40 000 personer i Sverige, visar att andelen unga som känner sig stressade har ökat med sex procentenheter de senaste två åren. Idag uppger inte mindre än 26 procent av dem i åldersgruppen 16 - 29 år att de känner sig stressade - och tjejer uppger dubbelt så ofta som killar att de är stressade.

Undersökningen visar också att personer som står utanför arbetsmarknaden – på grund av studier, arbetslöshet eller sjukskrivning – dubbelt så ofta uppger att de är stressade jämfört med den yrkesarbetande befolkningen. 

Läs mer på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/december/allt-fler-unga-uppger-stress/

7 januari 2019

Han anser att arbetsplatsmobbing borde kriminaliseras

Varje år utsätts cirka 250 000 personer för mobbing på svenska arbetsplatser och orsaken till mobbingen står nästan alltid att finna i organisationen. Enligt tidningen Fysioterapeuten vill nu Stefan Blomberg, psykolog och nationell expert på arbetsplatsmobbing, kriminalisera mobbing och införa en särskild Mobbingombudsman.

Mobbing skiljer sig från personliga konflikter och kränkande särbehandling. Det som definierar mobbing är istället systematiken, långvarigheten och framhärdandet i kränkningarna. Och för den som drabbas kan konsekvenserna bli allvarliga. Forskningen har bland annat visat att mobbade personer ofta drabbas av PTSD, såsom tortyroffer, och att det finns ett samband mellan mobbing och t ex hjärt-kärlproblem, kronisk smärta, diabetes typ 2 och depression. Dessutom tror forskarna att mellan 100 och 300 självmord per år beror på mobbing. 

Enligt Stefan Blomberg, doktorand vid Linköpings Universitet och verksam som psykolog vid Arbets- och miljömedicin (AMM) vid universitetssjukhuset i Linköping, är otydliga roller den största riskfaktorn för att arbetsplatsmobbing ska kunna förekomma. Även så kallade klämda roller – exempelvis rollen som HR-person eller projektledare - är en klassisk risk. Det vill säga där man har en roll som innebär att hur man än gör så är det alltid någon som bli arg på en. Även första linjens chefer ligger illa till. Men i grund och botten handlar det om organisationen.

Tydliga organisationer med ett genomtänkt ledarskap, där mål och policydokument hålls levande, har de bästa förutsättningarna att förhindra att mobbing uppstår. Det räcker inte med att ha fina, vackra värdeord. De måste också omsättas i praktiken och man måste kontinuerligt jobba med dem.

Blomberg anser att skyddet för arbetsplatsmobbade är alldeles för lågt idag. Även om Arbetsmiljöverkets föreskrifter är bindande så har verket endast mandat att kontrollera att det finns rutiner och policys – inte om de tillämpas. Därför skulle han dels vilja se att Arbetsmiljöverket fick rätt att döma ut omedelbara viten till arbetsgivare som inte följer föreskrifterna, dels att arbetsplatsmobbing införs i brottsbalken. Dessutom vill han att en ny myndighet inrättas: Mobbingombudsmannen.

Läs artiklarna i sin helhet på: http://fysioterapi.se/vackra-vardeord-racker-inte/

http://fysioterapi.se/mobbning-vanligt-inom-varden-och-akademin/

10 december 2018

Ny studie undersöker varför destruktivt ledarskap uppstår

Forskaren Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, har tilldelats 3 182 000 kronor av AFA Försäkring för ett forskningsprojekt som ska undersöka om arbetsmiljön kan vara en orsak till att chefer utvecklar destruktiva ledarbeteenden. Det vill säga beteenden som har en negativ inverkan på medarbetarnas hälsa.

Susanne Tafvelin ska i studien ”När det brister: Orsaker till och förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv” kartlägga hur vanligt destruktivt ledarskap är på svenska arbetsplatser och vad som får chefer att utveckla beteenden som inverkar negativt på medarbetarnas hälsa, men även på själva arbetsplatsen.

Den forskning som hittills genomförts inom detta område i Sverige är Försvarshögskolans studie om destruktiva ledarskapsbeteenden inom militären (en studie vi tidigare skrivit om här på FLOW). Och det som studerats internationellt, till dags datum inom området, har handlat om konsekvenserna av destruktivt ledarskap, med fokus på chefen som individ. Susanne Tafvelins forskning kommer dock att ha ett annat fokus. Hon och hennes kollegor kommer att undersöka hur vanligt det är med denna typ av ledarskap och vad som bidrar till att det uppstår.

Forskarna kommer bland annat att skicka ut enkäter till chefer och medarbetare i privat näringsliv samt till kommuner och landsting. Förhoppningen är att de ska lyckas inhämta så mycket kunskap så att de kan utveckla åtgärder som organisationer och företag sedan kan använda för att förebygga att destruktiva ledarskapsbeteenden överhuvudtaget uppstår. 

Lär mer på: https://www.afaforsakring.se/forskning/forskarportratt/susanne-tafvelin/

 

3 december 2018

Uppmärksamma kollegor kan minska självmordsrisken

En ny kunskapsöversikt om arbetsplatsens betydelse för självmord visar att kamratstödjande åtgärder och utbildning i suicidprevention kan minska risken för att anställda begår självmord. Men viktigast av allt är att uppmärksamma den psykiska ohälsan, framför allt tecken på depression, hos en medarbetare.

Tidningen Arbetsliv skriver att trots att antalet självmord stadigt minskat sedan 80-talet begår fortfarande mellan 1200 och 1300 personer i Sverige, flest män, självmord varje år. Cirka hälften av självmorden begås av personer i arbetsför ålder. Trots detta har det satsats lite på forskning kring självmord.

Enligt Bo Runesson, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, har självmord hittills varit ett tabubelagt ämne, men det är något som vi måste börja tala om. Vi behöver få arbetskamrater att våga fråga hur kollegan mår och få dem att söka professionell hjälp.

I bland annat USA, Australien och Kanada finns olika arbetsinriktade program för att förebygga självmord bland yrkesgrupper där det är vanligare med självmord jämfört med andra yrkesgrupper. De anställda har bland annat fått tillgång till en hjälplinje att vända sig till och utbildning i att lära sig känna igen tecken på självmordsrisk. Enligt Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och den som arbetat med kunskapsöversikten, har dessa insatser minskat andelen självmord dramatiskt. 

Höga krav, låg kontroll, dåligt kollegialt stöd och mobbing är faktorer i arbetsmiljön som ökar risken för självmord, men även tillgången till olika medel att använda sig av för att begå självmord spelar in (t ex starka läkemedel och skjutvapen). 

Enligt Bo Runeson har dock arbetsmiljöfaktorer en liten betydelse när det gäller risken att begå självmord. Istället är det den psykiska hälsan hos den enskilda individen som är avgörande – där depression är den diagnos som ökar risken mest. Något som måste tas på stort allvar eftersom depression är den vanligaste psykiatriska diagnosen. 

Läs hela artikeln här:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2018/kollegialt-stod-minskar-sjalvmordsrisk/?utm_campaign=arbetsliv-nyhetsbrev&utm_content=28nov18&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

21 november 2018

Utmattningssyndrom - PBM City skapar förändring som håller

Allt fler drabbas av utmattningssyndrom och orsakerna samt konsekvenserna av syndromet debatteras flitigt i medierna. Mindre fokus ligger dock på vad som krävs för att den som drabbats ska kunna bli rehabiliterad. FLOW har bett PBM-psykologen Natalie Szablowski Engdahl, teamledare vid PBM Stockholm City, att berätta om deras framgångsrika rehabilitering och årligen återkommande positiva resultat.

PBM är en av aktörerna i Stockholms läns landstings Vårdval ”långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom”. En av dem som varit med från starten är Natalie Szablowski Engdahl, leg psykolog och teamledare vid PBM Citys mottagning - en av PBMs tre mottagningar som arbetar inom Vårdvalet. 

På mottagningen arbetar ett 30-tal psykologer, läkare, fysioterapeuter och rehabiliteringskoordinatorer med multimodal rehabilitering av utmattningssyndrom, vilket innebär att rehabiliteringen inbegriper såväl fysiologiska och medicinska som psykologiska och sociala insatser. 

- Rent yrkesmässigt är det oerhört stimulerande att arbeta multimodalt, det vill säga i ett väl sammansvetsat multiprofessionellt team. Min upplevelse är att vi verkligen erbjuder en högkvalitativ rehabilitering som håller och det är också något som våra patienter håller med om. Det kan vi tydligt se i våra resultatuppföljningar*)som visar på signifikanta förbättringar av patienternas stressymtom, säger Natalie. 

Enligt Natalie innebär det multimodala arbetssättet att alla yrkeskategorier finns samlade runt patienten såväl geografiskt som professionellt. Det viktigaste för patienterna tror hon är att de kan känna trygghet i att behandlarna, som team, har en samlad kunskap om just ”mig som patient” och att man till exempel inte behöver berätta samma historia om och om igen. Arbetssättet gör också att patienterna får olika perspektiv på sin situation genom att de får träffa olika vårdprofessioner.

Det senaste året har cirka 400 patienter genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram. Programmet vilar på KBT, med fokus på beteendeförändring, och pågår i tolv till 24 veckor, där majoriteten av patienterna genomgår ett 24-veckorsprogram. I korthet innebär programmet att patienterna har två till tre mottagningsbesök i veckan och mellan besöken utför de aktiva hemuppgifter. 

- Majoriteten av de patienter som kommer till oss är redan sjukskrivna på del- eller heltid och kommer på remiss från sin husläkare, företagsläkare eller psykolog. Orsakerna bakom utmattningssyndromet kan vara blandade – både arbetsrelaterade och privata. Vissa av dem befinner sig i en tidig fas av sin utmattningsdiagnos medan andra har varit sjukskrivna en längre tid. 

Rehabiliteringsprogrammet är uppdelat i olika teman och spår: Individuell behandling, Gruppbehandling samt Arbetsåtergång. Psykologens tema handlar t ex om hur man sätter gränser och reglerar kraven på sig själv och hur man hittar balans mellan påfyllning och förbrukning. Fysioterapeutens tema handlar om att hitta rutiner och balans i den fysiska aktiviteten och strategier för nedvarvning – det vill säga att reglera energiförbrukningen och hitta strategier för effektivare påfyllning. Temat hos läkaren är sjukskrivningsprocessen, den somatiska statusen och eventuell läkemedelsbehandling och temat hos rehabiliteringskoordinatorn är patientens arbetssituation och arbetsupptrappning.

- Rehabkoordinatorns uppgift är att kartlägga patientens arbetssituation och hålla i de viktiga kontakterna tillsammans med patienten och dennes arbetsgivare. Detta för att skapa rimliga förutsättningar för återgång i arbete och arbetsupptrappning, säger Natalie. Här jobbar vi med något som kallas rehabiliteringstrappan vilket innebär att man försöker finna arbetsanpassningar från t ex 25 procent och uppåt. 

Majoriteten av de som genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram kommer tillbaka till arbetslivet igen eller kan trappa upp sin arbetstid. De senaste utvärderingarna visar bland annat att patienterna fått en avsevärt bättre livskvalitet och att de signifikant förbättrats avseende sina stressymtom, till exempel vad gäller ångest, depression och sömnsvårigheter. 

- Att få ta del av så här fina resultat är även belönande för oss i teamet – det vill säga att få ett kvitto på patienternas tydliga framsteg efter genomgången rehabilitering. Det gör mig både stolt och glad, säger Natalie.

*) Ta del av PBMs senaste resultat: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Fotnot: Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

12 november 2018

Psykologerna får en nyckelroll i framtidens primärvård

Enligt regeringens särskilda utredare, Anna Nergårdh, innebär den kraftigt ökande psykiska ohälsan i samhället att psykologerna kommer att få en nyckelroll i framtidens primärvård, men en god och nära vård kräver också ett interprofessionellt arbetssätt. Det skriver Psykologtidningen.

Anna Nergårdh, som leder den statliga utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”, anser att dagens hälso- och sjukvårdssystem är föråldrat och inte anpassat att hantera den stora grupp patienter som lider av psykisk ohälsa. Enligt Psykologtidningen anser hon att det saknas ett strukturerat omhändertagande med patienten i centrum. 

I sitt arbete som utredare ser Anna Nergårdh över hela hälso- och sjukvårdssystemet, där primärvården ska vara basen för framtidens sjukvård. Sitt slutbetänkande ska hon lämna i mars 2020, men redan i juni 2018 kommer hon att lämna delbetänkandet ”God och nära vård – En primärvårdsreform” till socialministern. Att basen för framtidens vård ska vara primärvården kommer att framgå i lagtexten, vilket även gäller de kompetenskrav som krävs för att möta upp behoven i första linjens sjukvård.

Anna Nergårdh säger till Psykologtidningen att den psykiska ohälsan fortsätter att öka och att det är psykologerna som är bäst rustade att ta hand om den. Psykologerna kommer att få en nyckelroll, men psykisk ohälsa är samtidigt en så stor utmaning att det krävs bättre strukturer för arbetet. Det vill säga som gör det möjligt att använda alla professioner i primärvården på ett klokt sätt. 

Att vi måste stärka ett interprofessionellt arbetssätt är hon övertygad om och för att detta ska vara möjligt krävs ett hälso- och sjukvårdssystem som underlättar och främjar samverkan mellan olika professioner. Därför inkluderar alla hennes förslag skrivningar om hur en bra och hållbar arbetsmiljö kan skapas.

I delbetänkandet föreslås bland annat en särskild satsning för att stärka tillgången till allmänläkare i primärvården. Någon liknande satsning finns inte för psykologer. Anledningen till detta är enligt Nergårdh att regeringen redan gett ett uppdrag till Socialstyrelsen och Universitetsämbetet, det vill säga att titta på den frågan. Deras utredning ska redovisas innan Anna Nergårdh lämnar in sitt slutbetänkande, vilket innebär att det kan komma att påverka slutförslaget i utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”.

Läs hela artikeln här:http://psykologtidningen.se/2018/11/09/psykologen-far-en-nyckelroll/

22 oktober 2018

Ångest en vanlig orsak till sjukskrivning bland unga

Enlig en rapport från AFA Försäkringar är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning bland unga. Rapporten visar också att unga oftare drabbas av ångest jämfört med äldre arbetstagare. För att få svar på varför situationen är som den är har Svenskt Näringsliv tagit initiativet till forskningsprojektet ”Unga i arbetslivet”.

Anders Ek, statistiker på AFA Försäkringar, säger till tidningen Arbetsliv att psykiska diagnoser bland unga ökat över tid, men mellan åren 2016 och 2017 kan man dock se att de långa sjukfallen tenderar att minskat något. 

Medan äldre anställda ofta blir sjukskrivna på grund av stress drabbas de yngre betydligt oftare av ångest. 49 procent av unga kvinnors långtidssjukskrivningar beror på depression, ångest, stressreaktioner och andra psykiska diagnoser. Motsvarande siffra bland unga män är 37 procent.

Enligt Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, vilka nu initierat forskningsprojektet ”Unga i arbetslivet”, är orsakerna till ungas psykiska ohälsa kontra arbetslivet i princip ett outforskat område. Detta vill man nu ändra på. 

Inte mindre än 46 olika forskningsförslag har kommit in. Dessa ska nu inom kort utvärderas. I december fattas sedan beslut om vilka projekt som får klartecken att gå vidare och ta del av forskningssatsningen som totalt ligger på 40 miljoner kronor.

Läs mer på:  https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2018/unga-oftare-sjukskrivna-pa-grund-av-angest/

10 oktober 2018

Hitta en dräglig obalans i livet

Undersökningar som visar på att det är något som inte står riktigt rätt till i dagens samhälle och arbetsliv duggar tätt. Nyligen publicerades exempelvis en undersökning som visar att mer än var fjärde chef känner psykiskt obehag av att gå till jobbet. PBMs regionchef i Gävle, psykolog Carina Bredmar, är inte förvånad.

PBMs verksamhet i Gävle, med såväl klinisk behandling som företags- och organisationsutveckling, har vuxit de senaste åren. En av anledningarna är bland annat företags och organisationers ökande efterfrågan på både chefs- och medarbetarutveckling. 

- För att kunna nå ett hållbart ledarskap och arbetliv idag behövs det mycket chefs- och organisationsstöd, men även medarbetare behöver mer stöd, såväl individuellt som i grupp, säger regionchef Carina Bredmar som har närmare 30 års erfarenhet av att arbeta med arbetslivets psykologi. 

Enligt Carina handlar det ökade behovet inte bara om den tilltagande stressen och pressen i arbetslivet. Det handlar också – positivt nog – om att arbetsgivarna fått bättre kunskaper om vikten av att i tid fånga upp signaler på stress och ohälsa.

- Visst har stressen och pressen ökat i arbetslivet, men hela samhället har förändrats så till den grad att ohälsan idag handlar om själva livet i sig. Om vi till exempel nu ser att mer än en fjärdedel av dagens chefer upplever psykiskt obehag av att gå till jobbet*) måste man enligt min mening, för att hitta den samlade orsaken, titta på hela livspusslet. De flesta har idag ett oerhört pressat dygnsschema med barn som ska lämnas och hämtas, oron över lånen på drömvillan som nyligen införskaffats, de indirekta kraven på att leva och äta ekologiskt och närproducerat, vara vältränad och sova minst sju timmar per natt och så vidare. 

Carinas recept till både individen och arbetsgivaren är detsamma: Att försöka hitta en dräglig obalans i livet, såväl i det privata som i det yrkesmässiga. Att försöka stanna upp och reflektera över vad som är viktigt. Att våga gå sin egen väg och inte alltid följa en prestationsinriktad ström. 

- Alla människor har ett behov av att bli sedda och bekräftade, från födseln till ålderdomen, men dagens samhälle ger dåliga förutsättningar för detta. Allt går så fort och få har tid att stanna upp och verkligen se sig själva och sin omgivning. Idag är vi våra prestationer och får vi inte feedback på dem så springer vi ännu fortare. Till slut har vi nått den punkten när vi inte längre vare sig är presterande eller hela.

*) Läs om undersökningen här: https://www.prevent.se/arbetsliv/ledarskap1/2018/var-fjarde-chef-vantrivs-pa-jobbet/

Välkommen att kontakta PBM Gävle: https://www.pbm.se/kontakt

7 oktober 2018

Äldre har sämre tillgång till psykologisk behandling

Socialstyrelsens nya öppna jämförelser visar att psykisk ohälsa är vanligare hos personer 65 år och äldre jämfört med personer 18 till 64 år. Även suicid (självmord) är vanligare hos äldre, framför allt bland män, jämfört med gruppen 20-64 år. Samtidigt tyder resultaten på att äldre inte har samma tillgång till psykologisk behandling som yngre.

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen är psykisk ohälsa vanligare bland äldre personer. Som exempel visar den nya rapporten att år 2016 hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen 18-64 år var andelen hälften så stor, 17 procent. 

Rapporten visar också att äldre, i olika undersökningar, i betydligt mindre utsträckning uppger att de mår psykiskt dåligt och har tankar på suicid. Detta trots att det rent statistiskt visar sig att fler äldre, framför allt män, väljer att avsluta sina liv genom suicid jämfört med yngre. 

Enligt rapporten verkar det som om metoderna för att upptäcka psykisk ohälsa inte är anpassade för äldre samt att äldre ofta inte får annan behandling än läkemedel.

Oliwia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, säger att det kan tolkas som att äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas i samma utsträckning. Hon anser bland annat att äldre personer som lider av exempelvis depression ska ha samma tillgång till psykologisk behandling som yngre, det vill säga inte bara läkemedel. 

Enligt Oliwia Wigzell har Sverige ett nationellt program för att förebygga suicid som omfattar alla åldrar. Eftersom många äldre har insatser från både kommun och landsting är det därför viktigt med samverkan för att möta behoven hos äldre personer med psykisk ohälsa. 

Högst förekomst av psykisk ohälsa har äldre i Kronoberg, Västra Götaland och Halland. Lägst har äldre i Norrbotten.

Läs mer på: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/psykiskohalsavanligareblandaldre

1 oktober 2018

Psykisk ohälsa ska uppmärksammas bland nyblivna pappor

Forskningen visar att upp till tolv procent av nyblivna pappor drabbas av psykisk ohälsa, skriver tidningen Dagens Medicin. Nu kommer nya riktlinjer i metodboken för det nationella barnhälsovårdsprogrammet att utgöra en viktig pusselbit för att uppmärksamma pappors hälsa bättre.

Enligt Malin Bergström, forskare och barnhälsovårdspsykolog i Stockholm samt medlem i arbetsgruppen bakom de nya riktlinjerna, är det hög tid att sluta exkludera papporna inom barnhälsovården. 

Eftersom det visat sig att upp till tolv procent av nyblivna pappor i Sverige drabbas av psykisk ohälsa är det viktigt att hitta dessa män i ett tidigt skede. I de nya riktlinjerna kommer det nu att finnas en manual för enskilda föräldrasamtal med pappan, eller den icke födande föräldern, där även tecken på psykisk ohälsa ska försöka uppmärksammas. Dessa tecken kan till exempel vara nedstämdhet, oro eller irritation. 

I region Kronoberg har man sedan en tid tillbaka utvärderat nya rutiner för att bättre uppmärksamma den icke födande föräldern. Initiativtagare till den satsningen är Pamela Massoudi, forskare och psykolog, som tillsammans med två kollegor intervjuat flera av papporna om deras tankar och erfarenheter om dessa samtal. Svaren håller på att sammanställas i en rapport som kommer att publiceras våren 2019.

Men redan i november kommer alla sjuksköterskor inom barnhälsovården i Kronoberg att utbildas i samtal med den icke födande föräldern. 

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/09/24/storre-fokus-pa-pappor-i-nya-riktlinjer/

26 september 2018

Lärosäten kan förebygga psykisk ohälsa bland studenter

Enligt Folkhälsomyndigheten är nedsatt psykiskt välbefinnande vanligare bland universitets- och högskolestudenter än bland yrkesverksamma. Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till studentmottganingarna. Enligt myndigheten kan dock lärosätena främja studenternas hälsa genom att arbeta med interventioner på individ- och gruppnivå, till exempel KBT.

Mellan åren 2004 och 2016 uppgav nästan varannan student att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande i form av ängslan, oro eller ångest - jämfört med var tredje yrkesverksam i samma ålder. 

Enligt Regina Winzer, utredare vid Folkhälsomyndigheten, är det svårt att säga varför fler studenter än yrkesverksamma har besvär. En förklaring kan vara att studietiden innebär en omställning i livet med nya påfrestningar som t ex oro över studieresultat, osäker ekonomi och arbetsmarknad. 

Eftersom psykiska besvär i form av svår stress och symtom på utmattning kan leda till sämre studieresultat - och som följd till bland annat minskad professionalitet i yrket - är det viktigt att universitet och högskolor når studenterna med insatser som kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Exempelvis genom att arbeta med interventioner på individ- och gruppnivå, till exempel KBT eller Mind-body (där mindfulness ingår).

I en nyligen genomförd metaanalys framgår att effekterna av psykologiska interventioner, för att minska symtom på psykisk ohälsa, kvarstår övertid. Insatser för att t ex minska ångest består upp till tolv månader och för depression upp till 18 månader. 

Enligt Regina Winzer bör insatser för att främja befolkningens hälsa inte bara bedrivas på individ- och gruppnivå utan även på organisatorisk och strukturell nivå. Universitet och högskolor kan som exempel skapa och utvärdera stödjande fysiska, sociala och akademiska miljöer.

Läs mer på:https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/september/universitet-och-hogskolor-kan-forebygga-psykisk-ohalsa-bland-studenter/

24 september 2018

Ambulans rycker ut vid psykisk ohälsa

Som en av satsningarna för att uppnå nollvisionen mot självmord har en ny typ av ambulans, en så kallas psykiatrisk bedömningsbil, initierats inom ambulanssjukvården i Skaraborg. Ambulansen drivs i samverkan mellan Skaraborgs sjukhus och psykiatrin, uppger SVT väst.

Ambulansen, som kommer att vara bemannad med en psykiatrispecialiserad sjuksköterska och ambulanssjuksköterska, ska vara i tjänst lördagar och söndagar från kl 15.00 till 23.00. Syftet är att kunna genomföra akut hjälp och bedöma om patienten är i behov av psykiatriska insatser. 

Hans Halén, verksamhetschef vid Skaraborgs sjukhus och den som står bakom initiativet, poängterar att akuta situationer som rör psykisk ohälsa ofta sker efter kontorstid. Samtidigt som den psykiska ohälsan är stor i samhället är resurserna begränsade på kvällar och helger.

Ambulansen för psykiskt sjuka innebär också hjälp och avlastning för Polisen, som ofta är den första instans som kontaktas vid situationer som rör psykisk ohälsa. Enligt Halén har poliserna hittills varit ganska ensamma i sådana situationer och är därför oerhört tacksamma för initiativet. Hans Halén hoppas nu att Skaraborgsinitiativet ska sprida sig över landet.

Läs mer på: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/psykiarisk-bedomningsbil-hjalper-polisens-arbete

19 september 2018

Chefer i Sverige mår psykiskt dåligt

Tidningen Chefs senaste undersökning bland 1 696 chefer visar att sju av tio mår så psykiskt dåligt att de har svårt att hantera sitt arbete. De främsta orsakerna uppges vara ohanterlig stress och sömnstörningar. Resultatet av undersökningen överensstämmer med flera andra som genomförts bland chefer den senaste tiden.

I Chefs undersökning, som genomfördes i augusti månad, framkommer att sju av tio chefer anser att deras psykiska mående hindrade dem i deras arbetsroll. Som exempel uppger 39 procent att de mår så psykiskt dåligt att de har svårt att göra färdigt sina arbetsuppgifter, 35 procent uppger att de har svårt att vara en bra ledare och 17 procent har ställt in möten och arbetsresor på grund av att de mått dåligt. 

Vidare framkommer av undersökningen att 61 procent av cheferna uppger att de har problem med sömnen. Andra vanliga symtom är nedstämdhet, depression, utbrändhet och ångest.

Flera olika undersökningar visar på samma tendens som tidningen Chefs undersökning. Bland annat visar en rapport från fackförbundet Saco, en rapport som genomfördes i april månad och grundade sig på statistik från bland annat Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan, att den psykiska ohälsan ökar bland chefer. Även i den undersökningen uppgav sju av tio att arbetet är så psykiskt påfrestande att de har svårt att koppla bort tankarna på jobbet under fritiden. 

En ytterligare stor undersökning från Brillant, som baserar sig på intervjuer med 200 000 medarbetare vid 200 företag i Sverige, visar på att stress och konflikter är de vanligaste orsakerna bakom sjukfrånvaro.  I den undersökningen svarade t ex 43 procent att de inte har en rimlig stressnivå, 37 procent att de inte får tillräcklig återhämtning och en tredjedel att de saknar förutsättningar att göra ett bra jobb.

Giorgio Grossi, stressforskare vid Karolinska universitetssjukhusets stressmottagning, säger till tidningen Chef att psykisk ohälsa där stress är den bakomliggande motorn är den främsta orsaken till sjukskriving bland män och kvinnor idag. Och han ser tyvärr ingen avmattning av själva problemet.

Läs mer på: https://chef.se/7-av-10-chefer-mar-uselt-har-ar-orsakerna/

17 september 2018

Hösten – en vacker, men svår årstid för många

Vi är snart inne i oktober månad och mörkret börjar lägga sig allt tidigare. Vissa älskar hösten, andra känner sig nedstämda och trötta och sedan finns de dem som blir allvarligt deprimerade. I en artikel i Dagens Nyheter förklarar några specialister mer om säsongernas effekt på humöret och årstidsbunden depression.

Höstdepressioner har satts i samband med att mängden dagsljus minskar under de mörka årstiderna. En teori är att personer som lider av årstidsbunden depression (SAD) inte kan hantera den snabba växlingen mellan sommarens ljus och höstens mörker, samt att produktionen av sömnhormonet Melatonin blir störd. Därför är förekomsten av nedstämdhet och trötthet, eller svårare fall av höstdepression, under årets mörka månader inte så vanligt i länder runt ekvatorn, men fenomenet ökar ju längre norrut och söderut man kommer i världen.

Arne Lowden, docent i psykologi vid Stockholms universitet, har under många år forskat om sömnen och ljusets betydelse för vårt välbefinnande. Enligt honom finns det studier som visar att hälften av alla dem som arbetar upplever skiftningar i humöret, trötthet och brist på energi under hösten och vintern. Men även unga påverkas. 

Nyligen sammanställde Arne Lowden en forskningsrapport som bygger på enkätintervjuer med 1300 gymnasieelever i Stockholmsområdet. Resultatet visar att många av ungdomarna upplever försämrat humör under hösten. Naturligtvis kan svängningarna i humöret förklaras av andra faktorer, men Lowden tror trots allt att ljuset är en starkt bidragande faktor bakom svängningarna: När väl skolan startar vistas många av ungdomarna allt mindre ute i dagsljuset.

Förra året presenterade Lowden rapporten ”Ljus och Hälsa”, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Rapporten visar bland annat att vissa personer får problem med sömn och dygnsrytm under de mörka månaderna. Sedan finns det dem som verkligen blir deprimerade (SAD) och som därför behöver professionell hjälp för att lyckas hantera vardagen. 

Enligt psykiatriker Baba Pendese, som har forskat om patienter med SAD och depressionspatienter som försökt att begå självmord, är symtom som är särskilt förknippade med årstidsbunden depression bland annat irritabilitet, minnesstörningar, ökad sömn, förlust av sensoriska och motoriska funktioner, tankestopp och rådvillhet. Han anser att kunskapen om SAD brister på många håll och att vården måste ta höstdepressioner och annan årstidsbunden nedstämdhet på mer allvar. 

Läs hela artikeln här: https://www.dn.se/insidan/sa-hanterar-du-hostdepression-experternas-basta-rad/

12 september 2018

Psykisk ohälsa – svårt för både chefen och medarbetaren

Länsförsäkringars senaste undersökning visar att många anställda, sex av tio, tycker att det är skamligt och svårt att prata öppet om psykisk ohälsa i arbetslivet. En tidigare undersökning, även den genomförd på uppdrag av Länsförsäkringar, visar samtidigt att sex av tio småföretagare vare sig har kompetens eller verktyg att hantera anställdas ohälsa.

Länsförsäkringar har under ett flertal år ställt frågor om arbetsrelaterad hälsa till både arbetsgivare och medarbetare. Såväl deras undersökningar som forskningen visar att en viktig förutsättning för att effektivt förebygga psykisk ohälsa saknas på våra arbetsplatser. 

I den senaste undersökningen, som genomfördes genom webbintervjuer med drygt 7000 personer i åldrarna 18-79 år, framkom att bara sex av tio upplever att de kan ta upp psykisk ohälsa med sin chef. Detta ska jämföras med att nästan åtta av tio uppgav att de inte har problem att prata om den fysiska hälsan. 

Om man drar sig för att berätta för chefen att man mår psykiskt dåligt är risken stor att det får gå alldeles för långt. Då ökar risken för långtidssjukskrivning, vilket är mycket olyckligt, enligt Länsförsäkringar.

I början av 2018 genomfördes ytterligare en undersökning bland 1 000 slumpmässigt utvalda företagsledare i företag med 1 till 10 anställda. I den undersökningenframkom att mer än varannan chef i mindre företag anser sig sakna kompetens att ta hand om psykisk ohälsa. Dessutom uppgav cirka hälften av småföretagarna att de även saknade verktyg att hantera stress, utmattning eller ångest hos en medarbetare. 

- Det är mycket oroande med tanke på att sjukskrivning kan ha sin grund i arbetslivet. Och har en medarbetare det besvärligt på hemmafronten är det extra betydelsefullt att jobbdelen fungerar bra, så att den totala påfrestningen inte blir för stor, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar.

Läs mer på:https://www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/om-oss/press-media/pressmeddelanden/182988/

https://www.lansforsakringar.se/stockholm/om-oss/press-media/pressmeddelanden/161498/

29 augusti 2018

Regeringen föreslår att rehabkoordinatorer blir obligatoriska

Regeringen vill att det ska bli en skyldighet för alla landsting att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå eller inträda i arbetslivet. Därför beslutar man nu om en lagrådsremiss. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Enligt socialminister Annika Strandhäll ska de flesta av oss som blir sjukskrivna inte behöva sköta allt själva. För att samarbetet mellan försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivaren ska fungera bättre ska rehabkoordinatorer finnas som spindeln i nätet. 

- Detta är ett viktigt steg för att den som behöver mer stöd inte ska falla mellan stolarna, säger socialministern i ett pressmeddelande.

Pilotprojektet med satsningen på rehabiliteringskoordinatorer har visat sig mycket välfungerande och därför vill regeringen nu att det ska vara obligatoriskt med rehabkoordinatorer i alla delar av landet. 

Dagens finansiering av rehabkoordinatorer är dock kortsiktig, eftersom den sker genom en årlig överenskommelse med SKL och drivs i form av pilotprojekt. Därför lägger regeringen nu fram ett lagförslag som föreslår ett lagstadgat ansvar för landstingen att införa och erbjuda rehabiliteringskoordinatorer.

Läs mer på: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/ny-lag-ska-ge-battre-rehab/

27 augusti 2018

Kombinationen psykisk ohälsa och beroende ska kartläggas

Enligt regeringen är missbruk och beroende vanligare bland personer med psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Därför ges nu Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förekomsten av samsjuklighet när det gäller psykisk ohälsa och beroendeproblematik.

Cirka en tredjedel av de personer som söker hjälp för missbruk eller beroende har samtidigt en ångestsjukdom - och ännu fler lider av depression. Regeringen vill därför att Socialstyrelsen ska analysera hur samverkan mellan olika verksamheter inom vård och omsorg fungerar. Detta för att få kunskap om hur insatserna till dessa personer kan förbättras så att ge en god vård och omsorg kan säkerställas. 

Socialminister Annika Strandhäll säger i ett pressmeddelande att en olycka sällan kommer ensam och om vi som samhälle på allvar ska kunna hjälpa människor ur missbruk och beroende måste den psykiska ohälsan också mötas. Därför vill regeringen att samarbetet och stödet till dessa personer bli bättre.

Socialstyrelsen får 1,5 miljoner kronor för sitt uppdrag, som ska slutredovisas den 30 november 2019. Arbetet ska ske i samarbete med Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter samt i dialog med relevanta intresseorganisationer.

Läs hela pressmeddelandet på:https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/kombination-av-psykisk-ohalsa-och-beroende-kartlaggs/

15 augusti 2018

Vägen tillbaka till jobbet – en resa som görs bäst gemensamt

- Att jobba med rehabilitering och återgång i arbete vid stressrelaterad problematik kan liknas vid att tillsammans ro en båt, säger Maria Spak Seilinger, leg psykolog vid PBM. Allas insatser är viktiga och om samarbetet inte fungerar är det stor risk att resan tar längre tid och blir onödigt mödosam. Upplägget för rehabiliteringen och hur samarbetet ska se ut behöver därför individanpassas för att möta behoven hos den som är sjukskriven.

PBM har lång erfarenhet av att jobba med stress- och utmattningsproblematik och hjälper idag såväl enskilda individer som företag och organisationer att minimera risken för att stressrelaterad problematik ska uppstå. PBM hjälper även till med rehabilitering för återgång i arbete och välmående – det vill säga när stressrelaterad problematik och utmattning redan hunnit uppstå.

Maria Spak Seilinger, leg psykolog och teamledare för Klinik vid PBM Göteborg, har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta kliniskt med stressrelaterad ohälsa på såväl individ- som gruppnivå. 

- Mitt arbete med rehabilitering handlar om att hjälpa den enskilde individen och arbetsgivaren under hela rehabiliteringsprocessen, det vill säga från sjukskrivning till återgång i arbete, säger Maria. Vi ger stöd, hjälp och kunskap baserad på vår erfarenhet och aktuell forskning. I korthet handlar receptet ”för en bra väg tillbaka till jobbet” om att individanpassa rehabiliteringen och att ha ett välfungerande samarbete mellan den som är sjukskriven, chefen och inblandade vårdgivare. 

Maria liknar rehabiliteringsarbetet med att ro en båt tillsammans. För att komma i land behöver viveta vart vi är på väg, hur vi ska ta oss dit och vara samspelta. 

- Om vi ror i olika tempo eller åt olika håll så kommer vi inte framåt. Tempot måste anpassas efter den som för tillfället inte har samma krafter och förutsättningar, säger Maria. Den som är sjukskriven behöver få veta att han/hon fortsatt har en viktig roll att fylla även om prestationsförmågan för tillfället är nedsatt. 

Enligt Maria finns det många myter och föreställningar om hur vägen tillbaka till arbete efter utmattningssyndrom ser ut. Till exempel att det tar lika lång tid att komma tillbaka till arbete som det tog att bli utmattad, att man måste byta jobb och att vila är det enda som hjälper. Dessa myter vill PBM råda bot på och istället fokusera på vad som verkligen underlättar återgång i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa. 

- För att hitta rätt väg tillbaka till jobbet måste chefen/arbetsplatsen och den enskilde individen vara överens och samspråkade. Det handlar till exempel om vad arbetsgivaren kan göra för att underlätta för personen i fråga under rehabiliteringsprocessen – från sjukskrivning fram till återgång i arbete. För att kunna vara samspråkade behöver arbetsgivaren och den som är sjukskriven ha kontinuerlig kontakt och personen behöver känna stöd från sin arbetsgivare.

I september startar PBM en seminarieserie i Stockholm, Göteborg och Malmö under namnet: Underlätta vägen tillbaka till arbete.Under frukostseminariet, som vänder sig till chefer och HR-medarbetare, kommer det bland annat att ges tips och råd om vad man bör tänka på inför att en person som drabbats av utmattningssyndrom ska återvända till arbetet. 

Ett axplock från seminariet är: 

- Olika typer av stressproblematik. 

- Varför går man in i ”väggen”? 

- Bra att tänka på under sjukskrivningsperiodens olika faser. 

- Arbetsgivarens roll. 

- Bra att göra och mindre bra att göra. 

Läs mer om PBMs utbud av utbildningar, behandling mm på: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

https://www.pbm.se/vi-behandlar

27 juli 2018

2,2 miljoner för utveckling av Internet-KBT

Stockholms läns landsting tilldelas 2 225 000 kronor av regeringen för att utveckla och utvärdera en metod för internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT). Målet är att öka tillgängligheten till effektiv behandling av psykisk ohälsa nationellt, via Vårdguiden 1177.

Den psykiska ohälsan är utbredd och ses idag som ett av de större folkhälsoproblemen i samhället. Den behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen - för lindring till medelsvår depression – är KBT. Samtidigt visar det sig att väntetiderna till behandling är för långa på många håll i landet, något som är problematiskt eftersom snabb behandling har stor betydelse för tillfrisknandet.

I ett pressmeddelande från Socialdepartementet säger socialminister Annika Strandhäll att det visat sig att internet-KBT kan ge samma effekt som vanlig KBT, samtidigt som fyra gånger fler patienter kan få hjälp. Det innebär stora samhällsekonomiska vinster och vinster för den enskilde eftersom väntan på behandling kan kortas. Strandhäll säger att hon därför skulle vilja se internet-KBT i hela landet.

Läs mer på: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/internet-kbt-ska-ge-mer-tillganglig-behandling-mot-psykisk-ohalsa/

Här kan du ta del av PBMs satsning ”PBM Online” - KBT via videolänk/ Telehealth: https://www.pbmonline.se

 

 

17 juli 2018

Ett ökat antal psykologer gör att fler kan få effektiv vård

I ett debattinlägg i tidningen Dagens Medicin skriver flera professorer, docenter och verksamhetschefer att det krävs ett avsevärt ökat antal legitimerade psykologer i primärvården. På så sätt skulle fler personer med psykisk ohälsa få rätt till evidensbaserad och bevisad effektiv vård – en vård som dessutom är samhällsekonomiskt lönsam.

Psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser beräknas kosta samhället 70 miljarder kronor per år. Debattörerna skriver att vi i dag – efter långvarig systematisk forskning – har stor kunskap om hur psykisk ohälsa framgångsrikt kan behandlas. För de flesta typer av psykisk ohälsa (största diagnosgrupperna är depression och ångestsyndrom) är det psykologisk behandling som har starkast evidens. Behandlingar som är relativt korta och samhällsekonomiskt lönsamma och som är rekommenderade av Socialstyrelsen. 

Var tredje till fjärde patient inom primärvården lider av kliniskt signifikant psykisk ohälsa, men ytterst få blir erbjuden evidensbaserad psykologisk behandling. Något som kan relateras till den minimala tillgången till psykologer. Som exempel kan en vårdcentral ha en psykolog per 5000 listade patienter eller ingen psykolog alls. Istället för att öka tillgången till evidensbaserade psykologiska behandlingar finns det nu de som föreslår att vi istället ska satsa på snabbutbildningar och enklare samtalsstöd som kan utföras av personer med bred social och kulturell kompetens. Det vill säga inte behandlingar utförda av legitimerade psykologer eller psykoterapeuter.

Debattörerna skriver att en motsvarande idé aldrig skulle kunna uppkomma om det rörde sig om kroppslig sjukdom. Det skulle vara som att ge kroppsligt sjuka personer en ”ihopblandad tablett” som vare sig är grundad på forskning eller utvärdering. Vad som behövs är istället avsevärt fler legitimerade psykologer som kan genomföra evidensbaserade behandlingar. För varför ska personer med psykisk ohälsa undantas rätten till vård som bevisligen är effektiv?

Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/16/manga-personer-ar-undantagna-ratten-till-effektiv-sjukvard/

 

 

 

 

 

 

2 juli 2018

Ett bättre bemötande behövs vid psykisk ohälsa

En kartläggning som utförts av nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) visar att fyra av tio personer med psykisk ohälsa upplevt att de blivit orättvist bemötta inom psykiatrin. Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial för att förbättra bemötandet i vården. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att se över hur vårdens kunskap ska öka när det gäller ätstörningar och ADHD.

Enligt en artikel i Läkartidningen säger socialminister Annika Strandhäll (S) att psykisk ohälsa är vår tid nya folksjukdom och att människor som lider av psykisk ohälsa ska bemötas på bästa tänkbara sätt, oavsett vilken del av vården de träffar.

I NSPHs kartläggning över diskriminering i samband med psykisk ohälsa visade det sig att fyra av tio personer upplevt att de blivit orättvist bemötta. Ytterligare orsaker till bristerna i vården, som personerna i kartläggningen påpekade, var bristande kontinuitet och tillgänglighet samt förekomst av stafettläkare inom såväl psykiatrin som inom primärvården.

Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett målgruppsanpassat utbildningsmaterial för att förbättra bemötandet, samt att sedan sprida detta inom de delar av hälso- och sjukvården som arbetar med psykisk ohälsa.

Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur vårdens kunskap ska kunna öka när det gäller ätstörningar och ADHD. Den sistnämnda diagnosen med syfte att kunskapen i vården ska öka om hur ADHD påverkar möjligheterna att komma åter i arbete.

När det gäller ätstörningar och psykisk ohälsa är det, enligt Annica Strandhäll, unga kvinnor som är särskilt drabbade. Något som hon anser vara ett samhällsproblem som måste mötas med mer kunskap och gärna någon form av nationellt stöd till vården.

Läs artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/06/Utbildningsmaterial-ska-forbattra-bemotandet-vid-psykisk-ohalsa/#.WzNrLZRzjFA.email

18 juni 2018

Psykisk ohälsa kostar samhället cirka 80 miljarder per år

Stress på arbetsplatsen pekas ofta ut som boven bakom den ökade psykiska ohälsan i samhället. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet menar vissa experter att den inte bara får allvarliga konsekvenser för den enskilde individen utan även för samhället i stort. Idag beräknas den faktiska samhällskostnaden för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ligga på upp emot 80 miljarder kronor per år.

Ulrich Stoetzer, sakkunnig i organisatorisk och social arbetsmiljö vid Arbetsmiljöverket, säger till Svenska Dagbladet att internationella undersökningar visar att vi i Sverige jobbar väldigt mycket. Ibland kan det naturligtvis vara bra att vara högpresterande, men det kan också få allvarliga konsekvenser för individen. Detta måste arbetsgivarna ta på allvar och se över krav och resurser på arbetsplatsen. 

Martin Linder, ordförande för fackföreningen Unionen, håller med. Arbetsbelastningen är helt enkelt för hög och trenden tycks vara att situationen blivit än värre de senaste åren. En anledning till den ökade stressen kan enligt Linder vara teknikutvecklingen, det vill säga som tillåtit att arbetslivet blivit allt mer gränslöst. 

Unionens undersökning från 2016 visar bland annat att 60 procent av privatanställda tjänstemän upplever stress på arbetet, till exempel uppger fyra av tio att de dagligen är tillgängliga utanför ordinarie arbetstid. Eftersom man vet att längre tid av stress kan leda till psykisk ohälsa och sjukskrivning anser Linder att detta, från arbetsgivarnas sida, är ett kortsiktigt sätt att arbeta och dessutom till ett orimligt högt pris – både för individ, arbetsgivare och samhället i stort. 

Enligt Mattias Lundbäck, ekonom på Svenskt Näringsliv, finns det olika sätt att räkna på hur hög samhällskostnaden för sjukskrivningar är. Man brukar enligt honom prata om att den totala kostnaden per år för sjukskrivningar i Sverige är 81 miljarder kronor för staten samt 18,5 miljarder för arbetsgivarna. Men egentligen – när man räknar in produktionsbortfallet - är den faktiska kostnaden för samhället upp emot 200 miljarder per år, där sjukskrivningar för psykisk ohälsa står för cirka 40 procent.

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/psykisk-ohalsa-okar-dags-att-inse-vad-vi-behover

28 maj 2018

Samvetsstress – ett inre skavsår

Alexander Wilczek, psykiatriker och tidigare verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, tror att den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland läkare beror på dagens sjukvårdssystem. Systemets krav på produktivitet, administration och effektivitet krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt.

Den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm har sedan år 2013 bedrivit ett projekt kring utmattningssyndrom som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Alexander Wilczek var verksamhetschef för kliniken fram till år 2017 och är nu knuten till densamma såsom projektledare. 

Wilczek berättar, i en artikel i Läkartidningen, att under de år som projektet pågått har patientgruppen förändrats. Det första året var cirka 20 procent av patienterna läkare, men under hösten 2016 utgjorde läkarna hela 43 procent. Av dem var cirka hälften ST- eller AT-läkare och totalt var fem av sex kvinnor. Idag är den största gruppen som lider av utmattningssyndrom ST-läkare och specialister i allmänmedicin och därefter kommer läkare inom barn- och vuxenpsykiatri, barnsomatisk vård eller onkologi.

Utifrån resultatet av projektet kan man se att det är relativt få läkare som är sjukskrivna efter tre år, men enligt Wilczek behöver detta inte bara betyda att kliniken varit framgångsrik behandlingsmässigt. Det kan lika gärna bero på att hälso- och sjukvårdspersonal, läkare i synnerhet, är ovanligt motiverade och sugna att snabbt komma tillbaka till arbetet.

Läkare identifierar sig starkt med sitt yrke och Alexander Wilczek tror att dagens sjukvårdssystem - med höga krav på produktivitet, administration och effektivitet - är det som kan vara orsaken till den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland svenska läkare. Det krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt. 

- Vi brukar kalla det samvetsstress eller etisk stress, säger Wilczek. Det är kolossalt tärande att hamna i konflikt med sina egna värderingar. Man får ett slags inre skavsår.

Den 29 maj kommer Alexander Wilczek, tillsammans med två landstingsråd i Stockholm, att möta Sveriges Yngre Läkares Förening för att tala om stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare.

Läs hela artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/05/Allmanlakare-hart-drabbade-av-stressrelaterad-psykisk-sjukdom/

23 april 2018

Ökad risk för psykisk ohälsa med hormonella preventivmedel

P-piller och andra hormonella preventivmedel har i olika forskningsstudier i Sverige och Danmark visat sig kunna leda till psykisk ohälsa i form av bland annat nedstämdhet, depression och ökad risk för självmord, enligt en artikel i Svenska Dagbladet. Och risken att drabbas är störst för unga kvinnor.

P-piller och andra hormonella preventivmedel har många fördelar, men inte för alla kvinnor. En av de främsta orsakerna till att många kvinnor genom tiderna inte velat använda hormonella preventivmedel är de humörpåverkande biverkningar som östrogenpreparat kan ge. Något som genom de senaste 50 åren inte vunnit något vetenskapligt gehör, men nu har svenska och danska forskningsstudier kunnat påvisa att kvinnorna till viss del har rätt.

I en svensk studie, utförd av forskare vid Karolinska Institutet, har man kunnat konstatera att de kvinnor som fick p-piller under studien mådde märkbart sämre jämfört med dem som fick placebo. Studien genomfördes på 340 friska kvinnor i åldrarna 18-35 år som under tre månader fick antingen placebo eller den vanligaste formen av kombinerade p-piller.

Enligt professor Angelica Lindén Hirschberg, som ledde studien, kunde man se en signifikant sänkt ”allmän energinivå” i p-pillergruppen och att kvinnorna i den gruppen också skattade sin livskvalitet lägre jämfört med kvinnorna i placebogruppen. Däremot kunde man inte se någon signifikant ökning av depressiva symtom. Men hon säger samtidigt till Svenska Dagbladet att studien kan ha underskattat humörpåverkan.

I en dansk studie, som mellan åren 1996 och 2013 följde hundratusentals kvinnor i nationella register, har man kunnat fastslå att risken för att begå självmord eller att försöka begå självmord ökar vid användningen av hormonella preventivmedel. Risken för självmordsförsök var dubbelt så hög och risken för att ta sitt liv var tredubblad bland dem som åt p-piller jämfört med dem som inte åt p-piller. Risken var ännu högre bland dem som använde p-ring eller p-plåster.

En ytterligare dansk registerstudie har visat på en 70-procentig ökad risk för depression vid användning av hormonella preventivmedel. Enligt Øjvind Lidegaard, medförfattare till studien och professor vid danska Rigshospitalet, är detta de nyaste och mest allvarliga upptäckterna. Riskerna för dessa biverkningar är störst bland unga kvinnor och enligt Øjvind Lidegaard finns det all anledning att vara bekymrad över resultaten. 

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/darfor-sager-dagens-kvinnor-nej-till-p-piller?utm_source=SvDNYH1D&utm_medium=email&utm_campaign=2018-04-22

Läs mer om den svenska studien på: https://news.cision.com/se/karolinska-institutet/r/kvinnors-livskvalitet-paverkas-negativt-av-p-piller,c2240580

Läs mer om de danska studierna på: https://ajp.psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2017.17060616

https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2552796

18 april 2018

PBM utvärderar KBT via Telehealth

PBM har nyligen utvärderat sin pilottest av psykologisk distansbehandling via internet, så kallad Telehealth. Resultaten visar sammantaget på goda behandlingsresultat och att KBT via nätet tycks ligga i linje med resultaten för KBT ”ansikte-mot-ansikte”.

Psykologisk behandling via Telehealth gör det bland annat möjligt att erbjuda klienter behandling på platser som inte har tillgång till KBT-psykologer. PBMs utvärdering av Telehealth-piloten visar bland annat att det fysiska avståndet vid distansbehandling även kan minska patientens tröskel att ta upp svåra ämnen.

- Då urvalet har varit begränsat har vi fått vara återhållsamma kring statistiska analyser. Vi kan därför inte uttala oss om signifikans, säger PBM-psykologerna Christer Andemark och Loo Westfelt som har genomfört utvärderingen. Utvärderingen av pilottestet visar dock på behandlingsresultat som ligger i linje med jämförande resultat för klassisk KBT-behandling. Det vill säga behandling ”ansikte- mot-ansikte” som utfördes under samma tidsperiod inom PBM Executive.

Resultaten visar även på en god arbetsallians mellan behandlare och klient samt bra klientnöjdhet. Detta eftersom samtliga klienter kunde tänka sig att rekommendera metoden till en vän.

Enligt Andemark och Westfelt tycks distansbehandling dessutom kunna öka den upplevda tryggheten för klienterna, det vill säga när de befinner sig i sin vanliga hemmiljö, och bidra till mer koncisa samtal.

Ta del av utvärderingsrapporten här: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

 

11 april 2018

Tupplur – både bra och dåligt

Att ofta och ständigt ta en tupplur, trots att man sover sina rekommenderade sju till åtta timmar per natt, kan enligt professor Torbjörn Åkerstedt tyda på att något inte står rätt till - exempelvis på en depression eller en låggradig inflammation. Men en kort tupplur då och då, som tas på rätt tid under dygnet har vid EEG-undersökningar visat sig kunna göra underverk när det gäller prestation och uppmärksamhet.

Såväl för lite sömn, 6,5 timmar eller mindre, som för mycket sömn, 9,5 timmar eller mer, kan enligt studien ”Sleep, duration, mortality and heredity” kopplas till flera olika sjukdomstillstånd. Men i en artikel i Dagens Nyheter säger professor Torbjörn Åkerstedt, verksam vid Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, att man inte har sett någon negativ påverkan om man kan kompensera den sömnfattiga veckan med längre sömntid under helgerna.

Den som sovit dåligt en natt kan känna att en tupplur vore en välsignelse, men att ha ett behov av ständiga tupplurar är enligt Åkerstedt ett tecken på att något i systemet är fel. Det kan bero på någon form av låggradig inflammation, depression, fetma eller apné.

Det finns inte någon vetenskaplig definition på ”tupplur”, annat än att det handlar om sömn på mellan fem minuter upp till en timma eller kanske två, med syfte att öka vakenhetsgraden. Men för att tuppluren ska ge det resultat man vill uppnå är det viktigt att den tas på rätt tid under dygnet och inte varar för länge.

Enligt Åkerstedt har man i EEG-undersökningar kunnat se mätbara fysiologiska effekter på att man presterar bättre på uppmärksamhetstester efter en tupplur på tio minuter. Men om tuppluren blir för lång, 45 minuter eller längre, går man in i djupsömn, vilket gör att man känner sig seg och förvirrad när man vaknar. Och ju senare på dagen man tar en tupplur desto sämre är det för nattsömnen.

Rekommendationen för en tupplur är att den inte ska vara längre än 30 minuter och att den ska tas på eftermiddagen, minst sex timmar innan man går till sängs för natten.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/att-ofta-ta-en-tupplur-kan-vara-tecken-pa-ohalsa/?print=true

28 mars 2018

Ökad samverkan behövs mellan vård och arbetsgivare

I en ny studie ska forskare vid Institutet för Miljömedicin undersöka vad som krävs för att uppnå bra, men även vad som förhindrar, samverkan mellan vården och arbetsgivaren för att den som är sjukskriven för psykisk ohälsa lättare ska kunna komma tillbaka i arbete.

Vad behövs för att samverkan mellan vården och arbetsplatsen kan fungera bra och vilka faktorer hindrar samverkan samt vilka etiska frågor kan uppstå? Det är några av de frågeställningar som Elisabeth Björk Brämberg vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, ska titta närmare på i en ny studie som handlar om sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Målet med studien är att förbättra den arbetslivsinriktade rehabiliteringen – att kunna ge verktyg till arbetsgivare, vård och medarbetare.

Satsningen på rehabiliteringskoordinatorer i vården - det vill säga dem som ska underlätta den sjukskrivnes kontakter med chef, primärvård, försäkringskassa med flera aktörer - blir allt vanligare. Satsningen har dock hunnit olika långt i landet.

Enligt Elisabeth Björk Brämberg behövs det verkligen någon som håller i kommunikationen för att förbättra möjligheterna för den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetet. Dessutom måste arbetsgivaren vara involverad i processen. Detta eftersom det är han/hon som är ansvarig för rehabiliteringen. Om inte chefen har kunskap om vad medarbetaren som kommer tillbaka till jobbet orkar med är det svårt att anpassa arbetsuppgifterna.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/hallbar-rehabilitering/tillbaka-till-jobbet-samverkan-behovs/

26 mars 2018

Antidepressiva läkemedel - effekten skiljer sig åt

Enligt en omfattande metaanalys som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet har antidepressiva substanser olika effekt och tolererbarhet hos vuxna med akut depression. Dock är alla substanser som ingått i analysen bättre än placebo.

Ett forskarlag har nu rankat effekt och tolererbarhet för 21 antidepressiva substanser hos patienter med akut egentlig depression. Syftet med analysen var att undersöka om behandlingarna gett en åtminstone 50-procentig reduktion av symtomen och i vilken utsträckning som patienter inte accepterat behandlingen, det vill säga avbrutit den inom åtta veckor. Enligt den svenska Läkartidningen beskrivs Metaanalysen som den hittills mest omfattande inom det psykiatriska fältet.

Enligt forskarnas slutsats har läkemedlen escitalopram, mirtazapin, paroxetin, agomelatin och sertralin en relativt bra effekt och dessutom är det få patienter som avbryter behandlingen med dessa läkemedel. När det gäller läkemedlen reboxetin, trazodon och fluvoxamin är såväl effekten som tolererbarheten sämre.

Studierna har genomförts under 37 år och omfattat 116 500 patienter med måttlig till svår depression. I analysen har 522 randomiserade dubbelblinda studier ingått där de 21 läkemedlen jämförts med placebo, och andra antidepressiva läkemedel, vid behandling under åtta veckor.

Forskarna hoppas nu att resultaten av analysen ska kunna hjälpa förskrivare vid valet av antidepressiva läkemedel hos vuxna med akut depression.

Läs mer på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/02/Skillnader-i-effekt-mellan-antidepressiva-preparat/

 

7 mars 2018

Ny studie visar: Ökad inflammation i hjärnan vid depression

Det finns teorier om att inflammationer i kroppen kan leda till vissa depressionstillstånd. Nu visar en ny mindre studie att flera regioner i hjärnan, som är påverkade vid depression, tycks vara mer inflammerade hos patienter som inte behandlats med antidepressiva läkemedel.

Enligt Martin Samuelsson, universitetsöverläkare vid psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, pekar resultatet av den kanadensiska studien på att patienter som inte fått antidepressiv behandling under en längre tid uppvisar mer inflammation i hjärnvävnaden jämfört med dem som medicinerats. Inflammationen tycks helt enkelt stegras med tiden. De fynd som forskarna nu hittat kan därför bidra till en ökad förståelse för sjukdomsförloppet vid depression.

80 patienter med svår depression ingick i studien där cirka en tredjedel varit utan behandling i mer än tio år, en tredjedel i mindre än tio år samt en kontrollgrupp med friska individer. Undersökningen gick till på så sätt att hjärnorna avbildades med en pet-kamera där forskarna tittade på en inflammationsmarkör som anges av immunceller - en markör som är sammankopplad med nervcellsdöd.

Resultatet, som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Psychiatry, visade att de patienter som inte medicinerats på tio år hade 33 procent högre nivå av inflammationsmarkören jämfört med de patienter som inte varit utan antidepressiva läkemedel lika länge.

Enligt tidningen Dagens Medicin säger Samuelsson att ett intressant fynd är att det visade sig att nervcellsinflammationen gick att bromsa med medicinering. Han tror att forskarna är inne på rätt spår, det vill säga att det finns olika stadier i en depression vilket också gör att medicineringen måste anpassas efter vilket stadium av sjukdomen patienten befinner sig i.

En ny studie kommer snart att starta även i Sverige. Det är Martin Samuelsson med kollegor som ska låta patienter med depression och inflammation i hjärnan prova antiinflammatorisk behandling (IL 6-hämmare).

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/02/28/depression-kopplas-till-stegrad-hjarninflammation/

http://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(18)30048-8/fulltext

 



28 februari 2018

Framgångsrik samordning för patienter med psykisk ohälsa

Genom en speciellt utsedd vårdsamordnare i primärvården får patienter som lider av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest, ett snabbare tillfrisknande och tidigare återgång i arbete. Det visar en vetenskaplig studie från Sahlgrenska Akademin.

Nyligen publicerades den första vetenskapliga studien i Sverige som visar på vikten av primärvårdens roll för patienter med psykisk ohälsa. Det är tidskriften BMC Family Practice som redovisar resultaten från en studie som genomförts av forskare vid Sahlgrenska Akademin, i nära samarbete med Västra Götalandsregionens primärvård. Projektet har undersökt hur särskilda utsedda vårdsamordnare, ofta distriktsköterskor, kan fungera för de personer som söker för depression, ångest och stressrelaterad ohälsa.

Majoriteten av dem som drabbats av psykisk ohälsa söker sig till primärvården. Den som drabbats är i behov av hög kontinuitet i vården och just kontinuitet är något som dagens primärvård har problem med att erbjuda sina patienter. Enligt Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin, kan en patient efter första läkarbesöket få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Att stå på väntelista är ingen bra vård – det är snarare icke-vård.

I studien, som omfattar 400 patienter, jämfördes elva vårdcentraler som infört vårdsamordnare med tolv som erbjöd ”vanlig” vård. Resultatet av studien visar att funktionen med vårdsamordnare ökar såväl tillgänglighet som kontinuitet för denna patientgrupp. De patienter som hade kontakt med en vårdsamordnare tillfrisknade snabbare och återgick även i arbete signifikant tidigare jämfört med den grupp som behandlades i den vanliga vården, det vill säga som inte hade kontakt med en våjämfördes elva vårdcentralerårdekontakt med en ve signifikant tidigare jämfört med den grupp som behandlades i den vanliga vårderdsamordnare.

Funktionen med vårdsamordnare i primärvården har nu utvecklats ytterligare och finns idag på cirka 100 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen, vilket är hälften av vårdcentralerna i regionen.

Läs mer på: https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//vardsamordnare-pa-vardcentraler-ger-snabbare-aterhamtning-vid-depression.cid1552178

 



26 februari 2018

Hög och långvarig gas kan slå ut bromsen

Långvarig stress gör att stresshormonet kortisol är konstant förhöjt. Något som vi inte är skapade för att klara av. När stressen pågått under lång tid kan de naturliga ”stressbromsarna” i hjärnan nötas ned vilket gör att man blir än mer stresskänslig - en ond cirkel som kan vara svår och tidskrävande att bryta.

I en intressant artikel i Dagens Nyheter intervjuas Anders Hansen, psykiatriker och författare till boken ”Hjärnstark”, om vad som händer i hjärnan vid långvarig stress. Enligt Hansen kommer den som är utsatt för stress (höga kortisolnivåer) under en längre tid att bryta ner sina ”stress-bromsar”, vilket på sikt gör att hjärnan bokstavligen krymper. När bromsarna blir utnötta händer också andra saker i vår hjärna – bland annat minskar vår motståndskraft mot högt kortisol och en ond cirkel har startat där olika processer samverkar, där stress föder stress.

Den som fortsätter att stressa utan paus och återhämtning, det vill säga överbelastar stressystemet, kan till slut drabbas av utmattningssyndrom. Något som både kan ge fysiska och psykiska symtom, exempelvis ångest, minnes- och koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Utöver dessa symtom kan man drabbas av depression och då talar man om att individen har en utmattningsdepression.

Hansen gillar inte det vardagliga uttrycket utbrändhet. Han talar istället om urladdning. Detta eftersom epidemiologiska studier visar att de flesta som drabbas blir bra igen, men det kan ta lång tid att bli återställd. Förmodligen på grund av att den som en gång drabbats av utmattningssyndrom blir känsligare för stress. Varför det är så är det ingen som ännu vet. Anders Hansen beskriver det som att isen blir tunnare under fötterna. De som drabbas av utmattningssyndrom är ofta ambitiösa och exekutiva människor. När de känner att livet börjar bli mer normalt vill de leva som vanligt igen. Det är då det gäller att se upp – att vara uppmärksam på tidiga symtom.

Det är lättare att förebygga utmattningssyndrom jämfört med att komma tillbaka. Balans i livet och dagdrivarhjärna (att inte göra något särskilt och bara låta tankarna vandra) är några av de råd som Hansen vill ge. Ingen kan vara exekutiv hela tiden, tvärtom är det troligen nyttigt att inte göra någonting alls. Detta handlar vare sig om lathet eller bristande moral. Enligt Anders Hansen är det lika naivt att säga till någon med utmattningssyndrom att ta sig samman, som att säga det till en människa som drabbats av en hjärtinfarkt.

 

Läs hela artikeln påhttps://www.dn.se/nyheter/vetenskap/det-har-hander-i-hjarnan-vid-stress/



19 februari 2018

Vänskap – viktigare för hälsan än du tror

Trots att flera studier visar på att den som har nära vänskapsrelationer mår bättre och är mindre drabbad av ohälsa jämfört med den som är ensam finns det ingen vänskapsterapeut att gå till. Enligt forskaren och författaren Mats Hilte, som fördjupat sig i vänskapsrelationer, finns det helt enkelt ingen problembearbetning för vänskap.

Idag är det vännerna och inte familjen som skänker mest lycka. Och ju äldre vi blir desto viktigare tycks vännerna bli. Det visar studier från Michigan State University. I en av studierna har forskarna låtit personer över 50 år bedöma kvaliteten på sina vänskapsrelationer. Personerna följdes sedan upp efter sex år, där det visade sig att de som hade problem i sina vänskapsrelationer mådde betydligt sämre jämfört med dem som hade bra relation med sina vänner. Däremot tycktes inte familjerelationerna ha någon betydelse för hälsan.

Enligt Mats Hilte, forskare i sociologi vid Lunds universitet, är det något gåtfullt med vänskap. Den har ett avgörande inflytande över våra liv och trots det pratar vi sällan om den. Det finns helt enkelt ingen problembearbetning för vänskap, det vill säga som det gör för till exempel parrelationer.

Enligt sajten forskning.se har Hilte bland annat fördjupat sig i skillnaderna mellan manlig och kvinnlig vänskap. Han menar att kvinnlig vänskap, precis som stereotypen säger, är mer intim och verbal i förhållande till mäns vänskap. Medan kvinnor oftare pratar om känslor ”ansikte-mot ansikte” sker mäns vänskap sida-vid-sida och är mer praktiskt inriktad, män måste skapa distans i närheten. Men trots distansen är män beroende av vänskapsband – inte minst för deras hälsas skull.

Forskare vid universitetet vid Göttingen har i studier följt han-makaker som fick umgås med sina manliga vänner. Det visade sig att de som fick ”hänga med kompisarna” uppvisade betydligt lägre stressnivåer jämfört med när de umgicks med sin partner eller annan familjemedlem. Dessutom såg man i studien att stressrelaterade sjukdomar bara verkade uppkomma bland honor samt bland de hanar som hade en parrelation.

Fotnot: En studie (2014) från SOM-insitutet vid Göteborgs universitet visar att upp emot en och en halv miljon svenskar är socialt ensamma.

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/02/13/nej-vi-ar-bara-vanner/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

 

29 januari 2018

Skuldkänslor – både på gott och ont

Det finns många fördelar med att känna skuld. Känslan skyddar oss till exempel emot att vara för själviska och utgör ett viktigt kitt för att vi ska kunna samarbeta med andra. Men skuldkänslor kan också skapa problem. Om de tar över vardagen kan de vara ett tecken på att någonting inte står rätt till.

Vi människor är sociala varelser, men också några av de mest aggressiva varelserna på jorden. Dessa två aspekter måste fungera ihop för att vi ska kunna samarbeta och leva tillsammans. Det är här skuldkänslorna kommer in.

I en artikel i Dagens Nyheter säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, att det finns studier som visar att dessa psykologiska funktioner är rent evolutionära. Människor som känner skuld har klarat sig bättre eftersom de har haft färre konflikter och bättre möjligheter att överleva tack vara sina intima samhällen. Detta samtidigt som de har kunnat använda våld mot andra.

Trots att skuldkänslor har en faktisk funktion för mänskligheten kan de också skapa problem och signalera att någonting inte står rätt till. Som exempel är ett av symtomen på stark stress ökade skuldkänslor och ett av kriterierna vid depression är starka obefogade skuldkänslor.

Enligt professor Carlbring är det alltså inte sjukt att känna skuld när så är befogat, men känslor av obefogad skuld - överdrivna skuldkänslor, kombinerade med känslor av att man är värdelös - är varningstecken. Då ska man söka hjälp och behandling för sina problem. Det är dock inte alltid så lätt att själv kunna avgöra om ens känslor är överdrivna eller inte, men har man dessa obefogade känslor dagligen kan det vara ett tecken på nedstämdhet eller depression.

Sedan finns naturligtvis den absoluta motsatsen – att ha bristande skuldkänslor - vilket också kan skapa problem för individen, men då i form av att man uppfattas som okänslig eller självisk. Att få en sådan individ att känna skuld för saker och ting kan vara svårt, men att prata om det är en bra början - till exempel om hur man själv upplever och känner sig i situationen.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/insidan/skuldkanslor-kan-vara-positiva-om-de-inte-tar-over/

 

15 januari 2018

Psykisk ohälsa - tuffare riktlinjer

För att kunna möta den ökande psykiska ohälsan vill Socialstyrelsen nu se en kraftig ökning av tillgång till psykologisk behandling. Myndigheten har nyligen uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom och i de nya riktlinjerna betonas särskilt vikten av tidig upptäckt och ökad tillgänglighet till psykologisk behandling för barn och ungdomar med psykisk ohälsa.

Stora delar i de nya riktlinjerna behandlar barn och unga vuxna – en grupp där den psykiska ohälsan ökat markant. Idag lider uppemot 190 000 barn och unga vuxna av psykisk ohälsa och i åldersgruppen 18 – 24 år har det skett en ökning på cirka 70 procent under de senaste tio åren.

Det är framför allt behov av ett ökat utbud av psykologisk behandling, och då framför allt olika former av kognitiv beteendeterapi, som behövs. Idag överstiger behovet av behandling tillgången och det råder framför allt brist på kompetens vid den första vårdkontakten, enligt myndigheten. I en debattartikel i DN skriver myndigheten att vården måste kunna erbjuda en snabb bedömning och en effektiv behandling så tidigt som möjligt. Om inte, då finns risk för att långvarig sjukdom ökar vilket på sikt kan leda till att självmordsrisken ökar.

Det stora behovet av psykologisk behandling kommer på kort sikt att leda till ökade kostnader för vården för att sedan plana ut, men på en höge nivå jämfört med idag.

Här hittar du de nya riktlinjerna: https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom

Läs debattartikeln på: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

10 januari 2018

Rädsla för stress kan leda till stressymtom

En nyligen genomförd enkätundersökning bland 1.080 personer mellan 18 och 79 år visar att 58 procent av de tillfrågade under det senaste året känt oro för att stress ska påverka deras hälsa negativt. Stressforskare ifrågasätter dock att den gängse bilden av stress endast skulle vara av ondo. Vi människor är skapta för att hantera stress. Om vi inte varit det hade vi inte överlevt.

I undersökningen, som genomförts av Novus på uppdrag av Skandia, uppger mer än hälften av de tillfrågade att de varit oroliga för sin egen hälsa på grund av stress och 24 procent att de inte känner tillräckligt stöd från sin arbetsgivare när det gäller sitt mentala välmående.

Att mental hälsa hör nära samman med den fysiska hälsan är allmänt vedertaget och i undersökningen frågade man därför också om vilka hälso- och livsstilsutmaningar som personerna såg som störst. Som nummer ett kom motion – det vill säga den största utmaningen (hälften av de tillfrågade). Som nummer två kom sömn (28 procent) och som nummer tre matvanor (25 procent). Stress kom först på fjärde plats (24 procent).

Kristina Alexandersson, professor vid Karolinska Institutet och verksam vid Stockholm Stress Center, säger i en intervju i Dagens Nyheter att hon kan förstå att motion hamnar på plats nummer ett. Och även om det finns vetenskapligt stöd för att stress, kopplat till dålig psykosocial arbetsmiljö, innebär en högre risk för bland annat depression anser forskarna att stress inte bara är av ondo. Tvärtom kan för lite stress - att ha för låg sysselsättning - göra att människor mår sämre. Som exempel är sjukskrivning i utmattningssyndrom vanligare bland arbetslösa än bland dem som har en sysselsättning. Utmattningssyndrom är kopplat till så många fler faktorer i livet.

Alexandersson tror att massmediernas stora fokusering på stress paradoxalt nog kan innebär en risk – att människor blir mer stressade när de tror att det är farligt att uppleva stress. Hjärnan har nämligen en förmåga att forma symtom och kan även tolka förändringar i kroppen som symtom, snarare än som ett ofarligt brus. Dessutom behövs det mer forskning kring vårt behov av vila och återhämtning, enligt Kristina Alexandersson. Jämfört med förr har vi så mycket mer fritid och stora förväntningar på hur livet ska vara. Kanske behöver våra hjärnor vila mer?

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/5-av-10-kanner-oro-for-att-stress-ska-skada-deras-halsa/

11 december 2017

Hög svarsfrekvens och bra resultat för PBM

Ett seriöst kvalitetsarbete bygger på att verksamheten planerar, följer upp och utvärderar sitt arbete och sedan omsätter resultaten i vardagen. Det gör PBM. Genom åren har företaget utvecklat en tydlig kvalitetsorganisation med engagerade medarbetare som arbetar strukturerat med uppföljning av all behandling och rehabilitering samt forskning och utveckling. Två magisteruppsatser och två doktorander i företaget är några exempel på PBMs kontinuerliga arbetet med att förfina sitt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

2016-års utvärdering visar att hela 79 procent av patienterna upplever att målen med rehabiliteringen i stort sett är uppfyllda.

- Ja, det verkar som om vi gör rätt. Vi har både hög svarsfrekvens och bra resultat. Det är naturligtvis jätteroligt att få denna återkoppling, säger docent Gunilla Brodda Jansen, som är forsknings- och utvecklingsansvarig inom PBM. Resultaten innebär att dessa patienter inte skulle kunna inkluderas i rehabiliteringsprogrammet idag. Detta eftersom de har så få symtom kvar. Nu väntar vi med spänning på resultaten från ett-års-uppföljningen efter avslutad rehabilitering.

PBM har i princip alltid följt upp behandling och rehabilitering, men inte så samlat såsom de gjort de senaste åren. Genom att skapa en organisation för kvalitet och att börja använda patientmaterialet i magisteruppsatser inom verksamheten ökade kvalitetstänkandet bland medarbetarna.

- Som en följd av studierna kunde vi bland annat påvisa att smärtpatienter hade en högre grad av symtom på stress jämfört med dem som rehabiliterades för utmattningssyndrom, säger Gunilla. Mycket intressant, bland annat eftersom smärta kombinerat med utmattningssyndrom är något som vi fortsatt måste lära oss ännu mera om. Från och med 2017 är jag även handledare till en av våra psykologer i PBM, som är doktorand vid Uppsala Universitet. Han kommer nu att forska på vårt material, vilket ytterligare lägger en stabil grund för vårt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan PBM införde kvalitetsansvariga vid samtliga verksamheter har svarsfrekvensen bland patienter och privata klienter stigit avsevärt. Idag kan man stoltsera med 100 procent svarsfrekvens före behandling och 80 procent efter avslutad behandling bland patienterna inom vårdvalet. Tidigare var svarsfrekvensen efter behandling 30 procent.

- Ju mer data som ackumuleras desto säkrare blir statistiken, vilket naturligtvis är stimulerande för alla oss som arbetar här. Nu har vi infört samma procedur bland våra privata klienter, det vill säga dem som behandlas inom den privata marknaden.

Mätningarna inom den privata marknaden är ännu i sin linda, men redan nu kan man se en ordentlig ökning av svarsfrekvensen. År 2017 var svarsfrekvensen före behandling 83 procent och efter behandling har den stigit från ynka fyra procent till 45 procent.

- Dessa klienter har blandade symtom, t ex ångest-, stress- och depressionssymtom, men en relativt hög arbetsförmåga när de första gången besöker oss. Vi kan nu se, förutom att svarsfrekvensen bland dessa personer ökar, att deras sömnbesvär avsevärt förbättrats. Detsamma gäller för deras ångest-, stress- och depressionssymtom. De har sjunkit till en normalnivå och de uppfyller alltså inte längre kriterierna för t ex depression.

Enligt Gunilla visar detta på hur viktigt det är att det finns en tydlig struktur för kvalitetsarbetet med dedikerade personer – det vill säga utvalda personer som befinner sig direkt i den kliniska vardagen. Genom att kontinuerligt följa upp och återrapportera till medarbetarna skapas ett större engagemang och förståelse för vikten av utvärdering.

Läs mer om PBMs resultat på: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Läs mer om PBMs forskning och utveckling på: https://www.pbm.se/forskning

6 december 2017

Psykisk ohälsa fortsätter att öka i offentlig sektor

Samtidigt som antalet långa sjukskrivningar börjar avta fortsätter sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa att öka inom kommuner och landsting. Anställda i så kallade kontaktyrken, t ex socialarbetare, läkare, kuratorer och förskollärare, är extra drabbade. Det visar ny statistik från AFA Försäkrings skadedatabas.

Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar och det finns statistiska skillnader mellan män och kvinnor. Det visar AFA Försäkrings fjärde ämnesspecifika delrapport ”Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn” som omfattar olika diagnoser, som exempelvis depressioner, stressreaktioner och ångest.

År 2015 kunde 46 procent av de långa sjukskrivningarna bland kvinnor härledas till psykiska diagnoser och 41 procent av männens. Särskilt drabbade av psykisk ohälsa är dem som har så kallade kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn. Därför har AFA även i denna rapport tittat närmare på några av kontaktyrkesgrupperna, förskollärare, fritidspedagoger, socialarbetare, kuratorer, psykologer samt läkare.

I en preliminär jämförelse mellan åren 2015 och 2016 kan man konstatera att sjukfall med psykiatrisk diagnos har ökat bland läkare. Procentuellt sett finns den största ökningen bland manliga läkare, från 3,6 till 4,6 procent/1000 läkare, men utgår man från en längre tidsperiod är det de kvinnliga läkarna som har störst ökning. Mellan åren 2009 och 2016 har de långa sjukskrivningarna, på grund av psykiska diagnoser, bland kvinnliga läkare ökat från 4,4 procent/1000 läkare till 13,4 procent.

Läs mer på: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/20172/12/psykisk-ohalsa-i-kommuner-och-landsting/

 

4 december 2017

Ny studie visar: Unga kvinnor mår allt sämre

En långsiktig befolkningsbaserad studie från Umeå Universitet och Region Norrbotten visar att från år 1990 till 2014 har utvecklingen när det gäller självskattad hälsa bland kvinnor i åldrarna 25-34 år blivit allt sämre. Samtidigt visar studien att män i samma åldersspann mår bättre. Några av orsakerna till den negativa utvecklingen för kvinnor kan bero på tuffare krav i kvinnodominerande yrken, samvetsstress och samhällsvärderingar.

I studien ”Monica i Norra Sverige” har forskarna analyserat svar från 1 811 personer under åren 1990-2014. Studien visar att år 1990 självskattade 8,5 procent av kvinnorna sin hälsa som sämre jämfört med andra jämnårigas. År 2014 hade samma andel stigit till 20 procent. Ett motsatt förhållande visade sig råda för män.

I studien kunde man även se en ökad andel av fetma, oroskänslor och missnöje med ekonomin, med mera bland studiedeltagarna. Detta samtidigt som andelen, både män och kvinnor, visade på ökad fysisk aktivitet!

Några av orsakerna till den negativa utvecklingen bland kvinnorna kan enlig forskarna vara: Motstridiga normsystem i samhället (jämställdhet och könsuppfattningar) där kvinnan måste ”klara allt”.  Samhällsvärderingar som sätter press på att vara både framgångsrik, aktiv och vacker. Tuffare arbetsförhållanden inom t ex vård- och omsorgsyrken. Utbrändhet och samvetsstress, med mera.

Orsakerna till den positiva utvecklingen bland män kan enligt forskarna vara: Män värderas högre på arbetsmarknaden. Delat ansvar för hem och barn är bra för mäns hälsa. Mindre bundenhet till rigida mansnormer.

Att skatta sin hälsa som sämre än andras innebär enlig forskarna sannolikt en risk för ökad sjuklighet, såväl kort- som långsiktigt. Något som gör att arbetet med jämställdhet och män och kvinnors rätt till lika hälsa kräver ett rejält omtag i Sverige.

Läs mer på:  http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//forsamrad-halsa-for-unga-kvinnor-och-forbattrad-halsa-for-unga-man-sedan-1990.cid288274?utm_source=Minds+veckobrev&utm_campaign=7d70194d38-EMAIL_CAMPAIGN_2017_11_26&utm_medium=email&utm_term=0_e8de409d60-7d70194d38-224650561

http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0187896

15 november 2017

PBM Kista tolkar smärta och utmattningssyndrom

På Järvafältet i Stockholms län bor över 60 000 människor från jordens alla hörn. Många av dem har flytt från oroshärdar och med sig i bagaget har de ofta traumatiska upplevelser, ofta sådana som resulterar i psykisk ohälsa. Befolkningen på Järvafältet har länge saknat lokala vårdaktörer att vända sig till för sina problem, men det har nu PBM rått bot på genom sin nya rehabiliteringsklinik i Kista.

Vår bildtext

Den 19 oktober invigde hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) PBM Kista, den första rehabiliteringskliniken på Järvafältet inom vårdvalet: Behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom.  Invigningen drog till sig många besökare, såväl politiker som landstingstjänstemän men även blivande remittenter.

- Att så många kom till invigningen visar bland annat på hur stor saknaden varit efter en klinik på Järvafältet att kunna remittera patienter, med denna problematik, till, säger Erik Aschan, verksamhetschef och leg. fysioterapeut. Denna del av Stockholm har länge varit en svart fläck på kartan när det gäller vårdaktörer som är specialiserade på beteendepsykologi och rehabilitering. Nu hoppas vi kunna nå målgrupper som inte tidigare kunnat ta del av denna vård, ofta på grund av långa avstånd till en klinik och på grund av språkförbistringar.

Enligt Erik tar psykisk ohälsa bland många i den utrikesfödda målgruppen sig i uttryck som fysisk smärta. I flertalet av de hemländer som de kommer ifrån är psykisk ohälsa oerhört stigmatiserat. Därför uttrycker de psykiskt lidande i termer av fysisk smärta – till exempel att deras hjärta håller på att brista. Detta gör att mycket av behandlingen som sker i Kista behöver basera sig på patienternas upplevelser.

- PBM Kista erbjuder samma behandlingsprogram som vi gör vid våra övriga verksamheter i Stockholm, men en anpassning till utrikesfödda är under uppbyggnad.

Som ett exempel startar vi i januari 2018 vår första grupp med enbart utrikesfödda patienter. Vi kommer att ha tolkar inom bl a arabiska, persiska, somaliska och tigrinha, med under behandlingen.

Vidare kommer PBM Kista även att väva in lärdomar från ett stort rehabiliteringsprojekt i sin verksamhet.  Projektet har bedrivits på Karolinska Huddinge av Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken vid Danderyds sjukhus och har bestått av smärtrehabilitering för patienter med behov av språktolk.

- Idag är majoriteten av våra patienter svenskfödda, men vår förhoppning är att vi nu allt eftersom ska nå ut bredare till remittenter, vårdcentraler med flera, om vår existens så att fler utrikesfödda kan få ta del av vår behandlingsmodell, säger Erik.

Läs mer om vårdvalet och PBMs modell på: https://www.pbm.se/vardvalet-startsida

 

13 november 2017

Nära en miljon mår psykisk dåligt av att gå till jobbet

Branschföreningen Sveriges Företagshälsors senaste undersökning, som omfattar 10 000 personer på arbetsmarknaden, visar att en femtedel mår psykisk dåligt av att gå till arbetet, några eller flera gånger i månaden. Det motsvarar cirka en miljon anställda. Undersökningen visar också att det är ungefär dubbelt så många yngre kvinnor jämfört med äldre män som upplever psykiska obehag – mest drabbade är anställda i vård, omsorg och skola.

Lättar psykisk ohälsa kan orsakas såväl i som utanför arbetet, men det finns vetenskapliga bevis för att det finns ett starkt samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa. Goda arbetsplatser förebygger och skyddar mot påfrestningar som kan orsaka lättare psykisk ohälsa, t ex att det finns ett rättvist och stödjande ledarskap, möjligheter till inflytande och balans mellan arbete och fritid.

Enligt Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen, kan man i undersökningen se ett tydligt samband mellan individens upplevelse av obehag och dennes upplevelse av arbetsmiljön. Rapporten visar att upplevelsen av arbetsmiljön inte har att göra med den position man har – det är lika många med som utan chefsansvar som säger att de upplever psykiska obehag att gå till jobbet. Det framkommer även att upplevelsen av ledarskapet på den egna arbetsplatsen är sämre bland dem som känner psykiska obehag av att gå till arbetet.

I resultaten kan man även se tydliga skillnader mellan män och kvinnor och olika åldersgruppers upplevelser av arbetsmiljön. Den yngre generationen, kvinnor upp till 30 år och anställda i skola, vård och omsorg är dem som är överrepresenterade i upplevelsen av psykiska obehag av att gå till arbetet.

Ta del av hela rapporten på: http://www.foretagshalsor.se/sites/default/files/fsf/Filer/jobbh_2017_delrapp_1_0.pdf

 

29 september 2017

Unga kvinnor som brunnit och bränt ut sig

Utmattningssyndrom kryper allt längre ner i åldrarna och drabbar framför allt kvinnor. Av de som idag är sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa är inte mindre än fyra av fem kvinnor. I en ny programserie ” We can´t do it” på SVT-play samtalar Fanna Ndow Norrby – som själv drabbades av utmattningssyndrom redan vid 25 års ålder – med andra unga kvinnor som har brunnit och därefter bränt ut sig.

I det första avsnittet i serien träffar vi flera unga kvinnor som alla under lång tid förnekade sina symtom på utmattning. De körde helt enkelt över sig själva till dess det tog stopp.

En oerhörd trötthet, aggressivitet, glömska, sömnsvårigheter, viktnedgång, allergireaktioner, ständiga infektioner, spänningshuvudvärk, smärta i axlar och ländrygg med mera. Det är några av de symtom som kvinnorna hade, men förnekade in i det längsta.

Enligt Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet, vet man idag att hjärnan ser annorlunda ut efter långvarig, allvarlig stress. Bland annat störs hormonbalansen. Det är till exempel inte ovanligt med oregelbundna hjärtslag och hjärtrusning.

Se hela programmet här: https://www.svtplay.se/genre/utbrandhet




 



18 september 2017

Studie visar: Tre intensiva veckor ger resultat

Sjukskrivingarna för utmattningssyndrom ökar i det svenska lärarkollektivet. Därför genomför nu Lärarförsäkringar, tillsammans med Karolinska Institutet (KI) och Förenade Liv, en spännande forskningsstudie för att hitta en hållbar rehabilitering för återgång i arbetslivet. Studien visar redan på positiva resultat.

Trots att sjukskrivningarna för utmattningssyndrom fortsätter att öka finns det ännu ingen studie, vare sig nationell eller internationell, som kunnat visa på någon positiv behandling för tidigare återgång i arbete. Men kanske kan Åke Nygrens, seniorprofessor vid KI, pågående studie ändra på detta.

Studien, som pågått sedan september 2016, har som mål att lyckas hjälpa lärare med utmattningssyndrom att kunna återgå i arbete tidigare än naturalförloppet för sjukdomen. I studien ingår 60 lärare som får genomgå multimodal behandling (flera samverkande delar i behandlingen) på heltid under tre veckor. Behandling ges vid Svenska Res anläggning på Gran Canaria. I studien ingår även en kontrollgrupp med lika många lärare som får genomgå den behandling som erbjuds på orten där de bor.

Intensivbehandlingen sker i en stressfri miljö, långt borta från vardagen och stressen, tillsammans med deltagare som har samma bakgrund och diagnos. Behandlingen består av kollegiala samtalsgrupper, fysisk och mental träning, enskilda samtal med psykolog med mera. Efter genomförd behandling får deltagarna en handlingsplan som de kan hålla sig till när de kommer hem och deras utveckling följs upp efter tre månader, sex månader och ett år.

Nu har den första behandlingsgruppen följts upp efter sex månader och resultaten ser mycket lovande ut enligt professor Nygren.

Innan behandlingen startade fick samtliga deltagare göra ett KEDS-test (Karolinska Exhaustion Disorder Scale) - ett test som visar hur länge individens utmattningssyndrom pågått. Vid den första uppföljningen visade det sig att samtliga deltagare hade sänkt sina KEDS-värden och dessa värden kvarstår även efter sex månader. Kontrollgruppens värden var dock lika höga som vid första mätningen.

Läs mer på lärarförsäkringsbloggen och på mind.se: http://www.lararforsakringarbloggen.se/ake-nygren-leder-stressprojektet-kring-larare-med-utmattningssyndrom/

https://mind.se/utmattade-larare-rehabiliteras-att-komma-tillbaka-snabbare/

 

28 augusti 2017

Forskare tillbakavisar att antidepressiva inte har effekt

Forskare vid Sahlgrenska akademin punkterar nu den uppmärksammade teorin om att antidepressiva läkemedel inte skulle ha någon egentlig antidepressiv effekt. Förespråkarna för teorin hävdar att det är läkemedlens biverkningar, inte att de utövar en biokemisk antidepressiv verkan, som förstärker en psykologisk placeboeffekt. En bisarr hypotes enligt professor Elias Eriksson.

Att den goda effekten av antidepressiva läkemedel, till exempel SSRI-preparat, inte skulle bero på läkemedlens specifika biokemiska verkan utan på läkemedelsbiverkningar avfärdas helt av Elias Eriksson, professor i farmakologi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

De som förespråkar denna teori menar att de förbättringar som upplevs av de som medicinerar beror på en placeboeffekt – det vill säga att de förväntar sig att må bättre. Denna placeboeffekt skulle också ha påverkat resultaten i kliniska studier.

För att undersöka denna teoris hållbarhet har en forskargrupp vid Sahlgrenska akademin analyserat data från tidigare studier som legat till grund för varför man bedömt att de två mest använda SSRI-medlen (paroxetin och citalopram) är mer effektiva än placebo. Frågeställningen som forskarna sökte svar på var om det är biverkningar som gör att de patienter som fått SSRI-preparat i studierna svarat bättre jämfört med dem som endast fått placebo.

Forskargruppen vid Sahlgrenska har låtit analysera totalt 3 344 patienter, varav 2 273 som fick SSRI-preparat och 1 071 som fick placebo. Resultatet visar att de två studerade läkemedlen är klart överlägsna placebo, även bland de SSRI-behandlade patienter som inte upplevde några biverkningar.

Läs mer på: http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//ny-studie-tillbakavisar-att-antidepressiva-lakemedel-inte-fungerar.cid1506583?utm_source

 

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv