Stäng
Hitta till oss
Våra digitala tjänster
De allt oftare förekommande värmeböljorna har blivit en ögonöppnare för politiker och hälsomyndigheter runt om i Europa. Sedan år 2013 varnar även SMHI om höga medeltemperaturer. Trots detta är vi svenskar mer förberedda för kyla än för värmeböljor. Vi har exempelvis rutiner för plogning, takröjning och är medvetna om riskerna med isfläckar, men vare sig vår infrastruktur eller våra byggnader är anpassade för det klimat vi rör oss mot.
Enligt Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin, KI, är det framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. Det är till exempel känt att vissa grupper, exempelvis äldre och personer med diabetes, löper högre risk att dö av hjärtsjukdom vid höga temperaturer. Mer oväntat är att även personer med psykisk ohälsa av vitt skilda slag, som depression eller demenssjukdom, löper ökad risk att dö av hjärtsjukdom vid värmeböljor.
En möjlig förklaring till detta kan vara att vissa läkemedel kan ha vätskedrivande effekt eller påverka temperaturregleringen. En annan förklaring kan vara att psykisk ohälsa kan ge nedsatt förmåga att rent praktiskt hantera värmen, till exempel att införskaffa fläktar eller uppsöka svala platser.
Även självmord verkar öka kraftigt vid hetta, men det finns inga svar på vad det kan bero på.
- Jag kan bara gissa, säger Petter Ljungman. Rent allmänt kan värme vara väldigt plågsamt och stressande. Om man inte har tillgång till svalare utrymmen, eller möjlighet att sänka sin inomhustemperatur kan man tänka sig att det ger en känsla av att inte kunna fly från det plågsamma. Det kan skapa ångest och i kombination med uttorkning kanske omdömet kan påverkas. Vi borde bättre beakta miljöexponering vid psykisk ohälsa. Det verkar finnas mekanismer som vi inte tänkt på.
Läs hela artikeln här: https://ki.se/forskning/varma-dagar-utmanar-kroppen