Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Kategori: motivation

23 januari 2020

Myter om mindfulness

Många tror att de vet vad mindfulness är – men hur väl stämmer det? Det finns flera olika tolkningar av denna metod, som faktiskt är vetenskapligt baserad och analyserad. Kristin Tollstedt är leg. psykolog på PBM Sweden AB och har disputerat på mindfulness-baserad kognitiv terapi. Här slår hon effektivt hål på några myter och berättar vad mindfulness INTE är.

Här berättar Kristin Tollstedt mer om hur mindfulness fungerar och vilka fördelar det finns med att praktisera mindfulness.

30 oktober 2019

Medveten närvaro ökar välmående och effektivitet

I en värld som snurrar allt snabbare är det många som upplever att de har svårt att hinna med. Men att försöka göra flera saker samtidigt ökar bara stressen, vilket kan leda till nedstämdhet och försämrad prestations- och koncentrationsförmåga. Enligt Kristin Tollstedt, leg psykolog i PBM, ska vi istället försöka vara medvetet närvarande i stunden – något som gör att vi både kan varva ner och bli mer effektiva.

Regelbundet praktiserande av mindfulness, eller medveten närvaro som det heter på svenska, har visat sig ge ökad förmåga att fokusera, bättre prestationsförmåga och livskvalitet samt högre tillfredsställelse i arbetet. Men många som hör ordet mindfulness tänker reflexmässigt på mediterande tibetanska munkar eller Yoga. Det är inte helt fel, men inte heller helt rätt. 

Kristin Tollstedt, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM Executive i Stockholm, har disputerat på Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi. Enligt henne är mindfulness visserligen tätt sammankopplat med - och har sin grund i - buddhistisk meditation. Men i vårt västerländska samhälle utövar vi filosofin mer som en form av hjärnträning och man behöver vare sig vara andligt eller spirituellt engagerad för att ha nytta av teori, tankesätt eller övningar.

- Vi vet idag att vår tendens att grubbla över gårdagen och oroa oss för framtiden har negativa effekter på livskvaliteten. Exempelvis när vi befinner oss i en period av känslomässig belastning, privat eller i yrkeslivet, säger Kristin. Det är då mindfulness kan komma in – det vill säga som ett sätt att hjälpa och styra sin hjärna att fokusera på vad som händer här och nu istället för att låta den kidnappas av dåtid och framtid. 

PBM har under många år erbjudit utbildningar i mindfulness för exempelvis oro, stress, ångest och nedstämdhet till privatpersoner, men även till företag och organisationer. Då i form av skräddarsydda kurser och workshops i syfte att exempelvis minska stress och öka medarbetarnas välmående på arbetsplatsen. 

- De här utbildningarna har alltid varit populära, men den senaste tiden kan vi se ett ordentligt ökat intresse båda bland privatpersoner och företag/organisationer. Orsaken till det ökade intresset torde kunna härledas till att stressen i samhället intensifierats ytterligare. Människor söker med ljus och lykta efter konkreta verktyg för att kunna förhålla sig till vardagens alla intryck. Man försöker helt enkelt hitta ett sätt att kunna ta hand om sig själv, både psykiskt och fysiskt. 

Samtidigt finns det ju signaler om att vi fokuserar alldeles för mycket på oss själva - på vår hälsa och välmående – är inte det ett observandum?

- Absolut. Onödigt stor fokusering och oro över sitt välbefinnande kan även det bli en form av prestation eller perfektionism och därmed öka stress, snarare än att minska! Men då skulle jag vilja säga att även i dessa fall är mindfulness, rätt använt, ett bra sätt att hitta balans. Att lära sig att stanna upp, observera vad som händer just nu och utifrån detta ta kloka beslut, vilket kan vara att göra förändringar eller att acceptera hur verkligheten är. Det vill säga att leva mindre i tankebruset – i läge autopilot - och mer i medveten närvaro i stunden, precis så som den är. 


Fotnot: Kristin Tollstedt är legitimerad psykolog och organisationskonsult. Hon har en doktorsexamen i klinisk psykologi från University College London där hon disputerat på Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi. I sitt dagliga arbete som kliniker och organisationskonsult inom PBM stöttar Kristin individer och grupper att utveckla och etablera gynnsamma beteenden, hantera svårigheter effektivt samt att formulera och arbeta mot meningsfulla mål.

Läs mer här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

24 oktober 2019

ALIVE – ny modell för att skapa meningsfullhet

Att hitta mening och motivation i vardagslivet kan ibland kännas som en stor utmaning. Med utgångspunkt i att utveckla ett stöd för de första astronauter som ska resa till Mars och tillbringa nästan ett år inneslutna i en isolerad rymdfärja har forskare utvecklat modellen ALIVE, som går ut på att skapa meningsfullhet. Andreas Larsson, leg. psykolog, fil. dr. hos PBM Executive, berättar mer om modellen.

Tänk dig att du sitter i en rymdfärja på väg till Mars. Du har varit på väg i tre månader och det är sju månaders resa kvar till den röda planeten. Dina kollegor har börjat irritera dig rejält och du saknar dina vänner och din familj. Den låga gravitationen gör att du måste träna hela tiden men du har svårt att hitta motivationen.

När astronauter vid USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart NASA och den europeiska mellanstatliga rymdforskningsorganisationen ESA står inför en resa till Mars, står de även inför denna utmaning. För att hjälpa dem har professor Frank Bond och lektor Jonathan Dowling vid Goldsmith's, University of London, utvecklat en modell för att skapa meningsfullhet och meningsfullt agerande i stunden. Enkelt uttryckt – att astronauterna i aktuellt läge ska stanna upp och försöka avgöra om deras agerande i stunden är något som de kan vara stolta över senare i livet; att i stunden avgöra vad som är meningsfullt och att vidta konkreta åtgärder för ökad meningsfullhet.

 Bond och Dowling presenterade modellen vid Association for Contextual Behavioral Sciences (ACBS) världskongress i Dublin i juni. Presentationen hade titeln ALIVE and Thriving: The Evolution of CBS in Theory and Practice.

ALIVE står för Actively Living as an Individual, Vitally Engaged-in-relating in the World och bygger på existentialism, kontextuell beteendevetenskap och idrottspsykologisk forskning. Poängen som görs är att det är viktigt agera i stunden och vara närvarande mentalt och fysiskt, för att öka meningsfullheten. Bond beskriver det som ”Tillbaka till Kierkegaard och Sartre, med modern forskning i handen” och hänvisar till de stora existentialisterna.

Bond och Dowling har skapat mått utifrån denna modell som har visat starka kopplingar till produktivitet, trivsel på arbetsplatsen och förmåga att rekrytera socialt kapital.

För en person som inte är astronaut men som behöver skapa meningsfullhet för sig själv kan man ta arbetslivet som exempel. När ett arbete inte längre känns meningsfullt kan det påverka en person på olika sätt: hen kanske överväger att sluta, börjar skjuta upp arbetssysslor eller märker att humöret försämras. Då gäller det att stanna upp och skaffa sig en medvetenhet om vad som pågår runt omkring och inuti sig själv. Efter det finns möjligheten att ta tag i sin situation och medvetet försöka förändra den till något som känns mer meningsfullt.

ACBS eller the Association for Contextual Behaviour Science, är en organisation med forskare, kliniska psykologer och beteendeförändrare som jobbar med och forskar inom kontextuell beteendevetenskap. Däri sorterar både applicerad psykologi, beteendevetenskap och grundforskning. Den 25-29 juni 2019 hölls organisationens världskongress i Dublin, Irland. Andreas Larsson deltog som samtalsledare för ett seminarium och som facilitator av en workshop. 

7 oktober 2019

Tro och hopp – avgörande för ett fungerande arbetsliv

En ny avhandling från Lunds universitet ringar in vad som krävs för att göra arbetslivet möjligt för personer med psykisk ohälsa. Tro och hopp på personens förmåga, ett personcentrerat arbetssätt och ett förbättrat samarbete mellan de olika aktörerna är några av de faktorer som är avgörande för att få till stånd ett fungerande arbetsliv.

Arbetsterapeut Susann Porters avhandling bygger på studier som utförts bland personer med psykisk ohälsa och med professionella som arbetar inom arbetsrehabilitering samt med arbetsgivare. I två av de ingående studierna ingick 61 personer med diagnosticerad depression eller bipolär sjukdom som var sjukskrivna eller arbetslösa. Dessa delades sedan upp i två slumpvis utvalda grupper som fick olika insatser under 12 månader. 

Den ena gruppen fick genomgå den traditionella stegvisa metoden som innebär att individen först behandlas för sina symtom, därefter bedöms och tränas deras arbetsförmåga i olika steg. I denna metod ingår också ofta olika former av bidragsarbete. Den andra gruppen fick delta i en nyutvecklad metod, Individual Enabling and Support, IES, som är speciellt framtagen för personer med depression. I denna metod ingår motiverande, kognitiva och tidsanvändande strategier. IES innebär bland annat att en arbetsspecialist arbetar i en allians med deltagaren, som inte behöver vara fri från symtom, och som utgår från vad individen vill i förhållande till målet reguljärt arbete.

Efter 12 månader intervjuades 16 av de 61 deltagarna om sina erfarenheter och om vilka faktorer de ansåg varit avgörande för en lyckad återgång i arbete. Deras samlade erfarenheter var tydliga och samstämmiga. Bland annat handlade det om att känna hopp och makt under rehabiliteringen, att de professionella var positiva och trodde på individens förmåga att återgå i riktigt arbete samt att man arbetade personcentrerat och integrerade hälso- och sjukvård med arbetsinriktade insatser. Dessa kritiska faktorer fanns i IES-metoden, men saknades till stora delar i den traditionella stegvisa metoden vars deltagare snarare beskrev motsatta upplevelser.

Enligt Susann Porter ökade IES-deltagarna sin egenmakt och de depressiva symtomen minskade från måttlig till mild depression. Bland deltagarna i den traditionella stegvisa metoden såg forskarna ingen sådan förbättring. Porter ställer sig därför frågande till varför den stegvisa metoden används så flitigt istället för metoder som IES, det vill säga en metod som visat så mycket bättre resultat när det gäller återgång i arbete. 

Susann Porter resonerar vidare om att detta kanske kan bero på att beslutsfattare saknar kunskap om psykisk ohälsa och därför inte vet vad som krävs för att främja återgång i arbete. Något som behöver studeras vidare – det vill säga vilka kunskaper våra yrkespolitiker har om psykisk ohälsa och hur de ser på dessa individers möjligheter att arbeta.

Läs hela artikeln här: https://www.lu.se/article/tro-pa-personers-formaga-att-arbeta

9 september 2019

Medarbetarskap – vår tids stora ledarskapsutmaning

Närmare en miljon människor känner regelbundet psykiskt obehag på grund av sitt arbete och så många som tre av tio unga anser att de mår dåligt en eller flera gånger i månaden. Det visar årets Jobbhälsoindex som baseras på 10 200 intervjuer med anställda i åldersgruppen 20-65 år.

Jobbhälsoindex är en undersökning som årligen genomförs av Svenskt Kvalitetsindex och Jobbhälsoindex i Sverige AB. Årets resultat indikerar fortsatta arbetsmiljöutmaningar, bland annat kan man se att ett stressigt arbetsliv minskar nöjdhet, trivsel och hälsa bland anställda. Detta samtidigt som kundernas krav på kundanpassad och personlig service ökar, något som många organisationer inte klarar av att leverera.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex är detta oroväckande och något som indikerar att det är en av vår tids stora ledarskapsutmaningar. En vikande medarbetarnöjdhet och en sviktande jobbhälsa kan nämligen få betydande konsekvenser för såväl kundnöjdhet och konkurrenskraft som verksamhetsresultat.

Detta är enligt Johan Parmler, VD Svenskt Kvalitetsindex, en signal om att det är allvar nu. Frågor om medarbetarskap och arbetsliv måste komma högre upp på den strategiska agendan. Många organisationer pratar ofta om vikten av att ha kunden i fokus, men det är kanske hög tid att ändra på detta till att även ha medarbetarna i fokus.

Läs mer här: http://www.kvalitetsindex.se/jobbhalsa-2019-2/

4 september 2019

Förbered dig för ett balanserat arbetsliv i höst

Forskning pågår om hur olika former av grön rehabilitering/skogsterapi påverkar såväl fysiologisk som psykologisk återhämtning vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Terapin har inte visat sig kunna ersätta KBT gällande stresshantering, men kanske kan den bli ett bra komplement och framförallt en källa för återhämtning. Det skriver Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult i PBM, som är en av dem som under hösten kommer att erbjuda företag och organisationer kunskap om hur man kan uppnå ett balanserat arbetsliv.

Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult hos PBM.

Allt fler upplever stress i vardagen. Kraven från omgivningen har ökat, men likaså de krav som vi ställer på oss själva. På sikt kan detta leda till ett minskat välbefinnande hos individen och nedsatt produktivitet. Därför är det så viktigt att arbetsgivare har kunskap om hur de kan agera i god tid – det vill säga så att medarbetarna kan hitta en bra balans mellan arbete och fritid. 

Förhoppningsvis har den gångna sommaren erbjudit möjlighet till semester och återhämtning. Men när nu hösten och livspusslet rullar igång på allvar igen är det ofta en utmaning att upprätthålla en balans. För många är naturen en viktig källa till återhämtning, men tyvärr bortprioriteras den ofta under den mörkare delen av året.

Under sommaren har bland annat SVT Nyheter rapporterat om att ett flertal landsting/regioner börjat erbjuda remisser till så kallad grön rehabilitering (SVT, 2019). Modellen baseras på forskning från Lantbruksuniversitetet i Alnarp i Skåne, som var först i Sverige med trädgårdsterapi. Sedan några år tillbaka bedrivs även forskning om så kallade skogsbad i Sverige. Detta baseras på en metod från Japan som kallas för shinrin-yoku, vilket ordagrant betyder just skogsbad. 

Tanken är att skogen ska stå för ett lugn och en kravlöshet som är svårt att hitta i andra miljöer. Forskare försöker ta reda på vad som händer när människor slappnar av i skogen - dels genom att mäta blodtryck, puls och hjärtfrekvens, dels genom att studera hur immunförsvaret påverkas samt genom att mäta halterna av stresshormoner. 

”Det som är mest känt är att immunförsvaret får en boost när vi vistas ute i skogen. Andra saker man ser är lägre blodtryck, stressreduktion, minskad ångest, bättre kognitiv förmåga och mer kreativitet. Vi behöver naturen. Och vi behöver den på ett lite annat sätt än när vi bara tar snabba promenader och pratar, grubblar eller lyssnar på musik under tiden.”Det säger psykologen Petra Ellora Cau till tidningen modernpsykologi (2018) där hon intervjuades om sitt pilotprojekt på Vårdcentralen i Järna. 

Ett annat exempel är Ann Dolling, forskare inom skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå, som med hjälp av stressforskare såsom Elisabeth Sonntag-Öström vid Umeå universitet, undersökt hur människor med utmattningssyndrom påverkas av att vistas i skogsmiljö. I en studie fann man att pulsen gick ner och att blodtrycket sjönk i skogen, men inte i staden. En teori är att det handlar om mängden intryck och stimuli: ”Vi behöver hitta tillbaka till vår ursprungliga miljö emellanåt för att låta hjärnan vila”, säger Ann Dolling. 

För att kunna hantera de utmaningar vi som individer ställs inför måste vi definiera vad som orsakar stress, fundera över våra egna beteende och lära oss hur vi kan finna återhämtning i vardagen. Forskningen har ännu inte visat att skogsterapi har effekt vid rehabilitering av utmattningssyndrom, men däremot att det egna upplevda välbefinnandet ökar under besöken. 

Inom PBM försöker vi luta oss mot den forskning som finns gällande beteendepsykologi när vi utformar våra rehabiliteringar – det vill säga hur man lever ett mer hållbart privatliv och arbetsliv. I det direkta arbetet med klienten jobbar vi med dennes behov, vilket kan innefatta strategier för bättre sömn, gränssättning eller exempelvis beteendeaktivering.Men för att verkligen lyckas främja fortsatt återhämtning, möjliggöra de anpassningar och förändringar som behövs för att skapa ett hållbart arbetsliv är det av största vikt att vi som psykologer/organisationskonsulter även har ett nära samarbeta med arbetsgivaren. 

Även om Skogsterapi inte visat sig kunna ersätta psykologisk behandling såsom KBT vid stresshantering kanske det i framtiden kommer att visa sig att olika former av naturterapier är ett bra komplement vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Men framför allt är dessa terapier säkerligen en bra färskvara för återhämtning, speciellt eftersom de kan ersätta fysisk passivitet och bidra till att öva på att vara här och nu. 

Fotnot: Tre fördelar med skogen som gör den till en viktig plats för återhämtning är:

1. Skogar, grönområden och parker främjar ökad rörelse och fysisk aktivitet.

2. Redan efter fem minuters skogspromenad sjunker puls och blodtryck.

3. Även immunförsvaret stärks av att vara i skogen. Stressnivåerna sjunker. Forskare tror att de positiva hälsoeffekterna beror på att människan lättare slappnar av i naturen. 

Källa: Naturvårdsverket


Läs mer här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/allt-fler-far-gron-rehab-pa-remiss

https://modernpsykologi.se/2018/08/15/skogsbada/

https://www.umu.se/personal/elisabet-sonntag-ostrom/?expandaccordion=p

28 augusti 2019

Så stärkte NCC och PBM tillsammans chefs- och medarbetarskapet

Större engagemang, arbetsglädje och delaktighet i samarbetet. Så kan resultatet av ett närmare tvåårigt organisations-, medarbetar- och ledningsutvecklingsprogram inom NCC region Infra sammanfattas. Och samarbetet mellan PBM i Gävle och NCC fortsätter.

NCC har under en tid tillbaka anlitat PBM för olika utbildnings- och utvecklingsinsatser inom stresshantering samt coaching på nationell nivå. År 2017 utvidgades samarbetet med att en av NCC-koncernens verksamheter, NCC region Infra Uppsala, Gävleborg och Dalarna, beslöt sig att anlita PBM för ett stort organisationsutvecklingsprojekt för Gävleborg. Samarbetet utvidgades därefter till att även inbegripa ledar- och medarbetarutveckling samt ledningsgruppsutveckling i samtliga län inom regionen.

- Vi hade under en längre tid upplevt att det fanns ett behov av att åstadkomma en förändring av ledar- och medarbetarkulturen i Gävleborg – att helt enkelt stärka chefs- och medarbetarskapet, säger Maria Håkansson, HR Partner, NCC region Infra Uppsala, Gävle/Dalarna. Valet för att hjälpa oss med denna organisationsutveckling föll på PBM i Gävle. Dels eftersom vi hade bra erfarenheter av dem sedan tidigare, dels för att de hade det bästa förslaget på hur processen skulle gå till.

Syftet med organisationsutvecklingen i Gävleborg, som innefattade cirka 100 personer från ”alla” led, var att försöka skapa en organisation som genomsyrades av engagemang, produktivitet och lojalitet. Efter en tid beslutades att liknande insatser, i form av ledarskaps- och ledningsgruppsutvecklingsprogram, även skulle genomföras i Uppsala och Dalarna. Idag har närmare 200 medarbetare - tjänstemän och yrkesarbetare - genomgått programmet.

Maria Håkansson är mycket nöjd med det totala utfallet av den närmare tvååriga satsningen. Mätningarna efter genomförda program/utbildningar visar bland annat att frekvensen av möten, chefens närvaro samt feedback ökat.  Även NCCs senaste - egna - medarbetarundersökning visar att man höjt resultatet avsevärt. 

- Bland annat har det skett en betydande förbättring av medarbetarnas inställning till vår organisation och en markant ökning av nöjdheten med chefernas beteenden och deras närvaro. Dessutom upplever medarbetarna att de såväl får, som ger, mer feedback. Jag har även fått muntlig återkoppling från cheferna som uttrycker att de verkligen känner sig stärkta i sitt ledarskap och är tryggare, inte minst tack vara de verktyg som PBM gett dem, säger Maria. 

Enligt Maria finns det nu ett gemensamt förhållningssätt som visar att alla vill bidra till varandras och företagets utveckling, ett förhållningssätt som NCC Infra nu fortsätter att arbeta vidare med via de handlingsplaner och aktiviteter som utarbetats under denna tid. 

- Vi är klara med programmen, men kommer naturligtvis att fortsätta att samarbeta med PBM - bland annat när det gäller chefscoaching, olika punktinsatser samt för uppföljningsdagar av programmen. Svaret på om vi lyckats behålla dessa fina resultat får vi efter nästa medarbetarundersökning som kommer att ske under oktober/november. Något som ska bli mycket spännande att få ta del av.  

Vill du veta mer? Välkommen att kontakta de konsulter som ansvarade för NCC Infras organisations-, medarbetar- och ledarutvecklingsprogram/insatser: 

- PBMs affärsområdeschef Madeleine Geholm, beteendevetare och senior organisationskonsult: madeleine.geholm@pbm.se 

- Leg psykolog och senior organisationskonsult, PBM Gävle: carina.bredmar@pbm.se

21 augusti 2019

IKBT kan hjälpa anställda med alkoholproblem

Kognitiv beteendeterapi via internet (IKBT) under arbetstid kan vara ett bra behandlingsalternativ för anställda med alkoholproblem och leda till en mer jämlik vård över landet. Det tror Kristina Sundqvist, doktor i psykologi vid Stockholms universitet, som nu startat ett forskningsprojekt som ska studera behandling av alkoholproblem i arbetslivet.

I en studie som finansieras av AFA Försäkring ska dr Kristina Sundqvist, i samarbete med partsägda organisationen Alna - som hjälper företag att hantera skadligt bruk i arbetslivet - och Karolinska Institutet, studera IKBT av alkoholproblem i arbetlivet.  I studien, som startar i höst och beräknas pågå i två år, ingår cirka 30 medarbetare och ett 15-tal chefer. Det psykologstödda självhjälpsprogrammet som ska studeras vilar på KBT. 

Det finns många fördelar med KBT via internet. Behandlingsformen har bland annat visat sig framgångsrik för dem som lider av sömnproblem, ångest och depression. En annan fördel är att behandlingen är jämlik eftersom att i princip alla kan nå denna vårdform – det vill säga även de som bor i glesbygd eller reser mycket. 

När det gäller behandling av alkoholproblem finns det enligt Kristina Sundqvist ytterligare fördelar med IKBT. Bland annat kan det upplevas som stigmatiserande att som anställd måsta ”smita ut” från jobbet några timmar i veckan för att träffa sin behandlare. Med IKBT kan man istället få möjlighet att träffa sin psykolog/behandlare framför sin egen dator eller telefon när det passar en själv.

Läs mer här: https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2019/bli-kvitt-beroende-pa-arbetstid/

18 juli 2019

Samtalet – det som knyter oss samman

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. Peter Sohlström, leg psykolog vid PBM i Gävle har 20 års erfarenhet av professionella samtal – såväl från psykologisk behandling som från ledar- och organisationsutveckling. I denna artikel ger han FLOWs läsare en djupare inblick i samtalets natur – hur viktigt samtalet är och hur man kan underlätta och komma vidare under samtal om känsliga ämnen, det så kallade ”svåra samtalet”.

”Det enda som gör oss till människor och som knyter oss samman är ordet.” Citatet är hämtat från den franske 1500-talsförfattaren Michel de Montaigne. Att ha samtal med andra människor är både något mycket vardagligt och något som kan ha helt avgörande betydelse i vissa situationer. Människans förmåga att kommunicera med ord, både muntligt och skriftligt, har spelat en betydande roll i vår evolution. Genom samtal kan vi förmedla kunskap och information. Forskning om kreativitet visar också på hur viktigt samtal kan vara för att skapa nya lösningar eller idéer. 

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. I ett samtal får du möjlighet att läsa av den andres reaktioner på det du säger, möjlighet att direkt svara på frågor och göra förtydliganden, möjlighet att utveckla din tankegång utifrån det din samtalspartner säger och mycket annat. Dessutom i realtid! E-post och sms har inte en chans att matcha dessa fördelar. 

Människor som är inblandade i en konflikt på jobbet slutar samtala med varandra, precis som makarna kan göra i ett olyckligt äktenskap. Forskning om parrelationer har visat att så kallade nära samtal har en mycket stor inverkan på hur lycklig och långvarig relationen blir. Vill jag lära känna nya människor är något av det bästa jag kan göra att inleda ett samtal med dem jag möter. Vill jag skapa avstånd till någon är det effektivt att sluta eller avstå från att samtala. Samtal är kort sagt en viktig del av livet, våra relationer, våra möjligheter till samarbete och vår framgång i det vi tar oss för. 

I mitt arbete som psykolog har jag många och långa samtal med människor varje vecka. Samtalet är mitt allra mest användbara redskap i arbetet med att hjälpa människor till förändring. Det är genom samtal jag får den information jag behöver för att göra bedömningar och analyser av de svårigheter människor befinner sig i. Ibland är det som sker just under samtalet viktigt. Många av de klienter jag träffat genom åren har beskrivit hur samtalen har skapat möjligheter till att kunna se på sina svårigheter från andra vinklar, eller att det plötsligt blir möjligt att förstå samband som man tidigare inte sett. Många upplever att tankar, känslor och minnen blir tydligare när man försöker förklara dem för någon annan eller när man svarar på frågor från någon som har ett annat perspektiv. 

Samtal kan också aktivera känslor. För den som varit med om svåra händelser kan ett samtal om det som hänt skapa starka känsloreaktioner, ett slags eko av de känslor som uppstod vid händelsen. Att på ett särskilt sätt samtala om svåra händelser är t ex en viktig del av behandlingen av posttraumatiskt stressyndrom. 

Ibland är det som sker under samtalet inte det viktigaste. Istället är det kanske vilken motivation till förändring som samtalet kan bidra till, eller vilken ny kunskap som en klient kan få genom samtalet. Gemensamt för många psykologiska behandlingsmetoder är att det som händer mellan samtalen är det som har störst inverkan på behandlingsresultatet. Hittar klienten nya sätt att agera i de situationer som brukar leda till problem? Vågar klienten möta det som väcker rädsla? Klarar klienten att hålla fast vid sin förändringsplan även under de dagar då det verkligen är tungt? Samtalen under behandlingen är viktiga både för att skapa motivation och tilltro till att förändring är möjlig och för att tillsammans lära av de tillfällen då förändringsplanen inte fungerade.

Forskningen kring hur samtal kan hjälpa människor till förändring har gett oss viktig kunskap om hur samtalen behöver genomföras för att de ska ha den effekt vi önskar. En av de viktigaste slutsatserna är också en av de svåraste att följa, både i arbetet som psykolog och i många andra sammanhang. Det handlar om effekten av att ge råd. Forskning visar att även det vi skulle kunna kalla för goda råd ofta faktiskt minskar chanserna till att den vi samtalar med kommer att göra någon förändring. Förändring är betydligt mer trolig om vi i ett samtal avstår från att ge råd men istället på ett engagerat sätt frågar efter den andres egna idéer om förändring.

I varje samtal deltar minst två människor med sina respektive unika bakgrunder. Det som sägs i samtalet bygger på hur vi uppfattar det vi samtalar om och hur vi uppfattar det den andre säger samt hur den andre tar emot eller reagerar på det vi säger. Det kan också lätt hända att vi börjar anpassa det vi säger till något vi tror att den andre vill eller behöver höra. Ibland har vi ett särskilt syfte med samtalet och ibland kan syftet vara något helt annat hos den andre. 

Samtal kan också ha ett innehåll genom de ord vi säger och ett helt annat innehåll genom det vi kommunicerar med kroppsspråk eller tonfall. Vill jag vara ironisk kan jag säga ett och mena något helt annat. Är jag arg kan jag leta efter varje lucka i den andres resonemang och lägga stor kraft på att försöka smula sönder argumenten istället för att försöka förstå vad som menas. Kort sagt kan samtal vara komplicerade och svåra att förstå sig på och genomföra på ett konstruktivt sätt. 

Som tur är finns några allmänna principer som har sin plats i många typer av samtal, både på jobbet och i privatlivet. Även om varje samtal är unikt kan du t ex ha nytta av att försöka följa nedanstående tips:

Empati har sin plats i alla samtal. När du är empatisk visar du intresse för det den andre berättar och de tankar och känslor som den andre förmedlar. Varje bra samtal innehåller därför en stor andel lyssnande. Gör ditt bästa att försöka förstå den andres perspektiv och återförmedla det du förstått. Innan du kommer med motargument och ifrågasättanden har du mycket att vinna på att visa att du förstått vad den andre menar. 

Minska risken för att du bara utgår från ditt eget perspektiv genom att ställa öppna frågor och lyssna uppmärksamt på svaren. 

Förändring hos den andre sker sällan med hjälp av goda råd eller tjat. Det är mer effektivt att fråga om den andres tankar och idéer om förändring.

Var tydlig med att det går att se på saker och ting på olika sätt. Du kan beskriva ditt perspektiv och försöka förstå den andre så bra du kan. 

 

8 juli 2019

Stora arbetsgrupper påverkar hälsa och engagemang

En ny undersökning visar att storleken på arbetsgruppen påverkar såväl sjukfrånvaron som risken för konflikter på jobbet. I takt med att arbetsgruppen växer minskar dessutom medarbetarnas engagemang. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Enligt en undersökning från konsultföretaget Brilliant Future är korttidsfrånvaron hälften så låg i grupper på upp till fem medarbetare jämfört med grupper på 40 medarbetare eller fler. Undersökningen visar också att när antalet medarbetare i en arbetsgrupp ökar från fem till sex eller tio stiger även den korta sjukfrånvaron.

En annan undersökning i studien, baserad på 162 681 svar, visar också på ett starkt samband mellan gruppstorlek och upplevda konflikter på arbetsplatsen. Och i takt med att arbetsgruppen växer minskar även medarbetarnas engagemang, något som visar att storleken på en arbetsgrupp är en stor bidragande faktor till hur en organisation både mår och går.

Läs artikeln här: https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2019/storleken-pa-arbetsgruppen-paverkar-halsan/

20 maj 2019

Trygghet – en förutsättning för kreativa arbetsplatser

Kreativa medarbetare är en tillgång för alla arbetsgivare, men frågan är hur man som chef lyckas locka fram kreativiteten? Enligt Elin Söderberg, leg psykolog och organisationskonsult vid PBM Gävle, frodas kreativitet i de miljöer där människor känner sig sedda och hörda. I miljöer som uppmuntrar medarbetare att testa nya idéer och där det är tillåtet att begå – och lära sig av - misstag.

Kreativitet och kreativ problemlösning är en tillgång på alla arbetsplatser. Ibland uppstår nya idéer spontant, men oftast dyker de upp först när de rätta förutsättningarna ges.

- Det som framför allt är utmärkande för kreativa arbetsplatser är medarbetarnas öppenhet för intryck från varandra, säger Elin Söderberg. Och för att uppnå ett öppet arbetsklimat krävs något som heter psykologisk trygghet. 

För att uppnå psykologisk trygghet, det vill säga kreativa miljöer, krävs att man som chef lyckas skapa en kultur med beteenden som bygger på respekt och samverkan. En miljö där alla kan påverka och få feedback. 

Enligt Elin, som bland annat utbildar chefer i företag och organisationer om psykologiska perspektiv på kreativitet, krävs det framför allt fyra hörnstenar för att lyckas: Att vara öppen för intryck. Att ha tillit till varandra. Att våga sikta högt. Att lära sig av sina misstag.

- Detta gäller naturligtvis inte endast för medarbetarna – det gäller i lika hög grad för chefen själv, säger Elin. Som chef måste man vara ett föredöme, till exempel genom att våga dela med sig av egna misstag och att man, även som chef, kan känna otrygghet ibland. 

Ett talande exempel på hur viktigt det är med psykologisk trygghet på en arbetsplats är Googles stora interna forskningsprojekt Aristoteles. Ett projekt som genomfördes för att ta reda på vad som utmärkte framgångsrika och innovativa team.  

- Resultatet av projektet visade bland annat att de team som jobbade bäst, såväl när det gällde uppkomsten av kreativa lösningar och idéer som goda ekonomiska resultat, betecknades som psykologiskt trygga.

Läs mer om Aristoteles-projektet här: http://www.framgångsfaktorer.com/framgangsrika-team-betydelsen-av-psykologisk-trygghet

Läs mer om PBMs ledarskapsutbildningar: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

29 april 2019

Delat ledarskap - hälsosam avlastning och bättre resultat

Marianne Döös, professor i organisationspedagogik vid Stockholms universitet, har i sin forskning visat på att ett delat ledarskap mellan chefer kan bidra till såväl hälsosam avlastning för cheferna ifråga som bättre resultat för verksamheten.

Under 20 års tid har professor Marianne Döös forskat om delat ledarskap mellan chefer. De senaste två åren har hon uppehållit sig runt forskningsprojektet ”Funktionellt delat ledarskap – en modell för hållbart chefskap i skola och förskola?” som finansierats av AFA Försäkring.

Ett delat ledarskap kan vara en styrka i dagens arbetsliv – ett arbetsliv som ofta karakteriseras av hög förändringstakt, fusioner och allianser, komplexa chefsuppdrag och stora medarbetartal. Enligt Marianne Döös menar många av de chefer som delar ett ledarskap att det leder till såväl bättre kvalitet och lönsamhet som bättre beslut. De blir även mer tillgängliga. Cheferna säger att de helt enkelt känner sig mer nöjda, de mår bättre och upplever ledarskapet som roligare.

Det som krävs för att ett delat ledarskap ska fungera är att det finns en så kallad bottenplatta med de tre nödvändiga delarna: Inbördes prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar. Om några av dessa delar fallerar uppstår det svårigheter.

Enligt Döös kräver ett bra ledarskap ett lärande förhållningssätt, mod och uthållighet hos organisationen. Det är även viktigt att ledningen ser till att det delade ledarskapet i praktiken blir likställt.

Läs mer här: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2019/04/delat-ledarskap--det-nya-hallbara-chefskapet/

24 april 2019

Relationella motorstopp – det finns hjälp att få

Min bil stannade mitt på vägen en gång för några år sedan. En ny dieselbil som nyligen varit servad. Bilen gav ifrån sig ett plötsligt pling och sedan stannade den. Jag lyckades rulla bilen till vägrenen men drabbades snabbt av panik - jag hade ingen aning om vad jag skulle göra! Så inleder Emelie Allansson, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM i Göteborg, sin krönika om relationer som krånglar.

Jag lyfte motorhuven och tittade på allt som fanns där, men jag begrep inte vad som var fel och hade för lite kunskap om vad som skulle göras för att få bilen att fungera igen. Det var ingen härlig känsla. Jag kunde inte analysera och förstå hur jag skulle åtgärda det som var fel och hade därmed en väldigt låg känsla av kontroll.

I relationell bemärkelse är det likadant. När något i en relation krånglar behöver vi kunna lyfta på huven och se efter var problemet ligger. Kan det vara oljan? Kan det vara kylarvätskan som är för låg? Kan det vara motorn som är för varm? Vi behöver ha teorier som hjälper oss att förstå det som sker i mellanmänsklig bemärkelse, både hos sig själv och hos den andre, och vi behöver ha verktyg för att åtgärda och fylla på det som har blivit en bristvara. När vi lär oss detta, minskar vår stress och vår förmåga att känna kontroll ökar. 

Om jag som chef leder en grupp som uppvisar motstånd och som inte genomför det de säger att de ska göra, då behöver jag ha verktyg och teorier som hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att skapa en förändring. Jag behöver lyfta på huven och fundera över vad det är som inte fungerar. Och hur jag ska åtgärda det som är problematiskt. På samma sätt är det om jag som chef har en medarbetare som jag hamnar i konflikt med. Då behöver jag lyfta på huven och fundera över vad det är som sker mellan mig och den andre. Vad är det som krånglar? Var behöver vi fylla på om vi ska få relationen i rullning igen? 

Jag fick hjälp med min bil. Det kom en bärgare som plockade upp den och körde den till en verkstad. Där fick den stå i några dagar. De förklarade och berättade för mig vad som var fel. Och vad jag behövde tänka på framåt för att inte hamna i samma situation igen. Ibland kan det vara så även med våra relationer. Man kan behöva konsultera någon som kan mellanmänskligt samspel och har verktyg för att skapa förändring. En organisationskonsult eller en psykolog kan lyfta på huven, peka på vad som är problematiskt samt tydliggöra vad man ska göra för att minska risken för relationellt motorstopp framöver. Det brukar göra att man inte drabbas av samma panik, nästa gång något krånglar.

Om du är intresserad av att få veta mer – kontakta PBM Göteborg: https://www.pbm.se/kontakt

Läs mer om PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

17 april 2019

Relationen människa och djur – det visar forskningen

Att hundar har känslor är uppenbart. De är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss. Relationen är ömsesidig och påminner om den som föräldrar och barn i två- till treårsåldern har. Det menar Per Jensen, professor i etologi, som tillsammans med bland annat psykiatriker Åsa Nilsonne, intervjuats i tidskriften Modern Psykologi om våra relationer till husdjuren.

Forskningen om våra husdjur och relationen till människan har mer eller mindre exploderat de senaste tjugo åren. Vissa menar att det är en ögonöppnare som kan jämföras med att vi ända in på 1980-talet opererade små barn utan bedövning. Detta eftersom vi inte trodde att de upplevde samma smärta som vuxna. 

Tidskriften Modern Psykologi har i en artikel tagit ett helhetsgrepp om våra relationer till djuren. I artikeln intervjuas bland annat etologiprofessorn och författaren Per Jensen och psykiatrikern, psykoterapeuten och författaren Åsa Nilsonne.  

Enligt Per Jensen är det idag uppenbart för vem som helst att en hund har känslor. Han menar att hundar är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss och det kan också vara förklaringen till att många pratar bebisspråk när de möter en vovve.

Ett bra exempel på att djur förstår och känner mer än vad vi tror är psykologiforskaren John W. Pilleys studie om bordercollien Chaser. Genom att träna hunden lyckades husse Pilley lära Chaser 1 022 unika namn på föremål och förutom att lära sig namn på saker och ting förstod hunden även verb som till exempel ”hämta” och ”släppa”. 

Psykiatriker Åsa Nilsonne tycker att det är både fantastiskt och skrämmande att vi inte har förstått hur mycket hundar förstår av vårt mänskliga språk. Hon menar att den nya forskningen med hjärnavbildningsstudier, som kom år 2012, gör att vi måste ta djurs känslor på allvar. Exempelvis har magnetkamerabilder visat att hundar och människors hjärnor aktiveras på snarlika sätt, bland annat när det gäller belöningssystemet.

Japanska forskare har sett att hundar har en förmåga att göra oss lyckligare, att öka vår samarbetsförmåga och reducera stress. Förutom att hundar har samma uppsättning av primära känslor som oss, t ex glädje, rädsla och hunger, har de även ”högre” kognitiva känslor som skam och rättvisa - och de är känsliga för våra emotionella tillstånd.

Idag används exempelvis katter och hundar som terapidjur inom äldreomsorgen och det har visat sig att även barn med autism kan bli hjälpta av djuren. Detta eftersom barnen utvecklar starka band med sina husdjur, vilket i sin tur ökar det sociala samspelet med både föräldrar och skola. Dessutom visar forskningen att hundterapi kan vara långt mer effektiv för barn med afasi (svårt att kommunicera och forma ord) än vanlig tal- och språkterapi. 

Läs hela artikeln här:https://modernpsykologi.se/2019/04/09/sa-funkar-var-relation-till-husdjuren/

Vi önskar alla våra läsare en riktigt fin och glad påsk!

13 mars 2019

Professorns tips om nedstämdhet under våren

Våren börjar så smått anlända till vårt avlånga land och många drar en lättnadens suck att mörker och rusk snart är över. Men inte alla. Enligt professor Torbjörn Åkerstedt beräknas upp emot var tionde person lida av säsongsbetingad nedstämdhet under våren.

Årstidsbunden depression är ett problem som drabbar många under den mörkaste tiden på året, men den kan även slå till på våren. Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska Institutet, säger till tidningen Modern Psykologi att det troligen handlar om samma sak – att dagslängden förändras så snabbt, såväl under mars som oktober. 

Symtomen på säsongsbetingad depression är desamma som vid annan depression, det vill säga olika grader av likgiltighet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar.

Enligt Åkerstedt finns det ganska begränsat med forskning om säsongsbetingad depression, men förmodligen spelar signalsubstansen serotonin en roll – precis som den gör vid annan depression. Även ärftlig sårbarhet, stress och kopplingen mellan mörker och ljus är komponenter som spelar in vid årstidsbunden depression. Och typiskt för denna form av depression är att tröttheten inte försvinner, oavsett hur mycket man än sover.

Åkerstedt uppskattar att cirka var tionde person lider av säsongsbetingad trötthet under våren och att man – precis som vid annan depression – ska söka hjälp om tröttheten gör att man inte kan hantera sitt liv. Enligt professorn finns det dock några handfasta tips som man själv kan hålla sig till för att försöka ta sig ur den onda ”trötthetscirkeln”.

Dessa tips är att:

- Hjälpa kroppen med dygnsrytmen och därför se till att från februari månad få så mycket ljus som möjligt på morgonen.

- Äta ordentligt och röra på sig. 

- Vara social och engagera sig i sociala aktiviteter trots att man egentligen kanske vill dra sig undan.

- Sova regelbundet. Det vill säga att gå och lägga sig och kliva upp vid ungefär samma tid varje dag. 

Läs hela artikeln här: https://modernpsykologi.se/2019/02/28/sa-hanterar-du-nedstamdhet-pa-varen/

6 mars 2019

Internetbaserad terapi av långvarig smärta

Vi lär oss blixtsnabbt att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig. Det menar Rikard Wicksell, docent i psykologi och forskare vid Karolinska institutet, som utvecklat och utvärderat internetbaserad ACT (Acceptance and Commitment Therapy) av patienter med långvarig och svårbehandlad smärta.

Kronisk smärta är en vanlig orsak till sjukfrånvaro och kan även leda till försämrad livskvalitet och depression. Cirka 20 procent av befolkningen beräknas lida av kronisk smärta och enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) beräknas de årliga samhällskostnaderna för långvarig smärta uppgå till cirka 90 miljarder per år. För att ta ett helhetsgrepp om området initierade AFA Försäkring, i augusti 2015, ett treårigt FOU-program med syfte att hitta vägar till stöd för dem som lider av kronisk smärta. I programmet har 13 forskningsprojekt delat på 50 miljoner kronor, däribland Rikard Wicksells projekt ”Internetbaserad behandling av patienter med långvarig svårbehandlad smärta”. 

ACT är en vidareutveckling av KBT och har ett starkt vetenskapligt stöd för behandling av långvarig smärta. ACT handlar enligt Rikard Wicksell om att hjälpa smärtpatienter att hitta tillbaka till ett aktivt och meningsfullt liv i vardag och i arbete. Wicksell säger till tidningen Vårdfokus att många patienter som lever med kronisk smärta ofta väljer bort meningsfulla aktiviteter, men när man frågar dem hur ont de har så har de trots allt lika ont. Han menar att vi blixtsnabbt lär oss att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig.

Med ACT tränar personer på att göra förändringar i vardagen som motsvarar deras livsvärden. Det kan t ex handla om att skjutsa barnen till en aktivitet och bestämma sig för att sitta kvar och titta trots att det gör ont i ryggen. Därefter utökas aktiviteterna och för många blir det allt eftersom naturligt att börja arbeta igen eftersom det är i linje med deras livsvärden om t ex meningsfullhet och försörjning.  

De studier som forskargruppen genomfört visar att ACT höjer funktion och livskvalitet. Men möjligheterna att få tillgång till ACT är begränsade i landet, varför Wicksells forskargrupp utvecklat metoden digitalt för att öka tillgängligheten. Dels för dator, dels som en app i mobiltelefonen. De studier som är genomförda visar på samma positiva resultat för båda användningssätten: Deltagarna blev mer beteendemässigt flexibla att agera mot sina egna mål och funktionsnivån höjdes. Uppföljande studier visade att dessa positiva effekter kvarstod även efter ett år.

En region som tagit fasta på de positiva resultaten är region Kalmar, som i år – i samarbete med Karolinska Institutet - inför ACT i digital form vid samtliga 36 vårdcentraler för patienter med långvarig smärta.

Läs mer här:https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/februari/vill-hjalpa-patienter-med-smarta-att-borja-leva-sina-liv/

20 februari 2019

Det vet vi om välfungerande team

Att samarbeta med andra kan vara både roligt och effektivt, men ibland fungerar det inte alls. Tvärtom kan samarbetet upplevas både frustrerande och konfliktfyllt. Vad beror det då på att vissa team lyckas och att andra lyckas sämre med att nå sina mål? Linda Cardeberg, leg psykolog och organisationskonsult vid PBM i Stockholm, berättar i detta inlägg om sina erfarenheter och om vad den senaste forskningen kring teamarbete säger.

Välfungerande teamarbete kan leda till såväl välmående medarbetare som högre produktivitet och kvalitet på arbetet. Tyvärr är det dock inte alltid som teamarbetet blir lyckosamt, men det finns några handfasta tips att hålla sig till för att det ska lyckas. 

När vi pratar och försöker förstå mer om team och teamarbete i yrkeslivet är det viktigt att komma ihåg att medlemmarna befinner sig i en organisatorisk kontext. Det vill säga vad förutsättningarna för teamet är - till exempel vad gäller arbetsbörda, kultur på arbetsplatsen och hur gott ledarskap det finns. Detta påverkar naturligtvis resultatet. 

Det spelar även stor roll vilka som ingår i teamet – underförstått menar jag här att det inte går att skapa ”magi” av något som inte finns från början. Med andra ord är det viktigt att veta/förstå vilka teammedlemmar vi rekryterar: Hur ser deras kompetens, begåvning och personlighet ut? 

Enligt IPO-modellen - Inputs- Processer- Outputs – är det teammedlemmarna som, tillsammans med övriga organisatoriska förutsättningar, står för ”inputs” vilket skapar förutsättningarna. Nästa steg är ”processer” som talar om hur man ska bete sig, tänka och känna på ett ändamålsenligt sätt, vilket i slutändan är det som ger goda arbetsresultat – ”outputs”.

Den samlade forskningen visar att effektiva team har tydliga mål och tydliga rollbeskrivningar. Det finns med andra ord ett tydligt syfte med att de överhuvudtaget är ett team. Samtidigt som dessa team är effektiva (produktiva) är deras medlemmar välmående. Det har nämligen visat sig att vi som medarbetare mår som allra bäst när vi får arbeta i ett ”riktigt” team eller när vi får jobba helt individuellt. 

Vidare visar forskningen att beteenden som ökar effektiviteten i ett team – oavsett vilket område teamet arbetar inom – är graden av det stöd teamet har och graden av informations- och kommunikationsutbyte inom teamet samt förmågan att tydliggöra prioritering och vägleda varandra inom teamet. 

Vikten av en välfungerande och öppen kommunikation i teamet kan inte nog understrykas. Att jobba med så kallade ”after action rewiews” har i metaanalyser visat sig kunna förbättra teamprestationer med så mycket som 20-25 procent.  Begreppet innebär i korthet att man helt enkelt stannar upp efter genomfört arbete och på ett strukturerat sätt - gärna under vägledning - utvärderar vad som fungerat bra och mindre bra under arbetets gång. Något som ger möjlighet att korrigera arbetet till nästa gång. Detta strukturerade sätt att kommunicera kring arbetet skapar i sin tur så kallade ”team mental models”. Det vill säga en samsyn och kunskap i teamet kring vem som besitter vilket expertkunnande och vem som har vilken information, samt hur vi arbetar på den här arbetsplatsen. 

Läs mer om PBMs utbildningar inom organisations- och teamutveckling här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare


6 februari 2019

Neuropsykiatrisk problematik på arbetsplatsen

De senaste åren har kunskapen och intresset för neuropsykiatriska diagnoser, exempelvis ADHD och Aspbergers syndrom, ökat i arbetslivet. Detta är något som välkomnas av Helena Nizic, leg psykolog vid PBM i Malmö, som menar att trots att dessa diagnoser kan innebära ett lidande så kan det också finnas en stor och outnyttjad potential bland dessa individer.

Varför verkar Anna alltid tänka på något annat under mötet? Av vilken anledning är Ove så fruktansvärt oförskämd och hur kommer det sig att Göran aldrig deltar i sociala sammankomster på jobbet? På alla arbetsplatser händer det från och till att det uppstår konflikter och inte allt för sällan är det samma individer som är i skottgluggen. Det vill säga dem som oftast hamnar i konflikt med sina medarbetare och chefer eller som indirekt är anledningen till att det blir ”dålig stämning”. 

- Vi har alla olika personlighetsdrag som är mer eller mindre påtagliga för vår omgivning, men som för den skull inte behöver uppfylla några diagnoskriterier, säger Helena Nizic, leg psykolog vid PBM i Malmö och som bland annat arbetar med neuropsykiatriska utredningar. Det är först när dessa ”drag” blir riktigt handikappande i vardagen som vi kan tala om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som exempelvis ADHD, Aspergers syndrom eller andra autismspektrumtillstånd. 

Enligt Helena har personer med en neuropsykiatrisk diagnos totalt sett svårt med sina exekutiva förmågor, exempelvis med att sortera och planera, med förändringar eller med mer socialt accepterade beteenden. De kan också ha ett uppskjutarbeteende och tvärtom – när de väl kommit igång med en uppgift bli helt absorberade. 

Vi är alla olika och vi har alla mer eller mindre en utmärkande personlighet/läggning. Det är något som de flesta av oss har förståelse för och som medarbetare och chefer måste kunna hantera på en arbetsplats. Men hur hanterar vi en person som går lite utanför socialt accepterade ramar? Det vill säga när personlighetsdragen blir så påtagliga att de blir handikappande för såväl individ som för arbetskamrater. Detta är något som Helena med kollegor specialiserat sig på att hanteraDet vill säga att hjälpa såväl individen som arbetsgruppen att hitta och ta till vara på varandras olikheter. 

- För att lyckas ta till vara dessa personers fördelar måste man som arbetsgivare våga bryta rigida mönster och vara pragmatisk, säger Helena. Att ge dem en struktur och en arbetsmiljö som också är anpassad för dem – att komma fram till när den här personen fungerar som bäst.  Det kanske inte är klockan 08.00 – 16.30 eller i stora grupparbeten. Istället kanske det är klockan 10.30 – 19.00, i ett tyst rum eller i mindre arbetsgrupper. 

Helena gör en liknelse med ett fysiskt handikapp: 

- Låt oss säga att Bertil brutit benet. Alla förstår att han inte kan delta i företagets årliga femkamp – istället får han vara med som domare. Något som han går in för till 100 procent, vilket blir lyckat för alla inblandade. 

- Ett annat bra – och lyckat – exempel på vad som kan hända när hundra blommor får blomma är vår nya ”miljö-kändis” Greta Thunberg, som har Aspergers syndrom. Hon bryr sig inte alls om det sociala spelet eller förstår sig på vita lögner – exempelvis nu senast vid World Economic Forum i Davos. Hon säger istället direkt vad hon ser/uppfattar och jobbar sedan oförtrutet med det hon är intresserad av. 

Läs mer om PBMs utredning, ledarskap och organisationsutveckling här: https://www.pbm.se/utredning-1

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

Vill du ha kontakt med PBM klicka här: https://www.pbm.se/kontakt

21 januari 2019

Psykologiskt trygga arbetsplatser mest produktiva

Begreppet ”Psykologisk trygghet” är myntat av Amy Edmondson, författare och professor inom ledarskap och management vid Harvard University i USA. Hennes senaste forskning visar bland annat att psykologisk trygghet är en framgångsfaktor för att få orädda och innovationsstarka arbetsplatser. Psykologiskt trygga arbetsplatser har även visat sig vara företagsekonomiskt lönsamma.

Professor Amy Edmondson, som anses vara en av världens främsta tänkare, menar att den mest angelägna frågan idag för chefer och ledare är hur man får team att fungera optimalt. Detta enligt tidningen Chef. I sin nya forskning har Edmondson under fem år studerat psykologisk trygghet hos medarbetare på ett antal arbetsplatser. Resultatet, som presenterats i hennes senaste bok Fearless organization, visar att psykologisk trygghet i organisationer är helt avgörande för trivsel, utveckling, kreativitet och produktivitet. 

Psykologisk trygghet består av lika delar trygghet och respekt och tar på så sätt bort det som hindrar oss från att fungera maximalt. Det vill säga att medarbetare vågar säga sin mening, oavsett om det handlar om att han/hon har en avvikande åsikt, nya idéer eller vill påpeka fel. 

Enligt Amy Edmondson accepterar, respekterar och välkomnar en orädd organisation relationellt risktagande – det vill säga att medarbetare vågar göra sina röster hörda.  För – som hon säger till tidningen Chef – om du är rädd är du mindre kreativ, korttidsminnet fungerar sämre och du är betydligt mindre förmögen att utföra ett högkvalitativt och komplicerat arbete. Dessutom visar en tysk studie att psykologisk trygghet får effekt på den sista raden. De företag som hade en högre psykologisk trygghet hade också en högre return on investment (ROI). 

Avgörande för om medarbetare blir psykologiskt trygga eller ej hänger dock på chefen – om han/hon klarar av att svara på ett bra sätt på saker som medarbetarna börjar rapportera om. 

Läs hela artikeln här:https://chef.se/forskning-darfor-ar-oradda-chefer-mer-framgangsrika/

19 november 2018

En bra arbetsmiljö leder till högkvalitativ forskning

Forskare på Karolinska Institutet har under sex år studerat vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för den vetenskapliga prestationen. Enligt professor Irene Jensen, en av forskarna bakom studien, är resultatet föga förvånande: Forskare som har en bra arbetsmiljö och en rättvis chef presterar bättre.

Den sexåriga studien bygger på medarbetarundersökningar och bibliometri. Det sistnämna är ett mått på prestationer i forskningsvärlden som bland annat innefattar hur många artiklar en forskare skrivit, i vilka tidskrifter de publicerats och hur ofta de är citerade. Erhållna forskningsbidrag är ett annat mått som använts i studien.

Eftersom studien pågick över tid hade forskarna möjlighet att följa studiedeltagarnas arbetsmiljö från år ett - och därefter titta på deltagarnas prestationer åren efter. Resultatet visade tydligt att en bra arbetsmiljö leder till bättre prestationer. 

Den viktigaste faktorn bakom deltagarnas mående och prestationer visade sig vara cheferna och deras ledarskap. Framför allt handlar det om chefernas förmåga att vara rättvisa och att stötta medlemmarna i sin forskargrupp – att ge feedback och bry sig. 

Professor Irene Jensen säger till tidningen Arbetsliv att forskare naturligtvis fungerar som vanliga människor när det gäller arbetsmiljö, men i och med denna studie blir det tydligt vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för vetenskapliga prestationer. Det går med andra ord att påverka det vetenskapliga utfallet genom att förändra arbetsmiljön. 

Läs mer om studien:https://ki.se/imm/forskares-arbetsmiljo-och-dess-paverkan-pa-vetenskaplig-prestation?_ga=2.267824590.1588402081.1542304186-1357759422.1538404671

Läs artikeln på:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2018/hogre-kvalitet-pa-forskning-om-arbetsmiljon-ar-bra/?utm_campaign=arbetsliv-nyhetsbrev&utm_content=7nov18&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

6 september 2018

Högpresterande – på gott och ont

Högpresterande medarbetare är en dröm för alla chefer, men om de ständigt blir överbelastade finns en risk att det tar stopp – även för dem. Enligt en artikel i tidningen Chef kan högpresterande personer befinna sig i riskzonen för stressrelaterade sjukdomar. Därför är det av största vikt att som chef vara observant.

Marc Plummer, skribent på tidningen Harvard Business Review, har tittat närmare på hur situationen ser ut för högpresterande personer och hittat tre vanliga scenarier: 

 - Högpresterare får alltid de tuffaste projekten. Därför gäller det att inse att om samma medarbetare används hela tiden riskerar chefen att köra slut på vederbörande eftersom högpresterare tar alla arbetsuppgifter på största allvar.

 - De kan tvingas bli mentor för andra. Risken är här att högpresteraren inte trivs i rollen eller känner att det tar för mycket energi. Då blir mentorskapet en börda som läggs ovanpå deras övriga arbete.

 - De får fler och fler arbetsuppgifter. Om alla vänder sig till den högpresterande, om hjälp med små arbetsuppgifter kan det till slut bli ett berg av jobb som läggs på hans/hennes axlar. 

Plummer delar med sig av tre strategier för hur chefer ska hantera ovanstående. Den första är att låta högpresteraren själv välja projekt, åtminstone ibland. Den andra strategin är att para ihop högpresterare med varandra, det kan nämligen öka motivationen. Och den tredje strategin är att som chef hjälpa högpresterare att prioritera eftersom de ofta har svårt att säga nej.

Läs mer på: https://chef.se/sa-stoppar-du-dina-stjarnor-fran-att-ga-vaggen/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3&pc_pid=994da738908506bae44ad464bbe5dced278fbc2d32d749d94d47bbb850e5eb52

 

6 augusti 2018

Så klarar du jobbstarten bättre efter semestern

Snart är semestern slut för de flesta av oss. Men bäva inte för att återgå till arbetet igen. Enligt professorerna Bo Melin och Ulf Lundberg är arbete något bra för de flesta av oss, inte bara på grund av lönen. Den som jobbar har till exempel lägre stressnivåer jämfört med dem som är arbetslösa. Det är dock bra att kunna förbereda sig innan jobbstart.

Det är naturligt att det känns motigt att återvända till jobbet efter ledighet. Dessutom har omställningen från ledighet och arbetsliv blivit större jämfört med för 15-20 år sedan. Bland annat eftersom vi jobbar mer projektorienterat, vilket ställer större krav och kräver mer planering av den enskilde individen. Det menar Bo Melin, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, i en artikel i Dagens Nyheter. 

Under semestern har vi möjlighet att bygga upp kroppen, bland annat stärker ledighet och vila vårt immunförsvar. Ulf Lundberg, professor emeritus vid Stockholms universitet påpekar dock att ett arbete i grund och botten trots allt är av godo. Bland annat får man mer struktur på sitt liv och för de flesta är det positivt att komma tillbaka till arbetskamrater och social samvaro. Dessutom är stressen lägre rent biologiskt hos den som jobbar jämfört med den som är arbetslös.

Är man förberedd blir omställningen från ledighet till jobbstart lättare, enligt de två professorerna. Därför: 

-Utnyttja semestern till att fundera på vad som gör ditt arbete stressigt och om det finns saker som går att förändra till det bättre. 

-Ta reda på vad som väntar dig – har det hänt något på jobbet, t ex nya arbetsuppgifter? 

- Gå och lägg dig i tid några dagar innan så att omställningen att sova mindre och gå upp tidigt inte blir lika jobbig. 

-Det viktigaste av allt är kanske ändå att använda semestern för återhämtning. Människan klarar stress så länge vi får tid att återhämta oss. Om det är möjligt – se till att få en sammanhängande ledighet för att verkligen kunna vila ut.

Läs mer på: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/slapp-jobbangesten-det-ar-bra-att-arbeta/

 

12 juli 2018

Arbetsklimatet prioriteras allt högre bland chefer

Prevents senaste undersökning ”Arbetsmiljöindikatorn 2018” visar att det förebyggande arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat de senaste två åren. Undersökningen visar samtidigt att sju av tio chefer och skyddsombud önskar mer kunskap om hur man förebygger stress och stöttar medarbetare med psykosociala problem.

Arbetsmiljöindikatorn, som har genomförts bland 1000 chefer och skyddsombud, visar bland annat att upp emot 80 procent av cheferna anser att de ger arbetsmiljöarbetet hög prioritet – jämfört med 75 procent för två år sedan.  Av de intervjuade cheferna svarar 73 procent att de arbetar aktivt med arbetsmiljön för att förebygga sjukdom och ohälsa. 

Samtidigt är färre nöjda med dagens arbetsklimat. En möjlig förklaring till det är, enligt Prevents VD Maria Schönefeld, att de nya reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggjorts och att medvetenheten om dem ökat. Men det kan också handla om att arbetsmiljön försämrats på vissa arbetsplatser. 

Resultatet av undersökningen visar dock att cheferna har andra drivkrafter än att endast följa regelverket. Framför allt handlar det om att de vill skapa arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra samt att de inser att ett förebyggande arbete är ett effektivt sätt att minska sjukfrånvaron.

Arbetsmiljöindikatorn 2018 indikerar dock att det finns en hel del kvar att åtgärda när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Som exempel säger sju av tio chefer och skyddsombud att de är i behov av mer kunskap om organisatoriska och sociala frågor samt om hur man förebygger stress, stöttar medarbetare med psykosociala problem eller som är på väg att ”gå in i väggen”. 

Läs mer på: https://www.prevent.se/om-prevent/pressmeddelanden/Pressmeddelanden/2018/arbetsklimatet-hogt-pa-foretagens-agenda/

 

 

 

4 juli 2018

Chefer i vården behöver bättre förutsättningar

Vårdförbundets senaste chefsenkät visar att allt för många chefer i vården saknar rätt förutsättningar för att klara sitt ledarskap. Tung administration, för stora personalgrupper, undermåligt verksamhetsstöd och kompetensutveckling i ledarskap är några av de brister som resultatet från enkäten visar.

Det har gått tre år sedan Vårdförbundet genomförde sin senaste chefsenkät. Årets enkät, som skickats ut till 3000 chefsmedlemmar och besvarats av 1 340, visar på ett flertal faktorer som behöver åtgärdas för att cheferna ska kunna utöva sitt ledarskap på ett bättre sätt. 

Bland annat visar enkätsvaren att drygt 40 procent av cheferna har personalansvar för 30 medarbetare eller fler. De chefer som har för stora personalgrupper uppger att de arbetar mer övertid jämfört med andra, 30 procent har en arbetstid på 45 – 49 timmar i veckan och hälften anser att de inte har tillräcklig tid för återhämtning. 

I enkäten frågades även efter hur nöjda cheferna är med det stöd de får inom områden som ekonomi, personal och schemaläggning. Mest nöjda är de med stödet inom ekonomi och mest missnöjda är de med de stöd de får inom områdena personal och informationsteknik. Exempelvis uppger cirka hälften av cheferna att de saknar kompetensutveckling i ledarskap samt befogenheter att påverka rekryteringsärenden. 

Unga chefer är mer missnöjda jämfört med äldre och de chefer som är verksamma inom slutenvård och primärvård är mer missnöjda jämfört med dem som arbetar inom öppenvård och ”andra verksamheter”.  Många av de tillfrågade uppger att administrationen ökat samtidigt som stödet minskat, att de är klämda mellan ledning och medarbetare samt att resursbrist gör att det är svårt att nå upp till de krav som ställs.

Vårdförbundet riktar nu sju krav till vårdens beslutsfattare – krav som handlar om ett förbättrat stöd till cheferna. Förbundet anser även att staten ska avsätta 100 miljoner kronor för att visa vägen och bidra till en fortsatt utveckling inom personcentrerad och nära vård.

Läs mer om Vårdförbundets krav här: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/juli/kraver-battre-forutsattningar-for-chefer-i-varden/#.WztXZ4bjjfU.email

27 juni 2018

3-0 mot Mexiko – ett ledarskap i världsklass

Förbundskapten Janne Andersson har gjort det igen! I dag, den 27 juni, vann svenska fotbollslandslaget med 3-0 mot Mexiko i VM, vilket innebär att Sverige nu är etta i gruppspelet. Tidningen Chef har undersökt vad som är de viktigaste faktorerna bakom Anderssons framgångar och vad om genomsyrar hans ledarskap.

För två år sedan var det inte många som trodde att Janne Andersson hade det som krävdes för att bli förbundskapten. Idag har han bevisat att de hade fel. Tidningen Chef har listat de sex viktigaste anledningarna till vad som gjort att han har lyckats så bra som tränare och ledare:

  • Tydlighet i varje beslut. Alla måste veta sin roll och då är det ordning och reda som gäller.
  • Fokus. Andersson fick forma ett lag i spillror (utan Zlatan). På endast några dagar var han tvungen att forma laget, bygga teamanda och hitta ett gemensamt mål att jobba mot. Detta har gjort att han är extremt resultatfokuserad – bland annat genom att se till att landslagssamlingarna sker så effektivt som möjligt.
  • Vågar omvärdera sitt ledarskap. Janne Anderssons ledord är ordning, disciplin och fokus. Men efter några månader som förbundskapten insåg han att spelarna behöver frihet under landslagssamlingarna. Detta för att de ska trivas och bli ännu mer motiverade.
  • Hitta en ledare på planen. En av de första åtgärderna som Andersson gjorde som ny förbundskapten var att utse mittbacken (och bänkspelaren) Andreas Granqvist till lagkapten. Idag är Granqvist den naturliga ledaren på planen.
  • Vill jobba med sina motsatser. När Andersson blev förbundskapten bytte han ut halva ledarstaben. Idag är han chef för ett 15-tal personer och det som sticker ut är att ingen i staben är den andre lik. Janne Andersson har byggt sitt ledarteam på olikheter som kompletterar varandra.
  • Vågar jobba datadrivet. Genom att undersöka data från klubblag och landslag kom Andersson fram till att Andreas Granqvist är Sveriges säkraste straffskytt. Inte för att Granqvist är den störste bolltrollaren utan för att han har den bästa straffstatistiken. Något som bevisades i dagens match. 

 Läs mer på: https://chef.se/6-anledningar-till-jannes-rekordsnabba-vm-succe/

 

2 juni 2018

Ledaren – en viktig länk mellan vårdens styrmodell och medarbetare

Debatten om sjukvårdens olika styrmodeller och utvärderingar av desamma är intensiv idag. Men vad vet vi egentligen om hur den ekonomiska styrningen påverkar chefer och medarbetare i den kliniska vardagen och hur ser kopplingen mellan styrsystem och personalens inre drivkrafter ut? Detta är frågor som ett antal forskare, däribland Sara Korlén, leg psykolog, organisationskonsult vid PBM och doktorand vid Karolinska Institutet, studerat.

I en artikel i Läkartidningen presenterar de fem forskarna från Karolinska Institutet, Handelshögskolan i Stockholm och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, resultatet av sin översyn. Dessutom återger de ett empiriskt exempel från en nyligen publicerad kvalitativ studie av en lokal vårdvalsmodell, samt olika strategier för att förena ekonomiska krav med vårdpersonalens drivkrafter att ge god vård. 

Enligt forskarna finns det skäl att tro att inre drivkrafter, med koppling till det kliniska arbetet, är av hög relevans för medarbetarna. De empiriska studierna bekräftar också ledarskapets betydelse. En förutsättning för att lyckas motivera medarbetare att förbättra och anpassa verksamheten i linje med styrmodellens krav tycks vara ledarnas förståelse för det dagliga arbetet och för de värderingar som präglar personalgruppen.

Sammanfattningsvis visar resultaten följande: 

-För att ekonomisk styrning av hälso- och sjukvården ska fungera krävs att den påverkar vad personalen gör i sin vardag. 

-Ekonomiska incitament är inte per automatik motiverande – eller demotiverande. 

-Den ekonomiska styrningen behöver vara samstämmig med professionella värderingar och främja god kvalitet för att uppfattas som motiverande. 

-Ledare i sjukvården fungerar som viktiga översättare mellan sjukvårdens styrmodeller och medarbetare. 

-Styrmodeller bör utformas och förbättras i samverkan mellan profession och beslutsfattare.

Resultaten visar att styrmodellens utformning är central, men att det framstår som en omöjlig uppgift att skapa något som träffar helt rätt från början. Därför kanske vi bör skifta fokus från att skapa ”rätt modell” till att istället utveckla processen för hur sjukvårdens styrning utformas och förbättras - där en tätare samverkan mellan profession och beslutsfattare skulle öka möjligheterna för modeller som stödjer både ekonomisk effektivitet och kvalitet.

Läs hela artikeln på: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2018/05/Ledaren--viktig-lank-mellan-styrmodell-och-medarbetare/

14 maj 2018

Jobbprestationer avgörs av dygnsrytmen

Det är inte bara hur man gör saker och ting som spelar roll för resultatet. När på dygnet uppgifterna utförs är minst lika viktigt och kan vara helt avgörande för resultatet, enligt forskningen. I sin nya bok ”When” förklarar författaren och ledarskapsspecialisten Daniel Pink dygnsrytmens hemligheter och vetenskapen bakom bra tajming.

Krono-biologer, eller tidsbiologer, har under lång tid ägnat sig åt att förstå de svängningar som gör oss pigga och trötta vid olika tidpunkter på dygnet. Nu har, enligt tidningen Chef, författaren Daniel Pink genomfört en sammanställning över vad forskningen säger om våra biologiska rytmer och hur vi bäst kan utnyttja dessa svängningar. 

Det är Supra-Chiasmatiska kärnan, SCN, i vår hjärna som är vår inre timer och som styr när på dygnet vi vill sova, men SCN styr även våra känslor, beteenden och prestationer. Under morgonen är det de positiva känslorna som stiger för att sedan sakta sjunka under eftermiddagen, för att därefter återigen stiga under kvällen. Detta kan få praktiska konsekvenser i arbetslivet, enligt Pink. Det finns till exempel studier som visar att när på dagen vi utför uppgifter förklarar så mycket som 20 procent av variationen av våra prestationer.

De flesta tänker bäst - mest analytiskt – runt kl 12 på dagen för att därefter hamna i en rejäl svacka på eftermiddagen. Men samtidigt verkar det som om att vi är mer kreativa när vi inte tänker analytiskt, enligt forskningen. Den praktiska slutsatsen som då kan dras är att det är smartare att jobba med analytiska uppgifter under förmiddagen och med mer kreativa under eftermiddagen. Men vi är som bekant olika.

Cirka 20 procent av befolkningen är utpräglade kvällsmänniskor, något som gör att det är andra regler som gäller för när man är mest analytisk. Det finns exempelvis studier som visar att kvällsmänniskor är mindre benägna att ha så kallad bias – det vill säga dra felaktiga slutsatser på grund av fördomar – klockan åtta på kvällen än klockan 8 på morgonen.

Enligt forskningen är det viktigaste, när det gäller jobbprestationer, att ta hänsyn till synkroniseringseffekten. Det vill säga att se till att den uppgift man ägnar sig åt är anpassad till tidpunkten. Som ett exempel är det farligare för en kvällsmänniska att köra bil tidigt på morgonen jämfört med på natten.

I boken ger Daniel Pink också tips på hur man avgör om man är en morgon- eller kvällsmänniska och hur man bäst utnyttjar topparna och svackorna under dygnet.

Läs hela artikeln här:https://chef.se/din-dygnsrytm-avgor-jobbprestationen/?utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3&pc_pid=994da738908506bae44ad464bbe5dced278fbc2d32d749d94d47bbb850e5eb52

 

25 april 2018

Regnjacka – bra att ha även i yrkeslivet

Att ha rätt kompetens för sitt yrke är en självklarhet för de flesta. Däremot är det inte lika självklart att alla har kompetens och erfarenhet att kunna hantera de mellanmänskliga relationerna på en arbetsplats. Enligt PBM-psykologen Emelie Allansson är det viktigt att den enskilde medarbetaren, och arbetsgruppen, är väl rustad för de orosmoln som kan uppstå på arbetsplatsen. Hennes recept är: Skaffa en regnjacka.

PBM i Göteborg anordnar utbildningar i att hantera mellanmänskliga relationer på arbetsplatsen. Kurserna kan exempelvis handla om hur vi samarbetar bättre, hur vi ökar den psykologiska tryggheten i en grupp och hur vi hanterar svåra samtal samt hur vi säger nej på ett så bra sätt som möjligt. Utbildningarna handlar också om hur vi hanterar våra externa kontakter. När en kund är arg på mig och skriker i telefonen, hur ska jag då kommunicera för att inte väcka mer ilska? Och hur försvarar jag mig på ett professionellt sätt om någon uttrycker sig kränkande mot mig?

Enligt Emelie Allansson, leg psykolog vid PBM i Göteborg, finns det ett stort behov av att träna sina medarbetare i hur de kan hantera relationella utmaningar på jobbet. I ett första skede är det viktigt att reflektera över hur man brukar göra i situationer när man utmanas relationellt. Det är därefter centralt att man får teoretisk input om vad den senaste forskningen rekommenderar avseende framgångsrikt beteende. Till sist är det avgörande att man också får möjlighet att träna in nya ändamålsenliga förhållningssätt. Med denna metodik skapar både individer och arbetsgrupper beredskap inför olika typer av utmaningar på arbetsplatsen.

- Jag brukar likna budskapet i våra utbildningar vid en regnjacka. Lever vi i ett land där det då och då regnar är det smart att investera i en regnjacka. Att vara utomhus utan skydd när det kommer regn är ganska obehagligt och det tar tid att torka upp efter en riktig regnskur. Att helt oförberedd gå ut i sin tunna vårjacka eller skicka sina barn till dagis utan galonbyxor en dag med ösregn är ju inte något bra tips. Detsamma gäller på arbetsplatsen - arbetsgivaren måste se till att rusta sina medarbetare med rustika ”regnjackor”.

Att utrusta medarbetare och organisationer med ”regnjackor” är också en viktig arbetsmiljöfråga. Det ökar individens känsla av inre kontroll, vilket också påverkar upplevelsen av stress på arbetet.  

- Själva poängen med våra utbildningar är att man ska lära sig att se när det börjar dra ihop sig till ”regn” och när det är dags att ta på sig sin regnjacka, säger Emelie. Att relationella utmaningar kan uppstå på arbetet är, precis som regn, något mycket naturligt. Är man rätt rustad kommer man inte att uppleva det som farligt och inte heller att bli lika påverkad av det som hänt. Man börjar inte heller ägna sig åt beteenden som förvärrar situationen, utan kan istället underlätta för den andre att bibehålla sitt lugn. Man håller sig helt enkelt torr, samtidigt som man hjälper den andre att också vara det.

- Lyckas man med detta blir det enklare att gå in i nästa arbetsuppgift och det är lättare att lämna tankarna på arbetet när dagen är slut.  Detta är en vinst, inte bara för individen utan för hela arbetsgruppen.

Alla arbetsplatser och individer har olika behov. Därför kartlägger och skräddarsyr PBM utbildningar i samarbete med kunden. Det kan vara kortare eller längre utbildningar både på grupp- och individnivå.


Om du är intresserad av att få veta mer – kontakta PBM Göteborg: https://www.pbm.se/kontakt

Läs mer om PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

 

22 januari 2018

Ställ dig en fråga varje morgon

Studier från Harward har visat att den som startar morgonen med mentala förberedelser uppnår en ökad mening med dagen. Det var också något som den framlidne grundaren av Apple, Steve Jobs, praktiserade. Allt för att inte livet och målen skulle flyta förbi för snabbt - innan han hunnit reflektera över vart han var på väg.

Steve Jobs såg till att ha tydliga syften i vardagen, skriver tidningen Chef. Han fick kontroll över sin livssituation genom att varje morgon titta sig i spegeln och ställa sig frågan: ”Om det här var min sista dag i livet, vad hade jag då velat göra idag?”. Om svaret var ”NEJ” för många dagar i rad visste han att det var dags att göra något nytt.

Företaget Thrive Global har utifrån detta hittat tre metoder som kan ge såväl en större självmedvetenhet som bättre möjlighet att hitta sin egen passion. Den ena metoden går ut på att hitta sina Egna geniala sidor. Där är rådet att sluta tänka på framtiden och istället fokusera på kommande dag. På så sätt kan du känna att du åstadkommit något.

Den andra metoden är att Våga ta ansvar. Här refererar man till Benjamin Franklin som varje morgon ställde sig frågan ”Vilka bra saker kan jag göra idag?” och innan han lade sig för natten följde han upp med ”Vilka bra saker har jag gjort idag?”. Detta sätt gör att du blir ansvarig för dina egna löften och också kommer att hålla dem i högre utsträckning.

Den tredje metoden går ut på att varje morgon förbereda sig mentalt på vad du vill göra av arbetsdagen och vad det skulle leda till i slutändan. Sammantaget ger detta ökad mening i vardagen och du kan enklare både hitta fokus och öka din produktivitet.

Läs artikeln på: https://chef.se/fragan-steve-jobs-stallde-sig-varje-dag/

 

27 november 2017

O(B)M – varför vi gör som vi gör

Hur ska man kunna förändra en ohälsosam kultur på en arbetsplats? Hur ska man veta om det är enskilda individer eller hela organisationen som behöver förändras? Det kan handla om oönskade beteenden, t ex kränkningar. Men även om behov av att förändra rent affärsdrivande beteenden. Här kan metodiken Organizational Behaviour Management, OBM, vara ett sätt att sätta fingret på varför situationen är som den är och vad som behövs för att förändra den.

Idag skrivs spaltmetrar och debatterna avlöser varandra i massmedierna om varför så många människor mår dåligt i/av arbetslivet. Varför drabbas fler och fler av utmattningssyndrom och, nu senast, varför upplever så många kränkningar på sin arbetsplats? Hur ska man kunna förändra en ohälsosam kultur? Hur ska man lyckas utröna om det är enskilda individer eller hela organisationen som behöver förändras?

Enligt Johan Sjö, regionchef för PBM Skåne, leg psykolog och certifierad OBM-konsult, kan en lösning vara att prova på den beteendebaserade ledarskaps- och organisationsmetodiken OBM.

- Metodiken kring OBM handlar ytterst om att förklara varför vi gör som vi gör i olika situationer, och att röja hinder för prestation. Det handlar om att förstå beteendets infrastruktur – vad krävs, vad uppmuntrar och vad hindrar utveckling i en önskad riktning. Enkelt kan man säga att det är KBT, men fokus ligger inte i första hand på individen utan på organisationen som prestationsskapande system, säger Johan,

OBM är ett mycket systematiskt arbete och trycker på hur vi tidigt gynnar önskvärda handlingar genom att förstå och påverka de konsekvenser som ökar eller minskar sannolikheten av ett beteende. Ett exempel är beteendebaserat säkerhetsarbete där man i hög grad gynnar säkra beteenden och inte låser sig vid t ex avvikelserapportering.

Många organisationer lägger stor kraft på att utforma policys, värdegrunder med mera – ofta tomma instruktioner som ligger långt ifrån praktiska situationer i vardagen.

- Låt oss säga att vi har en policy som tar avstånd från kränkande behandling och att vi hänger på ett par värdeord, tror vi att det gör skillnad egentligen? OBM öppnar för att förstå hur vägen fram till handling egentligen ser ut och vad som förstärker eller försvagar olika beteenden.

- Förstärkning är internt psykologspråk, jag brukar istället prata om vad som gasar och bromsar det vi gör, fortsätter Johan. Värdeord skapade i januari bromsar ingenting en sen kväll i december på julfesten, men ett tydligt ingripande kanske gör det. Eller att förändra situationen i grunden.  Med OBM tar man ett helhetsgrepp, vänder ut och in på organisationen, och försöker analysera förutsättningar för önskade och oönskade handlingar. I fallet med kränkningar borde organisationer i mycket högre utsträckning definiera önskvärda beteenden och gynna dessa i ett tidigt skede.

OBM kan med fördel även användas för affärsdrivande situationer och bredda förståelsen för vad som påverkar beteenden i situationer där resultat ska skapas. Feedback och uppskattning från chefen är såklart viktigt, men från ett OBM-perspektiv tittar man bredare på vad som verkligen driver motivation. Ibland överskattar ledare vikten av sin egen feedback, eller ger den på fel sätt. Johan anser att det viktigaste ofta är att låta teamet själva mäta och kommunicera kring sina resultat och att ledaren samtidigt inser att det handlar om påverkningsbara saker som kompetens, möjligheter, förutsättningar och nya konsekvenser.

Enligt Johan ligger utmaningen ofta i att försöka hjälpa företag/organisationer som redan provat på olika sätt att försöka förändra, till exempel attityder. De kan ha låst fast sig i beskrivningar som upplevs som anklagelser och det upparbetats stor frustration. Då kan metodiken OBM komma in och sätta fingret på vad som egentligen är problemet och var utvecklingspotentialen ligger på en konkret nivå.

- Det brukar ofta bli mycket befriande för alla involverade, det vill säga att komma ner på en praktisk nivå och på så sätt kunna skapa en bild över vad som verkligen är påverkningsbart och inte.

Läs mer om OBM och PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

10 oktober 2017

Beteendeekonomi – ett Nobelpris i PBM:s smak

Årets Nobelpris i ekonomi går till den amerikanske forskaren Richard Thaler för hans beteendeekonomiska forskning som visar på att människor genom en liten ”knuff” i rätt riktning (Nudge) kan fatta rationella beslut. Hans teorier har bland annat inspirerat Barack Obama med flera. Peter Sohlström, leg psykolog, psykoterapeut och organisationskonsult inom PBM, uppmärksammade Richard Thalers arbete redan år 2015 då han också skrev ett blogginlägg här på FLOW. Läs Peters inlägg här nedan.

Obama knuffar åt rätt håll

I mina flöden på sociala medier var en av de större nyheterna i veckan president Obamas direktiv (1) om att amerikanska myndigheter ska använda psykologisk kunskap när de utformar sin verksamhet i olika delar av samhället.

Att det här blev en stor sak i mitt flöde kan ju bero på att jag har många psykologer i min bekantskapskrets, men jag tror faktiskt att Obamas direktiv kan påverka politiken och samhällsutvecklingen även här i Sverige framöver. Faktum är att det under en längre tid redan pågått en utveckling som inneburit ett ökande intresse för psykologi och beteendevetenskap inom politik och samhällsdebatt. 


Obama hänvisar i sitt direktiv till psykologisk forskning som visar att man med ganska enkla medel kan effektivisera och förbättra kvaliteten på många områden i samhället genom att på olika sätt underlätta människors beslut och beteenden. Utgångspunkten är att människor ofta har svårt att fatta rationella och långsiktigt fördelaktiga beslut och sedan också bete sig i enlighet med besluten. Vi kan därför ha nytta av att få stöd i detta på olika sätt, t ex påminnelser om vad vi behöver göra, att någon förklarar vad som är bäst att göra, eller att någon hjälper till att förtydliga komplicerad information.

President Obama vill att man ska ta hänsyn till dessa högst mänskliga brister i utformningen av samhällets olika system inom t ex skola, arbetsmarknad, sjukvård och i omställningen till ett miljövänligare samhälle. Individer och samhälle har att vinna på att samhället hjälper medborgarna att fatta bra beslut och följa besluten menar Obama. För att vi närmare ska förstå vad Obama menar; låt oss ta en titt på skrivarinställningarna i din dator.

När du senast skrev ut ett dokument från din dator kanske din utskrift kom ut enkelsidig, d v s text bara på ena sidan? På de flesta moderna skrivare kan du välja dubbelsidiga utskrifter genom att markera det alternativet i inställningarna för skrivaren. Kanske har du gjort det redan tidigare? I såfall: Grattis! Det är ett val som har fördelar både för miljön och din eller din arbetsgivares ekonomi. En s k win-win-situation!

Inspirerad av detta kanske du tänker nu att du borde ändra utskriftsinställningarna nu på en gång, eller nästa gång du ska göra en utskrift, eller nästa gång du sitter vid datorn? Bra. Vi har alla att vinna på att du vill bidra till en bättre miljö och det är ju smart att spara pengar. Det säkraste är troligen att göra det nu med en gång. Det finns en risk att du glömmer det här om du skjuter det framåt. För oss lite mer tankspridda är den risken stor! Det är inte självklart att det blir av att göra det nu på en gång heller. Just nu håller du ju på att läsa den här bloggen. Och du kanske inte heller är säker på var i datorn du hittar skrivarinställningarna? Windows 8 är ju lite krångligare. Och förresten: Är det lika lätt att läsa dubbelsidiga utskrifter? Det känns kanske lite ovant dessutom.

Vad tror du: Om standardalternativet för utskrifter i din dator och skrivare var att skriva ut dubbelsidigt, skulle det öka mängden dubbelsidiga utskrifter för dig?

Enligt forskningen inom området beteendeekonomi är svaret ett rätt säkert ja. T ex visade ett fältexperiment av två doktorander i nationalekonomi, Johan Egebark och Mathias Ekström vid Stockholms Universitet att en sådan förändring av standardalternativet minskade pappersåtgången med 15%, vilket under 25 dagar innebar en besparing av 15 000 dokument för de 25 skrivare tillhörande Stockholms Universitet som ingick i experimentet (2). Under experimentet var det förstås fritt fram att skriva ut enkelsidigt om man så önskade. Men då behövde man alltså ändra standardalternativet.

Utformningen av standardalternativet har stor betydelse för våra beslut och beteenden. Samma fenomen återfinns på många områden. Mer än 80% av svenskarna som ingår i PPM-systemet har avstått från att göra ett aktivt val av fonder. Man har följt standardalternativet. I länder där standardalternativet är att medborgarna samtycker till att delta i organdonationsprogram är över 99% av medborgarna med, jämfört med så låg andel som 4 % i länder där det krävs ett aktivt val för att delta. (3).

Att ta hänsyn till den stora betydelse standardalternativet har ingår som en av hörnstenarna i den beteendeekonomiska forskningen om vad som påverkar människors beslut och beteenden. Daniel Kahneman som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne är en av förgrundsgestalterna inom beteendeekonomi. Kanske har du läst hans bok Tänka, snabbt och långsamt (4) som kom på svenska 2012? Du kan också läsa mer om boken i Matilda Bergs bloggpost från 25 augusti i PBM-Flow.

Några andra framstående forskare och författare på det beteendeekonomiska området är Cass Sunstein och Richard Thaler som utkom 2008 med boken Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness (5). Boken sammanställer forskning om hur människors beteenden i samhället kan påverkas utan att använda lagstiftning eller ekonomiska incitament. Sunstein och Thaler lanserar även den politiska idén libertariansk paternalism där de förespråkar användning av beteendevetenskaplig forskning i samhället för att hjälpa människor att fatta långsiktigt kloka beslut och öka sannolikheten för långsiktigt hälsosamma eller på andra sätt önskvärda beteenden i befolkningen. Smarta utformningar av standardalternativ ingår här som en viktig metod, tillsammans med design av fysisk miljö, användning av sociala normer och lättförståelig utformning av information. För att använda exemplet med dubbelsidiga utskrifter så är det troligt att din användning av sådana utskrifter skulle öka ytterligare om det var enkelt att hitta inställningen i din dator (design av fysisk miljö), om du fick veta att många i din närhet ofta skrev ut dubbelsidigt (sociala normer) och att du fick tydlig och lättförståelig information om de positiva konsekvenser dubbelsidiga utskifter kan få. Ditt beteende skulle också kunna påverkas av att du fick återkommande tydlig information om hur stor andel av dina utskrifter som är dubbelsidiga.

Det är möjligt att påverka människors beteenden och val utan att de är helt medvetna om att en sådan påverkan sker. Sunstein och Thaler valde ordet nudge för att beskriva en sådan påverkan. Det närmaste vi kommer på svenska är kanske att puffa eller knuffa någon lite försiktigt. En nudge är en vänlig knuff. En nudge ska inte begränsa friheten att agera på annat sätt. Definitionen av en nudge enligt Sunstein och Thaler är varje förändring av situationen som påverkar människors beteende utan att förbjuda något alternativ eller att ändra på ekonomiska incitament. Dessutom ska det vara enkelt och billigt att undvika en nudge om man så önskar. Att placera frukten i ögonhöjd i en cafeteria räknas som en nudge. Att förbjuda onyttig mat räknas inte som en nudge (min översättning).

President Barack Obama som är inne i slutfasen av sin presidentperiod har under hela sin tid vid makten visat stort intresse för beteendeekonomi och användningen av nudging i utformningen av samhällets olika system. Nudge-teorier har bl a funnits med i utformningen av reformerna i USA:s sjukförsäkringssystem, som i folkmun fått namnet ObamaCare. Det har förstås funnits kritiker mot dessa reformer, likväl som kritiker mot att alls använda beteendevetenskapliga rön inom politiken. Det har inte hindrat Obama från att ytterligare fördjupa de beteendeekonomiska inslagen i politiken.

Den 15 september 2015 skrev alltså president Barack Obama under ett direktiv om att amerikanska myndigheter ska använda kunskaper från psykologi i utformningen av sin verksamhet (1). Obama lyfter särskilt fram området beteendeekonomi och forskningen om mänskligt beslutsfattande i direktivet. I praktiken betyder detta att amerikanska myndigheter nu t ex ska utforma blanketter, skapa påminnelser och utforma alternativ för medborgarna på ett sätt som ökar sannolikheten för att medborgarna ska fatta bra beslut för sig själva och samhället. Direktivet från Obama är en stor framgång för förespråkarna för libertariansk paternalism och alla andra som intresserat sig för användningen av psykologisk kunskap inom politik och samhällsutveckling.

I Europa har det beteendeekonomiska perspektivet redan fått fäste, bl a i Storbritannien där en s k nudge-unit (Behavioral Insights Team) (6) under flera år samarbetat med regeringen. Även i Sverige ökar intresset och tillämpningar av nudge-metoder förekommer bl a på miljöområdet. Naturvårdsverket har skrivit en bra rapport om nudging som finns till nedladdning (7). Flera kommuner har påbörjat arbete för att använda metodiken för att påverka t ex resvanor och avfallssortering. Försäkringsbolaget If har i augusti lanserat sin GPS-app Slow Down GPS (8), där din GPS-enhet byter till en barnröst för köranvisningarna när du är i närheten av ett område där barn ofta är. Idén är att hjälpa föraren att sänka hastigheten. Teamet som utformat appen menar att barnrösten gör det möjligt att använda allas vår instinkt att ta hand om barn som ett sätt att påverka vårt körbeteende. Slow Down GPS är ett bra exempel på en vänlig liten påminnelse och knuff som kan leda till ändrat beteende.

PBM har länge följt forskningen inom beteendeekonomi och alla de intressanta
tillämpningar som kan bidra till förbättringar för oss alla. Vi ser fram emot att få möjlighet att bidra i utvecklingen av området även här i Sverige och har redan flera kontakter bl a med kommuner för att undersöka möjligheterna till samarbete.

Peter Sohlström

Leg psykolog, leg psykoterapeut, organisationskonsult




Källor:
1.Obama: https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/09/15/executive-order-using-behavioral-science-insights-better-serve-american

2.Egebark & Ekström (2013): http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2324922

3.Johnson & Goldstein (2003): http://www.sciencemag.org/content/302/5649/1338.short

4.Daniel Kahneman: http://www.adlibris.com/se/bok/tanka-snabbt-och-langsamt-9789175032429

5.Thaler & Sunstein: http://www.adlibris.com/se/bok/nudge-improving-decisions-about-health-wealth-and-happiness-9780143115267

6.Behavioral Insights Team: https://www.gov.uk/government/organisations/behavioural-insights-team

7.Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6642-0.pdf?pid=14231

8.If Slow Down GPS: https://www.if.se/web/se/om/fakta/slowdowngps/pages/default.aspx

20 april 2015

Att utveckla och skapa mer effektiva arbetsgrupper

Att vara människa innebär att vara en del av olika grupper: i hemmet, i samhället och på jobbet. Att vara en del av en grupp kan vara på gott och på ont. De flesta av oss har jobbat på arbetsplatser där vissa grupper har fungerat väldigt bra, varit effektiva och motiverande. Andra grupper har kanske mest har varit sega, en pest och pina att ta sig igenom.

Team

Förutom att samarbete i grupp påverkar trivseln på arbetsplatsen så finns det ett tydligt samband mellan hur gruppen fungerar och vad gruppen presterar. Forskningen säger oss att i och med arbetsuppgifters ökade komplexitet krävs också en högre grad av samarbete i arbetsgruppen. I samband med den tekniska utvecklingen möjliggörs samarbete i team som är geografiska utspridda, teamen blir alltmer lösligt sammansatt och medlemmar rör sig mellan olika team. Den nya tidens sätt att organisera arbetsplatser kräver därför ökat samarbete bättre samordning och fördjupad kommunikation. 

Susan Wheelan är psykologiforskare och tidigare professor vid Temple University, Philadelphia i USA. Hon har studerat grupper i 30 år och har lanserat en modell som visar hur grupper utvecklas och mognar. Modellen kallas An Intergrative Model of Group Development (IMGD-modellen) och är idag den mest forskningsbaserade modell som finns att tillgå. Wheelan beskriver i sin forskning fyra mognadsfaser i en grupps utveckling. En grupp sägs vara i den fas där den har sin huvudfokus.

Vad kan då ledare göra och vad kan gruppmedlemmar göra för att skapa ett mer effektivt team? 

I grunden behöver varje grupp tydliga mål och klara roller. Det är också viktigt med ett ledarskap som följer gruppens utveckling och som stöttar innovationer, värdesätter kvalitet och service samt belönar teamets framgång istället för individuella prestationer. Det kräver ett systematiskt arbete att utvecklas till ett effektivt team. (Wheelan 2005).

I samband med ett Sverigebesök intervjuades nyligen Susan Wheelan av Maria Åkerlund. I intervjun säger Wheelan att dagens arbetsliv ställer högre krav än tidigare, både på kunskaper och på färdigheter hos såväl gruppmedlemmar som hos ledare. Hon menar att både fackkunskaper och kunskaper om teamarbete, både yrkeskunnande och samarbetsförmåga alla är grundläggande för den moderna gruppens funktion och produktivitet.

Forskningen visar att komplexa och krävande arbetsuppgifter främjar gruppens effektivitet. Svåra uppgifter som kräver mångas bidrag utvecklar gruppen. Riktad och regelbunden feedback är något som också är framgångsrikt. Däremot är stress i form av alltför stor arbetsmängd och tidsbrist hindrar gruppens utveckling och effektivitet. Då behöver gruppen istället fasta rutiner och tydliga direktiv.

Hur påverkar det teamens samarbete att vi är geografiskt utspridda?

Allt oftare händer det att företag och organisationer har projekt- eller arbetslag där gruppmedlemmarna fysiskt ses sällan eller aldrig. Geografiskt spridda team verkar vara mer effektiva och nöjdare än team som samverkar på en och samma plats, enlig Wheelan. En av de saker forskare på senare tid har intresserat sig för när det gäller utspridda team är hur de klarar att utveckla ömsesidig tillit. Det finns studier av kommunikationen i utspridda team som bara kommunicerar elektroniskt. De team vars ledare skapade strukturer för regelbunden och tät kontakt och vars medlemmar hela tiden höll varandra uppdaterade, gav varandra snabb feedback på inlägg och också uttryckte engagemang för det gemensamma projektet i sin elektroniska kommunikation utvecklade hög tillit.

Hur arbetar PBM med att stötta ledare och organisationer till utveckling av effektiva team?

Samspelet mellan medarbetarskap och ledarskap är grunden för effektivitet i en organisations verksamhet, och teamtänkande är av yttersta vikt. Idag är utmaningen att hitta fungerande samarbetsmodeller och kommunikationssätt för arbetsgrupper för att de ska nå verksamhetens mål. 

Det är viktigt att ha praktiska och evidensbaserade verktyg när man arbetar med gruppers utveckling och effektivitet. På PBM utgår vi från IMGD-modellen och är dessutom certifierade i verktyget Group Development Questionnaire (GDQ). 

GDQ är ett verktyg för att bedöma vilken fas en grupp befinner sig i och erbjuder utifrån detta en effektiv metod för att utveckla och effektivisera team, arbets- och ledningsgrupper. Med hjälp av verktyget GDQ kan man snabbt se var gruppen befinner sig och vad gruppen behöver för att ta nästa steg i sin utveckling. Det är viktigt att anpassa teamutveckling utifrån de exakta behov, förutsättningar och utmaningar som en specifik grupp står inför. PBM inventerar därför behov och skapar struktur kring teamutvecklingen och de behov som organisationen har.

Ett annat verktyg som används när vi tränar team är beteendebaserad feedback. Alltför många medlemmar har svårt att ge och ta emot feedback på ett fungerande och utvecklande sätt. När feedbacken är ostrukturerad och vag leder den inte till utveckling. Beteendebaserad feedback hjälper team till bättre kommunikation. 

Vi använder och lär ut metodiken team debrief. Metoden team debrief har visat sig vara framgångsrik för team som vill öka sin kommunikation och därmed bli effektivare i att nå sina mål. Team debrief är ett verktyg som bygger på att växla mellan genomförande och uppgiftsinriktat arbete som sedan reflekteras, utvärderas och planeras vidare för teamprocesser. Teamet analyserar sina arbetsinsatser utifrån beteenden -Vad gjorde vi som fungerade? -Vad gjorde vi som inte fungerade? -Vad kan vi lära? Och hur går vi vidare? Metoden leder till kontinuerlig förbättring av teamets samarbete. Vi har forskning som stöder att team debrief hjälper team öka sin effektivitet med i genomsnitt 25 %

På PBM finns många erfarna konsulter som om kan hjälpa i arbetet med att stärka gruppers utveckling och lyfta fram potentialen hos medarbetare. Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa just din arbetsgrupp att bli mer effektiv ta kontakt med Madeleine Geholm Organisationskonsult och Regionchef Gävle, madeleine.geholm@pbm.se 

Madeleine Geholm

Referenser:

Om Effektiva team:
Wheelan, S. (2005). Group Processes: A Developmental Perspective (2nd Ed.). Needham Heights, MA: Allyn & Bacon: The Simon & Schuster Education Group.
Wheelan, S. (2010). Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. Studentlitteratur AB
http://henakesjo.se/intervju-med-susan-wheelan-pa-besok-stockholm-november-2013/

OM GDQ:
GDQ Associates, Inc 
Om team debrief:
Klein, C., DiazGranados, D., Salas, E., Le, H., Burke, C. S., Lyons, R., et al. (2009). Does team building work? Small Group Research, 40, 181-222.
LePine, J.A., Piccolo, R.F., Jackson, C.L., Mathieu, J.E. and Saul, J.R. (2008), A meta-analysis of teamwork processes: tests of a multidimensional model and relationships with team effectiveness criteria, Personnel Psychology, 6, 273-307.
Smith-Jentsch, K.A., Cannon-Bowers, J. A., Tannenbaum, S. I., & Salas, E. (2008). Guided team self-correction: Impacts on team mental models, processes, and effectiveness. Small Group Research 2008; 39; 303

Madeleine Geholm
madeleine.geholm@pbm.se

17 februari 2015

Hemuppgifter — viktigt men ofta svårt

Hemuppgifter, det vill säga att klienten fortsätter arbeta med sin problematik utanför terapirummet, är en central komponent i kognitiv beteendeterapi. Behandlingar som innehåller hemuppgifter ger bättre resultat. Problemet är att det som klient inte alltid är så lätt att utföra sina hemuppgifter. Du som går i behandling ska absolut inte skämmas om du har svårt att få dina hemuppgifter gjorda.

hemuppgifter i app

I artikeln Problems With Homework in Cbt: Rare Exception or Rather Frequent? från 2004 undersöker forskarna Helbig och Fehm vanliga problem och utmaningar som psykologer stöter på kopplat till just hemuppgifter. Tidigare studier har bland annat konstaterat att hela 60 procent av tillfrågade psykologer uppger att deras klienter modifierar de hemuppgifter psykologen gett dem.

Hela 53 procent av de tillfrågade psykologerna uppgav att de stötte på problem med hemuppgifter. De vanligaste problemen var:

• Klienten tvivlar på sin förmåga att utföra hemuppgiften (57 % av fallen)
• Klienten oroar sig över att uppgiften är för svår (19 %)
• Klienten vägrade göra hemuppgifter (6,3 %)

Det är ofta vanligt att psykologen glömmer att förklara varför klienten ska utföra sina hemuppgifter. Det kan kanske te sig som självklart, man går ju i behandling och ska därför göra hemuppgifter. Sanningen är dock att det är lätt att tappa fokus från det större målet som du och din psykolog vill uppnå. Därför är det alltid att rekommendera att psykologen och klienten diskuterar hur hemuppgifter hänger ihop med de mål ni satt upp för behandlingen.

Andra viktiga insatser för att öka sannolikheten för att hemuppgifter ska bli gjorda är:

● Att din psykolog säkerställer att du förstår hemuppgiften. Går du ifrån sessionen utan att riktigt förstå varför du ska fylla i det där formuläret så har din psykolog gjort fel. Glöm inte att lyfta upp detta och se till att ni i framtiden är säkra på att du är införstådd i hemuppgiftens syfte.

● Träna på hemuppgiften i sessionen. Det är inte alltid som man hinner med detta vilket är synd. Sannolikheten att en hemuppgift utförs är högre om du som patient fått träna på hur den ska utföras. Genom att träna i sessionen kan ni också adressera eventuella frågor kring hemuppgiften, så slipper du göra så på egen hand senare liksom.

● Se till att ha en back-up plan för vad du ska göra om du stöter på hinder eller problem med hemuppgiften. Även detta är något som din psykolog bör ta upp innan sessionen är slut.

Eftersom hemuppgifter är en så viktig komponent i behandling så har jag och några andra psykologer utvecklat en app som ska hjälpa patienter med just deras hemuppgifter. Appen heter Livvy och används bland annat av psykologer på PBM. Fråga gärna din psykolog om du får utföra dina hemuppgifter med appen Livvy. Du kan läsa mer om Livvy här:  


Forskningsstöd för terapiappar
För fyra år sedan började jag och tre andra att utveckla en KBT-app. Då hade vi en vision om att smartphones en dag skulle bli en naturlig del av psykologisk behandling. Vi hade alla bakgrund från psykologprogrammet och noterade att hemuppgifter – denna centrala aspekt i KBT-behandling, distribuerades på ett minst sagt opraktiskt vis. Vi ville få in denna aktivitet i klienters telefon, en rätt unik idé 2010.

Idag ser det dock annorlunda ut. Söker man på "depression” i AppStore så stöter man på mängder av appar som lovar att hjälpa dig att bli fri från din depression. Hur många av dessa kan verkligen hålla det de lovar? Skrämmande nära noll var min hypotes. Det är inte lätt att navigera sig kring vad som funkar så gissa om jag blev glad när jag fick tag i artikeln Smartphones for smarter delivery of mental health programs: a systematic review publicerad i Journal of medical internet research.

Författarna ville göra en systematisk översikt över alla appar som deltagit i forskningsstudier mellan 2008 till 2013. Totalt hittade de åtta (!) artiklar som utvärderat fem (!) appar som riktat in sig på depression, ångest, stress eller missbruk. Fyra av dessa appar testades ett med stöd från terapeuter som försöksdeltagarna hade kontakt med via mejl. Samtliga studier visade goda resultat och minskade både depression, ångest och missbruksproblem.

Så betyder detta att vi bör ge tummen upp till alla appar som utger sig för att ta sig an ovanstående problem? Självklart inte. Författarna lyfter fram att det finns indikationer på att appar kan vara ett bra komplement i en behandling, framförallt eftersom de gör behandlingen mer tillgänglig. Viktigare är dock att de poängterar att väldigt få av de appar som finns tillgängliga har genomgått någon form av klinisk testning och bedömning. Det är därför central att tillhandahålla allmänheten med information om vilka appar som faktiskt kan funka och i sådana fall för vad och under vilka omständigheter.

Vi har själva sett till att testa våra appar i forskning. Nu senast utvärderas vår app Livvy i en studie via Stockholms universitet. Några av PBM:s psykologer är med och testar appen. Som patient kan du höra med din psykolog om hen använder appen.

IMG_5270_1

Niklas Laninge
Psykologkandidat

Bild: mac d-ski photography,What the hell just happened to my iPhone apps ?

 

Apparna som testades i artikeln var Mobilyze!, DBT Coach, Mobile Stress Management, och Get Happy Program.

16 januari 2015

Scenskräck

Drabbas du av obehag vid företagspresentationer? Har du svårt att koncentrera dig på vad andra säger i sociala situationer? Kanske har du nytta av ett par råd från forskningen om talrädsla. Scenskräck, rampfeber, talrädsla, glossofobi, presentationsångest. Kärt barn har många namn.

Scenskräck

Rädslan att tala inför andra benämns inom vetenskapliga sammanhang på engelska för ”Perfomance anxiety” (PA) och är den vanligaste bland alla fobier. Faktum är att uppemot en fjärdedel av Sveriges befolkning lider av rädsla att tala inför grupp (Furmark et al., 1999). PA kan ställa till med stora problem eftersom delar av yrkeslivet bygger på att hålla presentationer och tala inför andra. Förutom att leda till fruktansvärt mycket ångest kan PA försämra förutsättningarna för personer att utföra sitt arbete och i längden sinka deras karriär. I artistyrken - som dansare, musiker och skådespelare - kan PA bli särskilt problematiskt eftersom dessa yrken bygger på att framträda inför andra. Vad säger psykologisk forskning om PA? Finns det någon behandling? Finns det några tips?

I diagnosbibeln DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 5) kategoriseras PA som en egen underkategori till social ångeststörning, som karaktäriseras av en oproportionerligt stor rädsla för att bli negativt bedömd i sociala situationer - både vid social interaktion och social prestation. Åtskilliga studier har visat att KBT-baserade behandlingar har god effekt vid social ångeststörning (Canton, Scott & Glue, 2012). En av dessa behandlingar är Clarks behandling ”Individuell kognitiv terapi” (ICT) som bygger på Clarks och Wells modell för förståelsen av social ångest. ICT har visat bättre effekt än andra behandlingsmodeller i sex randomiserade kontrollerade studier.

Enligt Clark och Wells modell har individer med social ångeststörning utvecklat negativa antaganden om sig själva och om sin sociala omvärld, vilka gör att sociala situationer upplevs som hotfulla. I sociala situationer leder dessa antaganden till ökat självfokus, ökade ångestsymtom samt ett flertal säkerhetsbeteenden, vilka skapar en ond spiral som förstärker den sociala ångesten. Användandet av säkerhetsbeteenden tillsammans med ett högt självfokus försämrar individens inlärningsförmåga och hindrar hen från att inse att dessa situationer inte är så farliga som hen tror.

Vad menas då med säkerhetsbeteenden och självfokus? Säkerhetsbeteenden är ineffektiva hanteringsstrategier som syftar till att undvika en förväntad katastrof. Syftet med säkerhetsbeteendena är att underlätta sociala situationer, men i själva verket förstärker och vidmakthåller beteendena social ångest. I samband med PA är det till exempel vanligt att man står på ett visst sätt, tänker på hur man har kroppen, håller i sina händer så att det inte ska synas att man skakar, förbereder sig extremt noggrant eller har utförliga anteckningar med sig så att man inte ska få en blackout. När situationen är avklarad och katastroferna som individen fruktade uteblir tillskrivs framgången användandet av säkerhetsbeteenden, vilket hindrar individen att inse att situationen är mindre farlig än man tror (McManus, Sacadura & Clark, 2008).

Självfokus är ett lite klurigare begrepp att beskriva och förstå. Det innebär att man i stället för att rikta uppmärksamhet utåt mot den sociala omgivningen tvärtom riktar uppmärksamheten mot sig själv, dvs inåt. Självfokus kan dels vara att se sig själv ur ett observatörsperspektiv, så som man tror att andra betraktar en. Det kan också vara att rikta uppmärksamheten mot kroppsliga sensationer eller mot vad man ska göra och säga härnäst (Clark & Wells, 1995). Vår uppmärksamhet är en begränsad resurs. Högt självfokus leder därför till en nedsatt förmåga att uppfatta sociala signaler från omgivningen – man blir sämre på att delta i en social situation. När uppmärksamheten riktas mot negativa bilder och känslor blir ångesten dessutom mer påtaglig vilket startar en negativ spiral där ångesten blir allt starkare, varpå individen fokuserar ännu mer på den, vilket får effekten att ångesten ökar ytterligare, och så vidare. Om man gör ett framträdande under högt självfokus är risken stor att man utvärderar situationen utifrån intern information, som ångest och obehag, som man uppfattade under framträdandet. Dessa känslor av obehag ger knappast en särskilt rättvis bild av hur framträdandet faktiskt gick. På grund av högt självfokus tror individer med PA att det gick dåligt för att det kändes dåligt, men hur det faktiskt gick och hur det kändes är två helt olika saker.

Det går naturligtvis inte att på egen hand ersätta en hel behandling utförd av en legitimerad psykolog med några ”smarta tips”, men det går att dra några generella lärdomar från Clark och Wells modell som kan göra att framträdanden blir mer hanterbara:

  • Inför ett framträdande fråga dig själv varför du gör de förberedelser som du gör. Ställ dig själv frågan ”Vad händer om jag inte gör det här?”. Är svaret något katastrofalt i stil med att ”om jag inte går såhär kommer det stå helt still i mitt huvud, jag kommer att få panik och bli gjord till åtlöje”? är risken stor att det rör sig om ett säkerhetsbeteende. Försök istället att ersätta dessa beteenden med andra. Pröva att minska mängden anteckningar. Om du repeterar mycket i förväg kan du testa att sysselsätta dig med andra saker som att träffa vänner eller spela något spel. Istället för att hålla ihop händerna kan du pröva att gestikulera. Istället för att hela tiden tänka på hur du har kroppen kan du röra sig runt lite mer fritt i rummet. Målet är att bli mer flexibel, det finns inte något ”rätt sätt” att hålla ett föredrag på. Det finns flera.
  • Att förändra sitt självfokus handlar om att aktivt lära sig att skifta fokus utåt mot omgivingen och bort från ens inre obehag. Då minskar risken för att ångestspiralen börjar snurra och man har bättre chans att ta in situationen och utvärdera hur ens framträdande faktiskt går. För att öva på att växla sin uppmärksamhet kan man ge sig själv olika uppgifter, som att identifiera 10 ljud, färger eller skuggor i omginvingen. Öva på att fokusera inåt på hur det känns i kroppen och uppmärksamma om det finns något obehag eller några ångestfyllda tankar. Tillåt dig själv gå upp i dessa i ca 30 sekunder. Växla därefter uppmärksamheten utåt och identifiera 10 ljud. Håll på såhär fram och tillbaka. Man kan göra det samtidigt som man lyssnar på radio eller ser på en film. Du kommer antagligen upptäcka ganska fort hur mycket som man missar av sin yttre omgivning när uppmärksamheten är riktad inåt.

Alltså: Ersätt säkerhetsbeteenden med alternativa beteenden och öva på att växla uppmärksamheten utåt. Det kanske låter lätt men det är mycket svårare än vad det låter. Ända sättet att bli bra på det är att öva. Börja med lättare situationer och öka därefter svårighetsgraden successivt. Då kan framträdanden inför andra bli mindre ångestladdade med tiden. 

Jakob Clason


Jakob Clason
Ptp-psykolog, PBM Stockholm
Bloggare PBM

Bild: Chris Smith, All the World´s Stage, Flickr Creative Commons


Referenser

Canton, J., Scott, K. M., & Glue, P. (2012). Optimal treatment of social phobia: systematic review and meta-analysis. Neuropsychiatric disease and treatment, 8, 203–15.

Clark, D. M., & Wells, A. (1995). A cognitive model of social phobia. In R. Heimberg, M. Liebowitz, D. A. Hope, & F. Scheiner (Eds.), Social phobia: Diagnosis, assessment, and treatment (sid. 69–93). New York: Guilford Press.

Furmark, T., Tillfors, M., Everz, P., Marteinsdottir, I., Gefvert, O., & Fredrikson, M. (1999). Social phobia in the general population: Prevalence and sociodemographic profile. Social psychiatry and psychiatric epidemiology, 34, 416–24.

Hedman, E., Mörtberg, E. Hesser, H., Clark, D. M., Leksander, M., Andersson, E., Ljótsson, B. (2013). Mediators in psychological treatment of social anxiety disorder: Individual cogntitive therapy compared to cognitive behavioral group therapy. Behavior Research and Therapy 51, 696 - 705.

McManus, F., Sacadura, C., & Clark, D. M. (2008). Why social anxiety persists: an experimental investigation of the role of safety behaviours as a maintaining factor. Journal of behavior therapy and experimental psychiatry, 39, 147–61.

 

9 december 2014

Gör julestrid till julefrid.

”Mamma, vakna, det är något hemskt som har hänt – de kallar det jul”. Viskar mumintrollet.
”vad menar du?” undrar muminmamman.
”jag vet inte riktigt vad som hänt– men ingenting är ordnat, något har gått förlorat och alla springer runt som tokiga. Det är tydligen något förfärligt”.

327460784_8ddd96dd1d

Känner du igen dig? Citaten kommer från Tove Janssons berättelse ”Granen”, när mumintrollet och hans familj vaknar upp i juletid av misstag. Har du inte läst den än: gör det. Den bjuder på ett träffsäkert, tankeväckande utifrånperspektiv på hur vi människor beter oss kring jul. Hur ljuva tipp tapp tipp tapp blir för många hjärteklapp. Som det kan bli för mycket av allt på julen. Hur det bland glögg, gemenskap och pepparkakor smyger in annat i julstöket: måsten, prestationer, ambitioner, krav och stress. Hur julen blir en to-do list som ska checkas av, hanteras och överlevas. 

Men det behöver inte bli så. Bland mumintrollen finns också knytt, små filurer som kan lära oss något om hur julen kan gå mer mot julefrid. Med dem och forskning i bakhuvudet kommer ett par tankar, eller snarare beteenden, värda att fundera på för att julen inte blir en ytterligare sak som bara ska göras klart.

  • Vad värderar du med julen? Vad är viktigt för dig? Mer gemenskap med familjen? Minnas de som inte längre är i livet? Vara hjälpsam? Få egentid? När du kastar ut granen i januari och lägger tillbaka barnens pynt i skåpen: vad vill du minnas då? Traditioner har en tendens att bara växa, och bli allt mer kompakta av vanor och ambitioner. Testa skala av dem och leta fram det som är viktigast, för dig. 
  • Låt dessa värderingar guida dig och sätt upp ett par mer konkreta mål inför julen. Vad kan du faktiskt göra för att skapa julefrid? Värderar du gemenskap med dina barn kanske ett mål är att stänga av telefonen, sitta ner med dem, titta dem i ögonen och dela på en pepparkaka. Sätter du upp mål och planerar inför dem är det lättare att hålla kurs i linje med det som är viktigt, istället för att falla för det som obehag eller stress kanske får dig att göra: slänga fram en burk pepparkakor på bordet och humma mot barnen medan du fortgår med middagsplanerna i huvudet eller kör en like på en instagrambild. 
  • När man pratar om mål kan det vara bra att ta sig en funderare kring hur rimliga målen är. Med julen kommer lätt för höga ambitioner och förväntningar. Visst är det underbart med traditioner, och att det ska göras på vissa förutbestämda sätt är ju lite utav poängen. Men det är lätt att bli regelstyrd. Om du står där och har hunnit med allting, perfekt, vad kostade det på vägen? Vad vann du? I vilken utsträckning är det värt det? 
  • Apropå julestrid. Julen är ett tillfälle att samlas och mötas, oavsett om man passar ihop som familj eller inte. I kombination med höga förväntningar kan det väcka konflikter med impulser att skydda sig själv, ha rätt och göra på sitt sätt. 
  • Så det där med stress. Let’s give you another quote från mumintrollen: ”bråk och trängsel!” – skriker Gafsan från sin sparkcykel. ”och granen, granen ska kläs, hur ska jag hinna, det är ju helt försträckligt!” innan hon börjar gråta av nervositet. Och visst har hon en poäng - julen är stressig. Vi behöver inte låtsas som något annat. Men den behöver inte ta makten över dig. Stressforskaren Kelly McGonigal tar upp att huruvida stressen påverkar oss negativt handlar om hur vi ramar in den och tolkar den. De som blir rädda för den, styrs av den och agerar för att den måste försvinna är mer illa ute än de som välkomnar den och ser det som att kroppen förbereder sig för en utmaning. För visst kan julen vara en utmaning.  Men om obehaget säger något om att kroppen behöver och kan kicka igång sig för att klara av det, behöver du kanske inte undvika det till varje pris eller direkt agera på det?
  • McGonigal tar upp en annan intressant sak som stress gör med oss: påslaget säger åt oss nå fram och ta hjälp av varandra. Och vad handlar julen om, om inte gemenskap? Du kan följa det skadliga stresshormonet i riktning mot andra (närhet) för att få fatt i det hormon som reglerar ner det: oxytocin. Varför inte krydda upp kanelen, chokladen och kortisolet med lite ljuvt kärlekshormon? 

 Sätt dig ner och skriv ner målen. Tänk att det ska vara så pass konkret att någon vän skulle kunna läsa det och göra samma sak. 

På kort sikt är det skönt att checka av sina to-do’s och göra allting som ”man ska ha gjort när det är jul”. På lång sikt kanske du slarvat bort det viktiga: de dina, ljusen, dofterna och närvaron. 

Fördelen med alla ”måsten” och ”borden” som dyker upp är att de blir ett eminent tillfälle att utmana dem. Här kan du leka lite med målen genom att göra tvärtom-beteenden: ställ dig i den längsta kön istället för den kortaste, eller köp en färdig sås istället för att göra den helt från grunden. Smaka på den här: det kommer kanske ändå inte bli som du tänkt dig.

Här kan du ta ett steg tillbaka och titta på vad du gör. Vad triggar dig? Vad händer i dig? Vad menar den andre? Vill ni samma sak? Kanske är julen ett perfekt tillfället att motstå mothugg och kanske bara försöka höra och återupprepa det den andre säger. Vad vill personen berätta för dig? Kom ihåg vad du får på kort sikt och vad du kan vinna på längre sikt av att göra på ett annat sätt. 

Så julen med alla hemskheter kommer komma. Det vet vi. Istället för att försöka undvika det som är obehagligt kan du titta på vad du värderar och försöka bete dig i linje med det. Istället för att låta måsten, borden och stress styra dig – se det som att den förbereder dig för julens utmaningar. Den säger också åt dig att räcka ut handen till dem omkring dig. Vid jul behöver du kanske inte bara ge och få genom att skicka paket under granen. Kanske blir den bästa gåvan, till dig och andra, att hjälpas åt, tillsammans.  Göra tipp tapp tipp tapp till en annan sorts hjärteklapp. Göra julestrid till julefrid.  

Matilda Berg

Matilda Berg

Psykologkandidat Linköpings Universitet

Bloggare PBM

Bild: Helga Kvam, Breaking traditions, Flickr Creative Commons

28 november 2014

Lycka på fullt allvar


Vi på PBM strävar efter att hjälpa alla vi möter till ett mer välmående och välfungerande liv. Därför sökte vi upp lyckopsykologen Katarina Blom som i höst tillsammans med journalist Sara Hammarkrantz kommit ut med boken "Lycka på fullt allvar". Här är ett utdrag ur deras bok om den vetenskapliga vägen till ett lyckligare liv.

Blom_Hammarkrantz_omslag ny

Egentligen tror vi inte på lyckan. För det finns inget Happyland, inget bubbelgumsrosa tillstånd av eufori, ingen evig lycka. Det liv där endast positiva och behagliga saker händer finns inte. Vi kan inte hindra livet från att drabba oss. Till och med de finaste stunderna har en svag eftersmak. När vi fäster oss vid någon riskerar vi samtidigt att bli sårade, när vi satsar allt på drömjobbet kan det eka tomt den dagen vi uppnått det vi ville. Att vara engagerad innebär att leva ett rikt och levande liv, med glädje och sorg, huller om buller. Vi kan inte få det ena utan det andra.  

Vi har dessutom en hjärna som är inställd på att se problem och hot. Och vi har skapat ett samhälle med orimligt mycket stress som bidrar till mental ohälsa. Allt fler drabbas av oro, ångest och nedstämdhet. Världshälsoorganisationen WHO säger att depression kommer att vara vårt näst största hälsoproblem redan 2020.

Men det står i vår makt att göra något åt det!

Positiv psykologi fungerar förebyggande. Det är som att gå till gymmet och träna din psykiska, istället för din fysiska, hälsa. Du kan lära dig att bättre stå emot och hantera de motgångar och sorger som du möter. 

Positiv psykologi förbereder dig för livets utmaningar och ger dig motståndskraft i svåra situationer. Den ger dig ökad förståelse för hur vi människor fungerar och den visar vad som kan få oss att må bra, vad som kan ge vårt liv mening, hur vi hamnar i flow och vad som gör oss glada. Den visar dig nya sidor av livet och lär dig se och värdesätta det som redan är bra i ditt liv.

Redigerat utdrag ur boken ”Lycka på fullt allvar – en introduktion till positiv psykologi”.

Psst! Vill du ha tips på hur du kan använda positiv psykologi i ditt eget liv? 

Expressen intervjuade Katarina om just detta, läs hennes tips här.

http://www.expressen.se/halsoliv/12-vanor-som-maxar-din-mentala-halsa/

Köp och provläs boken här:

http://www.bokus.com/bok/9789127136700/lycka-pa-fullt-allvar-en-introduktion-till-positiv-psykologi/

Läs mer om boken här:

http://lyckapåfulltallvar.se/


Porträtt Katarina och Sara

Katarina Blom och Sara Hammarkrantz

17 november 2014

Förändring del 2 – Förändring är nödvändigt

Andreas Schill fortsätter lägga ut texten kring förändring.

Förändring

Senast påstod jag att; ” Förändring är en absolut förutsättning för alla organisationer!”

Vad menar jag då med det? Ja, vill man vara väldigt filosofisk så kan man gå tillbaka till Herakleitos (500f.kr) och hans teori om att ”allt flyter” (Panta Rei –ni vet). Sanningen är ju någonstans att han har helt rätt och att vi lever i en tillvaro som inte alls är så stabil och förutsägbar som vi tror. Snarare bygger vi upp en egen kognitiv schimär av att saker och ting är beständiga och likadana som de var igår. Här är det väldigt lätt att halka in på intressanta sidospår som; ”hur är det med universum egentligen, är det ständigt expanderande? Eller är det statiskt och i ständigt förfall?” och ”Är jag samma person idag som jag var igår?” Eftersom tankar av det slaget lätt väcker kraftig existentiell ångest, så ska vi inte fördjupa oss i dem. Vi ska istället vända oss till Harvard och Clayton Christensens artikel  ”Innovation killers” (HBR; 2008). Christensen presenterar en modell för att sätta en prislapp på att inte förändras (eller egentligen på att inte investera i utveckling). Han stipulerar att en organisation som inte utvecklas i tillräckligt hög grad, kommer att tappa 1% av sin marknadsandel per år. Det hela handlar om att marknaden, d.v.s. den arena man som organisation befinner sig på ständigt rör sig framåt.  Att inte förändras innebär därför inte att stå stilla, det innebär att långsamt förfalla. Slutsatsen är alltså att världen fungerar på samma sätt som lönerevision, om din löneökning är mindre än inflationen, så är det inte en ökning.

Alla organisationer behöver följaktligen utvecklas och förändras för att inte försvinna över tid. Dessutom behöver man vara duktig på att bedöma i vilken riktning världen rör sig, missbedömer man åt vilket håll marknaden snurrar kan tappet bli betydligt större än 1%. Nokia och Facit är tyvärr goda exempel på hur stort tappet kan bli.

Visst är det en härlig tanke: alternativen är att förändras eller gå under och om vi väljer att förändras i fel riktning, då går vi också under, fast jättesnabbt.  

 

ASC 

Andreas Shill Regionchef PBM

Bild: https://www.flickr.com/photos/shontzphotography/15529308160/in/photolist-pEgLhq-5Ttn36-drupAA-6GyC6u-b12p9X-co5ihj-bT3KX4-6a9KAx-9RgPDK-3RhRZZ-dMigWT-ofsyLu-Z8z4D-uJKaf-7XdyCH-e8uDwc-fQaq38-gmaVme-9q7DJx-3vcSP7-6GySoX-5AMFqP-aEjK9h-8zzSc2-62LxN3-6BACM5-6XNQ99-4oPJUQ-aNqD2Z-c9dgcE-6ekeN2-dhXVe4-6GU2Kh-dwrr6R-gZyTMf-62gVzG-duTzDb-awXNkU-6vApXs-8yVJ1P-oHJH8F-7YfPsJ-hSMZ3d-6QNxv5-3eiuq8-6Hn9z5-68srgi-4ooehU-7VvkZn-jted3Q

28 oktober 2014

Hemuppgifter, en central del av kognitiv beteendeterapi

Om du som klient går i kognitiv beteendeterapi (KBT) så kommer du med högsta sannolikhet att arbeta med något som kallas för hemuppgifter.

2435521669_018172883c_o beskuren 465x236
Definitionen av hemuppgifter kan skilja sig lite beroende på vem man frågar. Sammanfattningsvis handlar det om aktiviteter som patienten utför mellan sessionerna som är tänkta att öka effekten som behandlingen ska ha. Genom att använda hemuppgifter så ökar man behandlingens omfattning från att vara en timme i veckan till hela 168 timmar i veckan. Tre vanliga argument till varför man som psykolog ska arbeta med hemuppgifter är:

• Effektivisera behandlingen genom att utnyttja tiden mellan sessionerna i terapeutiskt syfte
• Öka antalet aktiviteter som leder till att målen med behandlingen lättare uppfylls
• Skapa förutsättningar att angripa problem bundna till specifika situationer eller tidpunkter utanför terapirummet

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att behandlingar som använder sig av hemuppgifter ger ett bättre utfall en de som inte använder sig av hemuppgifter. Värt att notera är hemuppgifter inte alltid passar för alla typer av problem. Vanligast är det att använda sig av verktyget vid depression, ångestproblematik, uppmärksamhetssvårigheter och beroendeproblematik. I stor vetenskaplig studie kring hemuppgifter konstaterar författarna till studien att hemuppgifter används av så gott som alla terapeuter som arbetar med KBT. Författarna visar också i en så kallad meta-analys (46 studier, totalt 1072 deltagare) att 62 procent av patienter som gått i terapi som innehöll hemuppgifter blev friska, jämfört med 38 procent av de som gått i liknande behandling som inte innehöll hemuppgifter.

Att hemuppgifter är en central del av kognitiv beteendeterapi är svårt att ifrågasätta. Däremot så är det inte alltid det lättaste att få patienter att utföra hemuppgifter. Traditionellt sätt så brukar du som patient utföra hemuppgifter på olika formulär. Det kan handla om att du ska registrera hur du mår under en vecka eller att skriva ner vad du tänker och vad som händer i kroppen när du befinner dig i jobbiga situationer. Det säger sig självt att det inte alltid är supersmidigt att bära med sig denna typ av formulär. Sedan 2011 har jag och några andra psykologer därför arbetat med att ta fram en app som man istället kan använda för sina hemuppgifter. Appen heter Livvy och är tänkt att göra arbetet med hemuppgifter mer tillgängligt. Du kan läsa mer om Livvy här eller fråga din psykolog om den, ett par av PBM:s psykologer använder nämligen appen.

Här kan du också se en kort film om hur Livvy fungerar:

 

IMG_5270_1

Niklas Laninge 
Psykologkandidat

10 juni 2014

Varför är det så svårt att ändra beteenden?

Att förändra en gammal vana är inte alltid så lätt oavsett hur gärna vi skulle vilja bli av med den. PBM's psykolog Elin Frögeli skriver om både inre och yttre hinder för förändring och ger oss tips på hur vi skall komma runt dem!

iStock_000018799408XXXLarge
iStock_000018799408XXXLarge

Många har tankar, planer eller önskningar om att förändra något i sitt liv. Idéer om att livet skulle funka bättre, vara roligare, mindre jobbigt och mer givande om man levde på ett annat sätt. Ändå kör vi på i samma hjulspår, följer samma stig och läser samma kapitel en gång till… Antalet uttryck som finns för att beskriva att vi har svårt att ändra vanor speglar att det är ett utbrett fenomen. Varför är det så svårt att förändra beteenden till och med när vi inte ens gillar läget så som det är? Här är några möjliga förklaringar.

1.   Kan inte

Om vi saknar färdigheterna som vi behöver för att göra en beteendeförändring kommer det såklart att utgöra ett hinder. Behöver du lära dig något nytt för att genomföra den förändring du har i åtanke? Kan du lära dig det på egen hand eller behöver du efterfråga hjälp och stöd? Behöver du gå en kurs, läsa en bok, googla eller be en bekant om vägledning?

2.   Vill inte

Att vilja förändra sitt beteende är kanske inte en förutsättning för att det ska gå, men det är helt klart något som underlättar. När motivationen att förändra beteenden har sin grund i den egna viljan har vi som regel lättare att hantera de motgångar som vi stöter på längs vägen och fortsätta mot vårt utsatta beteendemål. Kanske behöver du fråga dig själv om du vill genomföra den här förändringen och varför det är viktigt för dig? Gör du det för din egen skull eller är det för någon annan? Hur tror du att ditt liv kommer att se ut ett år in i framtiden (eller fem eller tio) om du inte förändrar respektive förändrar det här beteendet?

3.   Tror inte att jag klarar det

Ibland har vi de kunskaper som vi behöver men besväras av tankar om att vi inte kan. Bristande tilltro till den egna förmågan gör ofta att vi tvekar. Det är lätt att uppfatta den där osäkerheten som ett bevis på att det inte kommer att gå. ”Vet jag inte att jag kan (eller än värre: är jag övertygad om att jag inte kan) är det ju inte riktigt någon idé att försöka”, eller? Vår tankeförmåga är ett fantastiskt hjälpmedel i många lägen men ibland blir vi vilseledda. Det är lätt att uppfatta tankar som sanningar. Samtidigt är det många gånger mer korrekt att se på tankar som hypoteser. Och hypoteser är till för att prövas. ”Jag klarar det” eller ”Jag klarar det inte” är två möjliga utfall av att försöka. Vad som är sant och falskt kan vi inte veta förrän vi har testat. Kan du ta ett steg mot ditt beteendemål fast du inte vet vad resultatet kommer att bli?

Ps. Om du besväras av tankar av slaget ovan kan det vara en god idé att hålla utkik efter andra hypoteser (tankar) såsom ”Det är ingen idé” eller ”Jag kan lika gärna ge upp”. Tviveltankar hänger nämligen ganska ofta samman med minskad uthållighet vid motgångar. Och att förändra beteenden kräver uthållighet.

4.   Vågar inte

Att genomföra en förändring innebär i sin natur att ta steg från det som är bekant och förutsägbart till något som är främmande, oförutsägbart och osäkert. En del människor går igång på osäkerhet och tycker att det är spännande att inte veta vad som väntar runt nästa hörn. De blir nyfikna och får energi att ta ett steg till. Andra upplever osäkerheten som en indikation på en potentiellt annalkande fara vilket triggar igång alarmsystemet med besvärande upplevelser såsom katastroftankar, rädsla, ångest och vaksamhet. Båda reaktionerna är fullt naturliga. Den senare kan dock bli problematisk om obehaget leder till att vi ifrågasätter huruvida det här med förändring verkligen är en bra idé och stannar upp eller backar. Kanske är det trots allt bäst att göra som jag alltid har gjort..?

Om vi vill genomföra en förändring behöver vi göra plats för upplevelserna som kommer med osäkerheten om vad som väntar när vi kliver ut på främmande mark. Kanske kan du, om du upplever det där obehaget, stanna upp och påminna dig själv om varför det är viktigt för dig att genomföra den här förändringen? Kan du lära dig något av personerna som du har omkring dig? Kanske är din kollega, partner, syster eller kompis en sån som blir nyfiken när du blir rädd och ser spänning och möjligheter där du ser fara. Skulle du, nästa gång du står face-to-face med det osäkra, kunna testa att bredda ditt perspektiv och undersöka om det finns något i situationen som du tycker är spännande? Något som du blir nyfiken på? Något som engagerar och lockar dig att ta ett steg till för att få veta lite mer? Ett par djupa andetag kan underlätta för dig att vara närvarande och agera målriktat utifrån vad du har omkring dig snarare än utifrån obehaget som du upplever (utan att för den sakens skull försöka låtsas om att det inte finns, det är som sagt en naturlig ingrediens i kakan).

5.   Yttre hinder

Punkt 1-4 tar upp saker som man kan kalla för ”inre” hinder. Även yttre faktorer kan utgöra hinder och då kan följande steg bidra till problemlösning:

1.   Definiera problemet. Vad är det som hindrar dig? (t ex tidsbrist, andra planer/åtaganden) När blir det problematiskt? (alltid, i vissa situationer/vissa gånger – vad utmärker dessa gånger?) Hur agerar du då?

2.   Gör en lista med möjliga lösningar på problemet. Försök att inte värdera idéerna i detta skede (det kommer sen), alla idéer är välkomna!

3.   Värdera dina idéer utifrån dess potential att lösa problemet.

4.   Välj den idé som du tycker verkar mest lovande.

5.   Testa! 

6.   Utvärdera. Är problemet fortfarande ett hinder för att genomföra din beteendeförändring? Om nej; ku! Om ja; gå tillbaka till punkt 4 och testa nästa idé på listan!

Elin Frögeli

Elin Frögeli

Leg. Psykolog PBM

 

23 mars 2014

Vägen till ett lustfyllt och motiverande arbete

Vad är det som skapar arbetslust hos dig? Leg. Psykolog Johan Thorell visar hur du med några frågor hämtade från KBT kan utmana dig själv och höja din egen arbetslust.

road

Det är lätt att se farorna med sviktande motivation eller arbetslust i ett arbetslag. Dålig stämning, dalande resultat, som lätt kan bli en ond cirkel som är svår att bryta. Så vad kan vi själva göra för att maximera arbetslusten över tid och få ut så mycket som möjligt av tiden på jobbet?

För att förstå arbetslust behöver vi förhålla oss till begreppet motivation. Motivation handlar i grunden om de olika processer som gör att vi initierar, upprätthåller och styr vårt beteende i en viss riktning. Eftersom motivation i arbetslivet hänger ihop med produktivitet har detta område studerats i över 100 år och resulterat i en uppsjö olika förklaringsmodeller och motivationsteorier som bidrar med förståelse kring vad som motiverar de flesta för det mesta. Teorierna handlar då exempelvis om själva arbetsuppgifternas utformning, om krav/kontroll, om ledarskap, om vikten av social samvaro, om allmän arbetsmiljö och så vidare. Men, även om dessa faktorer är intressanta för att förstå motivation och arbetslust ur ett bredare perspektiv, ligger mycket av detta utom räckhåll för en enskild person som vill påverka sin egen situation och arbetslust. Så vad kan du själv påverka?

En hjälpsam utgångspunkt är om vi börjar med att fastställa att motivation inte är något som finns inom oss, utan istället något som är omväxlande och dynamiskt och handlar om mitt eget tillstånd i förhållande till vad jag kan uppnå i en given miljö. Vad detta innebär är att jag kommer känna mig motiverad att gå in i en situation beroende på vad jag tror att jag kommer kunna uppnå där, vilket i sin tur i mångt och mycket påverkas av hur tidigare erfarenheter av liknande situationer ser ut. Det finns alltså inte någon universell formel för arbetslust/motivation som direkt går att applicera på varje enskild individ, men med rätt ställda frågor kan du komma fram till vad just du behöver göra för att påverka ditt engagemang och motivation i rätt riktning. 

Steg 1: Kartläggning och problemlösning

Börja med att bli nyfiken på hur din känsla av arbetslust varierar över dagen. När ökar känslan i intensitet, när minskar den? Känns den olika intensiv under olika tidpunkter på dagen? 

Genom att kartlägga din aktuella situation med hjälp av de här frågorna har du tagit första steget mot att förstå och i längden kunna påverka din egen arbetslust. Utifrån denna kartläggning kan du sedan gå vidare med praktisk problemlösning, med fokus på att undersöka om det går att öka sannolikheten för att situationer uppstår där du brukar uppleva en ökad arbetslust. 

Steg 2: Tydliggör mål och värderingar

Om du inte kan förändra situationen du befinner dig i kan du istället försöka kartlägga dina långsiktiga mål och värderingar. Vad är det som är viktigt för dig på jobbet? Hur vill du vara som kollega, som chef, som arbetskamrat? Tänk dig att du just jobbat klart den sista arbetsdagen innan pensionen och några utvalda personer på din arbetsplats ska hålla var sitt tal om dig och din tid som yrkesverksam. Vad skulle du vilja att de uppmärksammade? Din punktlighet, att du ständigt strävade efter att utvecklas och lära nytt, att du tog dig tid att hjälpa andra, att du alltid bidragit till stämningen i fikarummet? Poängen är att vi i troligtvis känner mer engagemang och lust i en given situation om vi får uttryck för en övergripande värdering eller rör oss mot ett långsiktigt mål. Arbetslust handlar alltså i viss mån om hur jag väljer att se på och rama in det jag gör, att jag hela försöker hitta uttryck för vad som är viktigt för mig. 

Steg 3: Sätt upp konkreta beteendemål och experimentera med belöningar

Efter att ha klargjort dina värderingar är utmaningen att låta dessa ta så många konkreta uttryck som möjligt, att så att säga koka ner värderingen till konkreta steg och beteenden som du kan utföra. Inget steg eller beteende är för litet, så länge det går att koppla till din värdering. Förhoppningsvis kan detta göra att du upplever situationen som mer värdefull eller engagerande, vilket gör att det nästa gång känns ännu bättre, och så vidare.  

Om en situation eller uppgift varken känns lustfylld att angripa eller går att knyta an till någon övergripande värdering kan du istället skapa eller tydliggöra en belöning för att på så vis ändå väcka lusten att ta dig an uppgiften. Ett exempel här kan vara att spara den roligaste uppgiften till sist, att unna sig en lunch på stan efteråt, eller skapa ett belöningssystem där du efter att ha betat av X antal punkter på att-göra-listan får gå iväg och ta en fikapaus. 

Alla trick är tillåtna, om vi väljer att betrakta arbetslust och motivation som något som uppstår mellan oss själva och miljön är det bara kreativiteten som sätter gränserna.  

Johan bild

Johan Thorell

Leg. Psykolog, PBM

Fotnot 1: Märker du att arbetslusten hämmas på grund av rädsla att misslyckas eller andra störande tankar? Läs Elins tidigare blogginlägg om att bryta  tankarnas inflytande över våra beteenden.  

Fotnot 2: Dessutom har det visats sig att man tenderar att må bättre på jobbet om man mår bra på fritiden. Så att skapa en meningsfull och varierad fritid (träning, sömn, socialt umgänge, att göra saker du mår bra av) kan vara minst lika viktigt!

Bild Jesse! S?, Death Valley Road, Flickr Creative Commons

 

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv