Stäng
Hitta till oss
Våra digitala tjänster
Den forskning Lisbeth Stahre hänvisar till är bland annat två studier som genomfördes vid Karolinska Institutet åren 2005 – 2007. Studierna byggde på en metod av specialdesignade KBT-program där 159 personer med ett BMI på över 30 deltog. Syftet med studierna var att hjälpa deltagarna att uppmärksamma orsaker i vardagen som ledde till överätande och att förmedla verktyg att förändra dessa orsaker.
En ytterligare studie, som nyligen publicerats, har genomförts kring programmet. Studien genomfördes vid åtta vårdcentraler i Göteborg, med 83 deltagande patienter. Resultatet visar bland annat att programmet signifikant minskade känslomässigt och okontrollerat ätande samt att KBT signifikant minskade psykosociala orsaker relaterade till fetman.
Under 30 år har, enligt Stahre, vårdens mest använda behandlingsmetod varit råd om kost och motion, vilka i vetenskapliga studier och folkhälsostatistik visat sig vara otillräckliga. Av den anledningen kunde man tro att vården skulle ta emot det behandlings- och kostnadseffektiva KBT-programmet med öppna armar, men så har inte varit fallet enligt Stahre.
Det är inte ökad kunskap i näringslära som behövs. Det är istället ökad kunskap om vardagspsykologiska orsaker bakom det som resulterar i övervikt och fetma, enligt Stahre - som i artikeln frågar sig när vården ska vakna.
Läs hela debattartikeln här: https://www.svd.se/varden-blundar-for-att-fetma-kan-botas-med-kbt