Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

PBM logo

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM-Bloggen

Kategori: utvärdering

21 oktober 2019

Chefens förutsättningar smittar vidare

En ny avhandling från Högskolan i Gävle visar att mellanchefer i äldreomsorgen har ett mycket komplicerat arbete. En av förutsättningarna för att de ska kunna bedriva ett bra ledarskap och inte drabbas av stress är att de får stöd och resurser från bland annat HR, ekonomi och IT.

Första linjens chefer i äldreomsorgen har ett tufft och komplicerat jobb. Det skriver tidningen Arbetsliv. Som exempel har de olika mål att leva upp till – inte så sällan motstridiga - som kommer från politiska nämnder och från olika enheter inom organisationen. Utöver det kan äldreomsorgscheferna ha ansvar för upp emot 80 medarbetare som dessutom är utspridda på olika arbetsställen, något som Arbetsmiljöverket också kritiserat tidigare. 

Forskaren Heidi Hagermans avhandling visar att om cheferna har bättre förutsättningar - med fler möjligheter, information, stöd och tillräckliga resurser - skattar de sina stressymtom lägre och sin ledarskapsförmåga högre. Studierna visar också att chefens förutsättningar smittar neråt i organisationen. Om chefen får bättre förutsättningar upplever även medarbetarna att deras egna förutsättningar förbättras. Dessutom upplever de att deras chefs ledarskapsförmåga blir bättre.

Äldreomsorgscheferna i studien poängterade att deras arbete handlar om att ge en god äldreomsorg och för att det ska kunna låta sig göras är det viktigt att de jobbar nära personalen, det vill säga att de kan vara närvarande. För att kunna åstadkomma detta visar det sig att cheferna har olika strategier. Några av strategierna är att komma in tidigare på morgonen, att vara tillgänglig på telefonen även under kvällar och helger och att ta med sig administrativa arbetsuppgifter hem. 

Avhandlingen visar dock – trots de brister som finns – att cheferna i äldreomsorgen upplever arbetet som en positiv utmaning. 

Läs hela artikeln här: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/chefens-forutsattningar-paverkar-personalen/

14 oktober 2019

Ohälsa på jobbet kan upptäckas med nytt verktyg

Hur ska arbetsgivare veta när det är dags att sätta in åtgärder när medarbetare drabbas av stress eller annan ohälsa i arbetet? Den frågan har forskare vid Umeå universitet, tillsammans med kliniskt verksamma i Region Västerbotten, studerat. Arbetet har nu resulterat i ett egenutvecklat metodstöd för att hjälpa arbetsgivare att känna igen varningssignaler för att kunna förebygga eller förkorta sjukskrivingar.

Stress och ohälsa på arbetsplatser är ett utbrett problem och enligt Arbetsmiljöverket upplever närmare tre av tio anställda besvär som är orsakade av arbetet. Förutom att arbetsrelaterad ohälsa är ett lidande för den drabbade är ohälsan förenad med stora kostnader för såväl arbetsgivarna som för sjukförsäkringssystemet. 

Trots detta är metodstödet som nu utarbetats av forskare vid Umeå universitet och kliniskt verksamma i Region Västerbotten unikt i sitt slag. Unikt på så sätt att verktyget innehåller en kombination av stöd för hur arbetsgivaren kan känna igen, men även komma till rätta med, problemen. Detta enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Metodstödet innehåller en beskrivning av varningssignaler på ohälsa som medarbetare kan uppvisa och en praktisk modell för hur man kan utforma medarbetarsamtal för att lättare ringa in problemen. Dessutom ges vägledning för hur en medarbetares arbetsuppgifter kan anpassas utifrån den aktuella ohälsan. Syftet med metodstödet är att det ska kunna förhindra sjukskrivning eller underlätta för den sjukskrivne att lättare kunna återgå i arbete.

Läs mer här: https://www.umu.se/nyheter/nytt-metodstod-hjalp-vid-ohalsa-pa-jobbet_8360185/

7 oktober 2019

Tro och hopp – avgörande för ett fungerande arbetsliv

En ny avhandling från Lunds universitet ringar in vad som krävs för att göra arbetslivet möjligt för personer med psykisk ohälsa. Tro och hopp på personens förmåga, ett personcentrerat arbetssätt och ett förbättrat samarbete mellan de olika aktörerna är några av de faktorer som är avgörande för att få till stånd ett fungerande arbetsliv.

Arbetsterapeut Susann Porters avhandling bygger på studier som utförts bland personer med psykisk ohälsa och med professionella som arbetar inom arbetsrehabilitering samt med arbetsgivare. I två av de ingående studierna ingick 61 personer med diagnosticerad depression eller bipolär sjukdom som var sjukskrivna eller arbetslösa. Dessa delades sedan upp i två slumpvis utvalda grupper som fick olika insatser under 12 månader. 

Den ena gruppen fick genomgå den traditionella stegvisa metoden som innebär att individen först behandlas för sina symtom, därefter bedöms och tränas deras arbetsförmåga i olika steg. I denna metod ingår också ofta olika former av bidragsarbete. Den andra gruppen fick delta i en nyutvecklad metod, Individual Enabling and Support, IES, som är speciellt framtagen för personer med depression. I denna metod ingår motiverande, kognitiva och tidsanvändande strategier. IES innebär bland annat att en arbetsspecialist arbetar i en allians med deltagaren, som inte behöver vara fri från symtom, och som utgår från vad individen vill i förhållande till målet reguljärt arbete.

Efter 12 månader intervjuades 16 av de 61 deltagarna om sina erfarenheter och om vilka faktorer de ansåg varit avgörande för en lyckad återgång i arbete. Deras samlade erfarenheter var tydliga och samstämmiga. Bland annat handlade det om att känna hopp och makt under rehabiliteringen, att de professionella var positiva och trodde på individens förmåga att återgå i riktigt arbete samt att man arbetade personcentrerat och integrerade hälso- och sjukvård med arbetsinriktade insatser. Dessa kritiska faktorer fanns i IES-metoden, men saknades till stora delar i den traditionella stegvisa metoden vars deltagare snarare beskrev motsatta upplevelser.

Enligt Susann Porter ökade IES-deltagarna sin egenmakt och de depressiva symtomen minskade från måttlig till mild depression. Bland deltagarna i den traditionella stegvisa metoden såg forskarna ingen sådan förbättring. Porter ställer sig därför frågande till varför den stegvisa metoden används så flitigt istället för metoder som IES, det vill säga en metod som visat så mycket bättre resultat när det gäller återgång i arbete. 

Susann Porter resonerar vidare om att detta kanske kan bero på att beslutsfattare saknar kunskap om psykisk ohälsa och därför inte vet vad som krävs för att främja återgång i arbete. Något som behöver studeras vidare – det vill säga vilka kunskaper våra yrkespolitiker har om psykisk ohälsa och hur de ser på dessa individers möjligheter att arbeta.

Läs hela artikeln här: https://www.lu.se/article/tro-pa-personers-formaga-att-arbeta

30 september 2019

Ökad satsning på barn- och ungdomspsykiatrin

Sveriges regering föreslår att satsningen på den psykiska hälsan ska utökas under åren 2020–2022 med ytterligare 300 miljoner kronor. Det är framför allt barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård som ska stärkas.

Behovet av vård för barn och unga med psykisk ohälsa har ökat, vilket innebär att det idag ofta är långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin. De ökade medlen på 300 miljoner kronor, som regeringen föreslår i budgeten för 2020, syftar därför framför allt till att stärka just denna del av den psykiatriska vården samt första linjens vård för barn med psykisk ohälsa.

För år 2020 finns redan 100 miljoner kronor öronmärkta för att förstärka barn– och ungdomspsykiatrin och första linjens vård. Det innebär sammantaget att år 2020 kommer 400 miljoner kronor att avsättas för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga.

Läs mer: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/300-miljoner-till-barn--och-ungdomspsykiatrin-och-forsta-linjens-vard/

23 september 2019

Trötthet – ett underskattat problem på jobbet

Trötthet är det vanligaste besväret när det gäller arbetsrelaterade åkommor och något som borde tas på större allvar. Enligt professor Göran Kecklund kan vår hjärna dock inte skilja på om det är i arbetslivet eller i privatlivet som det är stressigt, det vill säga som gör oss trötta, varför det är viktigt att varva ner på fritiden och prioritera återhämtning framför sociala aktiviteter.

Göran Kecklund är professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hans forskning handlar om hur arbetstider och stress påverkar vår sömn, återhämtning, hälsa och säkerhet. Enligt honom tas inte trötthet på samma allvar som psykiska åkommor, som t ex ångest och nedstämdhet. Detta trots att trötthet sänker livskvaliteten. Det behövs därför mer forskning kring trötthetens konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället i stort. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Kecklunds senaste studie visar att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en bidragande faktor till bristande återhämtning. Samtidigt kan inte vår hjärna skilja på om vi är stressade av jobbet eller privatlivet. Här kan man se att de allra flesta av oss tänker kortsiktigt och låter de sociala aktiviteterna få högre prioritet än vila. Detta istället för att prioritera det som stänger av stress och ger återhämtning, t ex att träna. 

Medan Kecklunds senaste studie visar på att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en viktig och bidragande faktor till bristande återhämtning, visar en annan studie som utförts av Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Karolinska Institutet, att vi blir piggare med åren. Detta trots att ju äldre man blir desto kortare och ytligare sover man. Vad detta beror på är ännu oklart, men en teori är att sextio-plussarna – till skillnad från många unga – vet att det inte är hållbart att slarva med sömnen, att det helt enkelt får negativa konsekvenser.

Läs mer: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/ta-trottheten-pa-allvar/

9 september 2019

Medarbetarskap – vår tids stora ledarskapsutmaning

Närmare en miljon människor känner regelbundet psykiskt obehag på grund av sitt arbete och så många som tre av tio unga anser att de mår dåligt en eller flera gånger i månaden. Det visar årets Jobbhälsoindex som baseras på 10 200 intervjuer med anställda i åldersgruppen 20-65 år.

Jobbhälsoindex är en undersökning som årligen genomförs av Svenskt Kvalitetsindex och Jobbhälsoindex i Sverige AB. Årets resultat indikerar fortsatta arbetsmiljöutmaningar, bland annat kan man se att ett stressigt arbetsliv minskar nöjdhet, trivsel och hälsa bland anställda. Detta samtidigt som kundernas krav på kundanpassad och personlig service ökar, något som många organisationer inte klarar av att leverera.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex är detta oroväckande och något som indikerar att det är en av vår tids stora ledarskapsutmaningar. En vikande medarbetarnöjdhet och en sviktande jobbhälsa kan nämligen få betydande konsekvenser för såväl kundnöjdhet och konkurrenskraft som verksamhetsresultat.

Detta är enligt Johan Parmler, VD Svenskt Kvalitetsindex, en signal om att det är allvar nu. Frågor om medarbetarskap och arbetsliv måste komma högre upp på den strategiska agendan. Många organisationer pratar ofta om vikten av att ha kunden i fokus, men det är kanske hög tid att ändra på detta till att även ha medarbetarna i fokus.

Läs mer här: http://www.kvalitetsindex.se/jobbhalsa-2019-2/

2 september 2019

Svenskar dåliga på att agera vid etiska övertramp på jobbet

En nordisk undersökning bland 1500 anställda visar att nästan varannan svensk – 44 procent – väljer att inte agera när de ser att någon utsätts för kränkningar eller andra etiska orättfärdigheter på arbetet. Orsakerna är att man inte tycker att det gör någon skillnad om man säger ifrån och att det inte är ens ansvar som anställd att rapportera.

Kartläggningen Nordic Business Ethics Survey - som omfattar 1500 anställda i Sverige, Norge och Finland - visar att nio av tio svenskar tycker att det är viktigt med en etisk arbetsplats. Med detta menar man en arbetsplats som välkomnar öppenhet, där alla behandlas lika och med respekt och där det är OK att uppmärksamma problem utan att straffas. Trots detta agerar inte 44 procent av svenskarna när det bevittnar att något oetiskt inträffar på arbetsplatsen.

Anna Romberg, vid Nordic Business Ethics Network, säger till tidningen Arbetsliv att det mest oroväckande är att cirka en tredjedel av dem som väljer att inte agera alls är linjecheferna i organisationen. Hon är även förvånad över att så få anställda i Sverige har möjlighet att rapportera etiska övertramp till en anonym källa. De är istället hänvisade till sin närmsta chef, vilket kan innebära att man kan känna en rädsla att rapportera – man vill helt enkelt inte vara besvärlig.

Kartläggningen visar även att endast en tredjedel av svenskarna får utbildning i hur en etisk arbetsplats ska fungera. Det vill säga en arbetsplats där öppenhet råder och där kulturen är att chefer ges handlingsmönster och verktyg för att hantera oetiska situationer. 

Läs mer och ta del av studien här: https://www.ethicsatwork.net

https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2019/manga-reagerar-inte-pa-etiska-overtramp/

21 augusti 2019

IKBT kan hjälpa anställda med alkoholproblem

Kognitiv beteendeterapi via internet (IKBT) under arbetstid kan vara ett bra behandlingsalternativ för anställda med alkoholproblem och leda till en mer jämlik vård över landet. Det tror Kristina Sundqvist, doktor i psykologi vid Stockholms universitet, som nu startat ett forskningsprojekt som ska studera behandling av alkoholproblem i arbetslivet.

I en studie som finansieras av AFA Försäkring ska dr Kristina Sundqvist, i samarbete med partsägda organisationen Alna - som hjälper företag att hantera skadligt bruk i arbetslivet - och Karolinska Institutet, studera IKBT av alkoholproblem i arbetlivet.  I studien, som startar i höst och beräknas pågå i två år, ingår cirka 30 medarbetare och ett 15-tal chefer. Det psykologstödda självhjälpsprogrammet som ska studeras vilar på KBT. 

Det finns många fördelar med KBT via internet. Behandlingsformen har bland annat visat sig framgångsrik för dem som lider av sömnproblem, ångest och depression. En annan fördel är att behandlingen är jämlik eftersom att i princip alla kan nå denna vårdform – det vill säga även de som bor i glesbygd eller reser mycket. 

När det gäller behandling av alkoholproblem finns det enligt Kristina Sundqvist ytterligare fördelar med IKBT. Bland annat kan det upplevas som stigmatiserande att som anställd måsta ”smita ut” från jobbet några timmar i veckan för att träffa sin behandlare. Med IKBT kan man istället få möjlighet att träffa sin psykolog/behandlare framför sin egen dator eller telefon när det passar en själv.

Läs mer här: https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2019/bli-kvitt-beroende-pa-arbetstid/

19 augusti 2019

Studie visar: Autism kopplat till kraftigt ökad risk för självmord

En populationsbaserad studie från Karolinska Institutet visar att risken för självmordsförsök och självmord är betydligt högre bland dem som har en autismspektrumdiagnos jämfört med befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk har kvinnor som förutom autism även har adhd. Resultatet av studien är ett viktigt observandum för hälso- och sjukvården.

Att många individer med autism även lider av psykisk ohälsa är välkänt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet (KI) analyserat data för cirka 55 000 individer med en autismspektrumdiagnos och jämfört med data för cirka 270 000 kontrollpersoner - individer från den generella svenska populationen. Resultatet av studien visar att risken för självmord och självmordsförsök är mycket högre bland dem med autism, något som är en viktig information till alla som arbetar kliniskt i hälso- och sjukvården.

Forskarna har även analyserat olika grupper med autism - individer med, respektive utan intellektuell funktionsnedsättning eller adhd – samt genomfört könsspecifika analyser. Här visar resultaten att personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning har högst risk för självmordsbeteenden, framför allt om de samtidigt har adhd. Störst risk har kvinnor.  

Enligt Tatja Hirvikoski, docent vid KIND (Center for Neurodevelopmental Disorders, KI) och institutionen för kvinnor och barns hälsa, innebär resultaten att kvinnor med både autism och adhd har tio gånger högre risk för självmordsförsök jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen. Dessa kvinnor har dessutom ännu högre risk för så kallat fullbordat självmord, vilket är mycket oroande.

I studien kunde forskarna även identifierade att personer med autism som samtidigt hade depression, ångest eller beroendesjukdom hade högre risk för såväl självmordsförsök som självmord. Resultaten av studien är enligt Tatja Hirvikoski en tydlig signal till hälso- och sjukvården om vikten av att uppmärksamma, utreda och behandla psykiatriska sjukdomar hos individer med autism.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/28/autism-kopplat-till-kraftigt-okad-risk-for-sjalvmordsbeteenden/

14 augusti 2019

Det krävs för att uppnå ett hållbart ledarskap

För att skapa ett hållbart arbete för chefer räcker det inte med balans mellan krav och resurser och gränser mellan arbete och privatliv. Det krävs också en stödjande ledning och ansvar för högst 20 medarbetare. Det menar forskaren Christin Mellner, fil dr i psykologi, som var en av föredragshållarna vid ett seminarium som diskuterade hälsofrämjande ledarskap i ett föränderligt arbetsliv tidigare i sommar.

Hur ska vi skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap i ett föränderligt arbetsliv? Den frågan diskuterades under AFA Försäkrings seminarium som arrangerades tidigare i sommar. En av föredragshållarna var Christin Mellner, forskare inom arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, som berättade om sin forskning. 

Enligt Christin Mellner visar forskningen att ett föränderligt arbetsliv medför en rad utmaningar för chefer. De beskriver ofta sin arbetssituation som fragmenterad och tidspressad. De upplever också att de krav som ställs på dem är höga, samtidigt som dessa krav inte balanseras av ökade resurser.

I en enkät som skickades ut till 1 887 chefer med frågor om hur de såg på gränsen mellan arbete och privatliv, svarade 70 procent att de vill kunna lämna arbetet på arbetsplatsen när de går hem för dagen. Samtidigt uppgav 40 procent av de tillfrågade cheferna att de jobbar under semestern och 34 procent att de låter arbetet avbryta umgänget med familj och vänner.

Sammanfattningsvis konstaterade Christina Mellner att ett hållbart arbetsliv inkluderar livsbalans, sömn, återhämtning, hälsa och en vilja att fortsätta sitt uppdrag. Det räcker inte med balans mellan krav och resurser och gränser mellan arbets- och privatliv. Det krävs också en stödjande ledning, bland annat för att som chef undvika att komma i kläm och inte behöva vara en buffert mellan ledning och stressade medarbetare. Och inte minst – att som chef ha ansvar för högst 20 medarbetare.

Läs mer här:https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/seminarier/seminarier-2019/chefen-i-fokus/

12 augusti 2019

Internet-KBT och vårdsamordnare effektivt i primärvården

KBT via internet och en modell med vårdsamordnare för patienter med depression inom primärvården leder till vinster för såväl patienter som för samhällsekonomi. Det visar Anna Holsts, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, avhandling.

- Att få tillgång till vård och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa. Det konstaterar Anna Holst, specialistläkare och vårdcentralchef inom Närhälsan i Göteborg, som i sin avhandling studerat kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet och funktionen vårdsamordnare i primärvården för patienter med depression. 

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression har studerats och enligt avhandlingen visade sig KBT via internet vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården samt lika kostnadseffektiv. Dessutom var många patienter positiva till friheten med Internet-KBT – det vill säga att kunna få tillgång till behandling när och var de ville. Även kontakten med en särskild vårdsamordnare visade sig vara av stort värde, både för tillfrisknade och ekonomi.

Den modell med särskilda vårdsamordnare i primärvården som studerades – i detta fall specialistutbildade sjuksköterskor som följde, stöttade och lotsade patienten i vården – visade sig leda till ett snabbare tillfrisknande från depressionen och en signifikant tidigare återgång i arbete. Dessutom var modellen mycket kostnadseffektiv. 

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, säger i ett pressmeddelande att psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården och att det för den som drabbas är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet. Något som fungerar dåligt idag. En patient kan få vänta månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Därför är värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder kan utvecklas i den hårt pressade primärvården mycket värdefullt.

Läs mer: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//internet-kbt-och-vardsamordnare-i-primarvarden-effektivt-vid-depression.cid1617756

Ta del av avhandlingen här:Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care - internet-based treatment and care manager organization

7 augusti 2019

Kvinnliga chefer måste ta sig igenom en glaslabyrint

Enligt en ny studie från KPMG måste kvinnor i högre grad än män anpassa sin ledarskapsstil i takt med att de når högre upp i hierarkierna. 81 procent av de tillfrågade kvinnorna menar att det är nödvändigt att tillämpa ett situationsanpassat ledarskap för att kunna ta nästa steg i karriären. Med andra ord är det inte längre ett glastak utan snarare en glaslabyrint som kvinnliga chefer måste tråckla sig igenom.

Under årtionden har glastaket långsamt krackelerat. Jämfört med 70-talet har kvinnor i den svenska inkomsttoppen tredubblats idag, men fortfarande är VD - i nio fall av tio - en man. Amanda Lundeteg, VD i stiftelsen Allbright, som följt utvecklingen i det svenska näringslivet under sju års tid, säger till tidningen Chef att när du som kvinna kommer till de högre nivåerna och utmanar den reella, verkligt stora, makten då slår glastaket till.

Enligt en ny studie från KPMG, utförd bland 550 högpresterande kvinnliga ledare som befinner sig ett eller två karriärsteg från högsta ledningsnivå, hänger detta samman med vilka beteenden som ses som önskvärda hos kvinnliga respektive manliga ledare. 

När kvinnliga ledare börjar närma sig toppositioner ser de att beteenden som ses som goda ledskapsegenskaper hos män – t ex handlingskraft och självsäkerhet – uppfattas som negativa hos dem själva. Istället är det ”mjuka” egenskaper som samarbetsförmåga och relationsbyggande som välkomnas hos de kvinnliga ledarna. Något som blir lite av ett Moment 22 eftersom det riskerar att diskvalificera kvinnorna från de högsta posterna på grund av att de då inte anses tillräckligt beslutsamma för att klara toppjobben. 

Detta beskrivs som en dubbelfälla av Alice Eagly, professor i ledarskapspsykologi. Hon säger till tidningen Forbes att om en kvinnlig chef är kraftfull och driftig betraktas hon som otrevlig, är hon gruppinriktad ses hon som för svag för att leda effektivt. Med andra ord kan vi byta ut metaforen glastak till glaslabyrint som kvinnliga chefer måste tråckla sig igenom.

Läs hela artikeln härhttps://chef.se/kvinnor-maste-andra-sitt-ledarskap-att-na-toppen/

29 juli 2019

Mätbara effekter av placebo kan ses i kroppen

I en artikel i Svenska Dagbladet berättar den idag 81-åriga Lisbeth Sachs, medicinsk antropolog och tillika senior rådgivare vid Osher centrum för integrativ medicin vid Karolinska institutet, om hur magiskt tänkande idag kan förklaras med hjälp av hjärnavbildningsteknik. Inte sällan har magin – eller det vi idag kallar placeboeffekt - mätbara effekter i kroppen.

Svenska Dagbladet skriver att vissa former av magiskt tänkande, något som människor från olika kulturer ägnat sig åt i årtusenden, idag kan förklaras via hjärnavbildningsteknik. Våra hjärnor skapar bilder och förbereder sig på vad som komma skall - de arbetar konstant med att förutse framtiden, vilket är centralt för vår överlevnad. När vi förväntar oss något – oavsett om det är en positiv effekt (placebo) eller negativ (nocebo) - påverkar det kroppens reaktioner. 

Under ett nästan halvt sekels forskning har Lisbeth Sachs fått uppleva hur magin, eller placeboeffekten, fått allt tydligare medicinska förklaringar. För närvarande är hon extern mentor till psykologen och hjärnforskaren Karin Jensen som i dagarna ska publicera en studie om placeboeffekten runt kirurgi, om ordets betydelse vid sidan om knivens. 

Lisbeth Sachs citerar sin antropologkollega vid universitetet i Harvard, Ted Kaptchuk, som kallat placebo för ”The power of nothing”: Exempelvis kan en injektion med saltlösning, som av läkarens beskrivs som medicin, minska symtomen vid Parkinsons sjukdom. Den får till och med patienten att producera mer dopamin än vad sjukdomen förstör. PET- och magnetkamerornas bilder av reaktioner på mediciner eller placebo ger ”magin” eller ”kraften i ingenting” allt fler medicinska bevis. Både positiva och negativa förväntningar har effekt. 

Läs hela artikeln här: https://www.svd.se/fran-amulett-till-placebo--magin-har-blivit-matbar

23 juli 2019

Forskning inom arbetsmiljö och hälsa tilldelas 12 miljoner

Bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet, arbetsinriktad rehabilitering vid långvarig smärta samt metodstöd för ledarskap och organisatoriskt lärande i produktionsteam. Det är tre av fem forskningsprojekt som beviljats anslag i AFA Försäkrings andra anslagsomgång för år 2019.

Birgitta Johansson, docent i neurobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har beviljats 1 037 000 kronor för att utveckla en metod för bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet i samband med förvärvad hjärnskada, utmattningssyndrom och hypotyreos. Samtliga är tillstånd som begränsar arbetsförmågan och gör att vardagliga aktiviteter blir krävande. Projektet väntas resultera i en metod som ger mer likvärdig bedömning av ovanstående patientgrupper och bidra till anpassad rehabilitering och återgång i arbete.

Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet, har beviljats 2 022 00 kronor för sitt arbete med att undersöka hur patienter med långvarig smärta, under smärtrehabilitering, och deras chefer upplever KOF-samtal (Krav- och funktionsschema) samt för att utvärdera metoden för återgång i arbete.  Kunskapen väntas kunna tillämpas i vården och ge ett konkret stöd för samverkan mellan vårdgivare, anställd och arbetsgivare.

Industriforskaren Malin Hallin vid RISE IVF AB, har tilldelats 3 888 000 kronor för att i samverkan med Chalmers tekniska högskola och fyra industriföretag utveckla ett metodstöd för ledarskap och organisatoriskt lärande.  Bakgrunden till studien är att dagens utvecklingsprojekt inom industrin ofta har större fokus på teknik än på arbetsmiljö, ledarskap och lärande i organisationen. Projektet väntas leda till en systematik för ledarskap och organisatoriskt lärande - beskrivet i principer, riktlinjer och praktiska verktyg.

Läs mer om forskningsprojekten här: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2019/07/12-miljoner-till-forskning-inom-arbetsmiljo-och-halsa/

16 juli 2019

Värmeböljor - extra tufft för den med psykisk ohälsa

Höga temperaturer väntas bli allt vanligare och det är inte bara gamla och barn som drabbas extra hårt av värmen. I en artikel från Karolinska Institutet, KI, intervjuas en rad forskare inom olika discipliner om de utmaningar våra kroppar ställs inför vid värmeböljor. Personer med psykisk ohälsa är till exempel några som bör vara extra vaksamma på farorna med höga temperaturer.

De allt oftare förekommande värmeböljorna har blivit en ögonöppnare för politiker och hälsomyndigheter runt om i Europa. Sedan år 2013 varnar även SMHI om höga medeltemperaturer. Trots detta är vi svenskar mer förberedda för kyla än för värmeböljor. Vi har exempelvis rutiner för plogning, takröjning och är medvetna om riskerna med isfläckar, men vare sig vår infrastruktur eller våra byggnader är anpassade för det klimat vi rör oss mot.

Enligt Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin, KI, är det framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. Det är till exempel känt att vissa grupper, exempelvis äldre och personer med diabetes, löper högre risk att dö av hjärtsjukdom vid höga temperaturer. Mer oväntat är att även personer med psykisk ohälsa av vitt skilda slag, som depression eller demenssjukdom, löper ökad risk att dö av hjärtsjukdom vid värmeböljor. 

En möjlig förklaring till detta kan vara att vissa läkemedel kan ha vätskedrivande effekt eller påverka temperaturregleringen. En annan förklaring kan vara att psykisk ohälsa kan ge nedsatt förmåga att rent praktiskt hantera värmen, till exempel att införskaffa fläktar eller uppsöka svala platser. 

Även självmord verkar öka kraftigt vid hetta, men det finns inga svar på vad det kan bero på. 

- Jag kan bara gissa, säger Petter Ljungman. Rent allmänt kan värme vara väldigt plågsamt och stressande. Om man inte har tillgång till svalare utrymmen, eller möjlighet att sänka sin inomhustemperatur kan man tänka sig att det ger en känsla av att inte kunna fly från det plågsamma. Det kan skapa ångest och i kombination med uttorkning kanske omdömet kan påverkas. Vi borde bättre beakta miljöexponering vid psykisk ohälsa. Det verkar finnas mekanismer som vi inte tänkt på.

Läs hela artikeln här: https://ki.se/forskning/varma-dagar-utmanar-kroppen

10 juli 2019

Långtidsstudie visar: Uppenbara fördelar med IKBT till unga

Sedan år 2010 pågår ett forskningsprojekt vid Centrum för psykiatriforskning kring KBT via nätet, så kallad IKBT, riktat till barn och ungdomar mellan 7 och 17 år. Det som forskarna hittills studerat är IKBT mot ångest, tvångssyndrom och funktionell magsmärta. Studier som samtliga visar på mycket lovade resultat.

Enligt en artikel från Mind.se erbjuds inte alla barn och unga med psykisk ohälsa rätt behandling idag, till exempel på grund av geografiska avstånd och brist på resurser med rätt kompetens. Därför är forskningsprojektet kring IKBT vid Centrum för psykiatriforskning både intressant och viktigt. 

Sarah Vigerland, leg psykolog och en av forskarna i projektet, säger till Mind.se att det under projektets gång visat sig att det finns många uppenbara fördelar med IKBT. Exempelvis slipper barnen ta ledigt från skolan och föräldrarna, som bör vara med under behandlingstillfällena, från arbetet. Detta eftersom behandlingen kan ske i hemmiljön, vilket innebär att den både tar mindre tid och kan ske när det passar dem bäst.  

Enligt Vigerland är dessutom IKBT en kvalitetssäkring eftersom patienterna vet att de får tillgång till en behandlare med specialistkompetens, vilket inte alltid är självklart beroende på var man befinner sig i landet. Det har också visat sig att IKBT är kostnadseffektivt för samhället, bland annat eftersom det verkar som att annan vårdkonsumtion minskar.

Studierna har nu kommit så långt att forskarna ser stora möjligheter att inom en snar framtid kunna erbjuda IKBT till barn och ungdomar som ett självklart alternativ till den ”ordinarie” vården.  

Läs mer här: https://mind.se/aktuellt/forskning-kan-leda-till-ny-metod-att-behandla-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-ungdomar/

3 juli 2019

Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för adhd och autism

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen finns det geografiska skillnader när det gäller utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga i landet. Myndigheten har därför påbörjat ett arbete med att ta fram nationella kunskapsstöd för i första hand adhd och autismspektrumtillstånd.

Socialstyrelsen har fått ett uppdrag av regeringen att utreda behovet av nationella kunskapsstöd för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga. Myndigheten har, efter bland annat en dialog med vårdprofessionen och skolan, sett att det finns geografiska skillnader i landet både vad gäller utredning och behandling.

För att till exempel kunna förebygga ångest, depression och frånvaro från skolan är det viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser liksom med ett multiprofessionellt omhändertagande, enligt myndigheten.  

– Vi planerar för att riktlinjerna i första hand kommer att innefatta adhd och autismspektrumtillstånd, och gälla alla åldrar. Riktlinjerna ska bidra till en mer enhetlig klinisk praxis och förbättrad god vård och omsorg för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Nationella riktlinjer vid Socialstyrelsen.

Läs mer här: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nationella-riktlinjer-tas-fram-for-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/

 

1 juli 2019

Kraftsamling för barn och ungas psykiska hälsa

Flera tunga aktörer kraftsamlar nu för att komma till rätta med den ökande psykiska ohälsan. Det rapporterar tidningen Dagens Medicin från Almedals-seminariet ”Hur tar vi gemensamt ansvar för barn och ungas psykiska hälsa?” – ett seminarium som arrangerades av statliga forskningsinstitutet Rise.

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, vill se större kraft i regionernas långsiktiga arbete för att främja den psykiska hälsan och kommer därför att starta en nationell arena för att bland annat samla och sprida goda exempel. Det meddelade Anders Knape (M), ordförande i SKL, under seminariet. Kraftsamlingen, som börjar med en kick-off den 9 september, kommer att ledas av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren, SKL.

Enligt Susanne Nordling (MP), regionråd och ansvarig för psykiatri i Region Stockholm, kommer regionen att införa terapimottagningar med digitala verktyg på alla vårdcentraler. Mottagningarna ska bemannas av sjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Idén, som är hämtad från London, innebär i korthet att vårdcentralerna ska bli en sambandslänk för hela familjen.

Genom att stärka primärvården i Stockholm är målet att barn- och ungdomspsykiatrin ska få mer resurser att lägga på dem med större problem. Regionen uppger att de kommer att samla alla vårdcentraler under hösten för att skapa en primärvårdsstrategi som ska införas i verksamheterna under mandatperioden.

Under seminariet berättade även kommunalrådet i Norrköping, Lars Stjernkvist (S), om kommunens framgångar med sociala investeringar för att minska den psykiska ohälsan. Enligt Stjernkvist har åtta av tio projekt varit framgångsrika – särskilt satsningen på familjehemsplacerade barn som idag visar sig ha bättre skolresultat än snittet i kommunen.

Läs hela artikeln här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/07/01/flera-kraftsamlingar-for-psykisk-halsa/

26 juni 2019

Ny studie: Därför bedöms psykisk ohälsa så olika

Forskare vid Uppsala universitet, sociologiska institutionen, har undersökt hur läkare i primärvården och handläggare vid Försäkringskassan bedömer personer med psykisk ohälsa. Det visar sig – inte helt oväntat - att bedömningarna sällan leder till samma utfall.

Det är många som vittnar om att personer med psykiatrisk problematik ofta hamnar mellan stolarna, det verkar helt enkelt som att det finns en diskrepans mellan patienternas behov och försäkringskassans beslut. Vad förklaringen till detta är har Maricel Knechtel, forskare vid Uppsala universitet, tittat närmare på i en ny avhandling.

Enligt Maricel Knechtel kan anledningen till att samma patientfall leder till olika bedömningar bero på den situation som många med psykisk ohälsa befinner sig i. Det vill säga ett tillstånd som är allt för komplext för att enkelt kunna placeras in i de kategorier och scheman som primärvården och Försäkringskassan använder sig av. Svårigheterna vid bedömningarna beror även på att centrala begrepp såsom arbetsförmåga, sjukdom och arbete inte definierats tillräckligt tydligt.

Eftersom psykisk ohälsa inte heller kan diagnosticeras via exempelvis ett blodprov, eller alltid går att observera, är försäkringskassans krav på objektiva fynd svåra att tillmötesgå för läkarna. Enligt Maricel är det just detta, kravet på objektiva fynd, och patientens subjektiva upplevelse som försvårar samarbetet mellan parterna. Läkarna och handläggarnas synsätt står ofta i motsättning till varandra - läkarna måste välja mellan att ta hänsyn till patientens behov eller försäkringskassans formella krav som handlar om att minska sjuktalen.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/17/sa-olika-bedoms-psykisk-ohalsa/

24 juni 2019

Arbetsmiljöproblem – störst i offentlig sektor

De största arbetsmiljöproblemen finns i kommuner och regioner, framför allt inom vård och omsorg. Det skriver tidningen Vårdfokus som granskat de 6:6a-anmälningar som vårdens skyddsombud skickat in mellan åren 2015 och 2019. Larmen handlar bland annat om hög arbetsbelastning, stress och underbemanning. Många vittnar också om brister i den psykosociala arbetsmiljön, som kränkande särbehandling, hot och våld.

Enligt Arbetsmiljöverket har cirka 500 av de senaste fem årens totalt 2 283 så kallade 6:6a-anmälningar - anmälningar som handlar om den psykosociala arbetsmiljön och att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet - lett till föreläggande om vite, något som är myndighetens kraftfullaste åtgärd. 

Den skattefinansierade vården är en komplex verksamhet, bland annat eftersom den politiska majoriteten kan bytas ut vart fjärde år. Dåliga arbetsvillkor leder till personalbrist, som i sin tur leder till brist på vårdplatser och ännu sämre arbetsmiljö, skriver tidningen Vårdfokus.

Enligt Jan Sandberg, sektionschef vid Arbetsmiljöverkets Region mitt, saknar ofta arbetsgivarna i vården dessutom förutsättningar att vidta åtgärder som har verklig effekt. Därför har myndigheten vidtagit en informationsinsats om systematiskt arbetsmiljöarbete som riktar sig till politiker och högre tjänstemän i kommuner och regioner, med förhoppningen att de ska ta fler initiativ i arbetsmiljöfrågor. Sådana initiativ efterlyses även av forskaren Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.

Maria Steinberg har i en ny studie undersökt 62 förelägganden om vite, samtliga resultat av 6:6a-anmälningar om brott mot den nya föreskriften om Organisatorisk och social arbetsmiljö (Osa). Enligt Steinberg har Osa-föreskriften satt fokus på brister i kvinnors arbetsmiljö på ett helt nytt sätt. Hennes studie visar bland annat att majoriteten av 6:6a-anmälningarna kommer från kvinnor inom offentlig sektor – framför allt inom vård och omsorg – och de flesta av anmälningarna handlar om hög arbetsbelastning, samarbetsproblem och kränkande särbehandling.

Läs hela artikeln här: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/juni/skyddsombud-pa-sjukhus-gor-flest-anmalningar/

12 juni 2019

Arbetsmiljöverkets kartläggning visar att fler dör av stress

Arbetsmiljöverkets två nya rapporter om arbetsrelaterad dödlighet i Sverige visar att tusentals fler dör av arbetsrelaterade sjukdomar jämfört med olyckor. Stress, skiftarbete och damm är det vanligaste orsakerna till att människor dör på grund av arbetet skriver tidningen Arbetsliv.

Cirka 3000 personer avlider varje år till följd av arbetsrelaterade sjukdomar, där 86 procent av dödsfallen är orsakade av sjukdomar och 14 procent av olyckor. Trots detta kommer arbetsrelaterade sjukdomar ofta i skymundan i massmedierna jämfört med dramatiska dödsolyckor. Detta beror troligtvis på att förloppet vid sjukdomar är mer komplicerat och utdraget. 

Enligt Beng Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, beräknas arbetssjukdomar orsakade av fysiska faktorer bli färre i framtiden. Tvärtom gäller för arbetsrelaterade sjukdomar på grund av stress. Medan dödsfall på grund av fysiska faktorer förväntas minska kommer stressrelaterads sjukdomar att öka. 

Stress är den faktor som ökar mest när det gäller den arbetsrelaterade dödligheten. Idag beräknas hela 500 dödsfall per år bero på stress. Även kränkande särbehandling och mobbing tror man leder till många dödsfall. Detta på grund av såväl ohälsa kopplat till det psykiska trauma som man utsätts för, men också på grund av att många som mobbas begår självmord.

Läs hela artikeln här:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/fler-dor-av-stressrelaterade-sjukdomar/

10 juni 2019

Nu kan forskarna bokstavligen se ångest

Med magnet- och PET-kamera studerar ett forskarlag vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, neurobiologiska mekanismer bakom ångest och rädsla. Via bilderna kan Andreas Frick, med forskarkollegor, bland annat se vilka regioner i hjärnan som aktiveras vid ångest. Forskarna kan även följa och se effekterna av de studerade personernas behandling.

Skillnaden mellan rädsla och ångest är att ångest är en reaktion på ett hot som inte är närvarande. Det vill säga att du oroar dig för saker som kanske kan hända i framtiden. Rädsla känner du däremot när något verkligt är närvarande, t ex om du möter en björn i skogen. Dock är reaktionerna desamma för rädsla och ångest: blodflödet i kroppen ökar, munnen blir torr och olika stressreaktioner får dig att antingen fly eller paralyseras - alternativt slåss för din överlevnad.

Andreas Frick med kollegor söker i sin forskning bland annat svar på vad som händer i hjärnan vid ångest och vilka signalämnen som är involverade. De tittar även på hur ångest utvecklas i takt med hjärnans mognad, från barndomen till vuxenlivet. 

Enligt Andreas Frick beräknar man att en tredjedel av befolkningen någon gång i livet kommer att lida av någon form av ångestsyndrom. Det är dock inte alla som får diagnosen och långt ifrån alla, som uppfyller kriterierna, som söker eller får hjälp. 

Frick säger att ångestsyndrom är vanliga sjukdomar, sjukdomar som innebär ett lidande och som hindrar många i livet. Detta kostar otroligt mycket pengar för samhället i form av vårdkostnader, utebliven arbetsinkomst och sjukpenning. Därför finns det ett stort incitament att lära sig mer – för att upptäcka nya behandlingsvägar och förbättra de behandlingar som vi har.

Läs hela intervjun med Andreas Frick här: https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=12586&area=6,10,16,25,40,44&typ=artikel&lang=sv

4 juni 2019

Allt vanligare med jobbmobbning i sociala medier

Enligt Rebecka Cowen Forsell, som publicerat en avhandling vid Malmö universitet, ökar nätmobbning i arbetslivet och idag uppskattas cirka tio procent vara utsatta för upprepade och systematiska kränkningar via digitala kanaler. Mest utsatta är män och chefer samt anställda i så kallade kontaktyrken.

Nätmobbning i arbetslivet är ett relativt outforskat fenomen.  I en avhandling vid Malmö universitet har Rebecka Cowen Forsell studerat vad som är utmärkande för mobbning genom sociala kanaler och hur utbrett fenomenet är. I korthet kan hon konstatera att mobbning i arbetslivet nu även fått digitala uttrycksformer och ökar, men hur mycket är svårt att säga.

Skillnaden mellan mobbning i digitala kanaler och mobbning ansikte mot ansikte är att maktdynamiken förändras till fördel för den som mobbar.  I sin avhandling har Cowen Forsell kunnat se att män är utsatta i högre grad än kvinnor och chefer i högre grad än övriga medarbetare. Men även anställda i så kallade kontaktyrken, t ex lärare, är oftare drabbade jämfört med andra anställda. 

Medan mobbning via mail ofta är subtilt är mobbning via sociala medier mer aggressivt. Enligt Cowen Forsell flyttas gränsen för vad som är tillåtet fram. Detta eftersom sociala medier ofta befinner sig i gränslandet mellan jobb- och privatliv. Det innebär att konsekvenserna för den som mobbas kan bli förödande – det vill säga eftersom publiken består av både privata och jobbrelaterade kontakter. 

För att förebygga mobbning via sociala kanaler är det viktigt med riktlinjer för kommunikation på arbetsplatsen. Särskilt på de arbetsplatser där arbetsgivaren uppmuntrar de anställda att vara aktiva i sociala kanaler.

Ta del av avhandlingen här: http://muep.mau.se/handle/2043/26918

Läs mer: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/mobbning-pa-jobbet-sker-allt-oftare-pa-natet/

30 maj 2019

Tydlig koppling mellan hormonnivåer och psykisk ohälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet visar att det finns tydliga kopplingar mellan kroppens olika hormonnivåer och särskilda aspekter av psykiska sjukdomar. I studien har man även sett att det finns ändrade insulinnivåer hos personer som försökt begå självmord.

Psykiatriker Marie Bendix, doktorand i psykiatri vid Umeå Universitet, har i sin avhandling studerat kopplingen mellan tre hormonella system och underliggande aspekter av förstämningssyndrom. Det handlar om personlighetsdrag, våld och psykiska symtom.

Enligt Bendix har förståelsen för samspelet mellan psykisk ohälsa och substanser i kroppen lett till flera viktiga framsteg, men fortfarande är mycket okänt om vilken roll vissa hormoner spelar.  

Marie Bendix har bland annat undersökt om patienter som tidigare försökt begå självmord har förändrade nivåer av de blodsockerreglerande hormonerna insulin och glukagon jämfört med friska kontrollpersoner. Hon har även undersökt om användandet av våld är kopplat till förändringar av dessa hormoner. Forskningen visade att personer som gjort självmordsförsök, men även dem som varit våldsamma i vuxenlivet, hade högre nivåer av insulin och lägre nivåer av glukagon. 

I sin avhandling har Bendix även studerat om hormonet oxytocin är kopplat till personlighetsdrag som kan bidra till sociala svårigheter hos psykiatriska öppenvårdspatienter. Dessutom har hon undersökt om kvinnor med postpartum (efter förlossning) psykos och depression hade förändrade halter av könshormonerna allopregnanolon och progesteron jämfört med friska kvinnor.

Läs mer här: https://www.umu.se/nyheter/samband-mellan-sjalvmordsforsok-och-blodsockerhormoner_7751234/

26 maj 2019

PBMs Andreas Schill i Svenska Dagbladet om talrädsla

VR snabb väg ur talrädsla: ”Många lider i det tysta”. Det är rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet där PBMs Andreas Schill, leg psykolog och affärsområdeschef för PBM digital, intervjuas om företagets pågående behandlingsstudie om talängslan. En studie som görs i samarbete med Stockholms universitet och it-företaget Mimerse.

Ta del av hela artikeln här: https://www.svd.se/vr-snabb-vag-ur-talradsla-manga-lider-i-det-tysta

Läs mer om PBMs satsning på VR: https://www.pbmonline.se/virtual-reality-teknik-kbt

Virtual reality (VR) – är en virtuell verklighet, även en datorgenererad skenvärld där användaren upplever sig vara och agera i realtid. Källa NE

13 maj 2019

Orsaker och tidig upptäckt av autism – det säger forskningen

Karolinska Institutet skriver i en artikel att forskarna nu långsamt börjar komma allt närmare en förståelse för orsakerna bakom autism. Forskningsfokus ligger dock inte enbart på orsakerna bakom tillståndet. Frågan om hur man så tidigt som möjligt ska hitta och ta hand om dagens autistiska barn är lika prioriterad.

Ett flertal namnkunniga forskare har intervjuats om var vi befinner oss idag när det gäller kunskapen om autism: Om orsakerna bakom tillståndet, om vikten av tidig upptäckt och behandling samt om hur forskarna vid Autismcenter lär föräldrar och förskolebarn att kunna fungera bättre i ett socialt samspel.

I artikeln intervjuas: Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare för Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND. Terje Falck-Ytter, forskare vid KIND och projektledare för Projekt Småsyskon. Ulrika Långh, psykolog, psykoterapeut och program- och utvecklingsansvarig vid Autismcenter för små barn i Stockholm samt Sven Sandin, statistiker och forskare i psykiatrisk epidemiologi vid KI. 

Ta del av hela artikeln här: https://ki.se/forskning/tidig-upptackt-ska-hjalpa-fler

29 april 2019

Delat ledarskap - hälsosam avlastning och bättre resultat

Marianne Döös, professor i organisationspedagogik vid Stockholms universitet, har i sin forskning visat på att ett delat ledarskap mellan chefer kan bidra till såväl hälsosam avlastning för cheferna ifråga som bättre resultat för verksamheten.

Under 20 års tid har professor Marianne Döös forskat om delat ledarskap mellan chefer. De senaste två åren har hon uppehållit sig runt forskningsprojektet ”Funktionellt delat ledarskap – en modell för hållbart chefskap i skola och förskola?” som finansierats av AFA Försäkring.

Ett delat ledarskap kan vara en styrka i dagens arbetsliv – ett arbetsliv som ofta karakteriseras av hög förändringstakt, fusioner och allianser, komplexa chefsuppdrag och stora medarbetartal. Enligt Marianne Döös menar många av de chefer som delar ett ledarskap att det leder till såväl bättre kvalitet och lönsamhet som bättre beslut. De blir även mer tillgängliga. Cheferna säger att de helt enkelt känner sig mer nöjda, de mår bättre och upplever ledarskapet som roligare.

Det som krävs för att ett delat ledarskap ska fungera är att det finns en så kallad bottenplatta med de tre nödvändiga delarna: Inbördes prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar. Om några av dessa delar fallerar uppstår det svårigheter.

Enligt Döös kräver ett bra ledarskap ett lärande förhållningssätt, mod och uthållighet hos organisationen. Det är även viktigt att ledningen ser till att det delade ledarskapet i praktiken blir likställt.

Läs mer här: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2019/04/delat-ledarskap--det-nya-hallbara-chefskapet/

22 april 2019

Ny studie visar: Stresstillstånd ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet, KI, och Islands universitet har i en ny stor befolkningsbaserad studie kunnat visa att stressrelaterade tillstånd som utlöses av svåra livshändelser är kopplade till en ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Detta gäller särskilt under det första året efter en stressdiagnos.

Enligt ett pressmeddelande från KI finns växande belägg som tyder på att stressreaktioner orsakade av psykologiska trauman eller svåra livshändelser kan kopplas till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar. 

Tidigare studier inom detta område har framför allt fokuserat på manliga krigsveteraner eller personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, men nu har forskarna Unnur Valdimarsdòttir och Huan Song, verksamma vid Islands universitet och KI, undersökt kopplingen närmare i en stor svensk befolkningsbaserad studie. En studie som omfattat 136 000 personer som diagnostiserats med stressrelaterat tillstånd någon gång under åren 1987 – 2013 och som jämförts med bland annat 171 000 syskon som inte hade några stressrelaterade- eller hjärtkärlsjukdomar.

Resultaten av studien, som publicerats i tidskriften BMJ, visar att risken för allvarliga och akuta hjärtkärlhändelser - som t ex hjärtstillestånd och infarkt - var särskilt hög inom de första sex månaderna efter diagnos av ett stressrelaterat tillstånd. Under det första året efter diagnosen var risken för hjärt-kärlsjukdom 64 procent högre bland personer med stressrelaterade tillstånd jämfört med syskon som inte var drabbade. 

Resultaten av studien tyder enligt forskarna på att läkare måste vara medvetna om kopplingen mellan stressrelaterade tillstånd och en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom – speciellt månaderna efter en stressdiagnos.

Läs mer här: https://ki.se/nyheter/okad-risk-for-hjart-karlsjukdom-vid-stressrelaterade-tillstand

17 april 2019

Relationen människa och djur – det visar forskningen

Att hundar har känslor är uppenbart. De är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss. Relationen är ömsesidig och påminner om den som föräldrar och barn i två- till treårsåldern har. Det menar Per Jensen, professor i etologi, som tillsammans med bland annat psykiatriker Åsa Nilsonne, intervjuats i tidskriften Modern Psykologi om våra relationer till husdjuren.

Forskningen om våra husdjur och relationen till människan har mer eller mindre exploderat de senaste tjugo åren. Vissa menar att det är en ögonöppnare som kan jämföras med att vi ända in på 1980-talet opererade små barn utan bedövning. Detta eftersom vi inte trodde att de upplevde samma smärta som vuxna. 

Tidskriften Modern Psykologi har i en artikel tagit ett helhetsgrepp om våra relationer till djuren. I artikeln intervjuas bland annat etologiprofessorn och författaren Per Jensen och psykiatrikern, psykoterapeuten och författaren Åsa Nilsonne.  

Enligt Per Jensen är det idag uppenbart för vem som helst att en hund har känslor. Han menar att hundar är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss och det kan också vara förklaringen till att många pratar bebisspråk när de möter en vovve.

Ett bra exempel på att djur förstår och känner mer än vad vi tror är psykologiforskaren John W. Pilleys studie om bordercollien Chaser. Genom att träna hunden lyckades husse Pilley lära Chaser 1 022 unika namn på föremål och förutom att lära sig namn på saker och ting förstod hunden även verb som till exempel ”hämta” och ”släppa”. 

Psykiatriker Åsa Nilsonne tycker att det är både fantastiskt och skrämmande att vi inte har förstått hur mycket hundar förstår av vårt mänskliga språk. Hon menar att den nya forskningen med hjärnavbildningsstudier, som kom år 2012, gör att vi måste ta djurs känslor på allvar. Exempelvis har magnetkamerabilder visat att hundar och människors hjärnor aktiveras på snarlika sätt, bland annat när det gäller belöningssystemet.

Japanska forskare har sett att hundar har en förmåga att göra oss lyckligare, att öka vår samarbetsförmåga och reducera stress. Förutom att hundar har samma uppsättning av primära känslor som oss, t ex glädje, rädsla och hunger, har de även ”högre” kognitiva känslor som skam och rättvisa - och de är känsliga för våra emotionella tillstånd.

Idag används exempelvis katter och hundar som terapidjur inom äldreomsorgen och det har visat sig att även barn med autism kan bli hjälpta av djuren. Detta eftersom barnen utvecklar starka band med sina husdjur, vilket i sin tur ökar det sociala samspelet med både föräldrar och skola. Dessutom visar forskningen att hundterapi kan vara långt mer effektiv för barn med afasi (svårt att kommunicera och forma ord) än vanlig tal- och språkterapi. 

Läs hela artikeln här:https://modernpsykologi.se/2019/04/09/sa-funkar-var-relation-till-husdjuren/

Vi önskar alla våra läsare en riktigt fin och glad påsk!

15 april 2019

Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla

Varför väljer någon att göra sig själv illa och hur ska jag som närstående eller vårdpersonal reagera på beteendet? Om detta och mycket mer kan man läsa om i en ny handbok med titeln ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”, som sammanfattar kunskapsläget om själskadebeteende.

Det kan vara otroligt tålamodsprövande att behandla patienter med självskadebeteende. Läkandet kan ta tid, men det går. Många blir friska. Det skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande där man intervjuat Jonas Bjärehed, psykolog, lektor i psykologi och en av författarna bakom den nya handboken ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”. 

Enligt Jonas Bjärehed, som skrev en avhandling om självskadebeteende år 2005, är självskadebeteende ett sätt att reglera svåruthärdliga känslor. Det kan handla om ångest, nedstämdhet, tomhetskänslor, skam eller självhat. Och de som behöver professionell hjälp visar ofta förhöjd sårbarhet i kombination med bristande social och kommunikativ förmåga. Att skära sig blir ett sätt att kommunicera med omgivningen – som äntligen tycks lyssna.

Som närstående och vårdpersonal kan man bli villrådig över hur man ska reagera. Den drabbade behöver någon som signalerar trygghet och lugn, men enligt Bjärehed är det lättare sagt än gjort. Detta eftersom självskadebeteende triggar starka känslor hos omgivningen. 

En vanlig ”felreaktion” är att bli överengagerad – det vill säga att betrakta den drabbade som alltför ömtålig för att klara sig själv – vilket i realiteten förminskar personen och gör denne ännu mer ömtålig. Andra vanliga felreaktioner är beröringsskräck – det vill säga att man backar – och en tredje variant är att bli dömande och kritisk.

Enligt Jonas Bjärhed finns problemen på alla vårdcentraler och psykiatriska mottagningar i landet, men kunskapen är ännu begränsad till vissa specialistfunktioner och koncentrerad till de större orterna. Förhoppningen är nu att den nya boken ska underlätta för alla som möter personer med självskadebeteende.

Läs mer på: https://www.lu.se/article/inte-enkelt-att-bemota-personer-med-sjalvskadebeteende

10 april 2019

Var tredje chef skippar lunchen på grund av stress

En av fyra kvinnor och en av tre tjänstemän i chefsbefattning väljer att hoppa över lunchen för att hinna med sitt arbete. Nästan lika många ställer in fritidsaktiviteter för att kunna få möjlighet att återhämta sig under ledig tid. Det visar Unionens senaste stressundersökning.

De som känner sig stressade och pressade på jobbet väljer ofta att ställa in lunchen - något som inte är att rekommendera. Enligt Marina Åman, 2.e vice ordförande i Unionen, behöver alla ta rast för att orka med en hektisk arbetsdag och lunchrast är något som alla som jobbar har rätt till. Det är inte bara viktigt för den långsiktiga hälsan, det är också trevligt att luncha med kollegor. 

Undersökningen, som utförts av Novus och besvarats av 2 483 personer, visar bland annat att en av fyra kvinnor väljer att hoppa över lunchen tillsammans med kollegorna, en eller flera gånger i veckan. Bland de tjänstemän som har en chefsbefattning ser det ännu sämre ut. Där visar undersökningen att var tredje chef, en eller flera gånger i veckan, arbetar i stället för att ta lunch. 

Enligt Marina Åberg måste man som chef ställa sig frågan vad man som ledare sänder ut för signaler till sina medarbetare. Om chefen jobbar i stället för att ta lunchrast kommer ju medarbetarna tro att även de förväntas jobba istället för att ta rast.

Undersökningen visar även att det är vanligt att kvinnliga tjänstemän och de som har en chefsbefattning ställer in fritidsaktiviteter eftersom de är för trötta efter arbetsveckans slut.   

Läs mer här: https://www.unionen.se/om-unionen/press/1-av-4-kvinnor-skippar-lunchen-att-hinna-med-jobbet

8 april 2019

Antidepressiva läkemedel ökar bland unga

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat med 25 procent i hela befolkningen sedan år 2006. Högst konsumtion finns bland dem över 85 år, men störst ökning har skett bland barn och unga.

Förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar i hela befolkningen. Under år 2018 hämtade sju procent av alla män och 13 procent av alla kvinnor ut antidepressiva läkemedel.  Högst konsumtion finns bland gruppen 85 år och äldre. Där visar statistiken att en tredjedel av kvinnorna och en femtedel av männen hämtade ut antidepressiva minst en gång under året. 

Störst procentuell ökning har skett bland barn och unga. Under 2018 fick ett av hundra barn i åldern 10 -14 år antidepressiva läkemedel utskrivet. Jämfört med år 2014 innebär det en ökning på 60 procent för flickor och för pojkar en ökning på 40 procent. Samma tendens kan ses i åldersgruppen 15 – 19 år. Under 2018 var det nästan dubbelt så många flickor som pojkar som fick antidepressiva förskrivna.

– Ökningen av antidepressiva bland barn och unga hänger ihop med den oroväckande ökningen av psykisk ohälsa inom gruppen, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest ska barn och unga med lindrig till medelsvår depression i första hand erbjudas psykologisk behandling. Om fler unga fick tillgång till psykologisk behandling så skulle man kunna tänka sig att läkemedelsbehandlingen eventuellt kan minska.

Läs mer här: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/alltflerfarantidepressivalakemedel

1 april 2019

Dags att anpassa arbetsveckan efter individers dygnsrytm

Forskarna bakom en ny studie från University of Birmingham anser att det är dags att skrota 40-timmarsveckans upplägg och istället anpassa schemat efter individers dygnsrytm. Enligt Svenska Dagbladet visar studien att det finns fysiologiska skillnader i hjärnan som tyder på att kvällsmänniskor missgynnas av samhällsklockan.

Forskare från University of Birmingham har med hjälp av bland annat magnetkamera-undersökningar granskat hur människans dygnsrytm är kopplad till hjärnans funktioner. I studien har man tittat på skillnader mellan personer som kategoriseras som morgon- eller kvällsmänniskor och funnit att morgonmänniskor har en högre ”resting brain connectivity” – ett tätare kopplingsmönster i hjärnan under vilotillstånd - än kvällsmänniskor. Detta visade sig vara kopplat till bättre uppmärksamhet och mindre trötthet under dagen, vilket antyder att morgonmänniskor har bättre förutsättningar att hantera ett 9-17-schema.

Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala universitet, säger till Svenska Dagbladet att resultatet av studien inte är överraskande, men att man måste vara försiktig när man tolkar resultatet. Detta eftersom det låter som att kvällsmänniskor inte har förmågan att göra bra ifrån sig under dagen, vilket inte är sant. Alla människor har tider på dygnet när vi är extra pigga och andra tider när vi är tröttare. För morgonpigga infaller dessa timmar tidigt på morgonen och de får istället en dipp sex timmar senare, alltså runt lunch. För kvällsmänniskor är denna rytm fördröjd.

Enligt Benedict innebär detta att kvällsmänniskor kan få problem. I ett samhälle som är skapat för morgonmänniskor är det många timmar av arbetsdagen som inte gynnar dem – kopplingsmönstren i deras hjärnor är helt enkelt inte redo under morgonens tidigaste timmar. Men när vi fungerar som bäst, tidigt eller sent, beror enligt denna och tidigare studier delvis på våra gener men även på var i livet vi befinner oss. Barn är till exempel ofta morgonmänniskor och merparten av tonåringar är kvällsmänniskor – oavsett gener.

- Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar. Forskning har visat att om du lägger en tenta på eftermiddagen istället för, som vanligtvis, under morgonen presterar de som är nattugglor bättre än de gör annars, säger Christian Benedict till SvD. 

Benedict håller absolut med Birminghamforskarna om att det är dags att tänka om när det gäller hur arbetsveckan ska läggas upp. Det vill säga att vi för att effektivisera och optimera en persons möjligheter att utnyttja sin intellektuella och fysiska kapacitet i högre grad måste anpassa arbetstider till den individuella dygnsrytmen.

Läs hela artikeln:https://www.svd.se/studie-samhallsklockan-missgynnar-nattugglor

27 mars 2019

Ökad psykisk ohälsa bland unga kan vara en överdrift

Forskare vid Linköpings universitet har studerat vad som döljer sig bakom siffrorna om en ökad psykisk ohälsa bland unga och kommit fram till att larmen kan vara kraftigt överdrivna. Enligt forskarna handlar den psykiska ohälsan som rapporteras egentligen om många olika saker, vilket innebär att ungas vardagsproblem riskerar att medikaliseras.

Anette Wickström, biträdande professor vid Linköpings universitet, Tema Barn, leder ett projekt där man studerat ungas svar i nationella undersökningar om psykisk hälsa. Syftet har varit att försöka ta reda på vad som döljer sig bakom siffrorna om en ökad psykisk ohälsa bland unga. Stämmer analyserna med det som ungdomarna berättar?

Enligt Wickström vet vi för lite om orsakerna bakom de problem som unga rapporterar, det vill säga den bild som sedan forskningsrapporter och media lyfter fram. Forskarna har därför fördjupat sig i den årliga enkäten om fysisk och psykisk hälsa som Folkhälsomyndigheten analyserar - en enkät som utformats av WHO och som skickats ut sedan 1985 till elever i 42 västländer - samt intervjuat elever i årskurs nio om frågorna i enkäten.

- När vi pratar med eleverna växer en delvis annan bild fram än vad som anges i experternas analyser av de ungas svar, säger Anette Wickström i en artikel på universitetets hemsida. De unga kan till exempel säga att visst har de ont i huvudet ibland eller ont i magen, men påpekar att de ändå i grunden mår bra. Hur de fyller i enkäten kan bero på att den är svår att fylla i, om de blivit osams med en kompis med mera - det vill säga på deras egen dagsform.

Med andra ord finns det en risk att enkätsvaren förenklas och att det dras för stora växlar på dem. Den psykiska ohälsan handlar enligt Wickström och kollegan Sofia Kvist Lindholm, om många olika saker. Därför är det viktigt att problematisera svaren. Om vi påstår att ungdomars alla problem beror på psykisk ohälsa så hamnar vi fel, enligt forskarna. 

Resultaten av studien visar dock på två spår. Det ena spåret handlar om livets vanliga svårigheter – något som riskerar att benämnas som psykisk ohälsa utan att vara det och där risken är att vardagsproblem medikaliseras. Det andra spåret handlar om de ungdomar som verkligen har mycket allvarliga problem och som måste tas på största allvar.

Enligt Wickström är resultatet av studien mycket viktigt. Detta eftersom en onyanserad rapportering kring ökad psykisk ohälsa kan innebära att det skapas en rad generella insatser som inte passar någon av grupperna ovan, vilket i sin tur kan resultera i att de unga som verkligen behöver mer stöd missas.

Läs hela artikeln här:https://liu.se/nyhet/ungas-vardagsproblem-ar-inte-alltid-ohalsa

 

18 mars 2019

Effektivt med Internet-KBT och vårdsamordnare i primärvården

KBT via internet och en modell med vårdsamordnare för patienter med depression inom primärvården leder till vinster för såväl patienter som för samhällsekonomi. Det visar Anna Holsts, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, avhandling.

- Att få tillgång till vård och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa. Det konstaterar Anna Holst, specialistläkare och vårdcentralchef inom Närhälsan i Göteborg, som i sin avhandling studerat kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet och funktionen vårdsamordnare i primärvården för patienter med depression. 

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression har studerats och enligt avhandlingen visade sig KBT via internet vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården samt lika kostnadseffektiv. Dessutom var många patienter positiva till friheten med Internet-KBT – det vill säga att kunna få tillgång till behandling när och var de ville. Även kontakten med en särskild vårdsamordnare visade sig vara av stort värde, både för tillfrisknade och ekonomi.

Den modell med särskilda vårdsamordnare i primärvården som studerades – i detta fall specialistutbildade sjuksköterskor som följde, stöttade och lotsade patienten i vården – visade sig leda till ett snabbare tillfrisknande från depressionen och en signifikant tidigare återgång i arbete. Dessutom var modellen mycket kostnadseffektiv. 

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, säger i ett pressmeddelande att psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården och att det för den som drabbas är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet. Något som fungerar dåligt idag. En patient kan få vänta månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Därför är värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder kan utvecklas i den hårt pressade primärvården mycket värdefullt.

Läs mer på: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//internet-kbt-och-vardsamordnare-i-primarvarden-effektivt-vid-depression.cid1617756

Ta del av avhandlingen här:Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care - internet-based treatment and care manager organization

13 mars 2019

Professorns tips om nedstämdhet under våren

Våren börjar så smått anlända till vårt avlånga land och många drar en lättnadens suck att mörker och rusk snart är över. Men inte alla. Enligt professor Torbjörn Åkerstedt beräknas upp emot var tionde person lida av säsongsbetingad nedstämdhet under våren.

Årstidsbunden depression är ett problem som drabbar många under den mörkaste tiden på året, men den kan även slå till på våren. Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska Institutet, säger till tidningen Modern Psykologi att det troligen handlar om samma sak – att dagslängden förändras så snabbt, såväl under mars som oktober. 

Symtomen på säsongsbetingad depression är desamma som vid annan depression, det vill säga olika grader av likgiltighet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar.

Enligt Åkerstedt finns det ganska begränsat med forskning om säsongsbetingad depression, men förmodligen spelar signalsubstansen serotonin en roll – precis som den gör vid annan depression. Även ärftlig sårbarhet, stress och kopplingen mellan mörker och ljus är komponenter som spelar in vid årstidsbunden depression. Och typiskt för denna form av depression är att tröttheten inte försvinner, oavsett hur mycket man än sover.

Åkerstedt uppskattar att cirka var tionde person lider av säsongsbetingad trötthet under våren och att man – precis som vid annan depression – ska söka hjälp om tröttheten gör att man inte kan hantera sitt liv. Enligt professorn finns det dock några handfasta tips som man själv kan hålla sig till för att försöka ta sig ur den onda ”trötthetscirkeln”.

Dessa tips är att:

- Hjälpa kroppen med dygnsrytmen och därför se till att från februari månad få så mycket ljus som möjligt på morgonen.

- Äta ordentligt och röra på sig. 

- Vara social och engagera sig i sociala aktiviteter trots att man egentligen kanske vill dra sig undan.

- Sova regelbundet. Det vill säga att gå och lägga sig och kliva upp vid ungefär samma tid varje dag. 

Läs hela artikeln här: https://modernpsykologi.se/2019/02/28/sa-hanterar-du-nedstamdhet-pa-varen/

11 mars 2019

Ny studie om ilska

Långvarig och problematisk ilska är relaterad till en rad hälsoproblem. Därför vill nu forskare från Linköpings universitet och Karolinska Institutet (KI) undersöka om internetförmedlad KBT kan hjälpa människor som - rent allmänt - upplever att deras egen ilska skapar så stora problem i livet att den blir stigmatiserande.

I en studie från år 2017 har forskare från Linköpings universitet, som bland de första i världen, visat att KBT (kognitiv beteendeterapi) via nätet kan hjälpa människor som har aggressionsproblem i nära relationer. Nu går forskarna vidare med en ny studie för att undersöka om KBT via nätet även kan hjälpa personer som i allmänhet har problem med sin ilska.

Att bli arg då och då är i grunden helt normalt, men om ilskan är intensiv, långvarig och svår att kontrollera kan den bli ett bekymmer och leda till hälsoproblem. I ett pressmeddelande från Linköpings universitet säger Hugo Hesser, biträdande professor i klinisk psykologi, att för många personer kan ilska leda till negativa konsekvenser för såväl dem själva som för deras medmänniskor. Därför startar man nu en ny studie för att undersöka vilka strategier som är bäst för att kunna hantera ilska i allmänhet.

Enligt Hesser har dagens forskning inte något svar på vilka behandlingsstrategier som fungerar bäst - det vill säga för vem de fungerar och hur.  Därför behövs det mer forskning för att förbättra behandlingsformerna. Forskarna söker nu deltagare till den nya studien som vänder sig till alla som upplever att de har en svårkontrollerad ilska som leder till problem.

Läs mer här: https://liu.se/nyhet/behover-du-hjalp-med-din-ilska-

6 mars 2019

Internetbaserad terapi av långvarig smärta

Vi lär oss blixtsnabbt att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig. Det menar Rikard Wicksell, docent i psykologi och forskare vid Karolinska institutet, som utvecklat och utvärderat internetbaserad ACT (Acceptance and Commitment Therapy) av patienter med långvarig och svårbehandlad smärta.

Kronisk smärta är en vanlig orsak till sjukfrånvaro och kan även leda till försämrad livskvalitet och depression. Cirka 20 procent av befolkningen beräknas lida av kronisk smärta och enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) beräknas de årliga samhällskostnaderna för långvarig smärta uppgå till cirka 90 miljarder per år. För att ta ett helhetsgrepp om området initierade AFA Försäkring, i augusti 2015, ett treårigt FOU-program med syfte att hitta vägar till stöd för dem som lider av kronisk smärta. I programmet har 13 forskningsprojekt delat på 50 miljoner kronor, däribland Rikard Wicksells projekt ”Internetbaserad behandling av patienter med långvarig svårbehandlad smärta”. 

ACT är en vidareutveckling av KBT och har ett starkt vetenskapligt stöd för behandling av långvarig smärta. ACT handlar enligt Rikard Wicksell om att hjälpa smärtpatienter att hitta tillbaka till ett aktivt och meningsfullt liv i vardag och i arbete. Wicksell säger till tidningen Vårdfokus att många patienter som lever med kronisk smärta ofta väljer bort meningsfulla aktiviteter, men när man frågar dem hur ont de har så har de trots allt lika ont. Han menar att vi blixtsnabbt lär oss att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig.

Med ACT tränar personer på att göra förändringar i vardagen som motsvarar deras livsvärden. Det kan t ex handla om att skjutsa barnen till en aktivitet och bestämma sig för att sitta kvar och titta trots att det gör ont i ryggen. Därefter utökas aktiviteterna och för många blir det allt eftersom naturligt att börja arbeta igen eftersom det är i linje med deras livsvärden om t ex meningsfullhet och försörjning.  

De studier som forskargruppen genomfört visar att ACT höjer funktion och livskvalitet. Men möjligheterna att få tillgång till ACT är begränsade i landet, varför Wicksells forskargrupp utvecklat metoden digitalt för att öka tillgängligheten. Dels för dator, dels som en app i mobiltelefonen. De studier som är genomförda visar på samma positiva resultat för båda användningssätten: Deltagarna blev mer beteendemässigt flexibla att agera mot sina egna mål och funktionsnivån höjdes. Uppföljande studier visade att dessa positiva effekter kvarstod även efter ett år.

En region som tagit fasta på de positiva resultaten är region Kalmar, som i år – i samarbete med Karolinska Institutet - inför ACT i digital form vid samtliga 36 vårdcentraler för patienter med långvarig smärta.

Läs mer här:https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/februari/vill-hjalpa-patienter-med-smarta-att-borja-leva-sina-liv/

4 mars 2019

Arbetsmiljöverket nagelfar offentlig sektor

Arbetsmiljöverkets pågående nationella tillsyn av äldreomsorgen har hittills lett till närmare 3 500 krav på åtgärder av brister i arbetsmiljön. Nu rapporterar myndigheten att de kommer att genomföra ytterligare 2000 inspektioner under år 2019, framför allt inom primärvård och ambulansverksamhet, för att förebygga psykisk ohälsa.

Enligt tidningen Vårdfokus är det kvinnodominerande branscher, framför allt inom vård- och omsorg och sociala tjänster, som är drabbade av arbetsorsakade besvär.  I syfte att få arbetsgivarna att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa kommer nu Arbetsmiljöverket att genomföra 2000 inspektioner på olika arbetsplatser runt om i landet. 

Peter Burman, regionchef vid Arbetsmiljöverket och ansvarig för inspektionerna, säger i ett pressmeddelande att myndigheten genomför inspektionerna för att se till att arbetsgivarna tar sitt ansvar och systematiskt förebygger skador och ohälsa som är orsakade av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Nu rapporterar även myndigheten om omfattande arbetsmiljöbrister i äldreomsorgen. Hösten år 2017 inledde Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn av äldreomsorgen – en tillsyn som kommer att pågå under tre år och omfatta cirka 200 arbetsgivare. Syftet är att minska den höga sjukfrånvaron, antalet arbetssjukdomar, belastningsskador och olyckor. Myndigheten har hittills genomfört 1 200 besök hos 150 arbetsgivare som redan fått 3 500 krav på arbetsmiljöbrister som måste åtgärdas. 

Många av bristerna handlar om att arbetsgivarna inte har undersökt, riskbedömt och åtgärdat risker i arbetet. Myndighetens krav gäller därför förbättringar i det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet – såväl det organisatoriska som det sociala. 

Enligt Peter Burman påverkar en sjukdom, stress eller en olycka inte bara en person utan även familjen, kollegorna och arbetsplatsen. Arbetsgivarna måste därför skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv där ingen behöver bli sjuk, skadas eller slås ut för tidigt från arbetslivet.

Läs mer här: https://www.av.se/press/okade-insatser-mot-psykisk-ohalsa-pa-grund-av-jobbet/

https://www.av.se/press/krav-pa-att-atgarda-arbetsmiljobrister-inom-aldreomsorgen/

27 februari 2019

Fri som en fågel: Om managementbyråkratisk styrning

Chefer som är fostrade i managementbyråkratisk styrning utgör det största hindret för en effektivare och mer tillitsbaserad offentlig sektor med självständiga medarbetare. Det menar forskarna vid Centrum för Tjänsteforskning som står bakom rapporten ”Fri som en fågel”.

Den managementbyråkratiska styrningen av offentlig sektor, så kallad New public management (NPM), har enligt kritikerna lett till detaljstyrning, splittrade arbetsuppgifter och anmärkningsvärt dåliga resultat. Statliga Tillitsdelegationen menar att välfärden skulle kunna bli bättre om medarbetarna istället gavs större frihet, självstyre och handlingsutrymme.

Enligt tidningen Chef har nu forskarna Martin Fransson och Johan Quist vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, granskat hur vägen från dåligt ledarskap till ökad professionalism ser ut. Granskningen har rört ett försök vid två enheter inom Försäkringskassan, där man testat att slopa detaljstyrningen. 

Eftersom medarbetarna tidigare hade haft en tydlig och detaljerad styrning - och därför inte var rustade att använda sitt eget professionella kunnande för att ta självständiga beslut om arbetets organisering – visade det sig bli en besvärlig resa. Enligt forskarna hindrades medarbetarna av sina invanda managementbyråkratiska föreställningar. De hade exempelvis inte bara svårt att ta egna beslut, de hade också låg tilltro till den egna och kollegornas förmåga.

Under försöksperioden behöll cheferna sitt formella ledaransvar, men frestelsen att inte gå in och styra när problem uppstod var enligt cheferna stundtals stor. Forskarna anser att försöket trots allt ledde till goda resultat. Medarbetarna lyckades gradvis öka sin kompetens och professionalism genom det nya och mer självständiga sättet att arbeta. Insikten att de i högre grad måste ta initiativ och förstå komplexa samband sjönk in – till exempel att sätta sig in i lagstiftningen istället för att rutinmässigt citera beslut.

Efter försöket visade det sig att klagomålen från de sjukskrivna minskade, men även att medarbetarna var mer överens, ordningen större och stressen mindre. Trots detta såg inte alla chefer fördelar med att slopa managementbyråkratin - det vill säga ett ledarskap med stort fokus på siffror, mätbarhet och målstyrning. 

Forskningsrapporten är dock klar över att NPM-influerade chefer utgör det största hindret för en effektivare och mer tillitsbaserad offentlig sektor, särskilt på hög nivå. Forskarna skriver att om regeringen vill återprofessionalisera offentlig sektor måste rekryteringsprofilen vid tillsättandet av nya myndighetschefer ses över. Inom t ex vården är det nu färre läkare än vad det är chefer och andra administratörer, så övertaligheten är påtaglig.

Läs hela artikeln här: https://chef.se/forskning-darfor-ar-chefer-ett-hot-offentlig-sektor/

25 februari 2019

90-talister dominerar landets psykakuter

Besöken vid landets psykiatriska akutmottagningar dominerades av gruppen 90-talister förra året. Enligt P4 Blekinge stod personer födda på 90-talet för 26 procent av besöken – en siffra som de hämtat från Socialstyrelsens patientregister. Högre krav och stress kan vara orsaken till att 90-talister lättare mår dåligt jämfört med andra grupper.

Enligt Magnus Pagels, tf chef för psykiatriakuten i Karlskrona, söker 90-talisterna hjälp för andra problem jämfört med dem som är födda på 1970- och 80-talet. Medan de som är födda på 70- och 80-talet har en tydligare diagnosrelaterad problematik, t ex bipolaritet och missbruk, handlar 90-talisternas symtompanorama framför allt om kris, ångest och panik eller självskadebeteenden.

Peter Valverius, chefläkare inom psykiatrin i Region Blekinge, säger till P4 att högre krav på att vi ska vara lyckliga i kombination med ett oroligare samhälle och mer stress ger en giftig cocktail som gör att 90-talisterna har lättare att må dåligt. 

Lyssna på inslagen här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7161231

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7162428

18 februari 2019

Nudging – därför låter vi oss påverkas

Nudging används allt oftare av svenska beslutsfattare för att försöka påverka invånarnas beteende. Enkelt förklarat betyder nudging att någon ger oss en knuff i en riktning så att vi lättare kan fatta beslut om sådant som vi vet är bra. En avhandling från Linköpings universitet visar nu vad det är som gör att vi människor accepterar att bli styrda åt ett visst håll i form av nudge eller inte.

Att använda sig av psykologiska mekanismer för att påverka någons beteende för att få dem att göra det de” egentligen vill”, till exempel att sluta röka, är ett exempel på nudge*). När sedan beslutsfattare gör det svårt för oss att röka – exempelvis inför rökförbud på restauranger – så använder de sig av nudging. 

William Hagman, verksam vid avdelningen för psykologi och beteende- och neuroekonomiska forskningslabbet JEDI Lab vid Linköpings universitet, har i sin avhandling studerat vad det är som gör att vi accepterar statlig intervention i form av nudge eller inte. I avhandlingen har han även utarbetat en modell som kan fungera som checklista när en nudge designas.

Enligt Hagman är det viktigt att beslutsfattare förstår hur nudges ska utformas för att människor ska acceptera dem. Om människor uppfattar nudges som manipulation blir det ett misslyckande. Det finns exempel på riktiga bakslag – till exempel när myndigheterna i Chile ändrade reglerna för att försöka få invånarna att donera fler organ. Istället för att invånarna skulle ge sitt medgivande till donation skulle alla invånares organ doneras om de inte aktivt avböjde donation. Resultatet blev det motsatta - organdonationerna minskade eftersom människor upplevde att staten försökte stjäla deras organ.

Nudging ska dock inte blandas ihop med propaganda som används för att få oss att tycka och göra som makthavare vill. Tvärtom krävs det, enligt Hagman, vid nudging att vi själva måste vilja gå åt det håll vi ”nudgas”. Hagmans avhandling visar att det som påverkar vår acceptans av en nudge styrs av målet med den. Om vi till exempel sympatiserar med tanken på en bättre miljö accepterar vi även att börja sopsortera. Men vi måste även själva se att vi som individer drar fördel av ”nudgen”. Dessutom spelar attityderna mot den som står bakom nudgen roll för hur vi bedömer den.

Läs mer och ta del av checklistan här: https://liu.se/nyhet/varfor-accepterar-vi-att-bli-styrda-at-ett-visst-hall-

*) Begreppet "nudge" myntades av Richard Thaler som år 2017 tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för hans bidrag till beteendeekonomi.

11 februari 2019

Anpassad internet-KBT hjälper fler med sömnbesvär

Forskare vid Karolinska institutet har utvärderat en ny internetbaserad vårdmodell, så kallad adaptiv behandlingsstrategi, för patienter med sömnsvårigheter. Utvärderingen visar att personligt anpassad kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet gör att fler blir hjälpta.

En stor mängd studier som genomförts under de senaste 20 åren har påvisat att effekten av KBT över internet är jämförbar med traditionell behandling (ansikte mot ansikte). Detta gäller för en rad problem, såsom depression, paniksyndrom och sömnsvårigheter. Men alla blir inte hjälpta. Ännu så länge har forskningen inte lyckats komma fram till hur man ska kunna avgöra – innan behandlingen startar - vem som har nytta av behandlingen och vem som inte har det. 

I den nyligen utvärderade vårdmodellen som kallas ”adaptiv behandlingsstrategi” har KI-forskarna studerat 251 patienter som behandlades med internet-KBT för sömnsvårigheter – med syfte att försöka avgöra vilka som skulle ha nytta av behandlingen eller ej. 

Efter fyra veckors internet-KBT genomfördes en strukturerad bedömning av den individuella risken för misslyckad behandling. Bedömningen skedde med hjälp av frågeformulär och ett algoritmbaserat verktyg och på basis av detta delades sedan patienterna in i två grupper: En grupp med låg risk som såg ut att få god effekt av behandlingen och en högriskgrupp som såg ut att få otillräcklig effekt. Den senare gruppens deltagare lottades sedan till att antingen fortsätta behandlingen som vanligt eller att få extra stöd och anpassad behandling. 

Resultatet visar att de inom högriskgruppen som fortsatte behandlingen som vanligt fick betydligt sämre effekt av sin KBT. De som däremot fick en anpassad behandling uppvisade likvärdiga behandlingsresultat som gruppen som bestod av lågriskpatienter. Detta resultat innebär enligt forskarna att man kommit ett första steg på vägen till att lyckas anpassa internet-KBT - och i förlängningen även traditionell psykologisk behandling. 

Genom att använda sig av ett strukturerat system för att fånga upp patienter som inte verkar få nytta av behandlingen kan man motverka att de genomgår långa behandlingar utan önskad effekt. Något som, enligt psykolog Viktor Kaldo, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap och ansvarig för studien, i förlängningen kan leda till färre misslyckade behandlingsförsök och kortare tid från insjuknande till dess effektiv behandling kan sättas in.

Läs mer här: https://ki.se/nyheter/ny-strategi-gav-battre-resultat-av-internet-kbt?_ga=2.171840357.495023598.1549375334-1357759422.1538404671

4 februari 2019

Det händer medarbetare som inte passar in

Hur hanterar chefer de personer som inte anses passa in på arbetsplatsen? Det är något som Kristina Sutter-Beime, forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet, studerat i sin avhandling ”Den avvikande anställde – en studie av den disciplinära processens misslyckande”. Sammanfattningsvis visar resultatet att medarbetare som inte passar in ofta blir utköpta.

Kristina Sutter-Beime har i avhandlingen – som fått Wallanderstipendiet på drygt 1.7 miljoner kronor – intervjuat 50 chefer i offentliga och privata verksamheter. Målet har varit att få syn på strukturer för hur chefer tänker och agerar kring ”jobbiga personer”. I intervjuerna har fyra olika beskrivningar av sådana personer utkristalliserats: De som presterar för dåligt, de som inte fungerar socialt, de som bryter mot regler i organisationen och de som – utifrån mer diffusa grunder – inte anses passa in. Detta skriver tidningen Arbetsliv.

Beroende på hur chefen sedan beskriver personens beteende väljer han/hon olika strategier för att korrigera beteendet. Strategin för att korrigera beteendet hos personer som inte presterar handlar om att chefen upprättar handlingsplaner och regelbundet ger återkoppling. Om detta inte leder till förändringar så köps personen ofta ut från verksamheten. När det gäller personer som inte fungerar socialt kallar chefen ofta in experter, beteendevetare eller företagshälsovård, för att personen ska komma till insikt. Fungerar inte det så blir även dessa personer oftast utköpta.

För de personer som bryter mot organisationens regler görs dock inga försök till korrigering av beteendet. Dessa personer utesluts oftast snabbt. Korrigeringar av beteendet görs inte heller hos dem som på mer diffusa grunder inte anses passa in. Här är det vanligt att chefen istället hänvisar till t ex arbetsbrist, omplacerar eller marginaliserar personens inflytande.

Kristina Sutter-Beime hoppas nu att avhandlingen kan bidra till en diskussion ute på arbetsplatserna.

Läs hela artikeln här och ladda ner avhandlingen:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/medarbetare-som-inte-passar-in-blir-ofta-utkopta/

30 januari 2019

Våra hjärnor har blivit hackade

Digitala medier tar mer och mer av vår tid. Idag lägger vuxna i snitt tre timmar per dag på sina mobiltelefoner och ungdomar fyra. Enligt psykiatriker Anders Hansen har den digitala världen hackat sig in i djupt liggande mänskliga mekanismer som stör vår koncentrationsförmåga, vår sömn och driver stress.

Enligt Svenska Dagbladet var det under en psykiatrikonferens i New York för ett år sedan som Anders Hansen insåg att vi just nu genomgår den snabbaste beteendeomläggningen i mänsklighetens historia. Insikten om att vi är utvecklade för något annat än den värld vi lever i fick honom att vilja undersöka hur den digitala världen påverkar oss på ett djupare plan.

- För tio år sedan fanns det knappt några Smartphones. Idag lägger människor i snitt tre - fyra timmar per dag på sina telefoner. Vi behöver förstå att vi befinner oss i en ganska konstig värld utifrån vad vi är utvecklade för. Inga andra djur är så bra på att anpassa sig som vi människor, men vi är inte hur anpassningsbara som helst, säger Anders Hansen till Svenska Dagbladet. 

Enligt Hansen vet forskarna ännu inte med säkerhet hur mobiltelefonerna påverkar oss, men att de stör vår koncentration och sömn samt driver stress vet man. Mycket pekar på att det senaste decenniets ökning av antalet människor som söker hjälp för sömnsvårigheter, stress och ångest kan härledas till mobiltelefonen. 

Anders Hanen är inte nostalgisk över en analog livsstil. Istället anser han att det handlar om att vi ska förstå att tekniken, såsom vi använder den idag, kan ha en större prislapp än vad vi inser. Den digitala världen utnyttjar en sårbarhet i den mänskliga psykologin – det vill säga något som inte är en evolutionär sårbarhet men som har blivit det nu.

Som exempel visade en amerikansk studie som undersökte koncentration och minne bland studenter, där hälften fick ha mobilen i fickan och hälften lämna den utanför rummet, att de elever som lämnade mobilen utanför rummet presterade bättre jämfört med den andra gruppen. Detta trots att den sistnämnda gruppen inte plockade upp mobilen ur fickan. 

Enligt Hansen visar detta att mobilen ligger och tar vår mentala bandbredd trots att vi inte använder den. Att konstant behöva ignorera impulsen att inte ta upp mobilen är inte en passiv handling för hjärnan. Något som visar att vi är usla multitaskare av naturen.

Läs hela artikeln här:https://www.svd.se/psykiatriker-den-digitala-varlden-hackar-var-hjarna

23 januari 2019

Yrkesarbetande kvinnor i fokus: Sömnproblem och viktuppgång

En kartläggning bland cirka 30 000 anställda runt om i landet visar att var fjärde yrkesarbetande kvinna har problem med att sova. Samtidigt visar en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Umeå universitet att kvinnor som har höga krav på jobbet löper en ökad risk att gå upp i vikt.

Företagshälsovårdsföretaget Avonovas hälsoundersökning bland 30 000 anställda runt om i landet visar att 26 procent av kvinnorna uppger att de har sömnproblem, att jämföra med 16 procent av männen. 

Att sova för lite påverkar inte bara prestationsförmågan negativt, sömnbrist kan i förlängningen även leda till utmattning och enligt Sofia Åström Paulsson, chefsläkare i Avonova, tyder allt på att yrkesverksamma kvinnor är extra utsatta för sömnproblem. En av orsakerna är att de tar ett större ansvar i vardagen, utanför arbetet, för barn och hushåll och när vardagen är stressig blir återhämtning än viktigare. Det sistnämnda är något som arbetsgivaren kan hjälpa till med – det vill säga att skapa utrymme för återhämtning. 

Yrkesarbetande kvinnor står även i fokus i en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Umeå universitet – en studie som visar att kvinnor som har höga krav på jobbet tycks löpa en ökad risk att gå upp i vikt. De kvinnor som uppgav att de kände höga krav på jobbet hade drygt 20 procent högre viktuppgång jämfört med övriga. Forskarna kunde inte finna något liknande samband för män, det vill säga mellan höga krav och viktuppgång.

Studien, som har pågått under 20 år och omfattar 3 800 svenskar, visar även att det är vanligare att personer som har låg kontroll i jobbet ökar mycket i vikt. Detta resultat gäller för både kvinnor och män.

Läs mer här: https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2018/var-fjarde-kvinna-sover-daligt/

https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//kvinnor-okar-i-vikt-nar-kraven-pa-jobbet-ar-hoga.cid1607279

21 januari 2019

Psykologiskt trygga arbetsplatser mest produktiva

Begreppet ”Psykologisk trygghet” är myntat av Amy Edmondson, författare och professor inom ledarskap och management vid Harvard University i USA. Hennes senaste forskning visar bland annat att psykologisk trygghet är en framgångsfaktor för att få orädda och innovationsstarka arbetsplatser. Psykologiskt trygga arbetsplatser har även visat sig vara företagsekonomiskt lönsamma.

Professor Amy Edmondson, som anses vara en av världens främsta tänkare, menar att den mest angelägna frågan idag för chefer och ledare är hur man får team att fungera optimalt. Detta enligt tidningen Chef. I sin nya forskning har Edmondson under fem år studerat psykologisk trygghet hos medarbetare på ett antal arbetsplatser. Resultatet, som presenterats i hennes senaste bok Fearless organization, visar att psykologisk trygghet i organisationer är helt avgörande för trivsel, utveckling, kreativitet och produktivitet. 

Psykologisk trygghet består av lika delar trygghet och respekt och tar på så sätt bort det som hindrar oss från att fungera maximalt. Det vill säga att medarbetare vågar säga sin mening, oavsett om det handlar om att han/hon har en avvikande åsikt, nya idéer eller vill påpeka fel. 

Enligt Amy Edmondson accepterar, respekterar och välkomnar en orädd organisation relationellt risktagande – det vill säga att medarbetare vågar göra sina röster hörda.  För – som hon säger till tidningen Chef – om du är rädd är du mindre kreativ, korttidsminnet fungerar sämre och du är betydligt mindre förmögen att utföra ett högkvalitativt och komplicerat arbete. Dessutom visar en tysk studie att psykologisk trygghet får effekt på den sista raden. De företag som hade en högre psykologisk trygghet hade också en högre return on investment (ROI). 

Avgörande för om medarbetare blir psykologiskt trygga eller ej hänger dock på chefen – om han/hon klarar av att svara på ett bra sätt på saker som medarbetarna börjar rapportera om. 

Läs hela artikeln här:https://chef.se/forskning-darfor-ar-oradda-chefer-mer-framgangsrika/

14 januari 2019

Fler och fler unga uppger att de är stressade

Den senaste statistiken från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor” visar att allt fler unga – var fjärde person i åldern 16 – 29 år – upplever att de är stressade. En andel som är tio procentenheter högre än övriga befolkningen. Gemensamt för många av dem är att de står utanför arbetslivet.

Såväl att ha för mycket som för lite att göra kan leda till stress och långvarig stress utan tillräcklig vila kopplas till ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa och för psykosomatiska symtom. Det skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida. 

Undersökningen, som är genomförd bland 40 000 personer i Sverige, visar att andelen unga som känner sig stressade har ökat med sex procentenheter de senaste två åren. Idag uppger inte mindre än 26 procent av dem i åldersgruppen 16 - 29 år att de känner sig stressade - och tjejer uppger dubbelt så ofta som killar att de är stressade.

Undersökningen visar också att personer som står utanför arbetsmarknaden – på grund av studier, arbetslöshet eller sjukskrivning – dubbelt så ofta uppger att de är stressade jämfört med den yrkesarbetande befolkningen. 

Läs mer på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/december/allt-fler-unga-uppger-stress/

30 december 2018

Polisärenden som rör psykisk ohälsa ökar

Enligt Sveriges Radio är den psykiska ohälsan utbredd i samtliga olika brottskategorier, något som får konsekvenser för polisens övriga arbete. Som exempel har antalet polisärenden som rör psykisk ohälsa ökat med 25 procent sedan förra året i region Öst.

Polisregion Öst (polisen i Östergötlands-, Jönköpings- och Södermanlands län) har i år hanterat 17 000 situationer – eller cirka 50 ärenden per dag - där personer med psykisk ohälsa varit involverade. Det innebär en 25-procentig ökning från år 2017.

Enligt kommissarie Joakim Jäderstig, som är chef för vakthavandebefälsgruppen i regionen, handlar situationerna om många olika typer av ärenden, inte bara suicidärenden, där polisen möter människor som mår psykiskt dåligt.  Dessa ärenden prioriteras generellt högt och får därför konsekvenser för polisens övriga arbete.

Lyssna på inslaget här:https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=7110511

26 december 2018

PBM behandlar talängslan via ny VR-teknik och KBT

Från och med våren 2019 kommer PBM att kunna erbjuda en kombination av Virtual Reality-baserad behandling och KBT. Först ut i PBMs VR-satsning är en behandlingsstudie kring talängslan som kommer att ske i samarbete med Stockholms universitet och IT-företaget Mimerse AB.

Andreas Schill, leg psykolog och ansvarig för affärsområde PBM Digital ser stora möjligheter med Virtual Reality-teknik (VR) och KBT, framför allt för att VR ger både psykolog och klient enkel tillgång till de stimuli som klienten behöver utsätta sig för.

- Poängen med denna förenkling är att det till exempel kan vara svårt att få tag på spindlar, kackerlackor och ormar eller att utsätta människor för riktigt höga höjder, flygresor eller att hålla tal inför en publik under en behandlingssession, säger Andreas. 

Enligt Andreas kommer tillgången och enkelheten med VR-teknik sannolikt – i en ren terapeutisk bemärkelse – att även bidra till utvecklingen av nya behandlingstekniker. Eftersom VR ger terapeuten en högre grad av kontroll över behandlingssituationen kommer man att kunna vrida och vända på olika behandlingsupplägg för att vetenskapligt studera, utveckla och optimera en behandling.

Först ut i PBMs VR-satsning är en effectiveness-studie i talängslan. Effectiveness innebär att det redan finns ett vetenskapligt stöd för behandlingsmetoden, men att metoden nu ska överföras till den kliniska vardagen. I detta fall till den kliniska vardagen inom PBM.

- Under våren 2019 kommer vi att tillsammans med Stockholms universitet och IT-företaget Mimerse, ett företag som utvecklar Virtual Reality-applikationer, genomföra en behandlingsstudie i talängslan, säger Jesper Dagöö, leg psykolog och projektledare för behandlingsstudien i PBM. Behandlingarna kommer att genomförs av våra ordinarie psykologer vid vår mottagning på Linnégatan i Stockholm. 

Just talängslan är ett mycket vanligt socialt problem. Ett problem som kan leda till ett lidande och vara livshindrande för den person som är drabbad. Problemet för dem som lider av svår talängslan är att de helst helt undviker att hålla tal och därmed inte heller får möjlighet att lära sig hantera dessa situationer. Det vill säga, de kan helt enkelt inte ta sig ut ur den onda cirkeln. 

- Att lida av talängslan i privatlivet kan vara nog så svårt, men har man dessutom ett jobb som gör att man förväntas kunna prata inför grupper av människor blir naturligtvis problemet än större, säger Andreas och Jesper.

Behandlingsprogrammet, som vid tidigare studier vid Stockholms och Bergens universitet visat sig ha mycket god effekt, är grundat på moderna KBT-principer. Behandlingarna består av en längre (tre timmar) session där deltagaren får pröva på att utsätta sig för virtuella publiker och genomföra olika talövningar. Därefter följer ett fyra veckors internetförmedlat vidareutvecklingsprogram där deltagarna arbetar vidare på egen hand. 

- Vi kommer att starta rekryteringen till behandlingsstudien i mitten av januari 2019, säger Andreas Schill. Den som vill delta är då välkommen att anmäla sig via vår hemsida*) och fylla i ett elektroniskt formulär.

*)Läs mer om PBMs VR-satsning och behandling av talängslan här: https://www.pbmonline.se/virtual-reality-teknik-kbt

10 december 2018

Ny studie undersöker varför destruktivt ledarskap uppstår

Forskaren Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, har tilldelats 3 182 000 kronor av AFA Försäkring för ett forskningsprojekt som ska undersöka om arbetsmiljön kan vara en orsak till att chefer utvecklar destruktiva ledarbeteenden. Det vill säga beteenden som har en negativ inverkan på medarbetarnas hälsa.

Susanne Tafvelin ska i studien ”När det brister: Orsaker till och förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv” kartlägga hur vanligt destruktivt ledarskap är på svenska arbetsplatser och vad som får chefer att utveckla beteenden som inverkar negativt på medarbetarnas hälsa, men även på själva arbetsplatsen.

Den forskning som hittills genomförts inom detta område i Sverige är Försvarshögskolans studie om destruktiva ledarskapsbeteenden inom militären (en studie vi tidigare skrivit om här på FLOW). Och det som studerats internationellt, till dags datum inom området, har handlat om konsekvenserna av destruktivt ledarskap, med fokus på chefen som individ. Susanne Tafvelins forskning kommer dock att ha ett annat fokus. Hon och hennes kollegor kommer att undersöka hur vanligt det är med denna typ av ledarskap och vad som bidrar till att det uppstår.

Forskarna kommer bland annat att skicka ut enkäter till chefer och medarbetare i privat näringsliv samt till kommuner och landsting. Förhoppningen är att de ska lyckas inhämta så mycket kunskap så att de kan utveckla åtgärder som organisationer och företag sedan kan använda för att förebygga att destruktiva ledarskapsbeteenden överhuvudtaget uppstår. 

Lär mer på: https://www.afaforsakring.se/forskning/forskarportratt/susanne-tafvelin/

 

3 december 2018

Uppmärksamma kollegor kan minska självmordsrisken

En ny kunskapsöversikt om arbetsplatsens betydelse för självmord visar att kamratstödjande åtgärder och utbildning i suicidprevention kan minska risken för att anställda begår självmord. Men viktigast av allt är att uppmärksamma den psykiska ohälsan, framför allt tecken på depression, hos en medarbetare.

Tidningen Arbetsliv skriver att trots att antalet självmord stadigt minskat sedan 80-talet begår fortfarande mellan 1200 och 1300 personer i Sverige, flest män, självmord varje år. Cirka hälften av självmorden begås av personer i arbetsför ålder. Trots detta har det satsats lite på forskning kring självmord.

Enligt Bo Runesson, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, har självmord hittills varit ett tabubelagt ämne, men det är något som vi måste börja tala om. Vi behöver få arbetskamrater att våga fråga hur kollegan mår och få dem att söka professionell hjälp.

I bland annat USA, Australien och Kanada finns olika arbetsinriktade program för att förebygga självmord bland yrkesgrupper där det är vanligare med självmord jämfört med andra yrkesgrupper. De anställda har bland annat fått tillgång till en hjälplinje att vända sig till och utbildning i att lära sig känna igen tecken på självmordsrisk. Enligt Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och den som arbetat med kunskapsöversikten, har dessa insatser minskat andelen självmord dramatiskt. 

Höga krav, låg kontroll, dåligt kollegialt stöd och mobbing är faktorer i arbetsmiljön som ökar risken för självmord, men även tillgången till olika medel att använda sig av för att begå självmord spelar in (t ex starka läkemedel och skjutvapen). 

Enligt Bo Runeson har dock arbetsmiljöfaktorer en liten betydelse när det gäller risken att begå självmord. Istället är det den psykiska hälsan hos den enskilda individen som är avgörande – där depression är den diagnos som ökar risken mest. Något som måste tas på stort allvar eftersom depression är den vanligaste psykiatriska diagnosen. 

Läs hela artikeln här:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2018/kollegialt-stod-minskar-sjalvmordsrisk/?utm_campaign=arbetsliv-nyhetsbrev&utm_content=28nov18&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

28 november 2018

KBT på nätet för unga ska studeras

Uppemot två procent av landets barn och ungdomar drabbas årligen av tvångstankar, ett problem som sällan går över utan terapi. I en ny studie ställs nu för första gången KBT över nätet mot terapi på en mottagning för unga med tvångssyndrom. Det skriver tidningen Dagens Medicin.

I fjol startade en randomiserad studie som ska jämföra två olika behandlingsformer för barn och ungdomar med tvångssyndrom. Cirka 80 av de 150 deltagarna har redan rekryterats till studien. Deltagarna är mellan 7 och 17 år och kommer från mottagningar för tvångssyndrom i Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen.

Enligt Kristina Aspvall, psykolog vid barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm och en av forskarna bakom studien, blir personer med tvångstankar sällan bättre utan någon form av terapi. Eftersom KBT via nätet är lättillgängligt kan det sannolikt innebära att fler kan bli hjälpta i ett tidigt skede och potentiellt, om resurserna omfördelades, skulle också fler kunna få effektiv hjälp.

Ungefär hälften av deltagarna i studien lottas till veckovisa möten med psykolog på en mottagning och resterande får KBT över nätet, där de kan kommunicera med psykologen på distans. Terapitiden över nätet ligger i snitt på 20 minuter i veckan, vilket är en tredjedel av den tid som läggs på behandling vid en mottagning. Den totala behandlingstiden, för båda grupperna, ligger på 16 veckor. Färdiga resultat av studien förväntas komma om cirka två år.

Enligt Kristna Aspvall är efterfrågan på KBT över nätet stor och därför har nu ytterligare en studie startat där personer med både tvångstankar och autism ska få prova på behandling över nätet. 

Göran Rydén, verksamhetschef vid BUP i Stockholms läns landsting, säger till Dagens Medicin att det just nu pågår förhandlingar med hälso- och sjukvårdsförvaltning, vilka är mycket positiva till terapiformen. Överenskommelsen mellan BUP och förvaltningen beräknas vara klar i början av december 2018. 

Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/11/21/studie-ska-se-hur-bra-kbt-fungerar-pa-natet/

26 november 2018

Öppenvårdspsykiatrin får högst betyg

Drygt 33 000 personer inom olika delar av psykiatrin har i år svarat på Sveriges Kommuner och Landstings nationella patientenkät. Svaren visar att patienterna överlag är positiva, framför allt till öppenvårdspsykiatrin. Den slutna psykiatrin får dock sämre betyg.

Cirka 33 000 patienter - inom den vuxna öppen- och slutenvårdspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt inom rättspsykiatrin - har gett sin syn på den vård de fått under året. Liksom inom många delar av den svenska vården finns det även inom psykiatrin stora regionala skillnader, men överlag är upplevelsen positiv. 

Inom öppenvårdspsykiatrin uppger till exempel åtta av tio att de skulle rekommendera mottagningen till någon annan i samma situation och majoriteten känner sig bemötta med respekt.

Missnöjet är dock större inom den slutna psykiatrin, både inom vuxen- och barnpsykiatrin. Framför allt handlar missnöjet om den information som ges om vård och behandling. Inom den slutna rättspsykiatrin är missnöjet än större, där anser exempelvis en lägre andel att de blir bemötta med respekt.

Läs mer på: https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/patienternassynpapsykiatrivarden.25288.html

21 november 2018

Utmattningssyndrom - PBM City skapar förändring som håller

Allt fler drabbas av utmattningssyndrom och orsakerna samt konsekvenserna av syndromet debatteras flitigt i medierna. Mindre fokus ligger dock på vad som krävs för att den som drabbats ska kunna bli rehabiliterad. FLOW har bett PBM-psykologen Natalie Szablowski Engdahl, teamledare vid PBM Stockholm City, att berätta om deras framgångsrika rehabilitering och årligen återkommande positiva resultat.

PBM är en av aktörerna i Stockholms läns landstings Vårdval ”långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom”. En av dem som varit med från starten är Natalie Szablowski Engdahl, leg psykolog och teamledare vid PBM Citys mottagning - en av PBMs tre mottagningar som arbetar inom Vårdvalet. 

På mottagningen arbetar ett 30-tal psykologer, läkare, fysioterapeuter och rehabiliteringskoordinatorer med multimodal rehabilitering av utmattningssyndrom, vilket innebär att rehabiliteringen inbegriper såväl fysiologiska och medicinska som psykologiska och sociala insatser. 

- Rent yrkesmässigt är det oerhört stimulerande att arbeta multimodalt, det vill säga i ett väl sammansvetsat multiprofessionellt team. Min upplevelse är att vi verkligen erbjuder en högkvalitativ rehabilitering som håller och det är också något som våra patienter håller med om. Det kan vi tydligt se i våra resultatuppföljningar*)som visar på signifikanta förbättringar av patienternas stressymtom, säger Natalie. 

Enligt Natalie innebär det multimodala arbetssättet att alla yrkeskategorier finns samlade runt patienten såväl geografiskt som professionellt. Det viktigaste för patienterna tror hon är att de kan känna trygghet i att behandlarna, som team, har en samlad kunskap om just ”mig som patient” och att man till exempel inte behöver berätta samma historia om och om igen. Arbetssättet gör också att patienterna får olika perspektiv på sin situation genom att de får träffa olika vårdprofessioner.

Det senaste året har cirka 400 patienter genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram. Programmet vilar på KBT, med fokus på beteendeförändring, och pågår i tolv till 24 veckor, där majoriteten av patienterna genomgår ett 24-veckorsprogram. I korthet innebär programmet att patienterna har två till tre mottagningsbesök i veckan och mellan besöken utför de aktiva hemuppgifter. 

- Majoriteten av de patienter som kommer till oss är redan sjukskrivna på del- eller heltid och kommer på remiss från sin husläkare, företagsläkare eller psykolog. Orsakerna bakom utmattningssyndromet kan vara blandade – både arbetsrelaterade och privata. Vissa av dem befinner sig i en tidig fas av sin utmattningsdiagnos medan andra har varit sjukskrivna en längre tid. 

Rehabiliteringsprogrammet är uppdelat i olika teman och spår: Individuell behandling, Gruppbehandling samt Arbetsåtergång. Psykologens tema handlar t ex om hur man sätter gränser och reglerar kraven på sig själv och hur man hittar balans mellan påfyllning och förbrukning. Fysioterapeutens tema handlar om att hitta rutiner och balans i den fysiska aktiviteten och strategier för nedvarvning – det vill säga att reglera energiförbrukningen och hitta strategier för effektivare påfyllning. Temat hos läkaren är sjukskrivningsprocessen, den somatiska statusen och eventuell läkemedelsbehandling och temat hos rehabiliteringskoordinatorn är patientens arbetssituation och arbetsupptrappning.

- Rehabkoordinatorns uppgift är att kartlägga patientens arbetssituation och hålla i de viktiga kontakterna tillsammans med patienten och dennes arbetsgivare. Detta för att skapa rimliga förutsättningar för återgång i arbete och arbetsupptrappning, säger Natalie. Här jobbar vi med något som kallas rehabiliteringstrappan vilket innebär att man försöker finna arbetsanpassningar från t ex 25 procent och uppåt. 

Majoriteten av de som genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram kommer tillbaka till arbetslivet igen eller kan trappa upp sin arbetstid. De senaste utvärderingarna visar bland annat att patienterna fått en avsevärt bättre livskvalitet och att de signifikant förbättrats avseende sina stressymtom, till exempel vad gäller ångest, depression och sömnsvårigheter. 

- Att få ta del av så här fina resultat är även belönande för oss i teamet – det vill säga att få ett kvitto på patienternas tydliga framsteg efter genomgången rehabilitering. Det gör mig både stolt och glad, säger Natalie.

*) Ta del av PBMs senaste resultat: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Fotnot: Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

19 november 2018

En bra arbetsmiljö leder till högkvalitativ forskning

Forskare på Karolinska Institutet har under sex år studerat vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för den vetenskapliga prestationen. Enligt professor Irene Jensen, en av forskarna bakom studien, är resultatet föga förvånande: Forskare som har en bra arbetsmiljö och en rättvis chef presterar bättre.

Den sexåriga studien bygger på medarbetarundersökningar och bibliometri. Det sistnämna är ett mått på prestationer i forskningsvärlden som bland annat innefattar hur många artiklar en forskare skrivit, i vilka tidskrifter de publicerats och hur ofta de är citerade. Erhållna forskningsbidrag är ett annat mått som använts i studien.

Eftersom studien pågick över tid hade forskarna möjlighet att följa studiedeltagarnas arbetsmiljö från år ett - och därefter titta på deltagarnas prestationer åren efter. Resultatet visade tydligt att en bra arbetsmiljö leder till bättre prestationer. 

Den viktigaste faktorn bakom deltagarnas mående och prestationer visade sig vara cheferna och deras ledarskap. Framför allt handlar det om chefernas förmåga att vara rättvisa och att stötta medlemmarna i sin forskargrupp – att ge feedback och bry sig. 

Professor Irene Jensen säger till tidningen Arbetsliv att forskare naturligtvis fungerar som vanliga människor när det gäller arbetsmiljö, men i och med denna studie blir det tydligt vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för vetenskapliga prestationer. Det går med andra ord att påverka det vetenskapliga utfallet genom att förändra arbetsmiljön. 

Läs mer om studien:https://ki.se/imm/forskares-arbetsmiljo-och-dess-paverkan-pa-vetenskaplig-prestation?_ga=2.267824590.1588402081.1542304186-1357759422.1538404671

Läs artikeln på:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2018/hogre-kvalitet-pa-forskning-om-arbetsmiljon-ar-bra/?utm_campaign=arbetsliv-nyhetsbrev&utm_content=7nov18&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

12 november 2018

Psykologerna får en nyckelroll i framtidens primärvård

Enligt regeringens särskilda utredare, Anna Nergårdh, innebär den kraftigt ökande psykiska ohälsan i samhället att psykologerna kommer att få en nyckelroll i framtidens primärvård, men en god och nära vård kräver också ett interprofessionellt arbetssätt. Det skriver Psykologtidningen.

Anna Nergårdh, som leder den statliga utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”, anser att dagens hälso- och sjukvårdssystem är föråldrat och inte anpassat att hantera den stora grupp patienter som lider av psykisk ohälsa. Enligt Psykologtidningen anser hon att det saknas ett strukturerat omhändertagande med patienten i centrum. 

I sitt arbete som utredare ser Anna Nergårdh över hela hälso- och sjukvårdssystemet, där primärvården ska vara basen för framtidens sjukvård. Sitt slutbetänkande ska hon lämna i mars 2020, men redan i juni 2018 kommer hon att lämna delbetänkandet ”God och nära vård – En primärvårdsreform” till socialministern. Att basen för framtidens vård ska vara primärvården kommer att framgå i lagtexten, vilket även gäller de kompetenskrav som krävs för att möta upp behoven i första linjens sjukvård.

Anna Nergårdh säger till Psykologtidningen att den psykiska ohälsan fortsätter att öka och att det är psykologerna som är bäst rustade att ta hand om den. Psykologerna kommer att få en nyckelroll, men psykisk ohälsa är samtidigt en så stor utmaning att det krävs bättre strukturer för arbetet. Det vill säga som gör det möjligt att använda alla professioner i primärvården på ett klokt sätt. 

Att vi måste stärka ett interprofessionellt arbetssätt är hon övertygad om och för att detta ska vara möjligt krävs ett hälso- och sjukvårdssystem som underlättar och främjar samverkan mellan olika professioner. Därför inkluderar alla hennes förslag skrivningar om hur en bra och hållbar arbetsmiljö kan skapas.

I delbetänkandet föreslås bland annat en särskild satsning för att stärka tillgången till allmänläkare i primärvården. Någon liknande satsning finns inte för psykologer. Anledningen till detta är enligt Nergårdh att regeringen redan gett ett uppdrag till Socialstyrelsen och Universitetsämbetet, det vill säga att titta på den frågan. Deras utredning ska redovisas innan Anna Nergårdh lämnar in sitt slutbetänkande, vilket innebär att det kan komma att påverka slutförslaget i utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”.

Läs hela artikeln här:http://psykologtidningen.se/2018/11/09/psykologen-far-en-nyckelroll/

7 november 2018

Skolmiljöns inverkan på ADHD-medicinering ska analyseras

De stora regionala skillnaderna i förskrivningen av ADHD-läkemedel är något som Socialstyrelsen utreder på uppdrag av regeringen. I en delrapport konstaterar nu Socialstyrelsen att psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer kan bidra, men de kan inte ensamt förklara skillnaderna. Därför kommer myndigheten nu att titta närmare på olika miljöers inverkan, bland annat skolmiljöer.

Socialstyrelsens pågående uppdrag från regeringen – att analysera vad som kan ligga bakom de relativt stora skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel till unga – ska slutredovisas den 31 maj 2019. Men redan nu kommer myndigheten med en delrapport.

I ett pressmeddelande säger Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen, att tillgången till kompetens och resurser för behandling varierar i landet, vilket kan leda till långa väntetider. Något som i sin tur påverkar förskrivningen, men det kan också vara så att förekomsten av ADHD varierar i landet.

Socialstyrelsens studie visar att det är sex gånger vanligare att barn till föräldrar med ADHD får en diagnos och fyra gånger vanligare bland barn vars syskon har en ADHD-diagnos. Detta jämfört med barn till föräldrar eller syskon utan ADHD-diagnos. Det visar sig också att det finns psykosociala och socioekonomiska riskfaktorer. Sannolikheten är till exempel högre att barn i familjer med svag ekonomi, eller som har föräldrar med låg utbildning, får diagnos. Den sannolikheten sjunker ju bättre ekonomi eller ju högre utbildning föräldrarna har. 

Enligt Socialstyrelsen går det dock inte att säga att det enbart är psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer som bidrar till de avsevärda regionala skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel. Till exempel visar det sig att i de delar av landet som har en hög förskrivning av ADHD-läkemedel förskrivs det mer läkemedel oavsett inkomstnivå.

Myndigheten ska nu undersöka om det finns andra förklaringar till de regionala skillnaderna i förskrivningsmönster. En teori är att olika miljöer där barn och unga vistas, oavsett inkomstnivå, kan inverka. Därför kommer Socialstyrelsen nu att studera skolmiljöer. De ska även titta på behandlingen, det vill säga efter att en diagnos ställts, något som enligt myndigheten kan vara särskiljande.

Läs mer på: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/fleraorsakertillstoraskillnaderiforskrivningavadhd-lakemedel

5 november 2018

Professor lär robotar att agera och kommunicera

Hur vet en robot om en människa är hungrig eller ej och hur ska en servicerobot inom äldreomsorgen prioritera två brukare samtidigt? Det är några av de projekt som Thomas Hellström, professor i datavetenskap med inriktning på robotik vid Umeå universitet, arbetar med.

Professor Thomas Hellströms forskning rör framför allt samspelet mellan människa och robot. Han har till exempel, tillsammans med forskarkollegor, utvecklat nya metoder för att lära robotar att göra saker genom att härma människors beteenden. En annan aspekt av hans forskning rör nya etiska problem när robotar införs i samhället.

Enligt Thomas Hellström är föreställningen om att vi snart har robotar som är överlägsna det mänskliga intellektet långt borta, men han hyser förhoppningar att robotar - det vill säga kroppen till den artificiella intelligensen - snart kan vara så intelligenta att de kan hjälpa oss betydligt mera i vardagen. 

Läs mer och titta på denna korta film för att lära dig mer om hans forskning och teorier:https://www.umu.se/nyheter/lar-intelligenta-robotar-att-agera-och-kommunicera_7181661/

31 oktober 2018

Linnésamarbetet: ett ekologiskt perspektiv på stresshantering

Hur kan tillgång till olika miljöer stödja människors förmåga att hantera stress, prestera hållbart och återhämta sig effektivt? Sedan år 2012 har dessa frågor legat till grund för en serie studier vid Uppsala universitet, inom ett forskningsnätverk som kallas ”Linnésamarbetet”. Operativ koordinator för nätverket är Freddie Lymeus, leg psykolog vid PBM Gävle/Uppsala samt doktorand vid Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten, som vi skrivit tidigare om här på FLOW, är det vanligare att studenter vid universitet och högskolor har ett nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med yrkesverksamma. Ett sätt att komma till rätta med detta är enligt Folkhälsomyndigheten bland annat att skapa och utvärdera stödjande fysiska, sociala och akademiska miljöer.

”The Linnaean Collaboration in Studies of Nature, Health and Sustainability”, eller Linnésamarbetet som det kallas i dagligt tal, är ett bra exempel på ovanstående. Forskningsnätverket är ett samarbete mellan flera olika institutioner vid Uppsala Universitet och Uppsala Linnéanska trädgårdar, där den berömda Botaniska trädgården stått i centrum. Syftet är att – genom att länka natur och ekologi till hälsa – utveckla modern psykologisk-, samhällsvetenskaplig- och humanistisk forskning i Linnés tradition. 

- Olika arbetsmiljöenkäter har visat att studenter är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa. Något många pekar på som problematiskt är att de upplever dålig tillgång till avskilda platser för vila och återhämtning i arbetsmiljön, säger Freddie Lymeus. 

När Institutionen för psykologi och flera andra stora institutioner flyttade till campusbyggnaden Blåsenhus fick studenterna tillgång till den omkringliggande Botaniska trädgården. 

- Detta skapade nya möjligheter för forskning om hur miljöer bidrar till stress och återhämtning i studenternas vardagliga arbete, säger Freddie. Decennier av miljöpsykologiska experiment och fältstudier har byggt upp en god evidensbas för att tillgång till naturupplevelser kan ge bättre koncentration och mer positiva känslor, samt lindra stresspåslag i kroppen. 

Freddie har tillsammans med forskarkollegor och studenter - som gjort examensarbeten inom projektet - genomfört flera studier om hur studenterna påverkas när de spenderar en rast i Botaniska trädgården. Detta vad gäller deras stressnivåer och förmåga att prestera maximalt på olika uppmärksamhetstester jämfört med om de istället hade varit kvar i universitetsmiljön. 

Freddie Lymeus avhandling bygger på en annan uppsättning studier. I dessa har de undersökt hur meditationsträning – som är en annan vanlig metod för att hantera stress och förbättra koncentrationsförmågan – kan anpassas för att förstärka kontakten med, och effekterna av, naturmiljön. Hittills har cirka 140 studenter deltagit i meditationskurserna. 

– Vi ser att den anpassade meditationsformen, som vi kallar restoration skills training, eller ReST, hjälper deltagarna att bli bättre och bättre på att återhämta sig i miljön under en period av fem veckors träning. De som gör vanlig mindfulness-meditation inomhus blir istället bättre och bättre på att anstränga sig under de fem veckorna - och just den ansträngningen gör också att färre fullföljer kursen. 

Enligt Freddie tar det ett tag att lära sig att meditera utan att kämpa med sitt sinnestillstånd, men med ReST går det snabbare för deltagarna att lära sig återhämtningsfärdigheter som kan hjälpa dem att hantera vardagens krav. Man kan alltså se att meditationsträningen stärker effekterna av naturmiljön och omvänt att naturmiljön stödjer deltagarna i att lära sig meditera. 

– Resultaten bidrar med nya kunskaper och perspektiv till både den miljöpsykologiska återhämtningsforskningen och meditationsforskningen. Mer konkret så vet vi att just dem som har problem med koncentration och stress är dem som skulle ha störst potentiell nytta av att lära sig meditera - samtidigt är det dem som är minst benägna att fullfölja en konventionell meditationskurs. Därför tror vi att ReST kan vara ett sätt att hjälpa fler människor att få del av de stora fördelar som regelbunden meditation kan ha. 

Freddie resonerar vidare: Som psykologer tänker vi nog ofta att människor med stressrelaterade problem behöver hjälp att bli bättre på att koncentrera sig och hantera stressande situationer. Ofta glömmer vi vikten av att människor först och främst måste ha möjligheter till återhämtning i vardagen och färdigheter att kunna dra nytta av dem. Har de det så kan de själva reglera sina resurser och undvika att drabbas av ohälsa som kräver behandling. 

- Det ekologiska perspektivet behöver lyftas fram som ett komplement till de traditionella patogena och salutogena perspektiven, där fokus ligger på sjukdomsprevention och stresshantering. När vi som psykologer kan hjälpa till att skapa rätt förutsättningar för prestation och återhämtning, ja då kan vi hjälpa många fler att leva och prestera hållbart. Det vill säga jämfört med om vi endast riktar in oss på att behandla människor när de redan drabbats. 

Fotnot: Sedan den praktiska forskningsverksamheten startade år 2012 har Linnésamarbetet producerat elva psykologexamensuppsatser och publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar, bland annat: 

Lymeus, F., Lindberg, P., & Hartig, T. (2018). Building mindfulness bottom-up: Meditation in natural settings supports open monitoring and attention restoration. Consciousness and Cognition, 59, 40–56. https://doi.org/10.1016/j.concog.2018.01.008

Lymeus, F., Lundgren, T., & Hartig, T. (2017). Attentional Effort of Beginning Mindfulness Training Is Offset With Practice Directed Toward Images of Natural Scenery. Environment and Behavior. https://doi.org/10.1177/0013916516657390

von Lindern, E., Lymeus, F., & Hartig, T. (2017). The Restorative Environment: A Complementary Concept for Salutogenesis Studies. I B. M. Mittelmark, S. Sagy, M. Eriksson, F. G. Bauer, M. J. Pelikan, B. Lindström, & A. G. Espnes (Red.), The Handbook of Salutogenesis (s. 181–195). Cham: Springer International Publishing. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-04600-6_19


Vidare läsning kring naturmiljöers betydelse för prestation och hälsa:

Hartig, T., Mitchell, R., Vries, S. de, & Frumkin, H. (2014). Nature and Health. Annual Review of Public Health,35(1), 207–228.

Stevenson, M. P., Schilhab, T., & Bentsen, P. (2018). Attention Restoration Theory II: a systematic review to clarify attention processes affected by exposure to natural environments. Journal of Toxicology and Environmental Health, Part B, 1–42. 

22 oktober 2018

Ångest en vanlig orsak till sjukskrivning bland unga

Enlig en rapport från AFA Försäkringar är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning bland unga. Rapporten visar också att unga oftare drabbas av ångest jämfört med äldre arbetstagare. För att få svar på varför situationen är som den är har Svenskt Näringsliv tagit initiativet till forskningsprojektet ”Unga i arbetslivet”.

Anders Ek, statistiker på AFA Försäkringar, säger till tidningen Arbetsliv att psykiska diagnoser bland unga ökat över tid, men mellan åren 2016 och 2017 kan man dock se att de långa sjukfallen tenderar att minskat något. 

Medan äldre anställda ofta blir sjukskrivna på grund av stress drabbas de yngre betydligt oftare av ångest. 49 procent av unga kvinnors långtidssjukskrivningar beror på depression, ångest, stressreaktioner och andra psykiska diagnoser. Motsvarande siffra bland unga män är 37 procent.

Enligt Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, vilka nu initierat forskningsprojektet ”Unga i arbetslivet”, är orsakerna till ungas psykiska ohälsa kontra arbetslivet i princip ett outforskat område. Detta vill man nu ändra på. 

Inte mindre än 46 olika forskningsförslag har kommit in. Dessa ska nu inom kort utvärderas. I december fattas sedan beslut om vilka projekt som får klartecken att gå vidare och ta del av forskningssatsningen som totalt ligger på 40 miljoner kronor.

Läs mer på:  https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2018/unga-oftare-sjukskrivna-pa-grund-av-angest/

18 oktober 2018

Forskningsfynd öppnar för ny behandling av fibromyalgi

Orsakerna bakom det långvariga och svårbehandlade smärtsyndromet Fibromyalgi är till stora delar okända. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet (KI) och Massachusetts General Hospital med hjälp av hjärnavbildningstekniken PET kunnat visa på att centrala nervsystemets immunceller är aktiverade hos dessa patienter. Något som kan leda till nya behandlingsmetoder.

Cirka 200 000 svenskar, främst kvinnor, uppskattas vara drabbade av fibromyalgi. Syndromet kännetecknas av långvarig och utbredd smärta i muskler och leder, svår trötthet, sömnstörningar och kognitiva svårigheter. Man vet idag att hjärnan hos personer med fibromyalgi har svårigheter att dämpa smärtsignaler. Det innebär att det som normalt inte är smärtsamt hos andra är det hos den som lider av fibromyalgi. 

Redan år 2012 kunde professor Eva Koseks forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap, KI, visa att patienter med fibromyalgi hade förhöjda värden av vissa inflammatoriska ämnen, så kallade cytokiner, i ryggmärgsvätskan. Ett fynd som tyder på att det finns en inflammation i central nervsystemet. Dock har källan till inflammationen varit okänd – fram tills idag.

Eva Koseks forskargrupp har nu, tillsammans med bland annat Massachusetts General Hospital, via PET-undersökningar kunnat visa att centrala nervsystemets immunceller (gliaceller) är aktiverade och på så sätt ger upphov till inflammation i hjärnan vid fibromyalgi. Dessutom visar forskningen att graden av aktivering av gliaceller är relaterad till hur trötta patienterna känner sig. 

Enligt professor Kosek öppnar de nya fynden för en utveckling av helt nya behandlingsmetoder och förhoppningsvis kommer även den misstro som dessa patienter ofta möts av att minska.

Läs mer på: https://ki.se/nyheter/personer-med-fibromyalgi-har-inflammation-i-hjarnan

7 oktober 2018

Äldre har sämre tillgång till psykologisk behandling

Socialstyrelsens nya öppna jämförelser visar att psykisk ohälsa är vanligare hos personer 65 år och äldre jämfört med personer 18 till 64 år. Även suicid (självmord) är vanligare hos äldre, framför allt bland män, jämfört med gruppen 20-64 år. Samtidigt tyder resultaten på att äldre inte har samma tillgång till psykologisk behandling som yngre.

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen är psykisk ohälsa vanligare bland äldre personer. Som exempel visar den nya rapporten att år 2016 hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen 18-64 år var andelen hälften så stor, 17 procent. 

Rapporten visar också att äldre, i olika undersökningar, i betydligt mindre utsträckning uppger att de mår psykiskt dåligt och har tankar på suicid. Detta trots att det rent statistiskt visar sig att fler äldre, framför allt män, väljer att avsluta sina liv genom suicid jämfört med yngre. 

Enligt rapporten verkar det som om metoderna för att upptäcka psykisk ohälsa inte är anpassade för äldre samt att äldre ofta inte får annan behandling än läkemedel.

Oliwia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, säger att det kan tolkas som att äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas i samma utsträckning. Hon anser bland annat att äldre personer som lider av exempelvis depression ska ha samma tillgång till psykologisk behandling som yngre, det vill säga inte bara läkemedel. 

Enligt Oliwia Wigzell har Sverige ett nationellt program för att förebygga suicid som omfattar alla åldrar. Eftersom många äldre har insatser från både kommun och landsting är det därför viktigt med samverkan för att möta behoven hos äldre personer med psykisk ohälsa. 

Högst förekomst av psykisk ohälsa har äldre i Kronoberg, Västra Götaland och Halland. Lägst har äldre i Norrbotten.

Läs mer på: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/psykiskohalsavanligareblandaldre

3 oktober 2018

Sänk kraven och mota utbrändhet i jobbet

En ny studie från Linköpings universitet visar att höga krav i arbetlivet kan leda till utbrändhet oavsett hur stort handlingsutrymme eller gott socialt stöd man har. Resultatet av studien visar på samma resultat oavsett arbetsplats.

Om utbrändhet ska kunna förebyggas måste arbetsgivarna först sänka kraven. Det menar Linköpingsforskarna Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl som nyligen publicerat en studie om utbrändhet och arbetsmiljö.

Forskarduon har tillsammans med forskare i Kanada analyserat enkätsvar från medarbetare i sju olika organisationer, drygt 1700 personer, som fått svara på hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd i sitt arbete. De har även fått svara på frågor om symtom på utmattning.  Resultatet bekräftar att det är en bekväm myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. 

En styrka i studien är att enkäten besvarats av anställda på helt olika typer av arbetsplatser och med vitt skilda utbildnings- och inkomstnivåer, t ex anställda inom tillverkningsindustri, statliga myndigheter, vårdföretag och kommunal sektor. Oavsett arbetsplats visar resultaten att det inte går att kompensera höga krav med positiva aspekter i arbetsmiljön - höga krav leder till utbrändhet. 

Enligt Christian Ståhl, medförfattare och biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering, pekar studien på behovet av att förbättra arbetsmiljön genom sänkta krav innan problemen blir för stora.  Genom exempelvis enkäter och medarbetarsamtal kan arbetsgivaren få information om hur medarbetarna upplever sin arbetssituation och om kraven ligger på en orimlig nivå eller inte.

Ytterst är det en fråga om hur arbetet är organiserat. Ansvaret får inte hamna på den enskilde individen – det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs.

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/09/18/sankta-krav-enda-sattet-mota-utbrandhet-i-jobbet/

26 september 2018

Lärosäten kan förebygga psykisk ohälsa bland studenter

Enligt Folkhälsomyndigheten är nedsatt psykiskt välbefinnande vanligare bland universitets- och högskolestudenter än bland yrkesverksamma. Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till studentmottganingarna. Enligt myndigheten kan dock lärosätena främja studenternas hälsa genom att arbeta med interventioner på individ- och gruppnivå, till exempel KBT.

Mellan åren 2004 och 2016 uppgav nästan varannan student att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande i form av ängslan, oro eller ångest - jämfört med var tredje yrkesverksam i samma ålder. 

Enligt Regina Winzer, utredare vid Folkhälsomyndigheten, är det svårt att säga varför fler studenter än yrkesverksamma har besvär. En förklaring kan vara att studietiden innebär en omställning i livet med nya påfrestningar som t ex oro över studieresultat, osäker ekonomi och arbetsmarknad. 

Eftersom psykiska besvär i form av svår stress och symtom på utmattning kan leda till sämre studieresultat - och som följd till bland annat minskad professionalitet i yrket - är det viktigt att universitet och högskolor når studenterna med insatser som kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Exempelvis genom att arbeta med interventioner på individ- och gruppnivå, till exempel KBT eller Mind-body (där mindfulness ingår).

I en nyligen genomförd metaanalys framgår att effekterna av psykologiska interventioner, för att minska symtom på psykisk ohälsa, kvarstår övertid. Insatser för att t ex minska ångest består upp till tolv månader och för depression upp till 18 månader. 

Enligt Regina Winzer bör insatser för att främja befolkningens hälsa inte bara bedrivas på individ- och gruppnivå utan även på organisatorisk och strukturell nivå. Universitet och högskolor kan som exempel skapa och utvärdera stödjande fysiska, sociala och akademiska miljöer.

Läs mer på:https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/september/universitet-och-hogskolor-kan-forebygga-psykisk-ohalsa-bland-studenter/

19 september 2018

Chefer i Sverige mår psykiskt dåligt

Tidningen Chefs senaste undersökning bland 1 696 chefer visar att sju av tio mår så psykiskt dåligt att de har svårt att hantera sitt arbete. De främsta orsakerna uppges vara ohanterlig stress och sömnstörningar. Resultatet av undersökningen överensstämmer med flera andra som genomförts bland chefer den senaste tiden.

I Chefs undersökning, som genomfördes i augusti månad, framkommer att sju av tio chefer anser att deras psykiska mående hindrade dem i deras arbetsroll. Som exempel uppger 39 procent att de mår så psykiskt dåligt att de har svårt att göra färdigt sina arbetsuppgifter, 35 procent uppger att de har svårt att vara en bra ledare och 17 procent har ställt in möten och arbetsresor på grund av att de mått dåligt. 

Vidare framkommer av undersökningen att 61 procent av cheferna uppger att de har problem med sömnen. Andra vanliga symtom är nedstämdhet, depression, utbrändhet och ångest.

Flera olika undersökningar visar på samma tendens som tidningen Chefs undersökning. Bland annat visar en rapport från fackförbundet Saco, en rapport som genomfördes i april månad och grundade sig på statistik från bland annat Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan, att den psykiska ohälsan ökar bland chefer. Även i den undersökningen uppgav sju av tio att arbetet är så psykiskt påfrestande att de har svårt att koppla bort tankarna på jobbet under fritiden. 

En ytterligare stor undersökning från Brillant, som baserar sig på intervjuer med 200 000 medarbetare vid 200 företag i Sverige, visar på att stress och konflikter är de vanligaste orsakerna bakom sjukfrånvaro.  I den undersökningen svarade t ex 43 procent att de inte har en rimlig stressnivå, 37 procent att de inte får tillräcklig återhämtning och en tredjedel att de saknar förutsättningar att göra ett bra jobb.

Giorgio Grossi, stressforskare vid Karolinska universitetssjukhusets stressmottagning, säger till tidningen Chef att psykisk ohälsa där stress är den bakomliggande motorn är den främsta orsaken till sjukskriving bland män och kvinnor idag. Och han ser tyvärr ingen avmattning av själva problemet.

Läs mer på: https://chef.se/7-av-10-chefer-mar-uselt-har-ar-orsakerna/

12 september 2018

Psykisk ohälsa – svårt för både chefen och medarbetaren

Länsförsäkringars senaste undersökning visar att många anställda, sex av tio, tycker att det är skamligt och svårt att prata öppet om psykisk ohälsa i arbetslivet. En tidigare undersökning, även den genomförd på uppdrag av Länsförsäkringar, visar samtidigt att sex av tio småföretagare vare sig har kompetens eller verktyg att hantera anställdas ohälsa.

Länsförsäkringar har under ett flertal år ställt frågor om arbetsrelaterad hälsa till både arbetsgivare och medarbetare. Såväl deras undersökningar som forskningen visar att en viktig förutsättning för att effektivt förebygga psykisk ohälsa saknas på våra arbetsplatser. 

I den senaste undersökningen, som genomfördes genom webbintervjuer med drygt 7000 personer i åldrarna 18-79 år, framkom att bara sex av tio upplever att de kan ta upp psykisk ohälsa med sin chef. Detta ska jämföras med att nästan åtta av tio uppgav att de inte har problem att prata om den fysiska hälsan. 

Om man drar sig för att berätta för chefen att man mår psykiskt dåligt är risken stor att det får gå alldeles för långt. Då ökar risken för långtidssjukskrivning, vilket är mycket olyckligt, enligt Länsförsäkringar.

I början av 2018 genomfördes ytterligare en undersökning bland 1 000 slumpmässigt utvalda företagsledare i företag med 1 till 10 anställda. I den undersökningenframkom att mer än varannan chef i mindre företag anser sig sakna kompetens att ta hand om psykisk ohälsa. Dessutom uppgav cirka hälften av småföretagarna att de även saknade verktyg att hantera stress, utmattning eller ångest hos en medarbetare. 

- Det är mycket oroande med tanke på att sjukskrivning kan ha sin grund i arbetslivet. Och har en medarbetare det besvärligt på hemmafronten är det extra betydelsefullt att jobbdelen fungerar bra, så att den totala påfrestningen inte blir för stor, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar.

Läs mer på:https://www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/om-oss/press-media/pressmeddelanden/182988/

https://www.lansforsakringar.se/stockholm/om-oss/press-media/pressmeddelanden/161498/

10 september 2018

ADHD och emotionell instabilitet är syskontillstånd

Hjärnan uppvisar liknande förändringar i överlappande områden såväl vid ADHD som emotionell instabilitet. Det visar en ny studie som utförts av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet av studien kan leda till en bredare behandling av båda dessa tillstånd.

Att personer med ADHD uppvisar emotionella störningar som exempelvis ett kaotiskt känsloliv, ångest och depression är känt sedan tidigare. Däremot har inte relationen mellan ADHD och en försämrad känsloreglering varit kartlagd.  Dock har det funnits teorier om att en dysfunktion i hjärnans styrning av informationsbearbetning ligger till grund för båda tillstånden. I en ny studie, som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry, har forskare vid Karolinska Institutet nu stärkt denna hypotes.

Enligt Predrag Petrovic, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri, är ADHD och emotionell instabilitet syskontillstånd, varför bägge dimensionerna bör uppmärksammas samtidigt inom kliniken. Resultaten är inte minst viktiga för de personer som lider av emotionell instabilitet. Detta eftersom de ofta möts av tvivel och inte blir tagna på allvar. När nu forskarna kunnat påvisa att detta är relaterat till förändringar i hjärnan, liknande dem vid ADHD, kan det leda till en bredare förståelse och bättre diagnostik.

Förhoppningen är att studien inte bara ska leda till förbättrade diagnoser utan även en breddad behandling där personer med en ADHD-diagnos kan få del av särskild psykoterapi för att bättre hantera sitt känsloliv. 

Enligt Petrovic behöver man även forska vidare för att se om de centralstimulerande läkemedel som används vid ADHD även kan ge positiva resultat för personer med diagnoser som emotionell instabilitet.

Läs mer på:https://ki.se/nyheter/liknande-forandringar-i-hjarnan-vid-adhd-och-emotionell-instabilitet

 

29 augusti 2018

Regeringen föreslår att rehabkoordinatorer blir obligatoriska

Regeringen vill att det ska bli en skyldighet för alla landsting att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå eller inträda i arbetslivet. Därför beslutar man nu om en lagrådsremiss. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Enligt socialminister Annika Strandhäll ska de flesta av oss som blir sjukskrivna inte behöva sköta allt själva. För att samarbetet mellan försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivaren ska fungera bättre ska rehabkoordinatorer finnas som spindeln i nätet. 

- Detta är ett viktigt steg för att den som behöver mer stöd inte ska falla mellan stolarna, säger socialministern i ett pressmeddelande.

Pilotprojektet med satsningen på rehabiliteringskoordinatorer har visat sig mycket välfungerande och därför vill regeringen nu att det ska vara obligatoriskt med rehabkoordinatorer i alla delar av landet. 

Dagens finansiering av rehabkoordinatorer är dock kortsiktig, eftersom den sker genom en årlig överenskommelse med SKL och drivs i form av pilotprojekt. Därför lägger regeringen nu fram ett lagförslag som föreslår ett lagstadgat ansvar för landstingen att införa och erbjuda rehabiliteringskoordinatorer.

Läs mer på: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/ny-lag-ska-ge-battre-rehab/

27 augusti 2018

Kombinationen psykisk ohälsa och beroende ska kartläggas

Enligt regeringen är missbruk och beroende vanligare bland personer med psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Därför ges nu Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förekomsten av samsjuklighet när det gäller psykisk ohälsa och beroendeproblematik.

Cirka en tredjedel av de personer som söker hjälp för missbruk eller beroende har samtidigt en ångestsjukdom - och ännu fler lider av depression. Regeringen vill därför att Socialstyrelsen ska analysera hur samverkan mellan olika verksamheter inom vård och omsorg fungerar. Detta för att få kunskap om hur insatserna till dessa personer kan förbättras så att ge en god vård och omsorg kan säkerställas. 

Socialminister Annika Strandhäll säger i ett pressmeddelande att en olycka sällan kommer ensam och om vi som samhälle på allvar ska kunna hjälpa människor ur missbruk och beroende måste den psykiska ohälsan också mötas. Därför vill regeringen att samarbetet och stödet till dessa personer bli bättre.

Socialstyrelsen får 1,5 miljoner kronor för sitt uppdrag, som ska slutredovisas den 30 november 2019. Arbetet ska ske i samarbete med Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter samt i dialog med relevanta intresseorganisationer.

Läs hela pressmeddelandet på:https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/kombination-av-psykisk-ohalsa-och-beroende-kartlaggs/

20 augusti 2018

22 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa

AFA Försäkring har i 2018 års anslagsomgång beviljat drygt 22 miljoner kronor till åtta nya forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa. Ett av projekten, som tilldelats tre miljoner kronor, är professor Ewa Wikströms, verksam vid Göteborgs universitet. Wikströms projekt handlar bland annat om att utveckla arbetssätt för strategiskt och processinriktat arbete med att främja arbetsmiljö och förebygga ohälsa i offentlig sektor.

För att utveckla ett förebyggande arbetsmiljöarbete som främjar hälsosamma arbetsplatser behöver chefer, företagshälsovård och HR-avdelningar samverka och fånga upp tidiga signaler på ohälsa. 

Forskningsprojektet ”Strategisk samverkan – utvärdering och utveckling av nya arbetssätt inom arbetsmiljöarbetet i offentlig sektor” har tilldelats 3 miljoner kronor för att utvärdera effekterna av en arbetsmiljösatsning i Västra Götalandsregionen samt arbetsmiljöarbetet i tre förvaltningar. Projektet ska utveckla arbetssätt för att främja arbetsmiljö och förebygga ohälsa. 

Projektet pågår till och med augusti 2021 och förväntas ge ökad kunskap om hur förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kan utvecklas och hur samverkan mellan chefer, företagshälsovård och HR-avdelning kan utformas för att bidra till ett hållbart arbetsliv.

Läs mer här: https://www.afaforsakring.se/forskning/beviljade-anslag2/anslagsomgang-2-2018/

31 juli 2018

Arbetsgivare saknar riktlinjer för nåbarhet utanför arbetstid

En ny undersöknings från Saco visar att endast var sjunde akademiker uppger att det finns riktlinjer på arbetsplatsen för hur de bör vara tillgängliga via mail eller mobil under semestern.

För akademiker är många gånger linjen mellan arbetstid och fritid diffus och faktum är att många uppskattar mobiljobbandet på grund av flexibiliteten. Desto viktigare är det då att det är tydligt vad som förväntas av den anställde. Här brister landets arbetsgivare enligt Saco.

Undersökningen, som utförts av Novus på uppdrag av Saco, omfattade 1047 personer under 65 år som fick svara på frågan: ”Finns det riktlinjer på din arbetsplats som reglerar hur du bör vara tillgänglig på mailen och mobilen utanför ordinarie arbetstid?” 14 procent svarade Ja, 69 procent svarade Nej och 17 procent svarade Vet ej. 

En av många faktorer som kan leda till stress och på sikt till ohälsa är otydliga regler på arbetsplatsen. En sådan faktor är till exempel att inte veta vad som förväntas av en när det gäller hur tillgänglig arbetsgivaren anser att man ska vara utanför ordinarie arbetstid.  

Enligt Saco är det akademikerna som står för den största ökningen av sjukfrånvaron i samhället och hälften av dessa sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa.

Trots en snabb teknikutveckling anser nog alla att semestern ska vara en tid för återhämtning. Sacos ordförande, Göran Arrius, säger i ett pressmeddelande att vi därför måste få till en bättre dialog på våra arbetsplatser om hur vi förväntas vara tillgängliga efter arbetstid. 

Läs mer på: https://www.saco.se/press/aktuellt-fran-saco/pressmeddelanden/arbetsgivare-saknar-riktlinjer-for-nabarhet/

27 juli 2018

2,2 miljoner för utveckling av Internet-KBT

Stockholms läns landsting tilldelas 2 225 000 kronor av regeringen för att utveckla och utvärdera en metod för internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT). Målet är att öka tillgängligheten till effektiv behandling av psykisk ohälsa nationellt, via Vårdguiden 1177.

Den psykiska ohälsan är utbredd och ses idag som ett av de större folkhälsoproblemen i samhället. Den behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen - för lindring till medelsvår depression – är KBT. Samtidigt visar det sig att väntetiderna till behandling är för långa på många håll i landet, något som är problematiskt eftersom snabb behandling har stor betydelse för tillfrisknandet.

I ett pressmeddelande från Socialdepartementet säger socialminister Annika Strandhäll att det visat sig att internet-KBT kan ge samma effekt som vanlig KBT, samtidigt som fyra gånger fler patienter kan få hjälp. Det innebär stora samhällsekonomiska vinster och vinster för den enskilde eftersom väntan på behandling kan kortas. Strandhäll säger att hon därför skulle vilja se internet-KBT i hela landet.

Läs mer på: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/internet-kbt-ska-ge-mer-tillganglig-behandling-mot-psykisk-ohalsa/

Här kan du ta del av PBMs satsning ”PBM Online” - KBT via videolänk/ Telehealth: https://www.pbmonline.se

 

 

23 juli 2018

KBT mer framgångsrikt än råd om kost och motion vid fetma

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver Lisbeth Stahre, medicine doktor i psykiatri och KBT-terapeut, att behandling av övervikt och fetma bör handla om annat än råd om kost och motion. Vetenskapliga studier visar att specialdesignade KBT-program för behandling av övervikt/fetma i primärvården är mer framgångsrika när det gäller bestående viktnedgång jämfört med vad andra kontrollerade viktsstudier kunnat visa.

Den forskning Lisbeth Stahre hänvisar till är bland annat två studier som genomfördes vid Karolinska Institutet åren 2005 – 2007. Studierna byggde på en metod av specialdesignade KBT-program där 159 personer med ett BMI på över 30 deltog. Syftet med studierna var att hjälpa deltagarna att uppmärksamma orsaker i vardagen som ledde till överätande och att förmedla verktyg att förändra dessa orsaker. 

En ytterligare studie, som nyligen publicerats, har genomförts kring programmet. Studien genomfördes vid åtta vårdcentraler i Göteborg, med 83 deltagande patienter. Resultatet visar bland annat att programmet signifikant minskade känslomässigt och okontrollerat ätande samt att KBT signifikant minskade psykosociala orsaker relaterade till fetman. 

Under 30 år har, enligt Stahre, vårdens mest använda behandlingsmetod varit råd om kost och motion, vilka i vetenskapliga studier och folkhälsostatistik visat sig vara otillräckliga. Av den anledningen kunde man tro att vården skulle ta emot det behandlings- och kostnadseffektiva KBT-programmet med öppna armar, men så har inte varit fallet enligt Stahre.

Det är inte ökad kunskap i näringslära som behövs. Det är istället ökad kunskap om vardagspsykologiska orsaker bakom det som resulterar i övervikt och fetma, enligt Stahre - som i artikeln frågar sig när vården ska vakna.

Läs hela debattartikeln här: https://www.svd.se/varden-blundar-for-att-fetma-kan-botas-med-kbt

 


 

 

17 juli 2018

Ett ökat antal psykologer gör att fler kan få effektiv vård

I ett debattinlägg i tidningen Dagens Medicin skriver flera professorer, docenter och verksamhetschefer att det krävs ett avsevärt ökat antal legitimerade psykologer i primärvården. På så sätt skulle fler personer med psykisk ohälsa få rätt till evidensbaserad och bevisad effektiv vård – en vård som dessutom är samhällsekonomiskt lönsam.

Psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser beräknas kosta samhället 70 miljarder kronor per år. Debattörerna skriver att vi i dag – efter långvarig systematisk forskning – har stor kunskap om hur psykisk ohälsa framgångsrikt kan behandlas. För de flesta typer av psykisk ohälsa (största diagnosgrupperna är depression och ångestsyndrom) är det psykologisk behandling som har starkast evidens. Behandlingar som är relativt korta och samhällsekonomiskt lönsamma och som är rekommenderade av Socialstyrelsen. 

Var tredje till fjärde patient inom primärvården lider av kliniskt signifikant psykisk ohälsa, men ytterst få blir erbjuden evidensbaserad psykologisk behandling. Något som kan relateras till den minimala tillgången till psykologer. Som exempel kan en vårdcentral ha en psykolog per 5000 listade patienter eller ingen psykolog alls. Istället för att öka tillgången till evidensbaserade psykologiska behandlingar finns det nu de som föreslår att vi istället ska satsa på snabbutbildningar och enklare samtalsstöd som kan utföras av personer med bred social och kulturell kompetens. Det vill säga inte behandlingar utförda av legitimerade psykologer eller psykoterapeuter.

Debattörerna skriver att en motsvarande idé aldrig skulle kunna uppkomma om det rörde sig om kroppslig sjukdom. Det skulle vara som att ge kroppsligt sjuka personer en ”ihopblandad tablett” som vare sig är grundad på forskning eller utvärdering. Vad som behövs är istället avsevärt fler legitimerade psykologer som kan genomföra evidensbaserade behandlingar. För varför ska personer med psykisk ohälsa undantas rätten till vård som bevisligen är effektiv?

Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/16/manga-personer-ar-undantagna-ratten-till-effektiv-sjukvard/

 

 

 

 

 

 

12 juli 2018

Arbetsklimatet prioriteras allt högre bland chefer

Prevents senaste undersökning ”Arbetsmiljöindikatorn 2018” visar att det förebyggande arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat de senaste två åren. Undersökningen visar samtidigt att sju av tio chefer och skyddsombud önskar mer kunskap om hur man förebygger stress och stöttar medarbetare med psykosociala problem.

Arbetsmiljöindikatorn, som har genomförts bland 1000 chefer och skyddsombud, visar bland annat att upp emot 80 procent av cheferna anser att de ger arbetsmiljöarbetet hög prioritet – jämfört med 75 procent för två år sedan.  Av de intervjuade cheferna svarar 73 procent att de arbetar aktivt med arbetsmiljön för att förebygga sjukdom och ohälsa. 

Samtidigt är färre nöjda med dagens arbetsklimat. En möjlig förklaring till det är, enligt Prevents VD Maria Schönefeld, att de nya reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggjorts och att medvetenheten om dem ökat. Men det kan också handla om att arbetsmiljön försämrats på vissa arbetsplatser. 

Resultatet av undersökningen visar dock att cheferna har andra drivkrafter än att endast följa regelverket. Framför allt handlar det om att de vill skapa arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra samt att de inser att ett förebyggande arbete är ett effektivt sätt att minska sjukfrånvaron.

Arbetsmiljöindikatorn 2018 indikerar dock att det finns en hel del kvar att åtgärda när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Som exempel säger sju av tio chefer och skyddsombud att de är i behov av mer kunskap om organisatoriska och sociala frågor samt om hur man förebygger stress, stöttar medarbetare med psykosociala problem eller som är på väg att ”gå in i väggen”. 

Läs mer på: https://www.prevent.se/om-prevent/pressmeddelanden/Pressmeddelanden/2018/arbetsklimatet-hogt-pa-foretagens-agenda/

 

 

 

8 juli 2018

Smärtpatienten och vården – ett drama om onödigt lidande

Uppskattningsvis 40 procent av alla svenskar lever med långvarig eller återkommande smärta i varierande grad. Trots nationella riktlinjer och en nationell smärtplan finns ingen tydlig process för omhändertagande av patienterna. Hur länge ska smärtpatienter lida i onödan när hjälp finns att få?

Om detta diskuterar docent Gunilla Brodda Jansen, medicinskt ansvarig i PBM, tillsammans med ett flertal experter och sjukvårdspolitiker under ett seminarium i Almedalen, arrangerat av tidningen Dagens Medicin.

Titta på ett inslag från seminariet här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/03/smartpatienten-och-varden--ett-drama-om-onodigt-lidande/

4 juli 2018

Chefer i vården behöver bättre förutsättningar

Vårdförbundets senaste chefsenkät visar att allt för många chefer i vården saknar rätt förutsättningar för att klara sitt ledarskap. Tung administration, för stora personalgrupper, undermåligt verksamhetsstöd och kompetensutveckling i ledarskap är några av de brister som resultatet från enkäten visar.

Det har gått tre år sedan Vårdförbundet genomförde sin senaste chefsenkät. Årets enkät, som skickats ut till 3000 chefsmedlemmar och besvarats av 1 340, visar på ett flertal faktorer som behöver åtgärdas för att cheferna ska kunna utöva sitt ledarskap på ett bättre sätt. 

Bland annat visar enkätsvaren att drygt 40 procent av cheferna har personalansvar för 30 medarbetare eller fler. De chefer som har för stora personalgrupper uppger att de arbetar mer övertid jämfört med andra, 30 procent har en arbetstid på 45 – 49 timmar i veckan och hälften anser att de inte har tillräcklig tid för återhämtning. 

I enkäten frågades även efter hur nöjda cheferna är med det stöd de får inom områden som ekonomi, personal och schemaläggning. Mest nöjda är de med stödet inom ekonomi och mest missnöjda är de med de stöd de får inom områdena personal och informationsteknik. Exempelvis uppger cirka hälften av cheferna att de saknar kompetensutveckling i ledarskap samt befogenheter att påverka rekryteringsärenden. 

Unga chefer är mer missnöjda jämfört med äldre och de chefer som är verksamma inom slutenvård och primärvård är mer missnöjda jämfört med dem som arbetar inom öppenvård och ”andra verksamheter”.  Många av de tillfrågade uppger att administrationen ökat samtidigt som stödet minskat, att de är klämda mellan ledning och medarbetare samt att resursbrist gör att det är svårt att nå upp till de krav som ställs.

Vårdförbundet riktar nu sju krav till vårdens beslutsfattare – krav som handlar om ett förbättrat stöd till cheferna. Förbundet anser även att staten ska avsätta 100 miljoner kronor för att visa vägen och bidra till en fortsatt utveckling inom personcentrerad och nära vård.

Läs mer om Vårdförbundets krav här: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/juli/kraver-battre-forutsattningar-for-chefer-i-varden/#.WztXZ4bjjfU.email

18 juni 2018

Psykisk ohälsa kostar samhället cirka 80 miljarder per år

Stress på arbetsplatsen pekas ofta ut som boven bakom den ökade psykiska ohälsan i samhället. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet menar vissa experter att den inte bara får allvarliga konsekvenser för den enskilde individen utan även för samhället i stort. Idag beräknas den faktiska samhällskostnaden för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ligga på upp emot 80 miljarder kronor per år.

Ulrich Stoetzer, sakkunnig i organisatorisk och social arbetsmiljö vid Arbetsmiljöverket, säger till Svenska Dagbladet att internationella undersökningar visar att vi i Sverige jobbar väldigt mycket. Ibland kan det naturligtvis vara bra att vara högpresterande, men det kan också få allvarliga konsekvenser för individen. Detta måste arbetsgivarna ta på allvar och se över krav och resurser på arbetsplatsen. 

Martin Linder, ordförande för fackföreningen Unionen, håller med. Arbetsbelastningen är helt enkelt för hög och trenden tycks vara att situationen blivit än värre de senaste åren. En anledning till den ökade stressen kan enligt Linder vara teknikutvecklingen, det vill säga som tillåtit att arbetslivet blivit allt mer gränslöst. 

Unionens undersökning från 2016 visar bland annat att 60 procent av privatanställda tjänstemän upplever stress på arbetet, till exempel uppger fyra av tio att de dagligen är tillgängliga utanför ordinarie arbetstid. Eftersom man vet att längre tid av stress kan leda till psykisk ohälsa och sjukskrivning anser Linder att detta, från arbetsgivarnas sida, är ett kortsiktigt sätt att arbeta och dessutom till ett orimligt högt pris – både för individ, arbetsgivare och samhället i stort. 

Enligt Mattias Lundbäck, ekonom på Svenskt Näringsliv, finns det olika sätt att räkna på hur hög samhällskostnaden för sjukskrivningar är. Man brukar enligt honom prata om att den totala kostnaden per år för sjukskrivningar i Sverige är 81 miljarder kronor för staten samt 18,5 miljarder för arbetsgivarna. Men egentligen – när man räknar in produktionsbortfallet - är den faktiska kostnaden för samhället upp emot 200 miljarder per år, där sjukskrivningar för psykisk ohälsa står för cirka 40 procent.

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/psykisk-ohalsa-okar-dags-att-inse-vad-vi-behover

13 juni 2018

Metaanalys om ledarskaps-utbildningars effekt

Forskarna bakom metaanalysen ”Leadership training design, delivery and implementation”, publicerad i Journal of Applied Psychology, slår fast: Ledarskasputbildningar har effekt – såväl när det gäller att ändra deltagarnas beteende som att ge nya kunskaper och påverka organisationen resultat.

Bland amerikanska arbetsgivare anser endast 13 procent att de är bra på att utveckla ledarskapet. Detta trots att de, enligt tidningen chef, lägger 1 252 dollar per anställd och år på vidareutbildning, där den största delen går till ledarskapsutveckling. Forskarna bakom metaanalysen har nu sammanställt resultaten från 335 tidigare studier med över 26 000 deltagare och kommit fram till att ledarskapsutbildningar visst har effekt på såväl individ- som på organisationsnivå. 

Enligt forskarna finns det dock ingen universallösning när det gäller framgångsrik ledarskapsutveckling, men det finns vissa fundament som gäller mer generellt för att lyckas väl. Dessa handlar exempelvis om vikten av att genomföra en grundlig behovsanalys, en analys som är baserad på mål. Att använda sig av flera olika metoder för att uppnå en effektiv inlärning - oavsett vilket resultat man vill uppnå. Dessutom har det visat sig att flera - över tid – utspridda utbildningstillfällen är att föredra framför korta och koncentrerade kurser.

Johan Bertlett, lektor i psykologi vid Lunds universitet, känner igen en hel del av bilden som de amerikanska forskarna presenterar i sin analys. Enligt honom finns det dessutom tre viktiga saker som en arbetsgivare bör tänka på innan man väljer ledarskapsutbildning: Att beställaren har rätt kompetens för att genomföra en upphandling. Att inte bara lyssna på andras rekommendationer samt att konkretisera behovsanalysen hela vägen fram till utvärderingen.

Läs mer på:

https://www.researchgate.net/publication/318737359_Leadership_Training_Design_Delivery_and_Implementation_A_Meta-Analysis

https://chef.se/story/chefkurser-battre-sitt-rykte 


10 juni 2018

Legitimation för kuratorer införs från 2019

Kuratorer är den enda högskoleutbildade professionen, med direkt patientansvar, som inte har legitimation inom hälso- och sjukvården. Detta har nu en enhällig riksdag fattat beslut om att ändra på. Från och med den 1 juli 2019 ska legitimation införas i Sverige, med syfte att öka patientsäkerheten.

Riksdagen anser att legitimation är en garanti för – och utgör ett bevis på – att en yrkesutövare har rätt kompetens och lämplighet i sitt yrke. För att beviljas legitimation som kurator inom hälso- och sjukvård kommer det att krävas en examen som omfattar 60 högskolepoäng. Dock kommer det att finnas generösa övergångsregler för redan verksamma kuratorer.

Införandet av legitimation innebär att även kuratorer i privat hälso- och sjukvård har skyldighet att föra journal. Legitimationen kan återkallas vid grov oskicklighet eller uppenbar olämplighet att utföra yrket. 

Läs mer på: https://akademssr.se/post/historiskt-riksdagsbeslut-om-legitimation-halso-och-sjukvardskuratorer

6 juni 2018

Ny rapport: Stress och press påverkar lärares hälsa

I en nyligen publicerad rapport från Lärarförbundet, som har 230 000 medlemmar, bekräftas Försäkringskassans senaste statistik: Psykiska diagnoser – där stressrelaterad ohälsa ingår – är den främsta orsaken till sjukskrivningar inom skolan. Detta gäller för både manliga och kvinnliga lärare.

Vi har tidigare, här på PBM FLOW, rapporterat om att den psykiska ohälsan bland landets läkare ökar, framför allt bland kvinnliga läkare. Nu är det nästa stora yrkeskollektiv som tycks vara drabbat. Lärarförbundets nya rapport visar att lärare, både män och kvinnor, upplever en högre grad av arbetsbelastning och stress jämfört med andra yrkesgrupper. Stressen och pressen leder bland annat till sömnsvårigheter, att lärarna hoppar över raster och arbetar igen förlorad arbetstid under helger och annan ledighet. Den yttersta konsekvensen av detta blir sjukskrivning.

Resultatet av undersökningen visar bland annat att fem av tio lärare anser att arbetsbelastningen är för hög eller alldeles för hög. Var femte lärare säger att de har svårigheter att varva ner varje dag och varannan lärare uppger att de har sömnsvårigheter, vilket får konsekvenser på deras funktionsförmåga dagen efter. 

Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, har kraven på lärare och skolledare ökat samtidigt som tillgången på behöriga kollegor minskat. Det innebär att lärarna inte får ägna sin arbetstid till det som spelar roll för elevernas utveckling utan istället överöses med arbetsuppgifter som inte känns meningsfulla. Detta ökar den så kallade samvetsstressen, vilket i sin tur leder till en förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Ta del av hela rapporten på: https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/rapport-om-larares-stress-brist-paa-balans-mellan-krav-och-resurser

2 juni 2018

Ledaren – en viktig länk mellan vårdens styrmodell och medarbetare

Debatten om sjukvårdens olika styrmodeller och utvärderingar av desamma är intensiv idag. Men vad vet vi egentligen om hur den ekonomiska styrningen påverkar chefer och medarbetare i den kliniska vardagen och hur ser kopplingen mellan styrsystem och personalens inre drivkrafter ut? Detta är frågor som ett antal forskare, däribland Sara Korlén, leg psykolog, organisationskonsult vid PBM och doktorand vid Karolinska Institutet, studerat.

I en artikel i Läkartidningen presenterar de fem forskarna från Karolinska Institutet, Handelshögskolan i Stockholm och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, resultatet av sin översyn. Dessutom återger de ett empiriskt exempel från en nyligen publicerad kvalitativ studie av en lokal vårdvalsmodell, samt olika strategier för att förena ekonomiska krav med vårdpersonalens drivkrafter att ge god vård. 

Enligt forskarna finns det skäl att tro att inre drivkrafter, med koppling till det kliniska arbetet, är av hög relevans för medarbetarna. De empiriska studierna bekräftar också ledarskapets betydelse. En förutsättning för att lyckas motivera medarbetare att förbättra och anpassa verksamheten i linje med styrmodellens krav tycks vara ledarnas förståelse för det dagliga arbetet och för de värderingar som präglar personalgruppen.

Sammanfattningsvis visar resultaten följande: 

-För att ekonomisk styrning av hälso- och sjukvården ska fungera krävs att den påverkar vad personalen gör i sin vardag. 

-Ekonomiska incitament är inte per automatik motiverande – eller demotiverande. 

-Den ekonomiska styrningen behöver vara samstämmig med professionella värderingar och främja god kvalitet för att uppfattas som motiverande. 

-Ledare i sjukvården fungerar som viktiga översättare mellan sjukvårdens styrmodeller och medarbetare. 

-Styrmodeller bör utformas och förbättras i samverkan mellan profession och beslutsfattare.

Resultaten visar att styrmodellens utformning är central, men att det framstår som en omöjlig uppgift att skapa något som träffar helt rätt från början. Därför kanske vi bör skifta fokus från att skapa ”rätt modell” till att istället utveckla processen för hur sjukvårdens styrning utformas och förbättras - där en tätare samverkan mellan profession och beslutsfattare skulle öka möjligheterna för modeller som stödjer både ekonomisk effektivitet och kvalitet.

Läs hela artikeln på: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2018/05/Ledaren--viktig-lank-mellan-styrmodell-och-medarbetare/

28 maj 2018

Samvetsstress – ett inre skavsår

Alexander Wilczek, psykiatriker och tidigare verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, tror att den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland läkare beror på dagens sjukvårdssystem. Systemets krav på produktivitet, administration och effektivitet krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt.

Den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm har sedan år 2013 bedrivit ett projekt kring utmattningssyndrom som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Alexander Wilczek var verksamhetschef för kliniken fram till år 2017 och är nu knuten till densamma såsom projektledare. 

Wilczek berättar, i en artikel i Läkartidningen, att under de år som projektet pågått har patientgruppen förändrats. Det första året var cirka 20 procent av patienterna läkare, men under hösten 2016 utgjorde läkarna hela 43 procent. Av dem var cirka hälften ST- eller AT-läkare och totalt var fem av sex kvinnor. Idag är den största gruppen som lider av utmattningssyndrom ST-läkare och specialister i allmänmedicin och därefter kommer läkare inom barn- och vuxenpsykiatri, barnsomatisk vård eller onkologi.

Utifrån resultatet av projektet kan man se att det är relativt få läkare som är sjukskrivna efter tre år, men enligt Wilczek behöver detta inte bara betyda att kliniken varit framgångsrik behandlingsmässigt. Det kan lika gärna bero på att hälso- och sjukvårdspersonal, läkare i synnerhet, är ovanligt motiverade och sugna att snabbt komma tillbaka till arbetet.

Läkare identifierar sig starkt med sitt yrke och Alexander Wilczek tror att dagens sjukvårdssystem - med höga krav på produktivitet, administration och effektivitet - är det som kan vara orsaken till den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland svenska läkare. Det krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt. 

- Vi brukar kalla det samvetsstress eller etisk stress, säger Wilczek. Det är kolossalt tärande att hamna i konflikt med sina egna värderingar. Man får ett slags inre skavsår.

Den 29 maj kommer Alexander Wilczek, tillsammans med två landstingsråd i Stockholm, att möta Sveriges Yngre Läkares Förening för att tala om stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare.

Läs hela artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/05/Allmanlakare-hart-drabbade-av-stressrelaterad-psykisk-sjukdom/

9 maj 2018

Alla påverkas när chefen är stressad

Enligt fackförbundet Unionens senaste Novusundersökning upplever närmare två av tre chefer sig generellt stressade av sitt arbete. I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Marina Åman, andre vice ordförande för Unionen, att det nu är hög tid att arbetsgivarna tar sitt ansvar och säkerställer att cheferna har en rimlig arbetssituation.

Unionens senaste undersökning visar att chefer jobbar övertid i större utsträckning jämfört med genomsnittet. De är också oftare tillgängliga utanför arbetstid och känner sig tvungna att arbeta när det är lediga. 

Alla människor påverkas av stress, även chefer. När chefen är stressad, samtidigt som han/hon ska verka för en god arbetsmiljö för andra, går det lätt ut över andra anställda på jobbet. Därför är det så viktigt att arbetsgivarna skapar bra förutsättningar för att även cheferna ska kunna göra ett bra jobb, enligt Marina Åman. En chef som inte får rätt förutsättningar riskerar att skapa irritation, bli otydlig och ofokuserad istället för tvärtom – vara en tillgång för organisationen. 

Det finns mycket som arbetsgivaren kan och måste göra för att inte riskera att arbetet leder till ohälsa för de anställda. I debattinlägget har Åman därför listat fyra observandum till arbetsgivarna. I korthet handlar det om att se till att arbetsbelastningen är rimlig, att det råder tydlighet i arbetet, att erbjuda hjälp och stöd samt se till att chefer har kunskaper och förutsättningar för att kunna arbeta för en god arbetsmiljö. 

Läs hela artikeln på: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/nar-chefen-ar-stressad-paverkas-hela-arbetsplatsen-21984

 

7 maj 2018

Ny myndighet för arbetsmiljökunskap

Den 1 juni startar den nyinrättade Myndigheten för arbetsmiljökunskap sin verksamhet. Den nya myndigheten ska fylla tomrummet efter det nedlagda Arbetslivsinstitutet. Enligt den nye generaldirektören Nader Ahmadi, professor i sociologi och prorektor vid Högskolan i Gävle, kommer myndighetens första uppdrag handla om att ta fram kunskap om framtidens arbetsliv.

I en artikel i tidningen Arbetsliv säger Nader Ahmadi att frågor kring arbetsmiljökunskap inte behandlats på ett systematiskt och bra sätt sedan Arbetslivsinstitutet lades ner. Något som såväl arbetsmarknadens parter som politiken nu efterlyser. 

Idag är det svårt att få en helhetsbild av den kunskap som finns om arbetsmiljö. Målet är nu att samla denna kunskap och göra den lättillgänglig. Enligt Nader Ahmadi ska den nya myndigheten inte initiera forskning på området – det vill säga såsom Arbetslivsinstitutet gjorde. Myndigheten ska istället vara lyhörd och utgå från frågor som arbetsmarknadens parter och forskarvärlden anser vara viktiga. Myndigheten har även i uppdrag att analysera och stimulera till forskning, eller att ge anslag inom områden där det finns kunskapsluckor.

Som första uppdrag ska myndigheten ta fram kunskap om framtidens arbetsliv och analysera, bland annat, hur globalisering och teknikutveckling påverkar arbetsmiljön. 

Enligt Nader Ahmadi är det grundläggande att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetslivet, men det är också viktigt att titta på de positiva faktorerna i arbetslivet, det vill säga som kan bidra till hälsa. Det sistnämnda perspektivet har varit styvmoderligt behandlat och är nu något som han vill ändra på: ”Arbetet ska tillföra något positivt till människors hälsa.”

Läs mer på: https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2018/arbetet-ska-tillfora-nagot-positivt-till-manniskors-halsa/

 

 

2 maj 2018

Förskrivning av ADHD-läkemedel – stora skillnader i landet

Socialstyrelsen konstaterar att det råder stora skillnader i landet när det gäller förskrivning av ADHD-läkemedel. Skillnaderna är så stora att det inte kan bero på en tillfällighet. Enligt myndigheten är det nu angeläget att analysera vad som är orsakerna bakom dessa skillnader.

Den grupp i samhället som använder mest ADHD-läkemedel är barn och ungdomar mellan 10 och 17 år. Enligt Socialstyrelsen har förskrivningen av ADHD-läkemedel ökat markant under åren 2006 – 2017, även bland dem i högre åldrar. Anledningen till denna ökning är inte konstigare än att allt fler får diagnosen ADHD. Vad som däremot är ett observandum är de stora skillnaderna i förskrivning som råder bland landets kommuner.

I vissa kommuner är andelen pojkar som får ADHD-läkemedel så låg som cirka 2 procent, medan förskrivningen i andra kommuner ligger så högt som cirka 13 procent. Enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, kan dessa skillnader bero på att förekomsten av ADHD är olika i landet, men det kan också bero på att det finns en kompetens- och resursbrist för att utreda ADHD i dessa kommuner. Alternativt att man tillämpar diagnostiken olika i landet. 

Läs mer på: https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/forskrivningenavadhd-lakemedelvarierarkraftigtilandet

 

23 april 2018

Ökad risk för psykisk ohälsa med hormonella preventivmedel

P-piller och andra hormonella preventivmedel har i olika forskningsstudier i Sverige och Danmark visat sig kunna leda till psykisk ohälsa i form av bland annat nedstämdhet, depression och ökad risk för självmord, enligt en artikel i Svenska Dagbladet. Och risken att drabbas är störst för unga kvinnor.

P-piller och andra hormonella preventivmedel har många fördelar, men inte för alla kvinnor. En av de främsta orsakerna till att många kvinnor genom tiderna inte velat använda hormonella preventivmedel är de humörpåverkande biverkningar som östrogenpreparat kan ge. Något som genom de senaste 50 åren inte vunnit något vetenskapligt gehör, men nu har svenska och danska forskningsstudier kunnat påvisa att kvinnorna till viss del har rätt.

I en svensk studie, utförd av forskare vid Karolinska Institutet, har man kunnat konstatera att de kvinnor som fick p-piller under studien mådde märkbart sämre jämfört med dem som fick placebo. Studien genomfördes på 340 friska kvinnor i åldrarna 18-35 år som under tre månader fick antingen placebo eller den vanligaste formen av kombinerade p-piller.

Enligt professor Angelica Lindén Hirschberg, som ledde studien, kunde man se en signifikant sänkt ”allmän energinivå” i p-pillergruppen och att kvinnorna i den gruppen också skattade sin livskvalitet lägre jämfört med kvinnorna i placebogruppen. Däremot kunde man inte se någon signifikant ökning av depressiva symtom. Men hon säger samtidigt till Svenska Dagbladet att studien kan ha underskattat humörpåverkan.

I en dansk studie, som mellan åren 1996 och 2013 följde hundratusentals kvinnor i nationella register, har man kunnat fastslå att risken för att begå självmord eller att försöka begå självmord ökar vid användningen av hormonella preventivmedel. Risken för självmordsförsök var dubbelt så hög och risken för att ta sitt liv var tredubblad bland dem som åt p-piller jämfört med dem som inte åt p-piller. Risken var ännu högre bland dem som använde p-ring eller p-plåster.

En ytterligare dansk registerstudie har visat på en 70-procentig ökad risk för depression vid användning av hormonella preventivmedel. Enligt Øjvind Lidegaard, medförfattare till studien och professor vid danska Rigshospitalet, är detta de nyaste och mest allvarliga upptäckterna. Riskerna för dessa biverkningar är störst bland unga kvinnor och enligt Øjvind Lidegaard finns det all anledning att vara bekymrad över resultaten. 

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/darfor-sager-dagens-kvinnor-nej-till-p-piller?utm_source=SvDNYH1D&utm_medium=email&utm_campaign=2018-04-22

Läs mer om den svenska studien på: https://news.cision.com/se/karolinska-institutet/r/kvinnors-livskvalitet-paverkas-negativt-av-p-piller,c2240580

Läs mer om de danska studierna på: https://ajp.psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2017.17060616

https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2552796

18 april 2018

PBM utvärderar KBT via Telehealth

PBM har nyligen utvärderat sin pilottest av psykologisk distansbehandling via internet, så kallad Telehealth. Resultaten visar sammantaget på goda behandlingsresultat och att KBT via nätet tycks ligga i linje med resultaten för KBT ”ansikte-mot-ansikte”.

Psykologisk behandling via Telehealth gör det bland annat möjligt att erbjuda klienter behandling på platser som inte har tillgång till KBT-psykologer. PBMs utvärdering av Telehealth-piloten visar bland annat att det fysiska avståndet vid distansbehandling även kan minska patientens tröskel att ta upp svåra ämnen.

- Då urvalet har varit begränsat har vi fått vara återhållsamma kring statistiska analyser. Vi kan därför inte uttala oss om signifikans, säger PBM-psykologerna Christer Andemark och Loo Westfelt som har genomfört utvärderingen. Utvärderingen av pilottestet visar dock på behandlingsresultat som ligger i linje med jämförande resultat för klassisk KBT-behandling. Det vill säga behandling ”ansikte- mot-ansikte” som utfördes under samma tidsperiod inom PBM Executive.

Resultaten visar även på en god arbetsallians mellan behandlare och klient samt bra klientnöjdhet. Detta eftersom samtliga klienter kunde tänka sig att rekommendera metoden till en vän.

Enligt Andemark och Westfelt tycks distansbehandling dessutom kunna öka den upplevda tryggheten för klienterna, det vill säga när de befinner sig i sin vanliga hemmiljö, och bidra till mer koncisa samtal.

Ta del av utvärderingsrapporten här: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

 

15 april 2018

Regeringen utser psykolog till nationell samordnare

Idag utgör psykisk ohälsa cirka 46 procent av alla pågående sjukskrivningar i Sverige. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa har ökat med 129 procent från juni 2011 till halvårsskiftet 2017. Den 12 april i år utsågs Mandus Frykman, psykolog, ekonom och forskare vid Karolinska Institutet, till nationell samordnare för sjukskrivningsprocessen.

Rollen som nationell samordnare för sjukskrivningsprocessen är en nyinrättad funktion som ingår i regeringens åtgärdsprogram för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. I åtgärdsprogrammet ingår även en nytillsatt utredning om sjukförsäkringen, ledd av Claes Jansson.

Som samordnare ska Frykman se över individens resa genom sjukförsäkringen, det vill säga hur själva sjukskrivningsprocessen kan utvecklas utifrån ett individperspektiv.

Eftersom sjukskrivningsprocessen involverar ett flertal aktörer – arbetsgivare, hälso- och sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling, kommer Frykman bland annat att analysera förutsättningarna för, och främja, samverkan mellan dessa parter.

Mandus Frykmans bakgrund och erfarenheter, även från företagshälsovården, gör honom mycket lämpad att se över hur sjukskrivningsprocessen fungerar och kan utvecklas utifrån ett individperspektiv, enligt regeringen.

Den nationella samordnaren ska delredovisa sitt uppdrag den 30 april 2019. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2020.

Läs mer på: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/regeringen-ser-over-sjukforsakringen/

Läs mer på: https://ki.se/nyheter/ki-forskaren-mandus-frykman-utsedd-till-nationell-samordnare

 

11 april 2018

Tupplur – både bra och dåligt

Att ofta och ständigt ta en tupplur, trots att man sover sina rekommenderade sju till åtta timmar per natt, kan enligt professor Torbjörn Åkerstedt tyda på att något inte står rätt till - exempelvis på en depression eller en låggradig inflammation. Men en kort tupplur då och då, som tas på rätt tid under dygnet har vid EEG-undersökningar visat sig kunna göra underverk när det gäller prestation och uppmärksamhet.

Såväl för lite sömn, 6,5 timmar eller mindre, som för mycket sömn, 9,5 timmar eller mer, kan enligt studien ”Sleep, duration, mortality and heredity” kopplas till flera olika sjukdomstillstånd. Men i en artikel i Dagens Nyheter säger professor Torbjörn Åkerstedt, verksam vid Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, att man inte har sett någon negativ påverkan om man kan kompensera den sömnfattiga veckan med längre sömntid under helgerna.

Den som sovit dåligt en natt kan känna att en tupplur vore en välsignelse, men att ha ett behov av ständiga tupplurar är enligt Åkerstedt ett tecken på att något i systemet är fel. Det kan bero på någon form av låggradig inflammation, depression, fetma eller apné.

Det finns inte någon vetenskaplig definition på ”tupplur”, annat än att det handlar om sömn på mellan fem minuter upp till en timma eller kanske två, med syfte att öka vakenhetsgraden. Men för att tuppluren ska ge det resultat man vill uppnå är det viktigt att den tas på rätt tid under dygnet och inte varar för länge.

Enligt Åkerstedt har man i EEG-undersökningar kunnat se mätbara fysiologiska effekter på att man presterar bättre på uppmärksamhetstester efter en tupplur på tio minuter. Men om tuppluren blir för lång, 45 minuter eller längre, går man in i djupsömn, vilket gör att man känner sig seg och förvirrad när man vaknar. Och ju senare på dagen man tar en tupplur desto sämre är det för nattsömnen.

Rekommendationen för en tupplur är att den inte ska vara längre än 30 minuter och att den ska tas på eftermiddagen, minst sex timmar innan man går till sängs för natten.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/att-ofta-ta-en-tupplur-kan-vara-tecken-pa-ohalsa/?print=true

9 april 2018

Aktivitetsbaserade kontor – delade åsikter

Ett forskarlag vid Umeå Universitet har studerat 400 kommuntjänstemäns upplevelser av att byta kontor från företrädesvis cellkontor med egna rum till ett mer aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar att typen av arbetsuppgifter är avgörande för hur bra eller dåligt man mår i öppna miljöer. Därför är det av största vikt att göra en noggrann kartläggning av behov och arbetsuppgifter innan man fattar beslut om aktivitetsbaserade arbetsplatser.

Enligt Lisbeth Slunga Järvholm, docent vid Umeå Universitet och projektledare för forskarlaget som följt och utvärderat flytten av cirka 400 tjänstemän i Örnsköldsviks kommun, finns det många åsikter och känslor kring aktivitetsbaserade kontor. Av bland annat den anledningen ville forskarlaget så långt som möjligt ta reda på fakta kring företeelsen.

Innan flytten hade tjänstemännen i huvudsak egna rum, så kallade cellkontor. Efter flytten fick drygt hälften en aktivitetsbaserad arbetsplats och övriga fick egna eller delade rum. Båda grupperna följdes sex månader före flytt samt sex respektive 18 månader efter.

Resultatet visar att nöjdheten bland medarbetarna varierar kraftigt. Medan chefer och medarbetare med behov av att ofta interagera med kollegor var nöjda visade det sig att medarbetare som hade koncentrationskrävande arbetsuppgifter var missbelåtna. De sistnämnda uppgav att de blev störda och att deras produktivitet sjönk. Även de medarbetare som haft tidigare besvär med stress och psykisk ohälsa upplevde problem med den öppna miljön.

Sammantaget visar resultaten hur viktigt det är med en noggrann kartläggning av arbetsuppgifter och anställas behov, samt att arbetsgivaren tar fram gemensamma spelregler och rutiner innan man beslutar sig för ett aktivitetsbaserat kontor.

Läs hela rapporten här: http://www.phmed.umu.se/digitalAssets/209/209026_slutrapport-aktikon-final.pdf

 

 

 

2 april 2018

Stressrelaterad ohälsa – ett arbetsgivaransvar

Utredningen för hållbart arbetsliv över tid har på uppdrag av regeringen kartlagt kostnaderna för stressrelaterad sjukfrånvaro. Kostnaderna är hisnande och utredarna menar bland annat att arbetsgivarnas kunskaper om hur vi kan förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa måste öka och att kunskaperna implementeras på alla arbetsplatser.

I ett debattinlägg i Aftonbladet skriver utredaren Anders Wallner och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap, att enbart de offentliga utgifterna för stressrelaterad sjukfrånvaro ligger på mellan åtta och nio miljarder kronor per år. Lägger man därtill kostnaden för produktionsbortfall och individens egna kostnader blir summan svindlande.

Den forskning som finns om hur stressrelaterad sjukfrånvaro kan förebyggas och vilka riskfaktorerna är måste användas i arbetslivet. På samma sätt som skyddshjälmen är obligatorisk på byggarbetsplatsen måste kunskaperna om stressrelaterad psykisk ohälsa öka och implementeras i arbetslivet, enligt utredaren.

Forskningen visar bland annat att höga krav kombinerat med svag kontroll, dåligt stöd och bristande ledarskap är farligt. Detsamma gäller för emotionell belastning - samvetsstress - som uppstår på arbeten med hög detaljstyrning, produktivitetskrav och närkontakt med människor inom välfärdssektorn.

Kvinnor är överrepresenterade när det gäller stressrelaterad sjukfrånvaro, men det betyder inte att de är känsligare än männen. Det handlar istället om att kvinnodominerade arbetsplatser har fler riskfaktorer.

Utredningen har även tittat på ökade möjligheter till ledighet och sänkt arbetstid som ett led i att minska stressrelaterad ohälsa, men vare sig utredaren eller forskningen ser arbetstidsförkortning som en effektiv lösning. Tvärtom kan det finnas risker med kortare arbetsdagar. Detta om samma uppgifter ska utföras på kortare tid eller om pausar bortprioriteras.

Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/a/L0ey21

Läs om utredningen här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2018/03/sou-201824/

26 mars 2018

Antidepressiva läkemedel - effekten skiljer sig åt

Enligt en omfattande metaanalys som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet har antidepressiva substanser olika effekt och tolererbarhet hos vuxna med akut depression. Dock är alla substanser som ingått i analysen bättre än placebo.

Ett forskarlag har nu rankat effekt och tolererbarhet för 21 antidepressiva substanser hos patienter med akut egentlig depression. Syftet med analysen var att undersöka om behandlingarna gett en åtminstone 50-procentig reduktion av symtomen och i vilken utsträckning som patienter inte accepterat behandlingen, det vill säga avbrutit den inom åtta veckor. Enligt den svenska Läkartidningen beskrivs Metaanalysen som den hittills mest omfattande inom det psykiatriska fältet.

Enligt forskarnas slutsats har läkemedlen escitalopram, mirtazapin, paroxetin, agomelatin och sertralin en relativt bra effekt och dessutom är det få patienter som avbryter behandlingen med dessa läkemedel. När det gäller läkemedlen reboxetin, trazodon och fluvoxamin är såväl effekten som tolererbarheten sämre.

Studierna har genomförts under 37 år och omfattat 116 500 patienter med måttlig till svår depression. I analysen har 522 randomiserade dubbelblinda studier ingått där de 21 läkemedlen jämförts med placebo, och andra antidepressiva läkemedel, vid behandling under åtta veckor.

Forskarna hoppas nu att resultaten av analysen ska kunna hjälpa förskrivare vid valet av antidepressiva läkemedel hos vuxna med akut depression.

Läs mer på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/02/Skillnader-i-effekt-mellan-antidepressiva-preparat/

 

31 januari 2018

Arbetsrelaterad stress bland ST-läkare

En ny studie om arbetsrelaterad stress bland 147 ST-läkare i allmänmedicin visar att över hälften av läkarna upplever stress över en ökad arbetsbelastning och att de inte kan bestämma över sin egen arbetstid. Värst drabbade är de kvinnliga ST-läkarna som arbetar på offentligt drivna vårdcentraler.

ST-läkaren Karin Pokorny har genomfört en studie bland 147 ST-läkare (läkare under specialisttjänstgöring) i Göteborg och södra Bohuslän. Upprinnelsen till studien var hennes upplevelse av att ST-kollegorna verkade må dåligt – att samtalsämnet när kollegorna träffades nästan alltid präglades av den ohållbara arbetssituationen och den höga nivån av stress som de upplevde.

Resultatet av studien visar att runt hälften av ST-läkarna upplever arbetsrelaterad stress – framför allt över en alltför hög arbetsbelastning och över att de upplever att de inte kan bestämma över sin egen arbetstid. En stor stressfaktor visar sig vara ST-läkarnas egna individuella krav och engagemang. Det vill säga höga krav på sig själva och att de har svårt att säga nej trots en redan hög arbetsbörda.

Mest stressade är de kvinnliga läkarna, där 60 procent uppger att de är stressade jämfört med 40 procent av de manliga läkarna. Och allra mest stressade är de som arbetar på offentliga vårdcentraler.

Enligt Läkartidningen är Karin Pokorny förvånad över att skillnaderna mellan offentligt- och privat anställda är så stora när det gäller bland annat inflytande, organisation/konflikter och stress. Notabelt är även att studien visar att de manliga ST-läkarna i högre utsträckning är anställda på privat drivna vårdcentraler jämfört med de kvinnliga läkarna.

Läs hela artikeln på: http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/01/Halften-av-ST-lakarna-i-Goteborg-och-Sodra-Bohuslan-upplever-arbetsrelaterad-stress/

17 januari 2018

Forskning om arbetsmiljö och hälsa får 22 miljoner

Drygt 22 miljoner kronor är den summa som AFA Försäkring nu delar ut till tio nya forskningsprojekt som ska bidra till att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Ett av projekten handlar om att minska psykosociala- och fysiska arbetsmiljörisker ett annat om att göra det möjligt för människor att arbeta längre – högre upp i åldern – och ett tredje att främja ökad arbetsåtergång bland personer med psykisk ohälsa.

I 2017-års fjärde anslagsomgång beviljar nu AFA Försäkring, på uppdrag av arbetsmarknadens parter, totalt 22 191 000 kronor till tio nya forskningsprojekt som har fokus på arbetsmiljö och hälsa.

Ett av dessa projekt ska fokusera på att öka återgång till arbete bland personer med psykisk ohälsa, bland annat genom att utveckla strategier för främjande av samverkan som rehabiliteringsmetod. Projektet ska undersöka och identifiera de faktorer som möjliggör och hindrar samverkan i rehabiliteringsarbetet mellan vårdcentral, arbetsgivare, försäkringskassa, företagshälsovård och den sjukskrivne som drabbats av psykisk ohälsa (måttlig depression, ångest eller reaktioner på stress). Det är Elisabeth Björk Brämberg, doktor i vårdvetenskap på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, som tilldelas 1 756 000 kronor för projektet ”Möjliggörande och hindrande faktorer samt etiska aspekter vid samverkan med syfte att öka återgång i arbetet bland personer med psykisk ohälsa”.

Projektet ”Modell för prediktiv bedömning av kognitiv arbetsbelastning – PreKo” är ett annat projekt som tilldelats forskningsanslag. Projektet ska fokusera på att tidspress ökar den mentala påfrestningen och kan orsaka arbetsrelaterad stress, bristande motivation och sjukfrånvaro. Det är Cecilia Berlin, doktor i ergonomi vid Chalmers Tekniska högskola, som tilldelats 4 500 000 kronor för att undersöka hur kognitiva och fysiska aspekter i industriellt monteringsarbete samverkar och för att utveckla en modell för förebyggande belastningsbedömning.

Exempel på ytterligare projekt som tilldelats forskningsanslag är ”Hållbart arbetsliv – utveckling av åldersmedvetet ledarskap bland kommunala chefer utifrån swAge-modellen”. Det är Kerstin Nilsson, docent i folkhälsovetenskap vid avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, som tilldelas 3 565 000 kronor. Detta för att utbilda chefer och HR-personal i Helsingborgs kommun att organisera arbetet så att det främjar arbetsmiljön så att fler kan arbeta i högre ålder. Samt projektet ”Etablering av nationella normvärden avseende den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på svenska arbetsplatser”. Projektet, som leds av Hanne Berthelsen vid Malmö universitet, har tilldelats 3 206 000 kronor för att ta fram nationella normvärden och validera de forskningsbaserade arbetsmiljöenkäterna COPSOQ och PSC, Psychosocial Safety Climate.

Läs mer på: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2018/01/22-miljoner-kronor-till-ny-forskning-om-arbetsmiljo-och-halsa/

11 december 2017

Hög svarsfrekvens och bra resultat för PBM

Ett seriöst kvalitetsarbete bygger på att verksamheten planerar, följer upp och utvärderar sitt arbete och sedan omsätter resultaten i vardagen. Det gör PBM. Genom åren har företaget utvecklat en tydlig kvalitetsorganisation med engagerade medarbetare som arbetar strukturerat med uppföljning av all behandling och rehabilitering samt forskning och utveckling. Två magisteruppsatser och två doktorander i företaget är några exempel på PBMs kontinuerliga arbetet med att förfina sitt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

2016-års utvärdering visar att hela 79 procent av patienterna upplever att målen med rehabiliteringen i stort sett är uppfyllda.

- Ja, det verkar som om vi gör rätt. Vi har både hög svarsfrekvens och bra resultat. Det är naturligtvis jätteroligt att få denna återkoppling, säger docent Gunilla Brodda Jansen, som är forsknings- och utvecklingsansvarig inom PBM. Resultaten innebär att dessa patienter inte skulle kunna inkluderas i rehabiliteringsprogrammet idag. Detta eftersom de har så få symtom kvar. Nu väntar vi med spänning på resultaten från ett-års-uppföljningen efter avslutad rehabilitering.

PBM har i princip alltid följt upp behandling och rehabilitering, men inte så samlat såsom de gjort de senaste åren. Genom att skapa en organisation för kvalitet och att börja använda patientmaterialet i magisteruppsatser inom verksamheten ökade kvalitetstänkandet bland medarbetarna.

- Som en följd av studierna kunde vi bland annat påvisa att smärtpatienter hade en högre grad av symtom på stress jämfört med dem som rehabiliterades för utmattningssyndrom, säger Gunilla. Mycket intressant, bland annat eftersom smärta kombinerat med utmattningssyndrom är något som vi fortsatt måste lära oss ännu mera om. Från och med 2017 är jag även handledare till en av våra psykologer i PBM, som är doktorand vid Uppsala Universitet. Han kommer nu att forska på vårt material, vilket ytterligare lägger en stabil grund för vårt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan PBM införde kvalitetsansvariga vid samtliga verksamheter har svarsfrekvensen bland patienter och privata klienter stigit avsevärt. Idag kan man stoltsera med 100 procent svarsfrekvens före behandling och 80 procent efter avslutad behandling bland patienterna inom vårdvalet. Tidigare var svarsfrekvensen efter behandling 30 procent.

- Ju mer data som ackumuleras desto säkrare blir statistiken, vilket naturligtvis är stimulerande för alla oss som arbetar här. Nu har vi infört samma procedur bland våra privata klienter, det vill säga dem som behandlas inom den privata marknaden.

Mätningarna inom den privata marknaden är ännu i sin linda, men redan nu kan man se en ordentlig ökning av svarsfrekvensen. År 2017 var svarsfrekvensen före behandling 83 procent och efter behandling har den stigit från ynka fyra procent till 45 procent.

- Dessa klienter har blandade symtom, t ex ångest-, stress- och depressionssymtom, men en relativt hög arbetsförmåga när de första gången besöker oss. Vi kan nu se, förutom att svarsfrekvensen bland dessa personer ökar, att deras sömnbesvär avsevärt förbättrats. Detsamma gäller för deras ångest-, stress- och depressionssymtom. De har sjunkit till en normalnivå och de uppfyller alltså inte längre kriterierna för t ex depression.

Enligt Gunilla visar detta på hur viktigt det är att det finns en tydlig struktur för kvalitetsarbetet med dedikerade personer – det vill säga utvalda personer som befinner sig direkt i den kliniska vardagen. Genom att kontinuerligt följa upp och återrapportera till medarbetarna skapas ett större engagemang och förståelse för vikten av utvärdering.

Läs mer om PBMs resultat på: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Läs mer om PBMs forskning och utveckling på: https://www.pbm.se/forskning

6 december 2017

Psykisk ohälsa fortsätter att öka i offentlig sektor

Samtidigt som antalet långa sjukskrivningar börjar avta fortsätter sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa att öka inom kommuner och landsting. Anställda i så kallade kontaktyrken, t ex socialarbetare, läkare, kuratorer och förskollärare, är extra drabbade. Det visar ny statistik från AFA Försäkrings skadedatabas.

Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar och det finns statistiska skillnader mellan män och kvinnor. Det visar AFA Försäkrings fjärde ämnesspecifika delrapport ”Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn” som omfattar olika diagnoser, som exempelvis depressioner, stressreaktioner och ångest.

År 2015 kunde 46 procent av de långa sjukskrivningarna bland kvinnor härledas till psykiska diagnoser och 41 procent av männens. Särskilt drabbade av psykisk ohälsa är dem som har så kallade kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn. Därför har AFA även i denna rapport tittat närmare på några av kontaktyrkesgrupperna, förskollärare, fritidspedagoger, socialarbetare, kuratorer, psykologer samt läkare.

I en preliminär jämförelse mellan åren 2015 och 2016 kan man konstatera att sjukfall med psykiatrisk diagnos har ökat bland läkare. Procentuellt sett finns den största ökningen bland manliga läkare, från 3,6 till 4,6 procent/1000 läkare, men utgår man från en längre tidsperiod är det de kvinnliga läkarna som har störst ökning. Mellan åren 2009 och 2016 har de långa sjukskrivningarna, på grund av psykiska diagnoser, bland kvinnliga läkare ökat från 4,4 procent/1000 läkare till 13,4 procent.

Läs mer på: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/20172/12/psykisk-ohalsa-i-kommuner-och-landsting/

 

16 december 2013

Utbildningsinsatser – Dyra nöjen eller värdefulla investeringar?

Svenska företag är generellt väldigt positiva till att skicka sin personal på olika utbildningar, som feedbackträning eller ledarskapsprogram. Det finns en uppsjö av leverantörer som levererar allt från korta lunchföreläsningar till årslånga talangprogram. Men hur vet man som beställare att pengarna som investeras faktiskt ger något värde för företaget? Med andra ord, om det är någon return on investment!? Johan Lundberg beskriver hur organisationer kan bli bättre på att mäta värdet av utbildningsinsatser.

draken

Användandet av ROI har efterhand spritt sig till allt fler områden och har nu börjat uppmärksammats kring just utbildningar. I nummer 7/8 av Personal & Ledarskap så fanns det flera artiklar kring att utvärdera insatser. Forskaren Bruce J. Avolio med kollegor har till och med infört ett speciellt begrepp: RODI – return on development investment. För att kunna beräkna ROI måste man börja med att utvärdera utbildningsinsatserna.

De flesta aktörer utvärderar idag sina utbildningar, men frågan är om det är rätt sorts utvärdering. Syftet med en utbildningsinsats är att medarbetarna ska bli skickligare på sitt arbete. I slutändan handlar det alltså om att deltagarna ska få till en beteendeförändring vilken ger en kvalitetsmässig eller ekonomisk effekt.    

Tyvärr är det vanligtvis själva upplevelsen av utbildningen som utvärderas, huruvida det var en trevlig kurs eller inte. Beteendeförändringen och dess effekter efter en utbildningsinsats utvärderas mer sällan, förklaringen är antagligen att dessa parametrar är betydligt svårare att mäta.

Nedan följer några praktiska tips för hur man kan arbeta med att utvärdera effekten av sina utbildningsinsatser:

Mål: För att kunna utvärdera en utbildningsinsats så måste insatsens syfte vara klart. Vad är det vi vill uppnå? Vilka förväntningar har vi? Svaren på dessa frågor bör sedan ligga till grund för vilka parametrar vi väljer att mäta. En säljutbildning bör exempelvis utvärderas gällande säljprestation och inte gällande stressnivå.

Förmätning: För att se vilken förändring utbildningsinsatsen bidrar till måste vi ha ett utgångsvärde att jämföra med. Därför är det nödvändigt med en mätning redan innan deltagarna går utbildningen, en s.k. baseline. Mätningarna kan ske på en mängd olika sätt. Subjektiva mätningar är exempelvis självskattningar av beteendefrekvens, 360 graders-skattningar och chefsskattningar. Objektiva mätningar är antal kundmöten, uppmätt behandlingsresultat, resultat på medarbetarundersökning och budgetuppfyllelse. 

Eftermätning: Eftermätningen visar sedan om det har skett någon förändring från deltagarnas baseline. Samma parametrar som undersöktes i förmätningen måste ingå i eftermätningen och en eventuell förändring härledas till utbildningsinsatsen. Det kan vidare vara intressant att göra flera eftermätningar vid olika tidsintervaller, för att även fånga utveckling över tid och långtidseffekter. Vid eftermätningen kan man även passa på att undersöka om deltagaren har mött stöd eller hinder i verksamheten. 

Olika mått: När utbildningsinsatser utvärderas är det ofta ett begränsat antal parametrar som mäts, exempelvis hur nöjda deltagarna är med utbildningen och hur stor nytta de tycker sig ha haft av kunskapen. Det finns en mängd andra parametrar som kan ge väldigt användbar information, exempelvis kundnöjdhet, försäljningsstatistik, sjukskrivningar, medarbetarundersökningar, produktivitet, personalomsättning, befordringsfrekvens o.s.v. Återigen, låt syftet med utbildningsinsatsen styra vad det är som utvärderas.

En kärnfull (1 sida) och användbar genomgång av ROI-beräkning kring utbildningsinsatser har tagits fram av det brittiska konsultföretaget OPP, där bl.a. den svenska psykologstudenten Katarina Karringer ingick i arbetsgruppen. Se länk till rapport.

Även om ROI precis har börjat uppmärksammats gällande utbildningsinsatser, så pekar redan många mot framtiden. Ett perspektiv som exempelvis HR-gurun Dave Ulrich för fram är att mäta intangibles, det vill säga svårfångade faktorer såsom känsla av mening. 

Lycka till med era utvärderingar!

 

Bild Johan
Johan Lundberg

Psykolog PBM

 

SENASTE

KATEGORIER

Arkiv