Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Kategori: Smärta

15 april 2019

Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla

Varför väljer någon att göra sig själv illa och hur ska jag som närstående eller vårdpersonal reagera på beteendet? Om detta och mycket mer kan man läsa om i en ny handbok med titeln ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”, som sammanfattar kunskapsläget om själskadebeteende.

Det kan vara otroligt tålamodsprövande att behandla patienter med självskadebeteende. Läkandet kan ta tid, men det går. Många blir friska. Det skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande där man intervjuat Jonas Bjärehed, psykolog, lektor i psykologi och en av författarna bakom den nya handboken ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”. 

Enligt Jonas Bjärehed, som skrev en avhandling om självskadebeteende år 2005, är självskadebeteende ett sätt att reglera svåruthärdliga känslor. Det kan handla om ångest, nedstämdhet, tomhetskänslor, skam eller självhat. Och de som behöver professionell hjälp visar ofta förhöjd sårbarhet i kombination med bristande social och kommunikativ förmåga. Att skära sig blir ett sätt att kommunicera med omgivningen – som äntligen tycks lyssna.

Som närstående och vårdpersonal kan man bli villrådig över hur man ska reagera. Den drabbade behöver någon som signalerar trygghet och lugn, men enligt Bjärehed är det lättare sagt än gjort. Detta eftersom självskadebeteende triggar starka känslor hos omgivningen. 

En vanlig ”felreaktion” är att bli överengagerad – det vill säga att betrakta den drabbade som alltför ömtålig för att klara sig själv – vilket i realiteten förminskar personen och gör denne ännu mer ömtålig. Andra vanliga felreaktioner är beröringsskräck – det vill säga att man backar – och en tredje variant är att bli dömande och kritisk.

Enligt Jonas Bjärhed finns problemen på alla vårdcentraler och psykiatriska mottagningar i landet, men kunskapen är ännu begränsad till vissa specialistfunktioner och koncentrerad till de större orterna. Förhoppningen är nu att den nya boken ska underlätta för alla som möter personer med självskadebeteende.

Läs mer på: https://www.lu.se/article/inte-enkelt-att-bemota-personer-med-sjalvskadebeteende

6 mars 2019

Internetbaserad terapi av långvarig smärta

Vi lär oss blixtsnabbt att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig. Det menar Rikard Wicksell, docent i psykologi och forskare vid Karolinska institutet, som utvecklat och utvärderat internetbaserad ACT (Acceptance and Commitment Therapy) av patienter med långvarig och svårbehandlad smärta.

Kronisk smärta är en vanlig orsak till sjukfrånvaro och kan även leda till försämrad livskvalitet och depression. Cirka 20 procent av befolkningen beräknas lida av kronisk smärta och enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) beräknas de årliga samhällskostnaderna för långvarig smärta uppgå till cirka 90 miljarder per år. För att ta ett helhetsgrepp om området initierade AFA Försäkring, i augusti 2015, ett treårigt FOU-program med syfte att hitta vägar till stöd för dem som lider av kronisk smärta. I programmet har 13 forskningsprojekt delat på 50 miljoner kronor, däribland Rikard Wicksells projekt ”Internetbaserad behandling av patienter med långvarig svårbehandlad smärta”. 

ACT är en vidareutveckling av KBT och har ett starkt vetenskapligt stöd för behandling av långvarig smärta. ACT handlar enligt Rikard Wicksell om att hjälpa smärtpatienter att hitta tillbaka till ett aktivt och meningsfullt liv i vardag och i arbete. Wicksell säger till tidningen Vårdfokus att många patienter som lever med kronisk smärta ofta väljer bort meningsfulla aktiviteter, men när man frågar dem hur ont de har så har de trots allt lika ont. Han menar att vi blixtsnabbt lär oss att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig.

Med ACT tränar personer på att göra förändringar i vardagen som motsvarar deras livsvärden. Det kan t ex handla om att skjutsa barnen till en aktivitet och bestämma sig för att sitta kvar och titta trots att det gör ont i ryggen. Därefter utökas aktiviteterna och för många blir det allt eftersom naturligt att börja arbeta igen eftersom det är i linje med deras livsvärden om t ex meningsfullhet och försörjning.  

De studier som forskargruppen genomfört visar att ACT höjer funktion och livskvalitet. Men möjligheterna att få tillgång till ACT är begränsade i landet, varför Wicksells forskargrupp utvecklat metoden digitalt för att öka tillgängligheten. Dels för dator, dels som en app i mobiltelefonen. De studier som är genomförda visar på samma positiva resultat för båda användningssätten: Deltagarna blev mer beteendemässigt flexibla att agera mot sina egna mål och funktionsnivån höjdes. Uppföljande studier visade att dessa positiva effekter kvarstod även efter ett år.

En region som tagit fasta på de positiva resultaten är region Kalmar, som i år – i samarbete med Karolinska Institutet - inför ACT i digital form vid samtliga 36 vårdcentraler för patienter med långvarig smärta.

Läs mer här:https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/februari/vill-hjalpa-patienter-med-smarta-att-borja-leva-sina-liv/

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv