Stäng
Hitta till oss
Våra digitala tjänster
I ett debattinlägg i Aftonbladet skriver utredaren Anders Wallner och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap, att enbart de offentliga utgifterna för stressrelaterad sjukfrånvaro ligger på mellan åtta och nio miljarder kronor per år. Lägger man därtill kostnaden för produktionsbortfall och individens egna kostnader blir summan svindlande.
Den forskning som finns om hur stressrelaterad sjukfrånvaro kan förebyggas och vilka riskfaktorerna är måste användas i arbetslivet. På samma sätt som skyddshjälmen är obligatorisk på byggarbetsplatsen måste kunskaperna om stressrelaterad psykisk ohälsa öka och implementeras i arbetslivet, enligt utredaren.
Forskningen visar bland annat att höga krav kombinerat med svag kontroll, dåligt stöd och bristande ledarskap är farligt. Detsamma gäller för emotionell belastning - samvetsstress - som uppstår på arbeten med hög detaljstyrning, produktivitetskrav och närkontakt med människor inom välfärdssektorn.
Kvinnor är överrepresenterade när det gäller stressrelaterad sjukfrånvaro, men det betyder inte att de är känsligare än männen. Det handlar istället om att kvinnodominerade arbetsplatser har fler riskfaktorer.
Utredningen har även tittat på ökade möjligheter till ledighet och sänkt arbetstid som ett led i att minska stressrelaterad ohälsa, men vare sig utredaren eller forskningen ser arbetstidsförkortning som en effektiv lösning. Tvärtom kan det finnas risker med kortare arbetsdagar. Detta om samma uppgifter ska utföras på kortare tid eller om pausar bortprioriteras.
Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/a/L0ey21
Läs om utredningen här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2018/03/sou-201824/