Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Kategori: Sömn

20 april 2020

Så kan du skapa förutsättningar för god sömn

God sömn är viktig för vår hälsa. Att någon gång under livet drabbas av problem med sömnen är vanligt. Det går dock att skapa förutsättningar för att få bättre sömn. Här ger våra leg. psykologer och organisationskonsulter Emilia Hellberg och Ulrika Backlund sina bästa tips på vad du kan göra för att öka möjligheten till bättre sömn.

Det går att skapa förutsättningar för bättre sömn.

Att sova kan liknas vid att ladda din mobil och samtidigt sätta den på flygplansläge: du både fyller på och sparar energi genom sömnen. Därför är en god sömn viktig för vår hälsa.

Det finns en ganska utbredd myt om att alla behöver åtta timmars sömn, men faktum är att det inte går att ge en exakt siffra på hur många timmar vi behöver sova. Spannet för vuxna ligger normalt på mellan fyra och tio timmar per natt. Det viktigaste är inte hur många timmar du sover utan den bästa måttstocken på hur sömnen fungerar är snarare hur pass utvilad du känner dig under dagen.

Tillfälliga sömnsvårigheter drabbar i stort sett alla och innebär sällan långsiktiga problem. Blir sömnproblemen mer långvariga kan det dock ge upphov till en rad negativa konsekvenser för kropp och psyke och kan då kräva att du förändrar något i din situation för att kunna sova gott igen.

Sömnsvårigheter beror sällan på en enskild orsak och alla som någon gång har kämpat med sin sömn vet hur det är svårt att direkt påverka sömnen. Du kan inte beställa god och återhämtande sömn. Det du kan påverka är en del av de faktorer som i sig påverkar sömnen. Två tumregler kan hjälpa dig när det gäller att öka förutsättningarna för god sömn:

1. Hjälp hjärnan att förstå när det är dags att sova och förstärk hjärnans koppling mellan säng och sömn. 

  • Försök att gå och lägga dig och gå upp vid ungefär samma tid varje dag.
  • Tillämpa en återkommande rutin för hur du varvar ner inför sänggående (gör samma sak vid samma tid, varje kväll).
  • Använd sängen till sömn och bara sömn (med undantag för sex). Gå upp en stund och ägna dig åt något annat (förslagsvis din nedvarvningsrutin) om du har svårt att somna och vänta tills du blivit sömnigare (ögonlocken åker igen) innan du återvänder till sängen.
  • Låt bli att sova någon annanstans i hemmet än i din egen säng. 

2. Skapa en gynnsam yttre och inre sovmiljö 

  • De flesta hjärnor sover som bäst i ett mörkt, lagom tyst och svalt rum.
  • Rensa ditt sovrum på störande moment. Kanske kan du skaffa en gammal väckarklocka och lämna telefonen (och därmed instagram och jobbmejl) utanför sovrummet?
  • Undvik att stirra in i ljus- (och uppiggande) källor (tv, mobil, ipad, laptop) alltför nära inpå sänggåendet. De har en tendens att väcka oss!
  • Försök att komma ut runt lunch när solen står som högst för att hjälpa kroppen att ställa din sovklocka. Eller välj bordet närmast fönstret vid lunch.
  • Försök att bli lite småsvettig varje dag. För sömnens skull är det bra att vara fysiskt aktiv under dagen – men inte för nära inpå läggdags.
  • Du kanske också behöver reflektera kring om din stressnivå inverkar på sömn och i den mån det går försöka föra in mer återhämtning under dagtid.
  • Hur ser din konsumtion av koffein, alkohol, nikotin och socker ut? Finns behov av att dra ner eller låta bli för nära inpå sömnen?  

Lycka till och sov gott!

30 oktober 2019

Medveten närvaro ökar välmående och effektivitet

I en värld som snurrar allt snabbare är det många som upplever att de har svårt att hinna med. Men att försöka göra flera saker samtidigt ökar bara stressen, vilket kan leda till nedstämdhet och försämrad prestations- och koncentrationsförmåga. Enligt Kristin Tollstedt, leg psykolog i PBM, ska vi istället försöka vara medvetet närvarande i stunden – något som gör att vi både kan varva ner och bli mer effektiva.

Regelbundet praktiserande av mindfulness, eller medveten närvaro som det heter på svenska, har visat sig ge ökad förmåga att fokusera, bättre prestationsförmåga och livskvalitet samt högre tillfredsställelse i arbetet. Men många som hör ordet mindfulness tänker reflexmässigt på mediterande tibetanska munkar eller Yoga. Det är inte helt fel, men inte heller helt rätt. 

Kristin Tollstedt, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM Executive i Stockholm, har disputerat på Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi. Enligt henne är mindfulness visserligen tätt sammankopplat med - och har sin grund i - buddhistisk meditation. Men i vårt västerländska samhälle utövar vi filosofin mer som en form av hjärnträning och man behöver vare sig vara andligt eller spirituellt engagerad för att ha nytta av teori, tankesätt eller övningar.

- Vi vet idag att vår tendens att grubbla över gårdagen och oroa oss för framtiden har negativa effekter på livskvaliteten. Exempelvis när vi befinner oss i en period av känslomässig belastning, privat eller i yrkeslivet, säger Kristin. Det är då mindfulness kan komma in – det vill säga som ett sätt att hjälpa och styra sin hjärna att fokusera på vad som händer här och nu istället för att låta den kidnappas av dåtid och framtid. 

PBM har under många år erbjudit utbildningar i mindfulness för exempelvis oro, stress, ångest och nedstämdhet till privatpersoner, men även till företag och organisationer. Då i form av skräddarsydda kurser och workshops i syfte att exempelvis minska stress och öka medarbetarnas välmående på arbetsplatsen. 

- De här utbildningarna har alltid varit populära, men den senaste tiden kan vi se ett ordentligt ökat intresse båda bland privatpersoner och företag/organisationer. Orsaken till det ökade intresset torde kunna härledas till att stressen i samhället intensifierats ytterligare. Människor söker med ljus och lykta efter konkreta verktyg för att kunna förhålla sig till vardagens alla intryck. Man försöker helt enkelt hitta ett sätt att kunna ta hand om sig själv, både psykiskt och fysiskt. 

Samtidigt finns det ju signaler om att vi fokuserar alldeles för mycket på oss själva - på vår hälsa och välmående – är inte det ett observandum?

- Absolut. Onödigt stor fokusering och oro över sitt välbefinnande kan även det bli en form av prestation eller perfektionism och därmed öka stress, snarare än att minska! Men då skulle jag vilja säga att även i dessa fall är mindfulness, rätt använt, ett bra sätt att hitta balans. Att lära sig att stanna upp, observera vad som händer just nu och utifrån detta ta kloka beslut, vilket kan vara att göra förändringar eller att acceptera hur verkligheten är. Det vill säga att leva mindre i tankebruset – i läge autopilot - och mer i medveten närvaro i stunden, precis så som den är. 


Fotnot: Kristin Tollstedt är legitimerad psykolog och organisationskonsult. Hon har en doktorsexamen i klinisk psykologi från University College London där hon disputerat på Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi. I sitt dagliga arbete som kliniker och organisationskonsult inom PBM stöttar Kristin individer och grupper att utveckla och etablera gynnsamma beteenden, hantera svårigheter effektivt samt att formulera och arbeta mot meningsfulla mål.

Läs mer här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

23 september 2019

Trötthet – ett underskattat problem på jobbet

Trötthet är det vanligaste besväret när det gäller arbetsrelaterade åkommor och något som borde tas på större allvar. Enligt professor Göran Kecklund kan vår hjärna dock inte skilja på om det är i arbetslivet eller i privatlivet som det är stressigt, det vill säga som gör oss trötta, varför det är viktigt att varva ner på fritiden och prioritera återhämtning framför sociala aktiviteter.

Göran Kecklund är professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hans forskning handlar om hur arbetstider och stress påverkar vår sömn, återhämtning, hälsa och säkerhet. Enligt honom tas inte trötthet på samma allvar som psykiska åkommor, som t ex ångest och nedstämdhet. Detta trots att trötthet sänker livskvaliteten. Det behövs därför mer forskning kring trötthetens konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället i stort. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Kecklunds senaste studie visar att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en bidragande faktor till bristande återhämtning. Samtidigt kan inte vår hjärna skilja på om vi är stressade av jobbet eller privatlivet. Här kan man se att de allra flesta av oss tänker kortsiktigt och låter de sociala aktiviteterna få högre prioritet än vila. Detta istället för att prioritera det som stänger av stress och ger återhämtning, t ex att träna. 

Medan Kecklunds senaste studie visar på att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en viktig och bidragande faktor till bristande återhämtning, visar en annan studie som utförts av Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Karolinska Institutet, att vi blir piggare med åren. Detta trots att ju äldre man blir desto kortare och ytligare sover man. Vad detta beror på är ännu oklart, men en teori är att sextio-plussarna – till skillnad från många unga – vet att det inte är hållbart att slarva med sömnen, att det helt enkelt får negativa konsekvenser.

Läs mer: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/ta-trottheten-pa-allvar/

4 september 2019

Förbered dig för ett balanserat arbetsliv i höst

Forskning pågår om hur olika former av grön rehabilitering/skogsterapi påverkar såväl fysiologisk som psykologisk återhämtning vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Terapin har inte visat sig kunna ersätta KBT gällande stresshantering, men kanske kan den bli ett bra komplement och framförallt en källa för återhämtning. Det skriver Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult i PBM, som är en av dem som under hösten kommer att erbjuda företag och organisationer kunskap om hur man kan uppnå ett balanserat arbetsliv.

Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult hos PBM.

Allt fler upplever stress i vardagen. Kraven från omgivningen har ökat, men likaså de krav som vi ställer på oss själva. På sikt kan detta leda till ett minskat välbefinnande hos individen och nedsatt produktivitet. Därför är det så viktigt att arbetsgivare har kunskap om hur de kan agera i god tid – det vill säga så att medarbetarna kan hitta en bra balans mellan arbete och fritid. 

Förhoppningsvis har den gångna sommaren erbjudit möjlighet till semester och återhämtning. Men när nu hösten och livspusslet rullar igång på allvar igen är det ofta en utmaning att upprätthålla en balans. För många är naturen en viktig källa till återhämtning, men tyvärr bortprioriteras den ofta under den mörkare delen av året.

Under sommaren har bland annat SVT Nyheter rapporterat om att ett flertal landsting/regioner börjat erbjuda remisser till så kallad grön rehabilitering (SVT, 2019). Modellen baseras på forskning från Lantbruksuniversitetet i Alnarp i Skåne, som var först i Sverige med trädgårdsterapi. Sedan några år tillbaka bedrivs även forskning om så kallade skogsbad i Sverige. Detta baseras på en metod från Japan som kallas för shinrin-yoku, vilket ordagrant betyder just skogsbad. 

Tanken är att skogen ska stå för ett lugn och en kravlöshet som är svårt att hitta i andra miljöer. Forskare försöker ta reda på vad som händer när människor slappnar av i skogen - dels genom att mäta blodtryck, puls och hjärtfrekvens, dels genom att studera hur immunförsvaret påverkas samt genom att mäta halterna av stresshormoner. 

”Det som är mest känt är att immunförsvaret får en boost när vi vistas ute i skogen. Andra saker man ser är lägre blodtryck, stressreduktion, minskad ångest, bättre kognitiv förmåga och mer kreativitet. Vi behöver naturen. Och vi behöver den på ett lite annat sätt än när vi bara tar snabba promenader och pratar, grubblar eller lyssnar på musik under tiden.”Det säger psykologen Petra Ellora Cau till tidningen modernpsykologi (2018) där hon intervjuades om sitt pilotprojekt på Vårdcentralen i Järna. 

Ett annat exempel är Ann Dolling, forskare inom skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå, som med hjälp av stressforskare såsom Elisabeth Sonntag-Öström vid Umeå universitet, undersökt hur människor med utmattningssyndrom påverkas av att vistas i skogsmiljö. I en studie fann man att pulsen gick ner och att blodtrycket sjönk i skogen, men inte i staden. En teori är att det handlar om mängden intryck och stimuli: ”Vi behöver hitta tillbaka till vår ursprungliga miljö emellanåt för att låta hjärnan vila”, säger Ann Dolling. 

För att kunna hantera de utmaningar vi som individer ställs inför måste vi definiera vad som orsakar stress, fundera över våra egna beteende och lära oss hur vi kan finna återhämtning i vardagen. Forskningen har ännu inte visat att skogsterapi har effekt vid rehabilitering av utmattningssyndrom, men däremot att det egna upplevda välbefinnandet ökar under besöken. 

Inom PBM försöker vi luta oss mot den forskning som finns gällande beteendepsykologi när vi utformar våra rehabiliteringar – det vill säga hur man lever ett mer hållbart privatliv och arbetsliv. I det direkta arbetet med klienten jobbar vi med dennes behov, vilket kan innefatta strategier för bättre sömn, gränssättning eller exempelvis beteendeaktivering.Men för att verkligen lyckas främja fortsatt återhämtning, möjliggöra de anpassningar och förändringar som behövs för att skapa ett hållbart arbetsliv är det av största vikt att vi som psykologer/organisationskonsulter även har ett nära samarbeta med arbetsgivaren. 

Även om Skogsterapi inte visat sig kunna ersätta psykologisk behandling såsom KBT vid stresshantering kanske det i framtiden kommer att visa sig att olika former av naturterapier är ett bra komplement vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Men framför allt är dessa terapier säkerligen en bra färskvara för återhämtning, speciellt eftersom de kan ersätta fysisk passivitet och bidra till att öva på att vara här och nu. 

Fotnot: Tre fördelar med skogen som gör den till en viktig plats för återhämtning är:

1. Skogar, grönområden och parker främjar ökad rörelse och fysisk aktivitet.

2. Redan efter fem minuters skogspromenad sjunker puls och blodtryck.

3. Även immunförsvaret stärks av att vara i skogen. Stressnivåerna sjunker. Forskare tror att de positiva hälsoeffekterna beror på att människan lättare slappnar av i naturen. 

Källa: Naturvårdsverket


Läs mer här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/allt-fler-far-gron-rehab-pa-remiss

https://modernpsykologi.se/2018/08/15/skogsbada/

https://www.umu.se/personal/elisabet-sonntag-ostrom/?expandaccordion=p

1 april 2019

Dags att anpassa arbetsveckan efter individers dygnsrytm

Forskarna bakom en ny studie från University of Birmingham anser att det är dags att skrota 40-timmarsveckans upplägg och istället anpassa schemat efter individers dygnsrytm. Enligt Svenska Dagbladet visar studien att det finns fysiologiska skillnader i hjärnan som tyder på att kvällsmänniskor missgynnas av samhällsklockan.

Forskare från University of Birmingham har med hjälp av bland annat magnetkamera-undersökningar granskat hur människans dygnsrytm är kopplad till hjärnans funktioner. I studien har man tittat på skillnader mellan personer som kategoriseras som morgon- eller kvällsmänniskor och funnit att morgonmänniskor har en högre ”resting brain connectivity” – ett tätare kopplingsmönster i hjärnan under vilotillstånd - än kvällsmänniskor. Detta visade sig vara kopplat till bättre uppmärksamhet och mindre trötthet under dagen, vilket antyder att morgonmänniskor har bättre förutsättningar att hantera ett 9-17-schema.

Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala universitet, säger till Svenska Dagbladet att resultatet av studien inte är överraskande, men att man måste vara försiktig när man tolkar resultatet. Detta eftersom det låter som att kvällsmänniskor inte har förmågan att göra bra ifrån sig under dagen, vilket inte är sant. Alla människor har tider på dygnet när vi är extra pigga och andra tider när vi är tröttare. För morgonpigga infaller dessa timmar tidigt på morgonen och de får istället en dipp sex timmar senare, alltså runt lunch. För kvällsmänniskor är denna rytm fördröjd.

Enligt Benedict innebär detta att kvällsmänniskor kan få problem. I ett samhälle som är skapat för morgonmänniskor är det många timmar av arbetsdagen som inte gynnar dem – kopplingsmönstren i deras hjärnor är helt enkelt inte redo under morgonens tidigaste timmar. Men när vi fungerar som bäst, tidigt eller sent, beror enligt denna och tidigare studier delvis på våra gener men även på var i livet vi befinner oss. Barn är till exempel ofta morgonmänniskor och merparten av tonåringar är kvällsmänniskor – oavsett gener.

- Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar. Forskning har visat att om du lägger en tenta på eftermiddagen istället för, som vanligtvis, under morgonen presterar de som är nattugglor bättre än de gör annars, säger Christian Benedict till SvD. 

Benedict håller absolut med Birminghamforskarna om att det är dags att tänka om när det gäller hur arbetsveckan ska läggas upp. Det vill säga att vi för att effektivisera och optimera en persons möjligheter att utnyttja sin intellektuella och fysiska kapacitet i högre grad måste anpassa arbetstider till den individuella dygnsrytmen.

Läs hela artikeln:https://www.svd.se/studie-samhallsklockan-missgynnar-nattugglor

13 mars 2019

Professorns tips om nedstämdhet under våren

Våren börjar så smått anlända till vårt avlånga land och många drar en lättnadens suck att mörker och rusk snart är över. Men inte alla. Enligt professor Torbjörn Åkerstedt beräknas upp emot var tionde person lida av säsongsbetingad nedstämdhet under våren.

Årstidsbunden depression är ett problem som drabbar många under den mörkaste tiden på året, men den kan även slå till på våren. Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska Institutet, säger till tidningen Modern Psykologi att det troligen handlar om samma sak – att dagslängden förändras så snabbt, såväl under mars som oktober. 

Symtomen på säsongsbetingad depression är desamma som vid annan depression, det vill säga olika grader av likgiltighet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar.

Enligt Åkerstedt finns det ganska begränsat med forskning om säsongsbetingad depression, men förmodligen spelar signalsubstansen serotonin en roll – precis som den gör vid annan depression. Även ärftlig sårbarhet, stress och kopplingen mellan mörker och ljus är komponenter som spelar in vid årstidsbunden depression. Och typiskt för denna form av depression är att tröttheten inte försvinner, oavsett hur mycket man än sover.

Åkerstedt uppskattar att cirka var tionde person lider av säsongsbetingad trötthet under våren och att man – precis som vid annan depression – ska söka hjälp om tröttheten gör att man inte kan hantera sitt liv. Enligt professorn finns det dock några handfasta tips som man själv kan hålla sig till för att försöka ta sig ur den onda ”trötthetscirkeln”.

Dessa tips är att:

- Hjälpa kroppen med dygnsrytmen och därför se till att från februari månad få så mycket ljus som möjligt på morgonen.

- Äta ordentligt och röra på sig. 

- Vara social och engagera sig i sociala aktiviteter trots att man egentligen kanske vill dra sig undan.

- Sova regelbundet. Det vill säga att gå och lägga sig och kliva upp vid ungefär samma tid varje dag. 

Läs hela artikeln här: https://modernpsykologi.se/2019/02/28/sa-hanterar-du-nedstamdhet-pa-varen/

11 februari 2019

Anpassad internet-KBT hjälper fler med sömnbesvär

Forskare vid Karolinska institutet har utvärderat en ny internetbaserad vårdmodell, så kallad adaptiv behandlingsstrategi, för patienter med sömnsvårigheter. Utvärderingen visar att personligt anpassad kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet gör att fler blir hjälpta.

En stor mängd studier som genomförts under de senaste 20 åren har påvisat att effekten av KBT över internet är jämförbar med traditionell behandling (ansikte mot ansikte). Detta gäller för en rad problem, såsom depression, paniksyndrom och sömnsvårigheter. Men alla blir inte hjälpta. Ännu så länge har forskningen inte lyckats komma fram till hur man ska kunna avgöra – innan behandlingen startar - vem som har nytta av behandlingen och vem som inte har det. 

I den nyligen utvärderade vårdmodellen som kallas ”adaptiv behandlingsstrategi” har KI-forskarna studerat 251 patienter som behandlades med internet-KBT för sömnsvårigheter – med syfte att försöka avgöra vilka som skulle ha nytta av behandlingen eller ej. 

Efter fyra veckors internet-KBT genomfördes en strukturerad bedömning av den individuella risken för misslyckad behandling. Bedömningen skedde med hjälp av frågeformulär och ett algoritmbaserat verktyg och på basis av detta delades sedan patienterna in i två grupper: En grupp med låg risk som såg ut att få god effekt av behandlingen och en högriskgrupp som såg ut att få otillräcklig effekt. Den senare gruppens deltagare lottades sedan till att antingen fortsätta behandlingen som vanligt eller att få extra stöd och anpassad behandling. 

Resultatet visar att de inom högriskgruppen som fortsatte behandlingen som vanligt fick betydligt sämre effekt av sin KBT. De som däremot fick en anpassad behandling uppvisade likvärdiga behandlingsresultat som gruppen som bestod av lågriskpatienter. Detta resultat innebär enligt forskarna att man kommit ett första steg på vägen till att lyckas anpassa internet-KBT - och i förlängningen även traditionell psykologisk behandling. 

Genom att använda sig av ett strukturerat system för att fånga upp patienter som inte verkar få nytta av behandlingen kan man motverka att de genomgår långa behandlingar utan önskad effekt. Något som, enligt psykolog Viktor Kaldo, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap och ansvarig för studien, i förlängningen kan leda till färre misslyckade behandlingsförsök och kortare tid från insjuknande till dess effektiv behandling kan sättas in.

Läs mer här: https://ki.se/nyheter/ny-strategi-gav-battre-resultat-av-internet-kbt?_ga=2.171840357.495023598.1549375334-1357759422.1538404671

30 januari 2019

Våra hjärnor har blivit hackade

Digitala medier tar mer och mer av vår tid. Idag lägger vuxna i snitt tre timmar per dag på sina mobiltelefoner och ungdomar fyra. Enligt psykiatriker Anders Hansen har den digitala världen hackat sig in i djupt liggande mänskliga mekanismer som stör vår koncentrationsförmåga, vår sömn och driver stress.

Enligt Svenska Dagbladet var det under en psykiatrikonferens i New York för ett år sedan som Anders Hansen insåg att vi just nu genomgår den snabbaste beteendeomläggningen i mänsklighetens historia. Insikten om att vi är utvecklade för något annat än den värld vi lever i fick honom att vilja undersöka hur den digitala världen påverkar oss på ett djupare plan.

- För tio år sedan fanns det knappt några Smartphones. Idag lägger människor i snitt tre - fyra timmar per dag på sina telefoner. Vi behöver förstå att vi befinner oss i en ganska konstig värld utifrån vad vi är utvecklade för. Inga andra djur är så bra på att anpassa sig som vi människor, men vi är inte hur anpassningsbara som helst, säger Anders Hansen till Svenska Dagbladet. 

Enligt Hansen vet forskarna ännu inte med säkerhet hur mobiltelefonerna påverkar oss, men att de stör vår koncentration och sömn samt driver stress vet man. Mycket pekar på att det senaste decenniets ökning av antalet människor som söker hjälp för sömnsvårigheter, stress och ångest kan härledas till mobiltelefonen. 

Anders Hanen är inte nostalgisk över en analog livsstil. Istället anser han att det handlar om att vi ska förstå att tekniken, såsom vi använder den idag, kan ha en större prislapp än vad vi inser. Den digitala världen utnyttjar en sårbarhet i den mänskliga psykologin – det vill säga något som inte är en evolutionär sårbarhet men som har blivit det nu.

Som exempel visade en amerikansk studie som undersökte koncentration och minne bland studenter, där hälften fick ha mobilen i fickan och hälften lämna den utanför rummet, att de elever som lämnade mobilen utanför rummet presterade bättre jämfört med den andra gruppen. Detta trots att den sistnämnda gruppen inte plockade upp mobilen ur fickan. 

Enligt Hansen visar detta att mobilen ligger och tar vår mentala bandbredd trots att vi inte använder den. Att konstant behöva ignorera impulsen att inte ta upp mobilen är inte en passiv handling för hjärnan. Något som visar att vi är usla multitaskare av naturen.

Läs hela artikeln här:https://www.svd.se/psykiatriker-den-digitala-varlden-hackar-var-hjarna

23 januari 2019

Yrkesarbetande kvinnor i fokus: Sömnproblem och viktuppgång

En kartläggning bland cirka 30 000 anställda runt om i landet visar att var fjärde yrkesarbetande kvinna har problem med att sova. Samtidigt visar en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Umeå universitet att kvinnor som har höga krav på jobbet löper en ökad risk att gå upp i vikt.

Företagshälsovårdsföretaget Avonovas hälsoundersökning bland 30 000 anställda runt om i landet visar att 26 procent av kvinnorna uppger att de har sömnproblem, att jämföra med 16 procent av männen. 

Att sova för lite påverkar inte bara prestationsförmågan negativt, sömnbrist kan i förlängningen även leda till utmattning och enligt Sofia Åström Paulsson, chefsläkare i Avonova, tyder allt på att yrkesverksamma kvinnor är extra utsatta för sömnproblem. En av orsakerna är att de tar ett större ansvar i vardagen, utanför arbetet, för barn och hushåll och när vardagen är stressig blir återhämtning än viktigare. Det sistnämnda är något som arbetsgivaren kan hjälpa till med – det vill säga att skapa utrymme för återhämtning. 

Yrkesarbetande kvinnor står även i fokus i en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Umeå universitet – en studie som visar att kvinnor som har höga krav på jobbet tycks löpa en ökad risk att gå upp i vikt. De kvinnor som uppgav att de kände höga krav på jobbet hade drygt 20 procent högre viktuppgång jämfört med övriga. Forskarna kunde inte finna något liknande samband för män, det vill säga mellan höga krav och viktuppgång.

Studien, som har pågått under 20 år och omfattar 3 800 svenskar, visar även att det är vanligare att personer som har låg kontroll i jobbet ökar mycket i vikt. Detta resultat gäller för både kvinnor och män.

Läs mer här: https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2018/var-fjarde-kvinna-sover-daligt/

https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//kvinnor-okar-i-vikt-nar-kraven-pa-jobbet-ar-hoga.cid1607279

6 december 2018

Avdramatisera och undvik sömnstress

Enligt sömnforskaren Christian Benedict är en av orsakerna bakom den ökade sömnproblematiken bland yngre människor bland annat orsakade av den digitala revolutionen. Men det har även skapats en hel del hets kring sömnen, vilket i sig kan leda till försämrad sömn.

Många drabbas till och från i livet av tillfälliga sömnbesvär, men det är först när besvären blir långvariga och får en negativ påverkan på hur vi fungerar under vår vakna tid (sk insomni) som det är allvarligt. Det skriver www.netdoktorsom intervjuat Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, om sömnproblem.

Enligt Christian Benedict finns det inget enkelt svar på varför vissa människor får sömnproblem. Man har dock sett ett tydligt samband med åldrandet. Till exempel kan sjukdomar som är vanligare bland äldre såsom exempelvis högt blodtryck och kronisk smärta bidra till dålig sömn. 

Samtidigt blir sömnbesvär allt vanligare bland yngre personer. Siffror från SCB visar att sömnbesvär bland yngre vuxna (16 – 54 år) har ökat från tio procent på 80-talet till 30 procent under 2004. Enligt Benedict visar nya siffror på samma tendens och en av anledningarna bakom besvären anser han bero på den digitala revolutionen, men även på andra livsstilsfaktorer – till exempel på att vi äter och tränar senare på dygnet. 

Det har dessutom skapats en hel del hets och stress runt sömn som kan leda till sömnstörningar. Det finns exempelvis appar som mäter sömnkvalitet och tidningarna överöser oss med skrämselfakta, vilket kan upplevas som stressande framför allt för dem som redan har problem, enligt Christian Benedict. 

Han säger att en vuxen person bör sova sex till nio timmar/natt, men sömnbehovet är individuellt och handlar även om sömnen och vilans kvalitet. Det gäller att komma ihåg att vila också ger återhämtning. För trots att du inte sover så vilar du och om man har svårt att sova ska man istället ta tillvara vilan. Det handlar om att avdramatisera sömnproblemen. På dagen kallar vi till exempel vila för mindfullness, men under natten är det sömnbesvär.

Blir sömnproblemen långvariga bör man dock genomgå en sömnutredning. Det finns flera behandlingar för sömnsvårigheter, till exempel terapi. 

Läs mer på: https://www.netdoktor.se/somn/artiklar/somnhets-vanligt-bland-unga/?utm_campaign=ange-mailnamn&utm_medium=email&utm_source=Apsis

21 november 2018

Utmattningssyndrom - PBM City skapar förändring som håller

Allt fler drabbas av utmattningssyndrom och orsakerna samt konsekvenserna av syndromet debatteras flitigt i medierna. Mindre fokus ligger dock på vad som krävs för att den som drabbats ska kunna bli rehabiliterad. FLOW har bett PBM-psykologen Natalie Szablowski Engdahl, teamledare vid PBM Stockholm City, att berätta om deras framgångsrika rehabilitering och årligen återkommande positiva resultat.

PBM är en av aktörerna i Stockholms läns landstings Vårdval ”långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom”. En av dem som varit med från starten är Natalie Szablowski Engdahl, leg psykolog och teamledare vid PBM Citys mottagning - en av PBMs tre mottagningar som arbetar inom Vårdvalet. 

På mottagningen arbetar ett 30-tal psykologer, läkare, fysioterapeuter och rehabiliteringskoordinatorer med multimodal rehabilitering av utmattningssyndrom, vilket innebär att rehabiliteringen inbegriper såväl fysiologiska och medicinska som psykologiska och sociala insatser. 

- Rent yrkesmässigt är det oerhört stimulerande att arbeta multimodalt, det vill säga i ett väl sammansvetsat multiprofessionellt team. Min upplevelse är att vi verkligen erbjuder en högkvalitativ rehabilitering som håller och det är också något som våra patienter håller med om. Det kan vi tydligt se i våra resultatuppföljningar*)som visar på signifikanta förbättringar av patienternas stressymtom, säger Natalie. 

Enligt Natalie innebär det multimodala arbetssättet att alla yrkeskategorier finns samlade runt patienten såväl geografiskt som professionellt. Det viktigaste för patienterna tror hon är att de kan känna trygghet i att behandlarna, som team, har en samlad kunskap om just ”mig som patient” och att man till exempel inte behöver berätta samma historia om och om igen. Arbetssättet gör också att patienterna får olika perspektiv på sin situation genom att de får träffa olika vårdprofessioner.

Det senaste året har cirka 400 patienter genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram. Programmet vilar på KBT, med fokus på beteendeförändring, och pågår i tolv till 24 veckor, där majoriteten av patienterna genomgår ett 24-veckorsprogram. I korthet innebär programmet att patienterna har två till tre mottagningsbesök i veckan och mellan besöken utför de aktiva hemuppgifter. 

- Majoriteten av de patienter som kommer till oss är redan sjukskrivna på del- eller heltid och kommer på remiss från sin husläkare, företagsläkare eller psykolog. Orsakerna bakom utmattningssyndromet kan vara blandade – både arbetsrelaterade och privata. Vissa av dem befinner sig i en tidig fas av sin utmattningsdiagnos medan andra har varit sjukskrivna en längre tid. 

Rehabiliteringsprogrammet är uppdelat i olika teman och spår: Individuell behandling, Gruppbehandling samt Arbetsåtergång. Psykologens tema handlar t ex om hur man sätter gränser och reglerar kraven på sig själv och hur man hittar balans mellan påfyllning och förbrukning. Fysioterapeutens tema handlar om att hitta rutiner och balans i den fysiska aktiviteten och strategier för nedvarvning – det vill säga att reglera energiförbrukningen och hitta strategier för effektivare påfyllning. Temat hos läkaren är sjukskrivningsprocessen, den somatiska statusen och eventuell läkemedelsbehandling och temat hos rehabiliteringskoordinatorn är patientens arbetssituation och arbetsupptrappning.

- Rehabkoordinatorns uppgift är att kartlägga patientens arbetssituation och hålla i de viktiga kontakterna tillsammans med patienten och dennes arbetsgivare. Detta för att skapa rimliga förutsättningar för återgång i arbete och arbetsupptrappning, säger Natalie. Här jobbar vi med något som kallas rehabiliteringstrappan vilket innebär att man försöker finna arbetsanpassningar från t ex 25 procent och uppåt. 

Majoriteten av de som genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram kommer tillbaka till arbetslivet igen eller kan trappa upp sin arbetstid. De senaste utvärderingarna visar bland annat att patienterna fått en avsevärt bättre livskvalitet och att de signifikant förbättrats avseende sina stressymtom, till exempel vad gäller ångest, depression och sömnsvårigheter. 

- Att få ta del av så här fina resultat är även belönande för oss i teamet – det vill säga att få ett kvitto på patienternas tydliga framsteg efter genomgången rehabilitering. Det gör mig både stolt och glad, säger Natalie.

*) Ta del av PBMs senaste resultat: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Fotnot: Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

31 oktober 2018

Linnésamarbetet: ett ekologiskt perspektiv på stresshantering

Hur kan tillgång till olika miljöer stödja människors förmåga att hantera stress, prestera hållbart och återhämta sig effektivt? Sedan år 2012 har dessa frågor legat till grund för en serie studier vid Uppsala universitet, inom ett forskningsnätverk som kallas ”Linnésamarbetet”. Operativ koordinator för nätverket är Freddie Lymeus, leg psykolog vid PBM Gävle/Uppsala samt doktorand vid Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten, som vi skrivit tidigare om här på FLOW, är det vanligare att studenter vid universitet och högskolor har ett nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med yrkesverksamma. Ett sätt att komma till rätta med detta är enligt Folkhälsomyndigheten bland annat att skapa och utvärdera stödjande fysiska, sociala och akademiska miljöer.

”The Linnaean Collaboration in Studies of Nature, Health and Sustainability”, eller Linnésamarbetet som det kallas i dagligt tal, är ett bra exempel på ovanstående. Forskningsnätverket är ett samarbete mellan flera olika institutioner vid Uppsala Universitet och Uppsala Linnéanska trädgårdar, där den berömda Botaniska trädgården stått i centrum. Syftet är att – genom att länka natur och ekologi till hälsa – utveckla modern psykologisk-, samhällsvetenskaplig- och humanistisk forskning i Linnés tradition. 

- Olika arbetsmiljöenkäter har visat att studenter är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa. Något många pekar på som problematiskt är att de upplever dålig tillgång till avskilda platser för vila och återhämtning i arbetsmiljön, säger Freddie Lymeus. 

När Institutionen för psykologi och flera andra stora institutioner flyttade till campusbyggnaden Blåsenhus fick studenterna tillgång till den omkringliggande Botaniska trädgården. 

- Detta skapade nya möjligheter för forskning om hur miljöer bidrar till stress och återhämtning i studenternas vardagliga arbete, säger Freddie. Decennier av miljöpsykologiska experiment och fältstudier har byggt upp en god evidensbas för att tillgång till naturupplevelser kan ge bättre koncentration och mer positiva känslor, samt lindra stresspåslag i kroppen. 

Freddie har tillsammans med forskarkollegor och studenter - som gjort examensarbeten inom projektet - genomfört flera studier om hur studenterna påverkas när de spenderar en rast i Botaniska trädgården. Detta vad gäller deras stressnivåer och förmåga att prestera maximalt på olika uppmärksamhetstester jämfört med om de istället hade varit kvar i universitetsmiljön. 

Freddie Lymeus avhandling bygger på en annan uppsättning studier. I dessa har de undersökt hur meditationsträning – som är en annan vanlig metod för att hantera stress och förbättra koncentrationsförmågan – kan anpassas för att förstärka kontakten med, och effekterna av, naturmiljön. Hittills har cirka 140 studenter deltagit i meditationskurserna. 

– Vi ser att den anpassade meditationsformen, som vi kallar restoration skills training, eller ReST, hjälper deltagarna att bli bättre och bättre på att återhämta sig i miljön under en period av fem veckors träning. De som gör vanlig mindfulness-meditation inomhus blir istället bättre och bättre på att anstränga sig under de fem veckorna - och just den ansträngningen gör också att färre fullföljer kursen. 

Enligt Freddie tar det ett tag att lära sig att meditera utan att kämpa med sitt sinnestillstånd, men med ReST går det snabbare för deltagarna att lära sig återhämtningsfärdigheter som kan hjälpa dem att hantera vardagens krav. Man kan alltså se att meditationsträningen stärker effekterna av naturmiljön och omvänt att naturmiljön stödjer deltagarna i att lära sig meditera. 

– Resultaten bidrar med nya kunskaper och perspektiv till både den miljöpsykologiska återhämtningsforskningen och meditationsforskningen. Mer konkret så vet vi att just dem som har problem med koncentration och stress är dem som skulle ha störst potentiell nytta av att lära sig meditera - samtidigt är det dem som är minst benägna att fullfölja en konventionell meditationskurs. Därför tror vi att ReST kan vara ett sätt att hjälpa fler människor att få del av de stora fördelar som regelbunden meditation kan ha. 

Freddie resonerar vidare: Som psykologer tänker vi nog ofta att människor med stressrelaterade problem behöver hjälp att bli bättre på att koncentrera sig och hantera stressande situationer. Ofta glömmer vi vikten av att människor först och främst måste ha möjligheter till återhämtning i vardagen och färdigheter att kunna dra nytta av dem. Har de det så kan de själva reglera sina resurser och undvika att drabbas av ohälsa som kräver behandling. 

- Det ekologiska perspektivet behöver lyftas fram som ett komplement till de traditionella patogena och salutogena perspektiven, där fokus ligger på sjukdomsprevention och stresshantering. När vi som psykologer kan hjälpa till att skapa rätt förutsättningar för prestation och återhämtning, ja då kan vi hjälpa många fler att leva och prestera hållbart. Det vill säga jämfört med om vi endast riktar in oss på att behandla människor när de redan drabbats. 

Fotnot: Sedan den praktiska forskningsverksamheten startade år 2012 har Linnésamarbetet producerat elva psykologexamensuppsatser och publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar, bland annat: 

Lymeus, F., Lindberg, P., & Hartig, T. (2018). Building mindfulness bottom-up: Meditation in natural settings supports open monitoring and attention restoration. Consciousness and Cognition, 59, 40–56. https://doi.org/10.1016/j.concog.2018.01.008

Lymeus, F., Lundgren, T., & Hartig, T. (2017). Attentional Effort of Beginning Mindfulness Training Is Offset With Practice Directed Toward Images of Natural Scenery. Environment and Behavior. https://doi.org/10.1177/0013916516657390

von Lindern, E., Lymeus, F., & Hartig, T. (2017). The Restorative Environment: A Complementary Concept for Salutogenesis Studies. I B. M. Mittelmark, S. Sagy, M. Eriksson, F. G. Bauer, M. J. Pelikan, B. Lindström, & A. G. Espnes (Red.), The Handbook of Salutogenesis (s. 181–195). Cham: Springer International Publishing. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-04600-6_19


Vidare läsning kring naturmiljöers betydelse för prestation och hälsa:

Hartig, T., Mitchell, R., Vries, S. de, & Frumkin, H. (2014). Nature and Health. Annual Review of Public Health,35(1), 207–228.

Stevenson, M. P., Schilhab, T., & Bentsen, P. (2018). Attention Restoration Theory II: a systematic review to clarify attention processes affected by exposure to natural environments. Journal of Toxicology and Environmental Health, Part B, 1–42. 

10 oktober 2018

Hitta en dräglig obalans i livet

Undersökningar som visar på att det är något som inte står riktigt rätt till i dagens samhälle och arbetsliv duggar tätt. Nyligen publicerades exempelvis en undersökning som visar att mer än var fjärde chef känner psykiskt obehag av att gå till jobbet. PBMs regionchef i Gävle, psykolog Carina Bredmar, är inte förvånad.

PBMs verksamhet i Gävle, med såväl klinisk behandling som företags- och organisationsutveckling, har vuxit de senaste åren. En av anledningarna är bland annat företags och organisationers ökande efterfrågan på både chefs- och medarbetarutveckling. 

- För att kunna nå ett hållbart ledarskap och arbetliv idag behövs det mycket chefs- och organisationsstöd, men även medarbetare behöver mer stöd, såväl individuellt som i grupp, säger regionchef Carina Bredmar som har närmare 30 års erfarenhet av att arbeta med arbetslivets psykologi. 

Enligt Carina handlar det ökade behovet inte bara om den tilltagande stressen och pressen i arbetslivet. Det handlar också – positivt nog – om att arbetsgivarna fått bättre kunskaper om vikten av att i tid fånga upp signaler på stress och ohälsa.

- Visst har stressen och pressen ökat i arbetslivet, men hela samhället har förändrats så till den grad att ohälsan idag handlar om själva livet i sig. Om vi till exempel nu ser att mer än en fjärdedel av dagens chefer upplever psykiskt obehag av att gå till jobbet*) måste man enligt min mening, för att hitta den samlade orsaken, titta på hela livspusslet. De flesta har idag ett oerhört pressat dygnsschema med barn som ska lämnas och hämtas, oron över lånen på drömvillan som nyligen införskaffats, de indirekta kraven på att leva och äta ekologiskt och närproducerat, vara vältränad och sova minst sju timmar per natt och så vidare. 

Carinas recept till både individen och arbetsgivaren är detsamma: Att försöka hitta en dräglig obalans i livet, såväl i det privata som i det yrkesmässiga. Att försöka stanna upp och reflektera över vad som är viktigt. Att våga gå sin egen väg och inte alltid följa en prestationsinriktad ström. 

- Alla människor har ett behov av att bli sedda och bekräftade, från födseln till ålderdomen, men dagens samhälle ger dåliga förutsättningar för detta. Allt går så fort och få har tid att stanna upp och verkligen se sig själva och sin omgivning. Idag är vi våra prestationer och får vi inte feedback på dem så springer vi ännu fortare. Till slut har vi nått den punkten när vi inte längre vare sig är presterande eller hela.

*) Läs om undersökningen här: https://www.prevent.se/arbetsliv/ledarskap1/2018/var-fjarde-chef-vantrivs-pa-jobbet/

Välkommen att kontakta PBM Gävle: https://www.pbm.se/kontakt

19 september 2018

Chefer i Sverige mår psykiskt dåligt

Tidningen Chefs senaste undersökning bland 1 696 chefer visar att sju av tio mår så psykiskt dåligt att de har svårt att hantera sitt arbete. De främsta orsakerna uppges vara ohanterlig stress och sömnstörningar. Resultatet av undersökningen överensstämmer med flera andra som genomförts bland chefer den senaste tiden.

I Chefs undersökning, som genomfördes i augusti månad, framkommer att sju av tio chefer anser att deras psykiska mående hindrade dem i deras arbetsroll. Som exempel uppger 39 procent att de mår så psykiskt dåligt att de har svårt att göra färdigt sina arbetsuppgifter, 35 procent uppger att de har svårt att vara en bra ledare och 17 procent har ställt in möten och arbetsresor på grund av att de mått dåligt. 

Vidare framkommer av undersökningen att 61 procent av cheferna uppger att de har problem med sömnen. Andra vanliga symtom är nedstämdhet, depression, utbrändhet och ångest.

Flera olika undersökningar visar på samma tendens som tidningen Chefs undersökning. Bland annat visar en rapport från fackförbundet Saco, en rapport som genomfördes i april månad och grundade sig på statistik från bland annat Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan, att den psykiska ohälsan ökar bland chefer. Även i den undersökningen uppgav sju av tio att arbetet är så psykiskt påfrestande att de har svårt att koppla bort tankarna på jobbet under fritiden. 

En ytterligare stor undersökning från Brillant, som baserar sig på intervjuer med 200 000 medarbetare vid 200 företag i Sverige, visar på att stress och konflikter är de vanligaste orsakerna bakom sjukfrånvaro.  I den undersökningen svarade t ex 43 procent att de inte har en rimlig stressnivå, 37 procent att de inte får tillräcklig återhämtning och en tredjedel att de saknar förutsättningar att göra ett bra jobb.

Giorgio Grossi, stressforskare vid Karolinska universitetssjukhusets stressmottagning, säger till tidningen Chef att psykisk ohälsa där stress är den bakomliggande motorn är den främsta orsaken till sjukskriving bland män och kvinnor idag. Och han ser tyvärr ingen avmattning av själva problemet.

Läs mer på: https://chef.se/7-av-10-chefer-mar-uselt-har-ar-orsakerna/

17 september 2018

Hösten – en vacker, men svår årstid för många

Vi är snart inne i oktober månad och mörkret börjar lägga sig allt tidigare. Vissa älskar hösten, andra känner sig nedstämda och trötta och sedan finns de dem som blir allvarligt deprimerade. I en artikel i Dagens Nyheter förklarar några specialister mer om säsongernas effekt på humöret och årstidsbunden depression.

Höstdepressioner har satts i samband med att mängden dagsljus minskar under de mörka årstiderna. En teori är att personer som lider av årstidsbunden depression (SAD) inte kan hantera den snabba växlingen mellan sommarens ljus och höstens mörker, samt att produktionen av sömnhormonet Melatonin blir störd. Därför är förekomsten av nedstämdhet och trötthet, eller svårare fall av höstdepression, under årets mörka månader inte så vanligt i länder runt ekvatorn, men fenomenet ökar ju längre norrut och söderut man kommer i världen.

Arne Lowden, docent i psykologi vid Stockholms universitet, har under många år forskat om sömnen och ljusets betydelse för vårt välbefinnande. Enligt honom finns det studier som visar att hälften av alla dem som arbetar upplever skiftningar i humöret, trötthet och brist på energi under hösten och vintern. Men även unga påverkas. 

Nyligen sammanställde Arne Lowden en forskningsrapport som bygger på enkätintervjuer med 1300 gymnasieelever i Stockholmsområdet. Resultatet visar att många av ungdomarna upplever försämrat humör under hösten. Naturligtvis kan svängningarna i humöret förklaras av andra faktorer, men Lowden tror trots allt att ljuset är en starkt bidragande faktor bakom svängningarna: När väl skolan startar vistas många av ungdomarna allt mindre ute i dagsljuset.

Förra året presenterade Lowden rapporten ”Ljus och Hälsa”, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Rapporten visar bland annat att vissa personer får problem med sömn och dygnsrytm under de mörka månaderna. Sedan finns det dem som verkligen blir deprimerade (SAD) och som därför behöver professionell hjälp för att lyckas hantera vardagen. 

Enligt psykiatriker Baba Pendese, som har forskat om patienter med SAD och depressionspatienter som försökt att begå självmord, är symtom som är särskilt förknippade med årstidsbunden depression bland annat irritabilitet, minnesstörningar, ökad sömn, förlust av sensoriska och motoriska funktioner, tankestopp och rådvillhet. Han anser att kunskapen om SAD brister på många håll och att vården måste ta höstdepressioner och annan årstidsbunden nedstämdhet på mer allvar. 

Läs hela artikeln här: https://www.dn.se/insidan/sa-hanterar-du-hostdepression-experternas-basta-rad/

15 augusti 2018

Vägen tillbaka till jobbet – en resa som görs bäst gemensamt

- Att jobba med rehabilitering och återgång i arbete vid stressrelaterad problematik kan liknas vid att tillsammans ro en båt, säger Maria Spak Seilinger, leg psykolog vid PBM. Allas insatser är viktiga och om samarbetet inte fungerar är det stor risk att resan tar längre tid och blir onödigt mödosam. Upplägget för rehabiliteringen och hur samarbetet ska se ut behöver därför individanpassas för att möta behoven hos den som är sjukskriven.

PBM har lång erfarenhet av att jobba med stress- och utmattningsproblematik och hjälper idag såväl enskilda individer som företag och organisationer att minimera risken för att stressrelaterad problematik ska uppstå. PBM hjälper även till med rehabilitering för återgång i arbete och välmående – det vill säga när stressrelaterad problematik och utmattning redan hunnit uppstå.

Maria Spak Seilinger, leg psykolog och teamledare för Klinik vid PBM Göteborg, har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta kliniskt med stressrelaterad ohälsa på såväl individ- som gruppnivå. 

- Mitt arbete med rehabilitering handlar om att hjälpa den enskilde individen och arbetsgivaren under hela rehabiliteringsprocessen, det vill säga från sjukskrivning till återgång i arbete, säger Maria. Vi ger stöd, hjälp och kunskap baserad på vår erfarenhet och aktuell forskning. I korthet handlar receptet ”för en bra väg tillbaka till jobbet” om att individanpassa rehabiliteringen och att ha ett välfungerande samarbete mellan den som är sjukskriven, chefen och inblandade vårdgivare. 

Maria liknar rehabiliteringsarbetet med att ro en båt tillsammans. För att komma i land behöver viveta vart vi är på väg, hur vi ska ta oss dit och vara samspelta. 

- Om vi ror i olika tempo eller åt olika håll så kommer vi inte framåt. Tempot måste anpassas efter den som för tillfället inte har samma krafter och förutsättningar, säger Maria. Den som är sjukskriven behöver få veta att han/hon fortsatt har en viktig roll att fylla även om prestationsförmågan för tillfället är nedsatt. 

Enligt Maria finns det många myter och föreställningar om hur vägen tillbaka till arbete efter utmattningssyndrom ser ut. Till exempel att det tar lika lång tid att komma tillbaka till arbete som det tog att bli utmattad, att man måste byta jobb och att vila är det enda som hjälper. Dessa myter vill PBM råda bot på och istället fokusera på vad som verkligen underlättar återgång i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa. 

- För att hitta rätt väg tillbaka till jobbet måste chefen/arbetsplatsen och den enskilde individen vara överens och samspråkade. Det handlar till exempel om vad arbetsgivaren kan göra för att underlätta för personen i fråga under rehabiliteringsprocessen – från sjukskrivning fram till återgång i arbete. För att kunna vara samspråkade behöver arbetsgivaren och den som är sjukskriven ha kontinuerlig kontakt och personen behöver känna stöd från sin arbetsgivare.

I september startar PBM en seminarieserie i Stockholm, Göteborg och Malmö under namnet: Underlätta vägen tillbaka till arbete.Under frukostseminariet, som vänder sig till chefer och HR-medarbetare, kommer det bland annat att ges tips och råd om vad man bör tänka på inför att en person som drabbats av utmattningssyndrom ska återvända till arbetet. 

Ett axplock från seminariet är: 

- Olika typer av stressproblematik. 

- Varför går man in i ”väggen”? 

- Bra att tänka på under sjukskrivningsperiodens olika faser. 

- Arbetsgivarens roll. 

- Bra att göra och mindre bra att göra. 

Läs mer om PBMs utbud av utbildningar, behandling mm på: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

https://www.pbm.se/vi-behandlar

6 augusti 2018

Så klarar du jobbstarten bättre efter semestern

Snart är semestern slut för de flesta av oss. Men bäva inte för att återgå till arbetet igen. Enligt professorerna Bo Melin och Ulf Lundberg är arbete något bra för de flesta av oss, inte bara på grund av lönen. Den som jobbar har till exempel lägre stressnivåer jämfört med dem som är arbetslösa. Det är dock bra att kunna förbereda sig innan jobbstart.

Det är naturligt att det känns motigt att återvända till jobbet efter ledighet. Dessutom har omställningen från ledighet och arbetsliv blivit större jämfört med för 15-20 år sedan. Bland annat eftersom vi jobbar mer projektorienterat, vilket ställer större krav och kräver mer planering av den enskilde individen. Det menar Bo Melin, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, i en artikel i Dagens Nyheter. 

Under semestern har vi möjlighet att bygga upp kroppen, bland annat stärker ledighet och vila vårt immunförsvar. Ulf Lundberg, professor emeritus vid Stockholms universitet påpekar dock att ett arbete i grund och botten trots allt är av godo. Bland annat får man mer struktur på sitt liv och för de flesta är det positivt att komma tillbaka till arbetskamrater och social samvaro. Dessutom är stressen lägre rent biologiskt hos den som jobbar jämfört med den som är arbetslös.

Är man förberedd blir omställningen från ledighet till jobbstart lättare, enligt de två professorerna. Därför: 

-Utnyttja semestern till att fundera på vad som gör ditt arbete stressigt och om det finns saker som går att förändra till det bättre. 

-Ta reda på vad som väntar dig – har det hänt något på jobbet, t ex nya arbetsuppgifter? 

- Gå och lägg dig i tid några dagar innan så att omställningen att sova mindre och gå upp tidigt inte blir lika jobbig. 

-Det viktigaste av allt är kanske ändå att använda semestern för återhämtning. Människan klarar stress så länge vi får tid att återhämta oss. Om det är möjligt – se till att få en sammanhängande ledighet för att verkligen kunna vila ut.

Läs mer på: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/slapp-jobbangesten-det-ar-bra-att-arbeta/

 

6 juni 2018

Ny rapport: Stress och press påverkar lärares hälsa

I en nyligen publicerad rapport från Lärarförbundet, som har 230 000 medlemmar, bekräftas Försäkringskassans senaste statistik: Psykiska diagnoser – där stressrelaterad ohälsa ingår – är den främsta orsaken till sjukskrivningar inom skolan. Detta gäller för både manliga och kvinnliga lärare.

Vi har tidigare, här på PBM FLOW, rapporterat om att den psykiska ohälsan bland landets läkare ökar, framför allt bland kvinnliga läkare. Nu är det nästa stora yrkeskollektiv som tycks vara drabbat. Lärarförbundets nya rapport visar att lärare, både män och kvinnor, upplever en högre grad av arbetsbelastning och stress jämfört med andra yrkesgrupper. Stressen och pressen leder bland annat till sömnsvårigheter, att lärarna hoppar över raster och arbetar igen förlorad arbetstid under helger och annan ledighet. Den yttersta konsekvensen av detta blir sjukskrivning.

Resultatet av undersökningen visar bland annat att fem av tio lärare anser att arbetsbelastningen är för hög eller alldeles för hög. Var femte lärare säger att de har svårigheter att varva ner varje dag och varannan lärare uppger att de har sömnsvårigheter, vilket får konsekvenser på deras funktionsförmåga dagen efter. 

Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, har kraven på lärare och skolledare ökat samtidigt som tillgången på behöriga kollegor minskat. Det innebär att lärarna inte får ägna sin arbetstid till det som spelar roll för elevernas utveckling utan istället överöses med arbetsuppgifter som inte känns meningsfulla. Detta ökar den så kallade samvetsstressen, vilket i sin tur leder till en förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Ta del av hela rapporten på: https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/rapport-om-larares-stress-brist-paa-balans-mellan-krav-och-resurser

28 maj 2018

Samvetsstress – ett inre skavsår

Alexander Wilczek, psykiatriker och tidigare verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, tror att den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland läkare beror på dagens sjukvårdssystem. Systemets krav på produktivitet, administration och effektivitet krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt.

Den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm har sedan år 2013 bedrivit ett projekt kring utmattningssyndrom som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Alexander Wilczek var verksamhetschef för kliniken fram till år 2017 och är nu knuten till densamma såsom projektledare. 

Wilczek berättar, i en artikel i Läkartidningen, att under de år som projektet pågått har patientgruppen förändrats. Det första året var cirka 20 procent av patienterna läkare, men under hösten 2016 utgjorde läkarna hela 43 procent. Av dem var cirka hälften ST- eller AT-läkare och totalt var fem av sex kvinnor. Idag är den största gruppen som lider av utmattningssyndrom ST-läkare och specialister i allmänmedicin och därefter kommer läkare inom barn- och vuxenpsykiatri, barnsomatisk vård eller onkologi.

Utifrån resultatet av projektet kan man se att det är relativt få läkare som är sjukskrivna efter tre år, men enligt Wilczek behöver detta inte bara betyda att kliniken varit framgångsrik behandlingsmässigt. Det kan lika gärna bero på att hälso- och sjukvårdspersonal, läkare i synnerhet, är ovanligt motiverade och sugna att snabbt komma tillbaka till arbetet.

Läkare identifierar sig starkt med sitt yrke och Alexander Wilczek tror att dagens sjukvårdssystem - med höga krav på produktivitet, administration och effektivitet - är det som kan vara orsaken till den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland svenska läkare. Det krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt. 

- Vi brukar kalla det samvetsstress eller etisk stress, säger Wilczek. Det är kolossalt tärande att hamna i konflikt med sina egna värderingar. Man får ett slags inre skavsår.

Den 29 maj kommer Alexander Wilczek, tillsammans med två landstingsråd i Stockholm, att möta Sveriges Yngre Läkares Förening för att tala om stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare.

Läs hela artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/05/Allmanlakare-hart-drabbade-av-stressrelaterad-psykisk-sjukdom/

14 maj 2018

Jobbprestationer avgörs av dygnsrytmen

Det är inte bara hur man gör saker och ting som spelar roll för resultatet. När på dygnet uppgifterna utförs är minst lika viktigt och kan vara helt avgörande för resultatet, enligt forskningen. I sin nya bok ”When” förklarar författaren och ledarskapsspecialisten Daniel Pink dygnsrytmens hemligheter och vetenskapen bakom bra tajming.

Krono-biologer, eller tidsbiologer, har under lång tid ägnat sig åt att förstå de svängningar som gör oss pigga och trötta vid olika tidpunkter på dygnet. Nu har, enligt tidningen Chef, författaren Daniel Pink genomfört en sammanställning över vad forskningen säger om våra biologiska rytmer och hur vi bäst kan utnyttja dessa svängningar. 

Det är Supra-Chiasmatiska kärnan, SCN, i vår hjärna som är vår inre timer och som styr när på dygnet vi vill sova, men SCN styr även våra känslor, beteenden och prestationer. Under morgonen är det de positiva känslorna som stiger för att sedan sakta sjunka under eftermiddagen, för att därefter återigen stiga under kvällen. Detta kan få praktiska konsekvenser i arbetslivet, enligt Pink. Det finns till exempel studier som visar att när på dagen vi utför uppgifter förklarar så mycket som 20 procent av variationen av våra prestationer.

De flesta tänker bäst - mest analytiskt – runt kl 12 på dagen för att därefter hamna i en rejäl svacka på eftermiddagen. Men samtidigt verkar det som om att vi är mer kreativa när vi inte tänker analytiskt, enligt forskningen. Den praktiska slutsatsen som då kan dras är att det är smartare att jobba med analytiska uppgifter under förmiddagen och med mer kreativa under eftermiddagen. Men vi är som bekant olika.

Cirka 20 procent av befolkningen är utpräglade kvällsmänniskor, något som gör att det är andra regler som gäller för när man är mest analytisk. Det finns exempelvis studier som visar att kvällsmänniskor är mindre benägna att ha så kallad bias – det vill säga dra felaktiga slutsatser på grund av fördomar – klockan åtta på kvällen än klockan 8 på morgonen.

Enligt forskningen är det viktigaste, när det gäller jobbprestationer, att ta hänsyn till synkroniseringseffekten. Det vill säga att se till att den uppgift man ägnar sig åt är anpassad till tidpunkten. Som ett exempel är det farligare för en kvällsmänniska att köra bil tidigt på morgonen jämfört med på natten.

I boken ger Daniel Pink också tips på hur man avgör om man är en morgon- eller kvällsmänniska och hur man bäst utnyttjar topparna och svackorna under dygnet.

Läs hela artikeln här:https://chef.se/din-dygnsrytm-avgor-jobbprestationen/?utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3&pc_pid=994da738908506bae44ad464bbe5dced278fbc2d32d749d94d47bbb850e5eb52

 

18 april 2018

PBM utvärderar KBT via Telehealth

PBM har nyligen utvärderat sin pilottest av psykologisk distansbehandling via internet, så kallad Telehealth. Resultaten visar sammantaget på goda behandlingsresultat och att KBT via nätet tycks ligga i linje med resultaten för KBT ”ansikte-mot-ansikte”.

Psykologisk behandling via Telehealth gör det bland annat möjligt att erbjuda klienter behandling på platser som inte har tillgång till KBT-psykologer. PBMs utvärdering av Telehealth-piloten visar bland annat att det fysiska avståndet vid distansbehandling även kan minska patientens tröskel att ta upp svåra ämnen.

- Då urvalet har varit begränsat har vi fått vara återhållsamma kring statistiska analyser. Vi kan därför inte uttala oss om signifikans, säger PBM-psykologerna Christer Andemark och Loo Westfelt som har genomfört utvärderingen. Utvärderingen av pilottestet visar dock på behandlingsresultat som ligger i linje med jämförande resultat för klassisk KBT-behandling. Det vill säga behandling ”ansikte- mot-ansikte” som utfördes under samma tidsperiod inom PBM Executive.

Resultaten visar även på en god arbetsallians mellan behandlare och klient samt bra klientnöjdhet. Detta eftersom samtliga klienter kunde tänka sig att rekommendera metoden till en vän.

Enligt Andemark och Westfelt tycks distansbehandling dessutom kunna öka den upplevda tryggheten för klienterna, det vill säga när de befinner sig i sin vanliga hemmiljö, och bidra till mer koncisa samtal.

Ta del av utvärderingsrapporten här: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

 

11 april 2018

Tupplur – både bra och dåligt

Att ofta och ständigt ta en tupplur, trots att man sover sina rekommenderade sju till åtta timmar per natt, kan enligt professor Torbjörn Åkerstedt tyda på att något inte står rätt till - exempelvis på en depression eller en låggradig inflammation. Men en kort tupplur då och då, som tas på rätt tid under dygnet har vid EEG-undersökningar visat sig kunna göra underverk när det gäller prestation och uppmärksamhet.

Såväl för lite sömn, 6,5 timmar eller mindre, som för mycket sömn, 9,5 timmar eller mer, kan enligt studien ”Sleep, duration, mortality and heredity” kopplas till flera olika sjukdomstillstånd. Men i en artikel i Dagens Nyheter säger professor Torbjörn Åkerstedt, verksam vid Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, att man inte har sett någon negativ påverkan om man kan kompensera den sömnfattiga veckan med längre sömntid under helgerna.

Den som sovit dåligt en natt kan känna att en tupplur vore en välsignelse, men att ha ett behov av ständiga tupplurar är enligt Åkerstedt ett tecken på att något i systemet är fel. Det kan bero på någon form av låggradig inflammation, depression, fetma eller apné.

Det finns inte någon vetenskaplig definition på ”tupplur”, annat än att det handlar om sömn på mellan fem minuter upp till en timma eller kanske två, med syfte att öka vakenhetsgraden. Men för att tuppluren ska ge det resultat man vill uppnå är det viktigt att den tas på rätt tid under dygnet och inte varar för länge.

Enligt Åkerstedt har man i EEG-undersökningar kunnat se mätbara fysiologiska effekter på att man presterar bättre på uppmärksamhetstester efter en tupplur på tio minuter. Men om tuppluren blir för lång, 45 minuter eller längre, går man in i djupsömn, vilket gör att man känner sig seg och förvirrad när man vaknar. Och ju senare på dagen man tar en tupplur desto sämre är det för nattsömnen.

Rekommendationen för en tupplur är att den inte ska vara längre än 30 minuter och att den ska tas på eftermiddagen, minst sex timmar innan man går till sängs för natten.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/att-ofta-ta-en-tupplur-kan-vara-tecken-pa-ohalsa/?print=true

10 januari 2018

Rädsla för stress kan leda till stressymtom

En nyligen genomförd enkätundersökning bland 1.080 personer mellan 18 och 79 år visar att 58 procent av de tillfrågade under det senaste året känt oro för att stress ska påverka deras hälsa negativt. Stressforskare ifrågasätter dock att den gängse bilden av stress endast skulle vara av ondo. Vi människor är skapta för att hantera stress. Om vi inte varit det hade vi inte överlevt.

I undersökningen, som genomförts av Novus på uppdrag av Skandia, uppger mer än hälften av de tillfrågade att de varit oroliga för sin egen hälsa på grund av stress och 24 procent att de inte känner tillräckligt stöd från sin arbetsgivare när det gäller sitt mentala välmående.

Att mental hälsa hör nära samman med den fysiska hälsan är allmänt vedertaget och i undersökningen frågade man därför också om vilka hälso- och livsstilsutmaningar som personerna såg som störst. Som nummer ett kom motion – det vill säga den största utmaningen (hälften av de tillfrågade). Som nummer två kom sömn (28 procent) och som nummer tre matvanor (25 procent). Stress kom först på fjärde plats (24 procent).

Kristina Alexandersson, professor vid Karolinska Institutet och verksam vid Stockholm Stress Center, säger i en intervju i Dagens Nyheter att hon kan förstå att motion hamnar på plats nummer ett. Och även om det finns vetenskapligt stöd för att stress, kopplat till dålig psykosocial arbetsmiljö, innebär en högre risk för bland annat depression anser forskarna att stress inte bara är av ondo. Tvärtom kan för lite stress - att ha för låg sysselsättning - göra att människor mår sämre. Som exempel är sjukskrivning i utmattningssyndrom vanligare bland arbetslösa än bland dem som har en sysselsättning. Utmattningssyndrom är kopplat till så många fler faktorer i livet.

Alexandersson tror att massmediernas stora fokusering på stress paradoxalt nog kan innebär en risk – att människor blir mer stressade när de tror att det är farligt att uppleva stress. Hjärnan har nämligen en förmåga att forma symtom och kan även tolka förändringar i kroppen som symtom, snarare än som ett ofarligt brus. Dessutom behövs det mer forskning kring vårt behov av vila och återhämtning, enligt Kristina Alexandersson. Jämfört med förr har vi så mycket mer fritid och stora förväntningar på hur livet ska vara. Kanske behöver våra hjärnor vila mer?

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/5-av-10-kanner-oro-for-att-stress-ska-skada-deras-halsa/

8 januari 2018

Rättvist ledarskap påverkar nattsömnen

Under tolv år har forskare vid finska Arbetshälsoinstitutet följt 25 000 kommunanställda för att framför allt skapa sig en uppfattning om hur jobbstress och upplevda orättvisor påverkar de anställdas sömn. I korthet visar den omfattande studien på att ett rättvist ledarskap och mindre stress på jobbet är helt rätt medicin för en god nattsömn.

Nu är det bevisat: Arbetsvillkoren påverkar helt klart anställdas nattsömn. Den finska studien visar att de som hade en god nattsömn vid studiens start fick en avsevärt sämre sömn när arbetsvillkoren försämrades. Av dem som utsattes för stress började en tredjedel sova sämre och bland dem som upplevde orättvisor började närmare var sjätte drabbas av sömnproblem. Motsatt förhållande kunde ses bland dem som redan vid studiens start hade sömnproblem. Här såg forskarna klara förbättringar när arbetsförhållandena förbättrades. Sömnproblemen gick ner vid minskad stress med närmare en fjärdedel och vid minskade orättvisor med närmare en femtedel.

Under de senaste åren har flera vetenskapliga studier visat att dålig sömn leder till koncentrationssvårigheter och minskad produktivitet. Är sömnstörningarna dessutom långvariga kan de ge upphov till svåra medicinska problem för den drabbade som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Enligt forskarna är detta några av de orsaker som gör att arbetsgivare borde ta anställdas sömn på största allvar och arbeta för att skapa goda arbetsvillkor och åtgärda de faktorer på jobbet som påvisligen leder till sämre sömn.

Sådana faktorer kan vara att omorganisera arbetet och utbilda chefer i rättvist och opartiskt bemötande. Under studien har forskarna bland annat mätt den organisatoriska rättvisan – något som i hög grad rör ledarskapet. Det handlar exempelvis om att man som anställd känner att chefen lyssnar till en, tar hänsyn till ens åsikter och om man upplever att man får tillräckligt med information.

Stress mättes genom den så kallade krav-kontrollmodellen som visar på om svarspersonerna upplever rimliga krav, har inflytande över sina arbetsuppgifter och känner tillräckligt stöd.

Enligt forskarna pekar allt på att resultaten från studien kan appliceras på alla anställda, oavsett land eller bransch.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/ledarskap-och-organisation/rimliga-krav-och-rattvisa-gynnar-nattsomnen/

11 december 2017

Hög svarsfrekvens och bra resultat för PBM

Ett seriöst kvalitetsarbete bygger på att verksamheten planerar, följer upp och utvärderar sitt arbete och sedan omsätter resultaten i vardagen. Det gör PBM. Genom åren har företaget utvecklat en tydlig kvalitetsorganisation med engagerade medarbetare som arbetar strukturerat med uppföljning av all behandling och rehabilitering samt forskning och utveckling. Två magisteruppsatser och två doktorander i företaget är några exempel på PBMs kontinuerliga arbetet med att förfina sitt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

2016-års utvärdering visar att hela 79 procent av patienterna upplever att målen med rehabiliteringen i stort sett är uppfyllda.

- Ja, det verkar som om vi gör rätt. Vi har både hög svarsfrekvens och bra resultat. Det är naturligtvis jätteroligt att få denna återkoppling, säger docent Gunilla Brodda Jansen, som är forsknings- och utvecklingsansvarig inom PBM. Resultaten innebär att dessa patienter inte skulle kunna inkluderas i rehabiliteringsprogrammet idag. Detta eftersom de har så få symtom kvar. Nu väntar vi med spänning på resultaten från ett-års-uppföljningen efter avslutad rehabilitering.

PBM har i princip alltid följt upp behandling och rehabilitering, men inte så samlat såsom de gjort de senaste åren. Genom att skapa en organisation för kvalitet och att börja använda patientmaterialet i magisteruppsatser inom verksamheten ökade kvalitetstänkandet bland medarbetarna.

- Som en följd av studierna kunde vi bland annat påvisa att smärtpatienter hade en högre grad av symtom på stress jämfört med dem som rehabiliterades för utmattningssyndrom, säger Gunilla. Mycket intressant, bland annat eftersom smärta kombinerat med utmattningssyndrom är något som vi fortsatt måste lära oss ännu mera om. Från och med 2017 är jag även handledare till en av våra psykologer i PBM, som är doktorand vid Uppsala Universitet. Han kommer nu att forska på vårt material, vilket ytterligare lägger en stabil grund för vårt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan PBM införde kvalitetsansvariga vid samtliga verksamheter har svarsfrekvensen bland patienter och privata klienter stigit avsevärt. Idag kan man stoltsera med 100 procent svarsfrekvens före behandling och 80 procent efter avslutad behandling bland patienterna inom vårdvalet. Tidigare var svarsfrekvensen efter behandling 30 procent.

- Ju mer data som ackumuleras desto säkrare blir statistiken, vilket naturligtvis är stimulerande för alla oss som arbetar här. Nu har vi infört samma procedur bland våra privata klienter, det vill säga dem som behandlas inom den privata marknaden.

Mätningarna inom den privata marknaden är ännu i sin linda, men redan nu kan man se en ordentlig ökning av svarsfrekvensen. År 2017 var svarsfrekvensen före behandling 83 procent och efter behandling har den stigit från ynka fyra procent till 45 procent.

- Dessa klienter har blandade symtom, t ex ångest-, stress- och depressionssymtom, men en relativt hög arbetsförmåga när de första gången besöker oss. Vi kan nu se, förutom att svarsfrekvensen bland dessa personer ökar, att deras sömnbesvär avsevärt förbättrats. Detsamma gäller för deras ångest-, stress- och depressionssymtom. De har sjunkit till en normalnivå och de uppfyller alltså inte längre kriterierna för t ex depression.

Enligt Gunilla visar detta på hur viktigt det är att det finns en tydlig struktur för kvalitetsarbetet med dedikerade personer – det vill säga utvalda personer som befinner sig direkt i den kliniska vardagen. Genom att kontinuerligt följa upp och återrapportera till medarbetarna skapas ett större engagemang och förståelse för vikten av utvärdering.

Läs mer om PBMs resultat på: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Läs mer om PBMs forskning och utveckling på: https://www.pbm.se/forskning

8 november 2017

Chefer sover för dåligt

Tidningen Chefs nyligen genomförda undersökning bland 1646 personer visar att inte mindre än sju av tio chefer lider av så pass stora sömnproblem att det inverkar menligt på deras yrkesroll som ledare. Sömnproblemen har nästan dubblerats jämfört med för fem år sedan då föregående undersökning genomfördes.

Undersökningen visar bland annat på att de flesta – 57 procent – av cheferna endast sover 5-6 timmar per natt.  67 procent sover dåligt på grund av jobbrelaterad oro och stress. 23 procent på grund av allmän stress och oro och tio procent på grund av smärtrelaterad oro.

Enligt en forskningssammanställning i Ashridge Journal kan redan en liten sömnbrist påverka den exekutiva förmågan. Det handlar bland annat om att kunna hantera snabba förändringar, att kunna göra riskbedömningar och konsekvensanalyser samt att ha en kreativ och kommunikativ förmåga.

Än värre är att sömnbrist även försämrar all form av emotionell intelligens, till exempel självinsikt, självkontroll, självförtroende och empati. Det vill säga egenskaper som kanske är de allra viktigaste att besitta som chef med personalansvar.

Läs mer på: https://chef.se/7-av-10-chefer-lider-av-somnproblem/

29 september 2017

Unga kvinnor som brunnit och bränt ut sig

Utmattningssyndrom kryper allt längre ner i åldrarna och drabbar framför allt kvinnor. Av de som idag är sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa är inte mindre än fyra av fem kvinnor. I en ny programserie ” We can´t do it” på SVT-play samtalar Fanna Ndow Norrby – som själv drabbades av utmattningssyndrom redan vid 25 års ålder – med andra unga kvinnor som har brunnit och därefter bränt ut sig.

I det första avsnittet i serien träffar vi flera unga kvinnor som alla under lång tid förnekade sina symtom på utmattning. De körde helt enkelt över sig själva till dess det tog stopp.

En oerhörd trötthet, aggressivitet, glömska, sömnsvårigheter, viktnedgång, allergireaktioner, ständiga infektioner, spänningshuvudvärk, smärta i axlar och ländrygg med mera. Det är några av de symtom som kvinnorna hade, men förnekade in i det längsta.

Enligt Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet, vet man idag att hjärnan ser annorlunda ut efter långvarig, allvarlig stress. Bland annat störs hormonbalansen. Det är till exempel inte ovanligt med oregelbundna hjärtslag och hjärtrusning.

Se hela programmet här: https://www.svtplay.se/genre/utbrandhet




 



27 maj 2015

Svårt att sova? Vi har lösningen för dig!

Ungefär 20-25% av befolkningen har sömnbesvär. Vissa har svårt att somna, andra svårt att vakna, vissa tycker att de sover för mycket utan att för den sakens skull vara pigga under dagen och andra besväras av att de vaknar för ofta under natten.

Sömnappen 1
Sömn är en vana. Oftast tänker vi inte på den alls. Hitta en person som inte har sömnbesvär och fråga hur han eller hon gör för att somna och du kommer med största sannolikhet få svaret ”Jag vet inte”. Oproblematisk sömn är med andra ord den sömn som ”sker av sig självt”. Vi kan inte bestämma oss för att sova (det har du säkert redan försökt flera gånger), men det finns mycket som vi kan göra för att hjälpa sömnen på traven. Här är tre tips för att förbättra din sömn.

• Varva ned på kvällen – Ge kroppen möjlighet att varva ned under kvällstimmarna. Lugna aktiviteter som sänker aktivitetsnivån hjälper oss att komma till ro inför sänggåendet och underlättar insomnandet.

• Regelbundna tider – Eftersom sömnen är en vana underlättas den genom regelbundna tider. Vid sömnproblem kan sömnen underlättas genom att börja gå och lägga sig och stiga upp samma tid varje dag, vardag som helgdag. Då stämmer vi in vår biologiska klocka och kroppen lär sig när den ska sova och när den ska vara vaken.

• Ligg inte kvar i sängen om du inte kan somna – Om sömnen inte infinner sig på ca 30 minuter är det bättre att gå upp och göra en lugn aktivitet, t ex läsa en bok eller lyssna på stillsam musik, tills du blir sömnig igen. Ligg inte kvar i sängen och grubbla eller stressa upp dig om du inte kan sova. Anledningen till att vi inte bör ligga kvar i sängen är att vi riskerar att associera själva sängen till stress, oro och vakenhet snarare än sömn vilket kan komma att påverka hur vår kropp reagerar då vi lägger oss i sängen i framtiden.

PBM har i samarbete med MindApps (skaparna av populära Mindfulnessappen) precis släppt Sömnappen. Appen sammanfattar sömntekniker på ett lättillgängligt sätt för dig som är nyfiken och tycker att det är spännande med sömn, eller kanske har sömnbesvär och önskar förbättra din sömn. Appen är utvecklad av legitimerade psykologer från PBM utifrån forskning och klinisk erfarenhet av sömnbesvär. Med hjälp av appen kan du lära dig mer om sömn och sömnproblem, kartlägga din sömn och få hjälp att planera och genomföra beteendeförändringar som kan förbättra sömnen.

Mottagandet har så här långt varit fantastiskt, efter endast tre dagar seglade Sömnappen upp som den populäraste appen i kategorin ”Hälsa och motion” och den näst populäraste betalappen i svenska App Store i stort. 

Grundarna till sömnappen och författarna till inlägget 

Johan bild        Elin Frögeli

Johan Edbacken PBM                         Elin Frögeli 
Leg-psykolog                                        Leg-psykolog                     

Fotnot: För svårare sömnproblem rekommenderas alltid kontakt med en vårdgivare.


Johan Edbacken
johan.edbacken@pbm.se

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv