Den 24 mars skrev jag ett inlägg här på bloggen som listade en rad psykologiskt informerade strategier vars syfte var att öka efterlevnaden av de rekommendationer som kommer från bland annat Folkhälsomyndigheten (FHM) för att försöka minska spridningen av coronaviruset. Redan då kunde jag (och många experter inom fältet beteendedesign) se en rad psykologiska utmaningar kring långsiktig följsamhet:

• Otydlig feedback kring önskade beteenden ger upphov till osäkerhet: Har vårt handlande bidragit till minskad smittspridning eller inte?
• Svag belöning: vi gynnas sällan omedelbart av att följa rekommendationerna.
• Diskontering: när belöningar av beteenden ligger i framtiden väger de mindre, medan omedelbara belöningar väger tyngre.

Sedan mitt inlägg har vi i Stockholm kunnat se en nedgång av resande inom kollektivtrafiken med 70 procent, efterfrågan av gymutrustning för hemmet har fullkomligt exploderat och flera branscher är på väg att totalt försvinna. Redan tidigt in i pandemin kunde Behavioural Insights Team i Storbritannien rapportera om att följsamheten hos yngre män var skrämmande låg. Nu verkar det dessvärre som att många andra också börjar slarva med sina coronarelaterade beteenden.

Den 11 maj rapporterade SVT om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ser flera tecken på att svenskarnas uthållighet börjar tryta. Själv har jag kunder inom upplevelsebranschen, trafikförvaltning och dagligvaruhandeln som vittnar om samma sak – och de är givetvis inte nöjda med utvecklingen. Alla har de samma fråga: Vad kan vi göra för att bryta trenden och återigen få kunderna att bete sig rätt?

Niklas Laninge är psykolog och managing director på PBM.

Ovanstående utmaning är ett minst sagt smarrigt konsultuppdrag som kräver sin beteendeanalys för att identifiera exakt rätt åtgärder. Jag ser dock ett par generella åtgärder som kan öka den sociala distanseringen på flera arenor.

Gör riskerna mer påtagliga

Virus och dess risker är inget som syns här och nu, så det är inte konstigt att vi inte styrs mer av dem. Här föreslår jag att de som äger centrala arenor där följsamheten är låg (butiker, bussar, restauranger, barer, etc) ser till att göra pandemin mer påtaglig. Jag talar om handtag som folierats med bilder på coronaviruset, om förinspelade hostljud i bussar och om affischer på restaurangtoaletter med texten ”Förra veckan stängde fem restauranger på grund av slarv med FHM:s rekommendationer – snälla håll avstånd så att vi kan hålla öppet”.

Ja, förslagen är drastiska och kanske inte så trevliga men de är nödvändiga.

Variera budskapen

Precis som de flesta av oss har lärt oss att ignorera säkerhetsgenomgången på flyget har vi sedan länge lärt oss att ignorera markeringar i marken som uppmanar oss att hålla avstånd. Detsamma gäller förinspelade meddelanden i butiker i stil med ”med tanke på rådande situation ber vi dig att hålla avstånd”. I hörlurens tidevarv kan man redan från början ifrågasätta effekten av ljuduppmaningar, men det får vi fördjupa oss i nästa gång.

Här måste butiker, kollektivtrafik och restauranger (men också FHM) börja variera sitt budskap och uppmaningar. Vi har som sagt vant oss och slutat reagera på dem. Istället för linjer i marken och lappar på toaletter är det dags att veckovis flytta placering, text, bildval och kanske avsändare.

Återigen talar vi om insatser som är både dyrare och mer krävande än det vi sett hittills – men de är nödvändiga.

Addera friktion

När jag är ute och utbildar i beteendedesign brukar jag lite skämtsamt säga att vi människor följer minsta motståndets lag. Små hinder i vardagen brukar därför ha skrämmande stor effekt på våra beteenden. I mitt nyhetsbrev skrev jag för några veckor sedan om butiken som tagit bort pinnarna som skiljer dina varor från kunden bakom. Effekten blev att kunden bakom lydigt väntade tills kassören scannat alla varor innan kunden la upp sina varor på bandet.

Att addera friktion handlar om att göra det svårare att göra fel. Det nummerlappssystem mitt lokala café har infört gör att vi kunder numera lydigt väntar ute istället för att trängas inne i butiken – något jag garanterat annars hade gjort en dag som denna (13:e maj) då det snöar i Stockholm. Matbutiker skulle å sin sida kunna addera friktion genom att göra det dyrare att handla under rusningstid. Kollektivtrafiken kanske skulle kunna återinföra bussremsan för alla oss som inte har samhällskritiska jobb. Vi beteendekonsulter kanske bara ska få ha tio bussresor per månad?

Okej, nu hör jag att det börjar låta lite väl drakoniskt – men visa mig kurvor som plattas till och ökad, istället för minskad, social distansering så lovar jag att nästa inlägg kommer att handla om mer lättsamma råd.

Sammanfattning

• Följsamheten kring FHM:s rekommendationer verkar minska – helt i linje med vad man kunnat ana givet de psykologiska drivkrafter som påverkar dessa beteenden.
• Ökad följsamhet handlar inte om att uppmana människor att ”hålla ut” – nu behöver vi smartare och hårdare beteendedesign.
• Givna insatser handlar om att addera friktion, göra risker mer påtagliga samt att skapa mer varierande kommunikation.