Obama knuffar åt rätt håll

I mina flöden på sociala medier var en av de större nyheterna i veckan president Obamas direktiv (1) om att amerikanska myndigheter ska använda psykologisk kunskap när de utformar sin verksamhet i olika delar av samhället.

Att det här blev en stor sak i mitt flöde kan ju bero på att jag har många psykologer i min bekantskapskrets, men jag tror faktiskt att Obamas direktiv kan påverka politiken och samhällsutvecklingen även här i Sverige framöver. Faktum är att det under en längre tid redan pågått en utveckling som inneburit ett ökande intresse för psykologi och beteendevetenskap inom politik och samhällsdebatt. 

Obama hänvisar i sitt direktiv till psykologisk forskning som visar att man med ganska enkla medel kan effektivisera och förbättra kvaliteten på många områden i samhället genom att på olika sätt underlätta människors beslut och beteenden. Utgångspunkten är att människor ofta har svårt att fatta rationella och långsiktigt fördelaktiga beslut och sedan också bete sig i enlighet med besluten. Vi kan därför ha nytta av att få stöd i detta på olika sätt, t ex påminnelser om vad vi behöver göra, att någon förklarar vad som är bäst att göra, eller att någon hjälper till att förtydliga komplicerad information.

President Obama vill att man ska ta hänsyn till dessa högst mänskliga brister i utformningen av samhällets olika system inom t ex skola, arbetsmarknad, sjukvård och i omställningen till ett miljövänligare samhälle. Individer och samhälle har att vinna på att samhället hjälper medborgarna att fatta bra beslut och följa besluten menar Obama. För att vi närmare ska förstå vad Obama menar; låt oss ta en titt på skrivarinställningarna i din dator.

När du senast skrev ut ett dokument från din dator kanske din utskrift kom ut enkelsidig, d v s text bara på ena sidan? På de flesta moderna skrivare kan du välja dubbelsidiga utskrifter genom att markera det alternativet i inställningarna för skrivaren. Kanske har du gjort det redan tidigare? I såfall: Grattis! Det är ett val som har fördelar både för miljön och din eller din arbetsgivares ekonomi. En s k win-win-situation!

Inspirerad av detta kanske du tänker nu att du borde ändra utskriftsinställningarna nu på en gång, eller nästa gång du ska göra en utskrift, eller nästa gång du sitter vid datorn? Bra. Vi har alla att vinna på att du vill bidra till en bättre miljö och det är ju smart att spara pengar. Det säkraste är troligen att göra det nu med en gång. Det finns en risk att du glömmer det här om du skjuter det framåt. För oss lite mer tankspridda är den risken stor! Det är inte självklart att det blir av att göra det nu på en gång heller. Just nu håller du ju på att läsa den här bloggen. Och du kanske inte heller är säker på var i datorn du hittar skrivarinställningarna? Windows 8 är ju lite krångligare. Och förresten: Är det lika lätt att läsa dubbelsidiga utskrifter? Det känns kanske lite ovant dessutom.

Vad tror du: Om standardalternativet för utskrifter i din dator och skrivare var att skriva ut dubbelsidigt, skulle det öka mängden dubbelsidiga utskrifter för dig?

Enligt forskningen inom området beteendeekonomi är svaret ett rätt säkert ja. T ex visade ett fältexperiment av två doktorander i nationalekonomi, Johan Egebark och Mathias Ekström vid Stockholms Universitet att en sådan förändring av standardalternativet minskade pappersåtgången med 15%, vilket under 25 dagar innebar en besparing av 15 000 dokument för de 25 skrivare tillhörande Stockholms Universitet som ingick i experimentet (2). Under experimentet var det förstås fritt fram att skriva ut enkelsidigt om man så önskade. Men då behövde man alltså ändra standardalternativet.

Utformningen av standardalternativet har stor betydelse för våra beslut och beteenden. Samma fenomen återfinns på många områden. Mer än 80% av svenskarna som ingår i PPM-systemet har avstått från att göra ett aktivt val av fonder. Man har följt standardalternativet. I länder där standardalternativet är att medborgarna samtycker till att delta i organdonationsprogram är över 99% av medborgarna med, jämfört med så låg andel som 4 % i länder där det krävs ett aktivt val för att delta. (3).

Att ta hänsyn till den stora betydelse standardalternativet har ingår som en av hörnstenarna i den beteendeekonomiska forskningen om vad som påverkar människors beslut och beteenden. Daniel Kahneman som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne är en av förgrundsgestalterna inom beteendeekonomi. Kanske har du läst hans bok Tänka, snabbt och långsamt (4) som kom på svenska 2012? Du kan också läsa mer om boken i Matilda Bergs bloggpost från 25 augusti i PBM-Flow.

Några andra framstående forskare och författare på det beteendeekonomiska området är Cass Sunstein och Richard Thaler som utkom 2008 med boken Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness (5). Boken sammanställer forskning om hur människors beteenden i samhället kan påverkas utan att använda lagstiftning eller ekonomiska incitament. Sunstein och Thaler lanserar även den politiska idén libertariansk paternalism där de förespråkar användning av beteendevetenskaplig forskning i samhället för att hjälpa människor att fatta långsiktigt kloka beslut och öka sannolikheten för långsiktigt hälsosamma eller på andra sätt önskvärda beteenden i befolkningen. Smarta utformningar av standardalternativ ingår här som en viktig metod, tillsammans med design av fysisk miljö, användning av sociala normer och lättförståelig utformning av information. För att använda exemplet med dubbelsidiga utskrifter så är det troligt att din användning av sådana utskrifter skulle öka ytterligare om det var enkelt att hitta inställningen i din dator (design av fysisk miljö), om du fick veta att många i din närhet ofta skrev ut dubbelsidigt (sociala normer) och att du fick tydlig och lättförståelig information om de positiva konsekvenser dubbelsidiga utskifter kan få. Ditt beteende skulle också kunna påverkas av att du fick återkommande tydlig information om hur stor andel av dina utskrifter som är dubbelsidiga.

Det är möjligt att påverka människors beteenden och val utan att de är helt medvetna om att en sådan påverkan sker. Sunstein och Thaler valde ordet nudge för att beskriva en sådan påverkan. Det närmaste vi kommer på svenska är kanske att puffa eller knuffa någon lite försiktigt. En nudge är en vänlig knuff. En nudge ska inte begränsa friheten att agera på annat sätt. Definitionen av en nudge enligt Sunstein och Thaler är varje förändring av situationen som påverkar människors beteende utan att förbjuda något alternativ eller att ändra på ekonomiska incitament. Dessutom ska det vara enkelt och billigt att undvika en nudge om man så önskar. Att placera frukten i ögonhöjd i en cafeteria räknas som en nudge. Att förbjuda onyttig mat räknas inte som en nudge (min översättning).

President Barack Obama som är inne i slutfasen av sin presidentperiod har under hela sin tid vid makten visat stort intresse för beteendeekonomi och användningen av nudging i utformningen av samhällets olika system. Nudge-teorier har bl a funnits med i utformningen av reformerna i USA:s sjukförsäkringssystem, som i folkmun fått namnet ObamaCare. Det har förstås funnits kritiker mot dessa reformer, likväl som kritiker mot att alls använda beteendevetenskapliga rön inom politiken. Det har inte hindrat Obama från att ytterligare fördjupa de beteendeekonomiska inslagen i politiken.

Den 15 september 2015 skrev alltså president Barack Obama under ett direktiv om att amerikanska myndigheter ska använda kunskaper från psykologi i utformningen av sin verksamhet (1). Obama lyfter särskilt fram området beteendeekonomi och forskningen om mänskligt beslutsfattande i direktivet. I praktiken betyder detta att amerikanska myndigheter nu t ex ska utforma blanketter, skapa påminnelser och utforma alternativ för medborgarna på ett sätt som ökar sannolikheten för att medborgarna ska fatta bra beslut för sig själva och samhället. Direktivet från Obama är en stor framgång för förespråkarna för libertariansk paternalism och alla andra som intresserat sig för användningen av psykologisk kunskap inom politik och samhällsutveckling.

I Europa har det beteendeekonomiska perspektivet redan fått fäste, bl a i Storbritannien där en s k nudge-unit (Behavioral Insights Team) (6) under flera år samarbetat med regeringen. Även i Sverige ökar intresset och tillämpningar av nudge-metoder förekommer bl a på miljöområdet. Naturvårdsverket har skrivit en bra rapport om nudging som finns till nedladdning (7). Flera kommuner har påbörjat arbete för att använda metodiken för att påverka t ex resvanor och avfallssortering. Försäkringsbolaget If har i augusti lanserat sin GPS-app Slow Down GPS (8), där din GPS-enhet byter till en barnröst för köranvisningarna när du är i närheten av ett område där barn ofta är. Idén är att hjälpa föraren att sänka hastigheten. Teamet som utformat appen menar att barnrösten gör det möjligt att använda allas vår instinkt att ta hand om barn som ett sätt att påverka vårt körbeteende. Slow Down GPS är ett bra exempel på en vänlig liten påminnelse och knuff som kan leda till ändrat beteende.

PBM har länge följt forskningen inom beteendeekonomi och alla de intressanta
tillämpningar som kan bidra till förbättringar för oss alla. Vi ser fram emot att få möjlighet att bidra i utvecklingen av området även här i Sverige och har redan flera kontakter bl a med kommuner för att undersöka möjligheterna till samarbete.

Peter Sohlström

Leg psykolog, leg psykoterapeut, organisationskonsult




Källor:
1.Obama: https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/09/15/executive-order-using-behavioral-science-insights-better-serve-american

2.Egebark & Ekström (2013): http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2324922

3.Johnson & Goldstein (2003): http://www.sciencemag.org/content/302/5649/1338.short

4.Daniel Kahneman: http://www.adlibris.com/se/bok/tanka-snabbt-och-langsamt-9789175032429

5.Thaler & Sunstein: http://www.adlibris.com/se/bok/nudge-improving-decisions-about-health-wealth-and-happiness-9780143115267

6.Behavioral Insights Team: https://www.gov.uk/government/organisations/behavioural-insights-team

7.Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6642-0.pdf?pid=14231

8.If Slow Down GPS: https://www.if.se/web/se/om/fakta/slowdowngps/pages/default.aspx