Stäng
Hitta till oss
Våra digitala tjänster
Mellan åren 2004 och 2016 uppgav nästan varannan student att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande i form av ängslan, oro eller ångest - jämfört med var tredje yrkesverksam i samma ålder.
Enligt Regina Winzer, utredare vid Folkhälsomyndigheten, är det svårt att säga varför fler studenter än yrkesverksamma har besvär. En förklaring kan vara att studietiden innebär en omställning i livet med nya påfrestningar som t ex oro över studieresultat, osäker ekonomi och arbetsmarknad.
Eftersom psykiska besvär i form av svår stress och symtom på utmattning kan leda till sämre studieresultat - och som följd till bland annat minskad professionalitet i yrket - är det viktigt att universitet och högskolor når studenterna med insatser som kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Exempelvis genom att arbeta med interventioner på individ- och gruppnivå, till exempel KBT eller Mind-body (där mindfulness ingår).
I en nyligen genomförd metaanalys framgår att effekterna av psykologiska interventioner, för att minska symtom på psykisk ohälsa, kvarstår övertid. Insatser för att t ex minska ångest består upp till tolv månader och för depression upp till 18 månader.
Enligt Regina Winzer bör insatser för att främja befolkningens hälsa inte bara bedrivas på individ- och gruppnivå utan även på organisatorisk och strukturell nivå. Universitet och högskolor kan som exempel skapa och utvärdera stödjande fysiska, sociala och akademiska miljöer.
Läs mer på:https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/september/universitet-och-hogskolor-kan-forebygga-psykisk-ohalsa-bland-studenter/