• Kontakta oss

  • Hitta till oss

Klientinloggning

Pbmonline.se

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM FLOW

13 november 2019

Viktigt att chef har kunskap om psykisk ohälsa

Det är mycket större sannolikhet att chefer som fått utbildning om psykisk ohälsa arbetar för att förebygga detta på arbetsplatsen. Det visar en stor studie med 3 000 medverkande chefer.
- Studien belyser vikten av att det finns en medvetenhet kring psykisk ohälsa och rehabilitering på alla nivåer i organisationer, säger Rebecka Holmgren, leg. psykolog på PBM i Malmö.

Rebecka Holmgren är leg. psykolog på PBM i Malmö.

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har nyligen kommit ut med en studie över chefers insatser för att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatserna. Omkring hälften av de cirka 3 000 chefer som svarat på en webbaserad enkät hade jobbat preventivt med detta. Bland annat hade de gjort en översyn av arbetsuppgifter eller pratat med sina medarbetare om ångest och depression, antingen i enskilda samtal eller i hela arbetsgruppen.

Studien visade att de två viktigaste faktorerna som avgjorde om en chef arbetat förebyggande var att kunskaper om psykisk ohälsa varit en del av chefsutbildningen eller organisationens informationsinsatser.

- Studien belyser vikten av att det finns en medvetenhet kring psykisk ohälsa och rehabilitering på alla nivåer i organisationer. Det vill säga att det är viktigt att det sker en kompetensspridning från de som kanske tidigare setts som traditionellt ansvariga för rehabiliteringsfrågor, som HR, extern företagshälsovård eller organisationskonsulter, till chefer och ledare, kommenterar Rebecka Holmgren, leg. psykolog på PBM i Malmö.

Hon konstaterar också att det inte går att räkna med att det alltid sker spontant utan det måste vara en tydligt inbyggd komponent i verksamhetsstrukturen, till exempel som ett moment under interna chefsutbildningar.

Tillgången till kunskap om psykisk ohälsa påverkade i mycket stor utsträckning hur benägna cheferna var att arbeta förebyggande. Om verksamheten exempelvis erbjudit rådgivning kring stresshantering eller andra generella insatser, ökade chansen att chefen genomförde förebyggande samtal om ångest och depression med hela 84 procent och sannolikheten att chefen såg över arbetsuppgifter för de anställda för att förebygga psykisk ohälsa ökade med 79 procent.

- Detta är något som överensstämmer med den erfarenhet jag har i min roll: i organisationer och företag som satsar på utbildningsinsatser för chefer och ledare kring rehabilitering, stress och annan psykisk ohälsa ser vi oftare en större möjlighet att arbeta tillsammans med chefen kring medarbetarens rehabilitering – och rehabiliteringen lyckas oftast bättre.

- Ytterligare en slutsats är att det arbetssätt som vi på PBM har – där chefen involveras i medarbetarens sjukskrivning genom arbetsgivarmöte men där vi även ofta är ute hos kunder och utbildar chefer i psykisk ohälsa – tycks vara rätt väg att gå! avslutar Rebecka Holmgren.

Läs mer om studien i Psykologtidningen här 

11 november 2019

Lättare få hjälp för utmattningssyndrom

Det finns ett stort behov av behandling för både utmattningssyndrom och långvarig smärta i Stockholm. Mot bakgrund av detta och av att Patientlagen slår fast att vård ska vara lättåtkomligt, har nu PBM Stockholm infört egenremisser så att patienter själva kan söka vård direkt inom vårdvalet. På PBM i Globen menar man att det är bra att behandlingarna blir mer lättillgängliga och slår fast att det finns god hjälp att få.

- Egentligen finns ursprunget till våra egenremisser i Patientlagen, inleder Annika Bjurling, verksamhetschef på PBM i Globen, Stockholm.

- Patientlagen har vissa bestämmelser. Till exempel ska patienten själv kunna välja utförare och behandlingsalternativ och vården ska vara lättillgänglig. Patienter ska ha självbestämmande och ha tillgång till information. Och det är väldigt bra att vi är lättillgängliga.

Annika Bjurling är verksamhetschef på PBM i Globen. 

För att göra det lättare att komma till PBM för behandling har PBM:s vårdvalsenheter i Stockholm lagt in länkar till egenremisser på sin hemsida och har lagt ut en Google-annons – allt för att förenkla att människor i behov hittar till PBM:s enheter.

Behovet av behandling för utmattningssyndrom har växt sedan Stockholms läns landsting (numera Region Stockholm) införde vårdvalet, och nu är gruppen patienter med utmattningssyndrom större än gruppen med långvarig smärta, berättar Annika Bjurling. Förhoppningen, säger hon, är att möjligheten att lämna in egenremisser kommer att sänka trösklarna för att söka vård för dessa patienter, så att fler får ta del av PBM:s behandlingar.

Behandlingarna på PBM för utmattningssyndrom och långvarig smärta utförs av team bestående av läkare, psykolog, fysioterapeut och rehabiliteringskoordinator och behandlingen pågår i 16 veckor.

Anna Gustafsson, leg. psykolog vid PBM i Globen, berättar att de har mycket goda erfarenheter av att arbeta i team vid behandling av utmattningssyndrom då patienten omfattas av ett helhetsperspektiv. Exempelvis är sömnproblem vanligt och här kan psykologen arbeta med beteendeförändringar kopplat till sömnvanor, fysioterapeuten med avslappning och andningsövningar och läkaren med att skriva ut sömnmediciner om behov finns. 

I teamet ingår rehabkoordinatorer som hjälper till med att planera arbetsåtergången, vilket är viktigt då många av patienterna har haft en arbetssituation som föranlett utmattningssyndromet.

Anna Gustafsson, längst t.h., är leg. psykolog på PBM i Globen.

Basen i behandlingen är en KBT-baserad stresshanteringskurs på 14 tillfällen som utförs i grupp och hålls av både psykologer, fysioterapeuter och läkare. Kursen fokuserar bland annat på återhämtningsbeteenden som till exempel pauser, strategier för bättre sömn, avslappningsövningar och fysisk aktivitet.

- Vi arbetar mycket med att synliggöra hur vårt beteende påverkar oss på kort och lång sikt då vi människor styrs mer av de kortsiktiga konsekvenserna – vilket inte alltid blir bra för oss på lång sikt, säger Anna Gustafsson. 

- Under kursen arbetar vi även med andra färdigheter som att säga nej och ”good enough”-beteenden då många av våra patienter har höga krav på sig själva inom flera olika områden allt ifrån arbetsprestationer till krav i hemmet.

Mellan gruppsessionerna får patienten hemuppgifter då det är viktigt att öva för att uppnå beteendeförändringar och får individuell uppföljning och rehabilitering av sina olika behandlare.

Anna Gustafsson märker också tydligt av det stora behovet av vård och behandling för utmattningssyndrom.

- Många lever i dag med en obalans mellan krav och återhämtning och när obalansen blir långvarig kan man drabbas av en trötthet som inte går över. Andra symptom kan vara kognitiva problem så som minnessvårigheter. Det blir svårt att klara av sin arbetssituation och sin vardag vilket skapar ett stort lidande för den drabbade, säger hon.

 Men Anna Gustafsson vill slå fast att det är fullt möjligt att bli bättre med rätt behandling.

- Vi ser att majoriteten av våra patienter mår och blir bättre, de får bättre och fler strategier för att skapa en balans mellan krav och återhämtning. Det finns hjälp att få!

Annika Bjurling vill poängtera att innan en patient lämnar in en egenremiss ska hen först ha blivit utredd av sin vårdcentral, för att utesluta att symptomen inte handlar om något som kan behövas att åtgärdas på annat sätt. På vårdcentralen ska patienten ta några basala prover som testar bland annat nivån av vitamin B12, sköldkörtelfunktion och blodsockernivån.

- Jag vill tillägga att jag tycker det är bra att vi börjat med egenremisser av flera olika anledningar. Det är bra med eget initiativ från patienten – det visar att hen är motiverad, vilket gör behandlingen lättare, avslutar Annika Bjurling.

7 november 2019

Psykologisk trygghet skapar modiga arbetsplatser

En arbetsplats med öppet klimat där medarbetarna vågar säga vad de tycker främjar prestation, innovation, lärande och engagemang. Att skapa psykologisk trygghet i ett team eller en organisation är därför viktigt, och det finns metoder för att göra det. Andreas Olsson, leg. psykolog och organisationskonsult hos PBM Göteborg, berättar mer.

Andreas Olsson är leg. psykolog och organisationskonsult på PBM i Göteborg.

Har du någon gång haft en riktigt bra idé på jobbet som du aldrig berättade om för din chef? Har du någon gång förutspått att ett beslut skulle få negativa konsekvenser men inte uttryckt det på ett tydligt sätt? Du är inte ensam! På väldigt många arbetsplatser går potential förlorad av den enkla anledningen att människor inte säger vad de tycker och tänker. Detta leder enligt forskningen till sämre prestationer, lägre motivation och oförmåga att lära sig av sina misstag.

Psykologisk trygghet, eller psykologisk säkerhet som det också ibland kallas, innebär att alla medarbetare i en grupp eller organisation upplever att de kan ta så kallade relationella risker på jobbet. Riskerna de vågar ta kan exempelvis vara att ställa den där jobbiga frågan som man sitter och funderar på, att ta upp kritik mot en idé som alla andra verkar vara överens om eller att våga berätta om egna misstag som man kan dra lärdomar av. Psykologisk trygghet innebär också att medarbetarna upplever att de kan ta relationella risker utan att de kommer att straffas för det.

Vad innebär det då att ”straffas” i detta sammanhang? Du kanske någon gång har suttit i ett möte där någon uttryckt en åsikt som inte delats av gruppen och det på något sätt blivit konstig stämning? Bestraffningar i ett sådant sammanhang skulle kunna vara att ens kompetens ifrågasätts eller att någon skäller på en. I mitt arbete som organisationskonsult har jag dock oftare stött på mer subtila straff, som exempelvis tystnad, att titta bort, att inte svara eller att byta ämne. Straff som dessa skapar ett stort obehag och en rädsla för att bli utesluten ur gemenskapen på arbetsplatsen. Det gör i sin tur att både den som uttryckte den avvikande åsikten och de andra närvarande blir obenägna att uttrycka avvikande åsikter i framtiden.

Vad händer då om vi lyckas skapa ett öppet klimat där människor bidrar med sin fulla förmåga? En början på svaret får vi om vi tittar på ett av världens mest framgångsrika företag: Google. De presenterade för några år sedan en egen forskningsstudie där de undersökt vad som var den viktigaste byggstenen för att skapa framgångsrika team i deras egen organisation. Gissa vad? Psykologisk trygghet var det som bäst förutspådde ett teams prestationer. Forskningen kring psykologisk trygghet blir mer och mer robust och man kan i en rad olika typer av organisationer se att begreppet har ett samband med prestation, innovation, lärande och engagemang på jobbet.

Hur skapar vi då psykologisk trygghet i våra team och organisationer? Amy Edmondson, forskare och författare, menar att det sker i tre steg. Steg ett är att få till stånd ett perspektivskifte.  Organisationer och ledare behöver få sina medarbetare att ändra perspektiv i förhållande till att göra misstag och att tänka utanför boxen. De behöver också få dem att uppleva att detta perspektivskifte är meningsfullt i relation till själva jobbet, att det helt enkelt hjälper dem att göra ett ännu bättre jobb.

Steg två är att bjuda in medarbetarna till delaktighet – att få dem att dela med sig av sina tankar och idéer och berätta om misstag som har skett. För att detta ska ske behövs forum för samtal, det behövs någon som ställer bra och relevanta frågor och det behöver uttalas att det finns potential för att utveckla arbetet. Slutligen steg tre – som kanske låter enkelt men kan vara otroligt svårt och krävande: att lyssna på det som sägs, att få den som delar med sig att uppleva att dennes tankar och idéer är värdefulla och att erbjuda hjälp för att ta nästa steg.

Som konsult är min erfarenhet att det nästan alltid finns forum som skulle kunna användas till att dela tankar och idéer, men att de djupgående samtalen inte sällan uteblir. Då behöver ledare och grupp både hjälp att skifta perspektiv, öva på att ställa bra frågor och träna sig på att visa uppskattning för oliktänkande och att svara på ett konstruktivt sätt när någon kommer med en ny idé eller belyser ett misstag i arbetet. Att bygga psykologisk trygghet är ett stort arbete, men ett arbete som alla kan göra och som alla tjänar på. Och vi på PBM hjälper gärna till.

4 november 2019

Kan våra känslor förklara motivation?

Motivation är ett område som det har forskats mycket på, men vi har ännu inte hittat en heltäckande förståelse för hur det fungerar. Peter Sohlström, leg. psykolog på PBM i Gävle, resonerar här kring motivationens olika mekanismer och menar att vi måste ta med de känslomässiga processerna som utgår från hjärnans limbiska system i beräkningarna.

Peter Sohlström är leg. psykolog hos PBM Sweden AB.

”Kom arbetslust och träng Dig på, här skall Du motstånd finna!”
Solan Gundersen i filmen Flåklypa Grand Prix

Hur människans motivation fungerar är ett både spännande och svårbegripligt område. Vi har alla känt frustration i situationer där vi inte kommit igång med aktiviteter, trots att vi sett massor med goda skäl att sätta igång. De goda skälen räcker uppenbarligen inte alltid för att skapa tillräcklig motivation för att till exempel sätta igång med att packa resväskan tidigare än sent sista kvällen innan avresan. I andra stunder kan vi uppleva stark motivation att sätta igång med eller fortsätta med sådant som vi egentligen helst skulle vilja låta bli. Att starta en ny omgång av spelet på mobiltelefonen kan kännas oemotståndligt trots att klockan passerat midnatt och jag ska upp tidigt i morgon bitti.

Både i uppskjutandet av att packa väskan och i nattsuddet med mobilspelet är det tydligt att vår motivation ofta följer något annat än våra rationella tankegångar. Motivation är en till stora delar känslomässig process som utgår från de äldre delarna av vår hjärna, de områden som vi brukar benämna det limbiska systemet, eller System 1 med Daniel Kahnemans ord (som vi berört tidigare i bloggen). 

Under vår vakna tid är vi troligen oftare än vi tror under stark påverkan av motivation från det limbiska systemet. Jag brukar tänka mig motivationen från det limbiska systemet som en stundvis stark vindpust som kan ha stor påverkan på vilket håll vi går åt. Vi följer ofta vindens riktning. Och vindens riktning är ofta att göra sådant som är vant, tryggt och inte förknippat med för mycket osäkerhet. Hellre roligt och skönt än tråkigt och obehagligt ingår också i vindriktningen.  

Det limbiska systemet har som sin huvudsakliga uppgift att motivera oss till viktiga beteenden. Motivation till beteenden skapas genom känslor. Rädsla motiverar oss till flykt. En jobbig känslomässig upplevelse av ensamhet kan motivera oss till att kontakt med andra. Nyfikenhet motiverar oss till att utforska och nedstämdhet motiverar till att dra sig undan. När det gäller motivation på dessa grundläggande områden fungerar det limbiska systemet ofta bra. Tyvärr har det limbiska systemet inte fått några större uppdateringar under de senaste 200 000 åren, vilket gör det betydligt svårare för denna del av hjärnan att bedöma och hantera när vi helst ska packa en resväska, sluta spela Wordfeud eller se till att ta tag i surdegarna på jobbet. I sådana lägen behöver vi använda andra delar av vår hjärna för att skapa motivation, något som kan vara mycket energikrävande i motvinden från det limbiska systemet.

I vetenskapliga sammanhang är det vanligt att motivation definieras som de biologiska, känslomässiga, sociala och kognitiva faktorer som aktiverar beteenden. En del av motivationsfaktorerna uppstår utan vår viljemässiga kontroll. Förutom känsloreaktionerna som vi ser som en del i vindarna från det limbiska systemet är vi utrustade med ett ännu mer grundläggande biologiskt system för att säkerställa motivation till det allra mest basala i livet, till exempel sömn, vätskebalans och näringsintag. Sömnighet, törst och hunger har vi alla varit med om och vi vet hur starkt det kan styra vårt beteende, som att köpa en chokladbit som jag egentligen borde låta bli, eller lägga sig en stund på soffan trots att jag borde ta hand om disken.

Forskningen om människans motivation har skett inom flera olika vetenskapliga områden. De många olika motivationsteorierna betonar olika delar av motivationsprocessen. Fortfarande har vi inte hittat en heltäckande förståelse för detta komplicerade område, där forskare från olika teoribildningar dessutom ofta hamnar i luven på varandra. Jag vill gärna tro att våra kunskaper om det limbiska systemets roll för vår motivation behöver ha sin plats när vi försöker förstå vad som påverkar människors motivation till exempel i arbetslivet. Med allt för stort fokus på faktorer som till exempel detaljstyrning, kontroll, ekonomiska belöningar, ensamarbete, hot om bestraffningar och tidsoptimering riskerar vi att skapa besvärliga motvindar från det limbiska systemet. Detsamma gäller förstås på arbetsplatser med större konflikter, upplevelser av orättvisa eller mobbning.

Många av de teorier som förts fram om vad som kan känneteckna så kallad inre motivation i vårt arbete, som upplevelse av autonomi, att lära sig bemästra sina uppgifter, upplevelse av meningsfullhet och tillhörighet tror jag bättre kan understödjas av vårt känslostyrda motivationssystem, vilket kan ha stora effekter på motivation och arbetsglädje. Sätt segel och utnyttja medvinden så gott det går!

31 oktober 2019

Långa köer till BUP i alla regioner

Alla regioner i Sverige har misslyckats med att leva upp till vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin, att barn och ungdomar ska få en första bedömning inom 30 dagar. Men Psykiatripartners i Östergötland, en del av PBM Sweden AB, lyckas uppnå vårdgarantin på sina BUP-mottagningar. Ett strukturerat och välplanerat arbetssätt ligger bakom resultatet.

Enligt vårdgarantin i barn- och ungdomspsykiatrin ska en patient få sin första bedömning inom 30 dagar. Men ingen region lyckas uppnå detta, rapporterar bland andra TV4 Nyheterna.

Men Psykiatripartners i Östergötland, en del av PBM Sweden AB, uppfyller vårdgarantin till 100 procent på sina fyra BUP-mottagningar och det går max tre månader innan behandling sätts in.

- Vi har ett strukturerat sätt att ta emot nybesök där vi definierat vad som ska göras, hur det ska göras, när och av vem. Familjen erbjuds upp till fem behandlingstillfällen direkt – det gör att vi snabbt kan påbörja en intervention och minska lidandet, säger Christin Källström, verksamhetschef och vd för Psykiatripartners.

När det gäller okomplicerade adhd-utredningar har Psykiatripartners ingen väntetid alls.

- Vi har ett snabbspår för okomplicerade adhd-utredningar med ett besök hos läkare och ett besök hos psykolog och ett tydligt schema för detta, säger Christin Källström.

Gotland ligger högst i landet, där blir 97 procent av patienterna bedömda inom 30 dagar. Sämst är Dalarna, som bara lyckas uppfylla vårdgarantin i 18 procent av fallen.

30 oktober 2019

Medveten närvaro ökar välmående och effektivitet

I en värld som snurrar allt snabbare är det många som upplever att de har svårt att hinna med. Men att försöka göra flera saker samtidigt ökar bara stressen, vilket kan leda till nedstämdhet och försämrad prestations- och koncentrationsförmåga. Enligt Kristin Tollstedt, leg psykolog i PBM, ska vi istället försöka vara medvetet närvarande i stunden – något som gör att vi både kan varva ner och bli mer effektiva.

Regelbundet praktiserande av mindfulness, eller medveten närvaro som det heter på svenska, har visat sig ge ökad förmåga att fokusera, bättre prestationsförmåga och livskvalitet samt högre tillfredsställelse i arbetet. Men många som hör ordet mindfulness tänker reflexmässigt på mediterande tibetanska munkar eller Yoga. Det är inte helt fel, men inte heller helt rätt. 

Kristin Tollstedt, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM Executive i Stockholm, har disputerat på Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi. Enligt henne är mindfulness visserligen tätt sammankopplat med - och har sin grund i - buddhistisk meditation. Men i vårt västerländska samhälle utövar vi filosofin mer som en form av hjärnträning och man behöver vare sig vara andligt eller spirituellt engagerad för att ha nytta av teori, tankesätt eller övningar.

- Vi vet idag att vår tendens att grubbla över gårdagen och oroa oss för framtiden har negativa effekter på livskvaliteten. Exempelvis när vi befinner oss i en period av känslomässig belastning, privat eller i yrkeslivet, säger Kristin. Det är då mindfulness kan komma in – det vill säga som ett sätt att hjälpa och styra sin hjärna att fokusera på vad som händer här och nu istället för att låta den kidnappas av dåtid och framtid. 

PBM har under många år erbjudit utbildningar i mindfulness för exempelvis oro, stress, ångest och nedstämdhet till privatpersoner, men även till företag och organisationer. Då i form av skräddarsydda kurser och workshops i syfte att exempelvis minska stress och öka medarbetarnas välmående på arbetsplatsen. 

- De här utbildningarna har alltid varit populära, men den senaste tiden kan vi se ett ordentligt ökat intresse båda bland privatpersoner och företag/organisationer. Orsaken till det ökade intresset torde kunna härledas till att stressen i samhället intensifierats ytterligare. Människor söker med ljus och lykta efter konkreta verktyg för att kunna förhålla sig till vardagens alla intryck. Man försöker helt enkelt hitta ett sätt att kunna ta hand om sig själv, både psykiskt och fysiskt. 

Samtidigt finns det ju signaler om att vi fokuserar alldeles för mycket på oss själva - på vår hälsa och välmående – är inte det ett observandum?

- Absolut. Onödigt stor fokusering och oro över sitt välbefinnande kan även det bli en form av prestation eller perfektionism och därmed öka stress, snarare än att minska! Men då skulle jag vilja säga att även i dessa fall är mindfulness, rätt använt, ett bra sätt att hitta balans. Att lära sig att stanna upp, observera vad som händer just nu och utifrån detta ta kloka beslut, vilket kan vara att göra förändringar eller att acceptera hur verkligheten är. Det vill säga att leva mindre i tankebruset – i läge autopilot - och mer i medveten närvaro i stunden, precis så som den är. 


Fotnot: Kristin Tollstedt är legitimerad psykolog och organisationskonsult. Hon har en doktorsexamen i klinisk psykologi från University College London där hon disputerat på Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi. I sitt dagliga arbete som kliniker och organisationskonsult inom PBM stöttar Kristin individer och grupper att utveckla och etablera gynnsamma beteenden, hantera svårigheter effektivt samt att formulera och arbeta mot meningsfulla mål.

Läs mer här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

28 oktober 2019

Så kan du göra svåra samtal lättare

Att hålla svåra samtal kan vara påfrestande och skapa stort obehag hos alla inblandade. Men det finns enkla tekniker som kan göra samtalen bättre, minska risken för missförstånd och skapa en känsla av att en svår situation kan vara både hanterbar och möjlig att förstå. Det skriver Mattias Delling, leg. psykolog och organisationskonsult på PBM Malmö.

Mattias Delling skriver om svåra samtal.

Människan är en i grunden djupt social varelse, som under hundratusentals år har utvecklat och förfinat språket som ett för oss helt unikt kommunikationsverktyg. Mot bakgrund av detta är det lätt att förstå att samtal människor emellan är en helt central del av vår existens. Att samtala med andra är något som de allra flesta människor finner stor glädje i, men samtal kan också vara utmanande och svåra, inte minst när de berör tunga och känsloladdade ämnen.

Svåra samtal är i sig en naturlig del av livet, men samtidigt något som många människor drar sig för, av naturliga skäl. Det kan kännas skrämmande och svårhanterligt när motparten i ett samtal uppvisar kraftiga känsloreaktioner, särskilt om dessa uppstår på grund av något som vi själva säger. I dessa situationer känner vi oss ofta maktlösa inför möjligheten att stötta den andre, och inte sällan drabbas vi av skuldkänslor över att vara ”the bad guy” i samtalet.

Som chef/ledare eller HR-funktion i arbetslivet ställs man regelbundet inför utmaningen att ta de där samtalen som ingen egentligen vill ha. Det kan till exempel handla om att adressera en infekterad konflikt mellan anställda, att ge negativ feedback på oacceptabla beteenden eller att lämna besked om en uppsägning eller oönskad omplacering. Att känna motstånd inför denna typ av samtal är förstås helt naturligt, men samtidigt riskerar det att få påtagliga negativa konsekvenser – såväl personliga som ekonomiska – om man undviker att genomföra dem. Lyckligtvis finns ett antal relativt enkla samtalstekniker som väsentligt ökar chansen att ett samtal blir lyckat, trots tuffa förutsättningar.

Validering: Innebär att tydligt uttrycka att den andres upplevelse av något är giltig, förståelig och acceptabel. Till exempel att förmedla att det är helt naturligt att man känner sig spänd och nervös inför en stor presentation, ledsen över en förlorad relation eller skuldtyngd när man begått ett misstag. Genom validering förmedlar vi att känslor är något naturligt och inte i sig något att vara rädd för, samt att de ofta fyller en funktion i att vägleda oss inför liknande situationer.

Spegling – sammanfattning och parafrasering: En stor del av svårigheten i att lyckas med ett samtal ligger i att säkerställa att det budskap som jag vill få fram också är det som landar hos mottagaren, så långt detta är möjlighet. Missförstånd av varierande omfattning är närmast mer regel än undantag när människor samtalar, och är en av de främsta orsakerna till den frustration som vi ofta kan känna efter ett mindre lyckat samtal. Studier har visat att så mycket som 50-75 procent av vad den andre säger helt eller delvis går oss förbi under ett samtal. Genom att sammanfatta vad vi tror oss ha hört motparten säga och parafrasera (återge vad vi uppfattar som kärnan i vad den andre säger med våra egna ord) – med ett gemensamt ord att spegla vad den andre säger – kan vi minska risken för missförstånd och därmed misslyckade samtal radikalt.  

Ett medvetet kroppsspråk: Forskning har visat att över 50 procent av det budskap som uppfattas av motparten i ett samtal beror på vårt kroppsspråk. Ett avslappnat, inbjudande och icke-konfrontativt kroppsspråk kan därför ha oerhört stor betydelse för att desarmera ett laddat samtal, medan ett spänt eller aggressivt kroppsspråk riskerar att påtagligt förvärra en redan infekterad samtalssituation.

Att våga vara tyst: Att vara tyst under ett pågående samtal är något som sällan kommer naturligt för oss. Ofta beror detta på vår egen rädsla att inte prestera, eller att man har bråttom eller kanske har en tydlig bild av hur man ska lösa problemet. Men mottagaren behöver ofta få tid på sig för att smälta det som är sagt eller fundera vad man egentligen tycker. Vi är alla olika i hur mycket tid vi behöver för att bearbeta och processa ny information, och ju snabbare man själv är som person desto mer behöver man tänka på den här aspekten i samtal med andra.

Aktuell forskning om hur känslor uppstår i våra hjärnor har visat att det finns en mycket starkare koppling mellan språk och känslor än vad man tidigare trott. Det verkar inte riktigt vara så att vi har medfödda, biologiska reaktioner som är unikt kopplade till en viss känsla (till exempel ilska, sorg eller skam), vilket man tidigare trott. Istället delar de flesta av våra känslor ungefär samma reaktioner i kroppen, och hur vi upplever dem beror till stor del på hur vi – med hjälp av språket – förstår och tolkar vad det är som händer med oss. Denna forskning är av stor betydelse för alla som möter och samtalar med människor i svåra situationer, eftersom den innebär att vad vi säger och hur vi agerar i samtalet faktiskt har direkt betydelse för hur den andre förstår och upplever sina egna känslor. Genom verktyg som validering, spegling och ett medvetet användande av kroppsspråket kan vi hjälpa den andre att gå från en diffus och ibland närmast outhärdlig upplevelse av obehag, till en mer nyanserad och hanterbar bild av den svåra situation som man befinner sig i.

24 oktober 2019

ALIVE – ny modell för att skapa meningsfullhet

Att hitta mening och motivation i vardagslivet kan ibland kännas som en stor utmaning. Med utgångspunkt i att utveckla ett stöd för de första astronauter som ska resa till Mars och tillbringa nästan ett år inneslutna i en isolerad rymdfärja har forskare utvecklat modellen ALIVE, som går ut på att skapa meningsfullhet. Andreas Larsson, leg. psykolog, fil. dr. hos PBM Executive, berättar mer om modellen.

Tänk dig att du sitter i en rymdfärja på väg till Mars. Du har varit på väg i tre månader och det är sju månaders resa kvar till den röda planeten. Dina kollegor har börjat irritera dig rejält och du saknar dina vänner och din familj. Den låga gravitationen gör att du måste träna hela tiden men du har svårt att hitta motivationen.

När astronauter vid USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart NASA och den europeiska mellanstatliga rymdforskningsorganisationen ESA står inför en resa till Mars, står de även inför denna utmaning. För att hjälpa dem har professor Frank Bond och lektor Jonathan Dowling vid Goldsmith's, University of London, utvecklat en modell för att skapa meningsfullhet och meningsfullt agerande i stunden. Enkelt uttryckt – att astronauterna i aktuellt läge ska stanna upp och försöka avgöra om deras agerande i stunden är något som de kan vara stolta över senare i livet; att i stunden avgöra vad som är meningsfullt och att vidta konkreta åtgärder för ökad meningsfullhet.

 Bond och Dowling presenterade modellen vid Association for Contextual Behavioral Sciences (ACBS) världskongress i Dublin i juni. Presentationen hade titeln ALIVE and Thriving: The Evolution of CBS in Theory and Practice.

ALIVE står för Actively Living as an Individual, Vitally Engaged-in-relating in the World och bygger på existentialism, kontextuell beteendevetenskap och idrottspsykologisk forskning. Poängen som görs är att det är viktigt agera i stunden och vara närvarande mentalt och fysiskt, för att öka meningsfullheten. Bond beskriver det som ”Tillbaka till Kierkegaard och Sartre, med modern forskning i handen” och hänvisar till de stora existentialisterna.

Bond och Dowling har skapat mått utifrån denna modell som har visat starka kopplingar till produktivitet, trivsel på arbetsplatsen och förmåga att rekrytera socialt kapital.

För en person som inte är astronaut men som behöver skapa meningsfullhet för sig själv kan man ta arbetslivet som exempel. När ett arbete inte längre känns meningsfullt kan det påverka en person på olika sätt: hen kanske överväger att sluta, börjar skjuta upp arbetssysslor eller märker att humöret försämras. Då gäller det att stanna upp och skaffa sig en medvetenhet om vad som pågår runt omkring och inuti sig själv. Efter det finns möjligheten att ta tag i sin situation och medvetet försöka förändra den till något som känns mer meningsfullt.

ACBS eller the Association for Contextual Behaviour Science, är en organisation med forskare, kliniska psykologer och beteendeförändrare som jobbar med och forskar inom kontextuell beteendevetenskap. Däri sorterar både applicerad psykologi, beteendevetenskap och grundforskning. Den 25-29 juni 2019 hölls organisationens världskongress i Dublin, Irland. Andreas Larsson deltog som samtalsledare för ett seminarium och som facilitator av en workshop. 

21 oktober 2019

Chefens förutsättningar smittar vidare

En ny avhandling från Högskolan i Gävle visar att mellanchefer i äldreomsorgen har ett mycket komplicerat arbete. En av förutsättningarna för att de ska kunna bedriva ett bra ledarskap och inte drabbas av stress är att de får stöd och resurser från bland annat HR, ekonomi och IT.

Första linjens chefer i äldreomsorgen har ett tufft och komplicerat jobb. Det skriver tidningen Arbetsliv. Som exempel har de olika mål att leva upp till – inte så sällan motstridiga - som kommer från politiska nämnder och från olika enheter inom organisationen. Utöver det kan äldreomsorgscheferna ha ansvar för upp emot 80 medarbetare som dessutom är utspridda på olika arbetsställen, något som Arbetsmiljöverket också kritiserat tidigare. 

Forskaren Heidi Hagermans avhandling visar att om cheferna har bättre förutsättningar - med fler möjligheter, information, stöd och tillräckliga resurser - skattar de sina stressymtom lägre och sin ledarskapsförmåga högre. Studierna visar också att chefens förutsättningar smittar neråt i organisationen. Om chefen får bättre förutsättningar upplever även medarbetarna att deras egna förutsättningar förbättras. Dessutom upplever de att deras chefs ledarskapsförmåga blir bättre.

Äldreomsorgscheferna i studien poängterade att deras arbete handlar om att ge en god äldreomsorg och för att det ska kunna låta sig göras är det viktigt att de jobbar nära personalen, det vill säga att de kan vara närvarande. För att kunna åstadkomma detta visar det sig att cheferna har olika strategier. Några av strategierna är att komma in tidigare på morgonen, att vara tillgänglig på telefonen även under kvällar och helger och att ta med sig administrativa arbetsuppgifter hem. 

Avhandlingen visar dock – trots de brister som finns – att cheferna i äldreomsorgen upplever arbetet som en positiv utmaning. 

Läs hela artikeln här: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/chefens-forutsattningar-paverkar-personalen/

17 oktober 2019

De flesta nöjda med pensioneringen

De allra flesta som går i pension klarar av det bra, och lider inte större risk att hamna i en kris eller drabbas av psykisk ohälsa. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

- De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, säger Isabelle Hansson, doktor vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, som skrivit avhandlingen.

Isabelle Hansson undersökte om livstillfredsställelsen ändrades efter pensionen eller inte. Omkring tio procent av de som tillfrågades i avhandlingen upplevde lägre livstillfredsställelse. Dessa delades in i två riskgrupper: de som led av en hög grad av känslomässig instabilitet och de som saknade grundläggande ekonomisk trygghet. För den sistnämnda gruppen kunde fortsatt arbete efter pensioneringen till viss del motverka de negativa effekterna.

- Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen. Pensioneringen riskerar därmed att öka de sociala klyftorna i samhället, säger Isabelle Hansson till Psykologtidningen.

 Läs hela artikeln Pensionering inget hot mot psykiska hälsan här.

14 oktober 2019

Ohälsa på jobbet kan upptäckas med nytt verktyg

Hur ska arbetsgivare veta när det är dags att sätta in åtgärder när medarbetare drabbas av stress eller annan ohälsa i arbetet? Den frågan har forskare vid Umeå universitet, tillsammans med kliniskt verksamma i Region Västerbotten, studerat. Arbetet har nu resulterat i ett egenutvecklat metodstöd för att hjälpa arbetsgivare att känna igen varningssignaler för att kunna förebygga eller förkorta sjukskrivingar.

Stress och ohälsa på arbetsplatser är ett utbrett problem och enligt Arbetsmiljöverket upplever närmare tre av tio anställda besvär som är orsakade av arbetet. Förutom att arbetsrelaterad ohälsa är ett lidande för den drabbade är ohälsan förenad med stora kostnader för såväl arbetsgivarna som för sjukförsäkringssystemet. 

Trots detta är metodstödet som nu utarbetats av forskare vid Umeå universitet och kliniskt verksamma i Region Västerbotten unikt i sitt slag. Unikt på så sätt att verktyget innehåller en kombination av stöd för hur arbetsgivaren kan känna igen, men även komma till rätta med, problemen. Detta enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Metodstödet innehåller en beskrivning av varningssignaler på ohälsa som medarbetare kan uppvisa och en praktisk modell för hur man kan utforma medarbetarsamtal för att lättare ringa in problemen. Dessutom ges vägledning för hur en medarbetares arbetsuppgifter kan anpassas utifrån den aktuella ohälsan. Syftet med metodstödet är att det ska kunna förhindra sjukskrivning eller underlätta för den sjukskrivne att lättare kunna återgå i arbete.

Läs mer här: https://www.umu.se/nyheter/nytt-metodstod-hjalp-vid-ohalsa-pa-jobbet_8360185/

10 oktober 2019

Många skäl bakom ökning av ångest hos unga

Aktuella siffror från Socialstyrelsen pekar på att andelen unga som behandlas för någon form av ångestsyndrom har ökat ordentligt, särskilt bland unga kvinnor och flickor. Men flera psykologer och forskare menar att det finns skäl att nyansera dessa siffror.

Att fler unga drabbas av ångestsyndrom kan tydligt ses i statistiken över hur många som vårdas och medicineras samt hur många som själva rapporterar att de har ångest. Tidningen Modern psykologi har tittat på siffror från Socialstyrelsen över utvecklingen av ångestdiagnoser hos unga. De visar att förekomsten av GAD, generaliserat ångestsyndrom, ökar mest och framförallt hos flickor och unga kvinnor.

Men även om den psykiska ohälsan i form av ångest har ökat i faktiska tal kan det finnas flera skäl till ökningen. Det menar ett antal psykologer och forskare som Modern psykologi intervjuat.

Leg. psykolog och psykoterapeut Anna Kåver, säger till tidningen att några av skälen till exempel kan handla om att psykiatrin utvecklats och är bättre på att sätta diagnoser samt att identifiera och kartlägga problem.

– Det här visar visserligen att det finns en ökad benägenhet att söka vård. Däremot behöver det inte betyda att förekomsten av ångest i befolkningen har ökat, enligt Sven Bremberg, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet.

Att fler flickor och unga kvinnor själva rapporterar att de har ångestsyndrom – i jämförelse med pojkar och unga män – kan bero både på att det finns olika förväntningar och krav på flickor och pojkar. Men även på att öppenheten och viljan att prata om hur man mår är större hos flickor och unga kvinnor.

Anna Kåver påpekar också att uppkomsten av ångest inte har en enkel förklaring.

– Ångest uppstår inte i ett vakuum utan i en kontext, och i dag lever vi i en existens som är väldigt komplex, säger hon till tidningen Modern psykologi.

Läs hela artikeln Ångest är vår arvedel här

7 oktober 2019

Tro och hopp – avgörande för ett fungerande arbetsliv

En ny avhandling från Lunds universitet ringar in vad som krävs för att göra arbetslivet möjligt för personer med psykisk ohälsa. Tro och hopp på personens förmåga, ett personcentrerat arbetssätt och ett förbättrat samarbete mellan de olika aktörerna är några av de faktorer som är avgörande för att få till stånd ett fungerande arbetsliv.

Arbetsterapeut Susann Porters avhandling bygger på studier som utförts bland personer med psykisk ohälsa och med professionella som arbetar inom arbetsrehabilitering samt med arbetsgivare. I två av de ingående studierna ingick 61 personer med diagnosticerad depression eller bipolär sjukdom som var sjukskrivna eller arbetslösa. Dessa delades sedan upp i två slumpvis utvalda grupper som fick olika insatser under 12 månader. 

Den ena gruppen fick genomgå den traditionella stegvisa metoden som innebär att individen först behandlas för sina symtom, därefter bedöms och tränas deras arbetsförmåga i olika steg. I denna metod ingår också ofta olika former av bidragsarbete. Den andra gruppen fick delta i en nyutvecklad metod, Individual Enabling and Support, IES, som är speciellt framtagen för personer med depression. I denna metod ingår motiverande, kognitiva och tidsanvändande strategier. IES innebär bland annat att en arbetsspecialist arbetar i en allians med deltagaren, som inte behöver vara fri från symtom, och som utgår från vad individen vill i förhållande till målet reguljärt arbete.

Efter 12 månader intervjuades 16 av de 61 deltagarna om sina erfarenheter och om vilka faktorer de ansåg varit avgörande för en lyckad återgång i arbete. Deras samlade erfarenheter var tydliga och samstämmiga. Bland annat handlade det om att känna hopp och makt under rehabiliteringen, att de professionella var positiva och trodde på individens förmåga att återgå i riktigt arbete samt att man arbetade personcentrerat och integrerade hälso- och sjukvård med arbetsinriktade insatser. Dessa kritiska faktorer fanns i IES-metoden, men saknades till stora delar i den traditionella stegvisa metoden vars deltagare snarare beskrev motsatta upplevelser.

Enligt Susann Porter ökade IES-deltagarna sin egenmakt och de depressiva symtomen minskade från måttlig till mild depression. Bland deltagarna i den traditionella stegvisa metoden såg forskarna ingen sådan förbättring. Porter ställer sig därför frågande till varför den stegvisa metoden används så flitigt istället för metoder som IES, det vill säga en metod som visat så mycket bättre resultat när det gäller återgång i arbete. 

Susann Porter resonerar vidare om att detta kanske kan bero på att beslutsfattare saknar kunskap om psykisk ohälsa och därför inte vet vad som krävs för att främja återgång i arbete. Något som behöver studeras vidare – det vill säga vilka kunskaper våra yrkespolitiker har om psykisk ohälsa och hur de ser på dessa individers möjligheter att arbeta.

Läs hela artikeln här: https://www.lu.se/article/tro-pa-personers-formaga-att-arbeta

3 oktober 2019

Osakliga könsskillnader vid sjukskrivning

Kvinnor blir sjukskrivna oftare än män vid psykisk ohälsa, trots att de bedöms ha samma arbetsförmåga. Detta har föranlett Riksrevisionen att undersöka om det finns osakliga könsskillnader vid sjukskrivning.

Kvinnor blir sjukskrivna 30 procent mer än män vid lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Det visar en rapport från Riksrevisionen som kom i juni 2019. Trots att män och kvinnor anses ha samma arbetsförmåga är skillnaderna i sjukskrivning stora, vilket visar att det rör sig om osakliga könsskillnader, menar Riksrevisionen.

Rapporten Jämställd sjukfrånvaro – bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? behandlar data från 60 000 personer som blivit sjukskrivna i Skåne under åren 2010–2016. Skillnaderna i sjukskrivningstal visar sig tydligast hos patienter som är högutbildade, i trettioårsåldern, utan barn som arbetar i mansdominerade branscher.

Rapporten ger inga svar på varför statistiken ser ut som den gör, men revisionsdirektör Pathric Hägglund listar några möjliga orsaker. En är att kvinnor generellt sett är mer öppna för att kunna tänka sig att sjukskrivas jämfört med män. Möjligtvis spelar läkarnas normer också in, vilket gör att de lättare sjukskriver kvinnor. Det kan också handla om att läkare har för lite tid på sig när de ställer diagnoser, eller att de har svårare att upptäcka mäns psykiska ohälsa.

Bakgrunden till varför undersökningen genomförts är regeringens mål om att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar.

Läs mer om rapporten Jämställd sjukfrånvaro – bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

30 september 2019

Ökad satsning på barn- och ungdomspsykiatrin

Sveriges regering föreslår att satsningen på den psykiska hälsan ska utökas under åren 2020–2022 med ytterligare 300 miljoner kronor. Det är framför allt barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård som ska stärkas.

Behovet av vård för barn och unga med psykisk ohälsa har ökat, vilket innebär att det idag ofta är långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin. De ökade medlen på 300 miljoner kronor, som regeringen föreslår i budgeten för 2020, syftar därför framför allt till att stärka just denna del av den psykiatriska vården samt första linjens vård för barn med psykisk ohälsa.

För år 2020 finns redan 100 miljoner kronor öronmärkta för att förstärka barn– och ungdomspsykiatrin och första linjens vård. Det innebär sammantaget att år 2020 kommer 400 miljoner kronor att avsättas för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga.

Läs mer: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/300-miljoner-till-barn--och-ungdomspsykiatrin-och-forsta-linjens-vard/

26 september 2019

Samsyn avgörande för lyckat arbetsmiljöarbete

Om chefer och medarbetare har samma syn på vad som fungerar och inte fungerar på arbetsplatsen är det större chans att insatser som ska förbättra arbetsmiljön lyckas. Motsatsen råder på de arbetsplatser där chefen överskattar arbetsmiljön i jämförelse med sina medarbetare.

Forskarna Henna Hasson och Susanne Tafvelin har gått igenom en stor mängd studier över svenska och tyska arbetsmiljöinsatser. Forskarduon kom fram till att en samsyn kring arbetsmiljön inte bara är en gynnsam faktor utan direkt avgörande för att hälsofrämjande insatser ska lyckas.

– Om arbetsgruppen och ledaren har samma bild av utgångsläget verkar man få ett bättre utfall av hälsofrämjande insatser, säger Henna Hasson till suntarbetsliv.se.

Även i de fall där chefen och medarbetarna anser att arbetsmiljön är negativ, så har de en bättre utgångspunkt än de arbetsplatser där synen skiljer sig åt. Enligt forskningsresultatet hade sex av tio chefer en annan syn på arbetsmiljön än medarbetarna, vilket är en riskfaktor.

– Man går i otakt med varandra. Då kanske man förändrar något som egentligen inte är ett problem. Eller så blir något som borde göras inte gjort. Båda sakerna kan bli lika fel, konstaterar Susanne Tafvelin.

Läs mer om forskningen kring samsyn i arbetsmiljöarbetet här

23 september 2019

Trötthet – ett underskattat problem på jobbet

Trötthet är det vanligaste besväret när det gäller arbetsrelaterade åkommor och något som borde tas på större allvar. Enligt professor Göran Kecklund kan vår hjärna dock inte skilja på om det är i arbetslivet eller i privatlivet som det är stressigt, det vill säga som gör oss trötta, varför det är viktigt att varva ner på fritiden och prioritera återhämtning framför sociala aktiviteter.

Göran Kecklund är professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hans forskning handlar om hur arbetstider och stress påverkar vår sömn, återhämtning, hälsa och säkerhet. Enligt honom tas inte trötthet på samma allvar som psykiska åkommor, som t ex ångest och nedstämdhet. Detta trots att trötthet sänker livskvaliteten. Det behövs därför mer forskning kring trötthetens konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället i stort. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Kecklunds senaste studie visar att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en bidragande faktor till bristande återhämtning. Samtidigt kan inte vår hjärna skilja på om vi är stressade av jobbet eller privatlivet. Här kan man se att de allra flesta av oss tänker kortsiktigt och låter de sociala aktiviteterna få högre prioritet än vila. Detta istället för att prioritera det som stänger av stress och ger återhämtning, t ex att träna. 

Medan Kecklunds senaste studie visar på att såväl hög arbetsbelastning som arbetsstress är en viktig och bidragande faktor till bristande återhämtning, visar en annan studie som utförts av Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Karolinska Institutet, att vi blir piggare med åren. Detta trots att ju äldre man blir desto kortare och ytligare sover man. Vad detta beror på är ännu oklart, men en teori är att sextio-plussarna – till skillnad från många unga – vet att det inte är hållbart att slarva med sömnen, att det helt enkelt får negativa konsekvenser.

Läs mer: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/ta-trottheten-pa-allvar/

18 september 2019

PBM Tipsar – prenumerera på våra ledarskapstips

PBM har startat ett kostnadsfritt digitalt nyhetsbrev under namnet ”PBM Tipsar”. I nyhetsbrevet samlar vi populära artiklar som tidigare publicerats på vår blogg, men även annan praktiskt användbar information. Skräddarsytt och regelbundet till dig som arbetar som ledare eller/och inom HR.

”PBM” Tipsar” kan ses som en form av digitalt nyhetsbrev där vi kontinuerligt samlar uppskattade artiklar som vi tidigare publicerat här på FLOW – artiklar som vi tror och hoppas ska vara av intresse för dig – samt annat matnyttigt från PBM. Genom att prenumerera på "PBM Tipsar” får du som är ledare eller/och arbetar inom HR kontinuerligt under året samlad information från oss.

Vill du känna dig uppdaterad – klicka på länken nedan! Du kommer då att få tillgång till ”PBM Tipsar” nr 3 2019 och därefter löpande information från oss på PBM. Naturligtvis är tjänsten kostnadsfri: https://info.pbm.se/bestall-pbm-tipsar-2019-september

OBS: Samtliga nummer som publicerats av PBM Tipsar finns att hämta här till höger – under rubriken KATEGORIER och underrubriken PBM Tipsar.

17 september 2019

Behandla talängslan med virtual reality

Nu börjar PBM att använda sig av virtual reality, VR, för att hjälpa människor att komma över sin talängslan.
- Det finns de som faktiskt väljer bort studier, en befordran eller karriärmöjligheter för att man vet att det innebär att man måste tala inför folk. Men man måste inte göra det, det finns behandling, säger Andreas Schill, leg. psykolog och affärsområdeschef på PBM, som har utvecklat PBM:s arbete med VR-teknik.

Andreas Schill, leg psykolog och affärsområdeschef på PBM.

Talängslan – rädsla att tala inför grupper av människor – är ett väldigt vanligt problem. Större delen av befolkningen känner obehag när de ska tala inför andra, men beroende på vilken studie man hänvisar till så är det mellan 15-30 procent som får reella svårigheter på grund av sin talängslan.

- Det finns två huvudgrupper bland dem som har stora problem: de som har en socialfobisk problematik och som tycker att det är jobbigt att bli granskad och bedömd eller att interagera med andra människor, och de som får prestationsångest när de måste prestera på beställning, förklarar Andreas Schill.

Nu börjar PBM att använda sig av virtual reality, VR, för att hjälpa människor att komma över sin talängslan. Med hjälp av ett headset får klienten öva på att tala inför en virtuell publik. VR ger också stora möjligheter att skräddarsy scenarion som olika miljöer, typer av publik och storlek på grupp.

Det fysiska obehag som uppstår när personer med talängslan befinner sig i dessa situationer kan handla om att hjärtat slår fort och händerna kan bli svettiga – kroppen signalerar helt enkelt extrem fara. Det gör att man blir väldigt fokuserad på känslan och tar till olika former av säkerhetsbeteenden för att på så sätt ta sig ur faran: tittar i taket, pratar för fort eller till och med börjar undvika situationer som kräver att man talar inför grupper.

- Men detta leder till att man blir sämre på att hantera situationen och det blir på så vis en självuppfyllande profetia. Det finns de som faktiskt väljer bort studier, en befordran eller karriärmöjligheter för att man vet att det innebär att man måste tala inför folk, säger Andreas Schill.

Men det finns effektiv hjälp att få och med VR-teknik har det blivit enklare att behandla de problem som talängslan ger upphov till. En psykolog kartlägger de säkerhetsbeteenden som en person har och sedan får hen öva på att tala inför olika slags grupper utan att använda sig av sina säkerhetsbeteenden.

Traditionellt sett har behandlaren tvingats samla ihop en grupp personer för att patienten ska kunna träna, men med hjälp av VR-teknik har det momentet blivit betydligt lättare.

- VR är tillräckligt likt verkligheten för att hjärnan ska bli lurad och tro att den befinner sig i en ångestladdad situation. Man måste även öva sig i verkliga situationer, men VR är ett utmärkt inslag i behandlingen, säger Andreas Schill.

Användning av VR-teknik förenklar behandling av talängslan.

VR-teknik används också i andra slags behandlingar för rädslor som är besvärliga att iscensätta i verkligheten, exempelvis flygrädsla och höjdrädsla, men även i smärthanteringsprogram eller för att skapa lugna miljöer genom meditation.

- Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att använda VR-teknik som medium i behandlingar. Det finns också en stor patientgrupp, det finns ett stort lidande och det finns ett enkelt sätt att behandla det. Därför satsar PBM nu på VR, förklarar Andreas Schill.

Användningen av virtual reality-teknik vilar på en väl underbyggd vetenskaplig grund. Själva behandlingsprincipen bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och även om tekniken är ny så finns det många studier som visar på mycket goda resultat. Amerikanska försvaret har gjort många studier som visar hur väl VR-teknik har kunnat användas i behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos krigsveteraner. När det gäller talängslan finns det två studier som visar effektiviteten i upplägget hos både vuxna och skolungdomar, samt PBM:s egen studie som är en effektivitetsstudie och visar att VR går att använda på ett effektivt vis inom ramen för en vanlig psykologmottagning.

- Det en person som går i behandling hos oss får lära sig med hjälp av VR är att det inte är så jobbigt att prata inför människor som man trott och att det faktiskt fungerar. Man lär sig att andra inte märker ens nervositet så mycket – och slutligen att man är ganska bra på det, säger Andreas Schill.

 Från och med den 1 oktober går det att få behandling för talängslan med hjälp av VR-teknik hos PBM. Klicka här för kontakt och mer information om VR-behandling mot talängslan

11 september 2019

Bättre förutsättningar för vårdanställda

Regeringen har beslutat att godkänna en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om förbättrade villkor för de anställda inom vården. Bakgrunden är att kraven på vården och dess anställda ökar, bland annat på grund av att befolkningen blir äldre samtidigt som den psykiska ohälsan ökar i samhället. För år 2019 innebär satsningen ett tillskott på 3,36 miljarder kronor till landets regioner och kommuner.

Statssekreterare Maja Fjaestad undertecknade överenskommelsen med SKL. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Svensk hälso- och sjukvård står inför flera utmaningar. Framförallt upplever många patienter att tillgängligheten brister och att det är långa väntetider till vården. Informationen till patienterna är inte heller alltid tillräcklig eller mottagaranpassad. Det konstaterar socialdepartementet och SKL.

Att befolkningen blir allt äldre ställer krav på vården och dess anställda, liksom att den psykiska ohälsan bland såväl barn och ungdomar som den yrkesarbetande befolkningen ökar. Rökning, hög konsumtion av alkohol och ohälsosam mat samt fysisk inaktivitet är riskfaktorer som gör det nödvändigt med en förstärkning av hälso- och sjukvården.

Den ekonomiska satsningen är på 3,36 miljarder kronor och medlen ska användas till att:

  • Utveckla arbetets organisering.
  • Öka bemanningen.
  • Utveckla arbetssätt och verksamhetsstöd som bidrar till att attrahera, behålla och utveckla medarbetare inom hälso- och sjukvården.

Överenskommelsen undertecknades från statens sida av statsrådet Maja Fjaestad i juni och godkändes av regeringen den 4 september. Det är en av flera överenskommelser mellan staten och SKL som rör hälso- och sjukvården. Regeringen har nyligen även bemyndigat statsrådet Lena Hallengren att underteckna en överenskommelse mellan staten och SKL inom området psykisk hälsa, där drygt 1,7 miljarder kronor ska satsas under 2019.

Läs mer om överenskommelsen om förbättrade villkor för vårdanställda här

Läs mer om överenskommelsen inom psykisk hälsa här

9 september 2019

Medarbetarskap – vår tids stora ledarskapsutmaning

Närmare en miljon människor känner regelbundet psykiskt obehag på grund av sitt arbete och så många som tre av tio unga anser att de mår dåligt en eller flera gånger i månaden. Det visar årets Jobbhälsoindex som baseras på 10 200 intervjuer med anställda i åldersgruppen 20-65 år.

Jobbhälsoindex är en undersökning som årligen genomförs av Svenskt Kvalitetsindex och Jobbhälsoindex i Sverige AB. Årets resultat indikerar fortsatta arbetsmiljöutmaningar, bland annat kan man se att ett stressigt arbetsliv minskar nöjdhet, trivsel och hälsa bland anställda. Detta samtidigt som kundernas krav på kundanpassad och personlig service ökar, något som många organisationer inte klarar av att leverera.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex är detta oroväckande och något som indikerar att det är en av vår tids stora ledarskapsutmaningar. En vikande medarbetarnöjdhet och en sviktande jobbhälsa kan nämligen få betydande konsekvenser för såväl kundnöjdhet och konkurrenskraft som verksamhetsresultat.

Detta är enligt Johan Parmler, VD Svenskt Kvalitetsindex, en signal om att det är allvar nu. Frågor om medarbetarskap och arbetsliv måste komma högre upp på den strategiska agendan. Många organisationer pratar ofta om vikten av att ha kunden i fokus, men det är kanske hög tid att ändra på detta till att även ha medarbetarna i fokus.

Läs mer här: http://www.kvalitetsindex.se/jobbhalsa-2019-2/

4 september 2019

Förbered dig för ett balanserat arbetsliv i höst

Forskning pågår om hur olika former av grön rehabilitering/skogsterapi påverkar såväl fysiologisk som psykologisk återhämtning vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Terapin har inte visat sig kunna ersätta KBT gällande stresshantering, men kanske kan den bli ett bra komplement och framförallt en källa för återhämtning. Det skriver Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult i PBM, som är en av dem som under hösten kommer att erbjuda företag och organisationer kunskap om hur man kan uppnå ett balanserat arbetsliv.

Annie Möller, leg psykolog och organisationskonsult hos PBM.

Allt fler upplever stress i vardagen. Kraven från omgivningen har ökat, men likaså de krav som vi ställer på oss själva. På sikt kan detta leda till ett minskat välbefinnande hos individen och nedsatt produktivitet. Därför är det så viktigt att arbetsgivare har kunskap om hur de kan agera i god tid – det vill säga så att medarbetarna kan hitta en bra balans mellan arbete och fritid. 

Förhoppningsvis har den gångna sommaren erbjudit möjlighet till semester och återhämtning. Men när nu hösten och livspusslet rullar igång på allvar igen är det ofta en utmaning att upprätthålla en balans. För många är naturen en viktig källa till återhämtning, men tyvärr bortprioriteras den ofta under den mörkare delen av året.

Under sommaren har bland annat SVT Nyheter rapporterat om att ett flertal landsting/regioner börjat erbjuda remisser till så kallad grön rehabilitering (SVT, 2019). Modellen baseras på forskning från Lantbruksuniversitetet i Alnarp i Skåne, som var först i Sverige med trädgårdsterapi. Sedan några år tillbaka bedrivs även forskning om så kallade skogsbad i Sverige. Detta baseras på en metod från Japan som kallas för shinrin-yoku, vilket ordagrant betyder just skogsbad. 

Tanken är att skogen ska stå för ett lugn och en kravlöshet som är svårt att hitta i andra miljöer. Forskare försöker ta reda på vad som händer när människor slappnar av i skogen - dels genom att mäta blodtryck, puls och hjärtfrekvens, dels genom att studera hur immunförsvaret påverkas samt genom att mäta halterna av stresshormoner. 

”Det som är mest känt är att immunförsvaret får en boost när vi vistas ute i skogen. Andra saker man ser är lägre blodtryck, stressreduktion, minskad ångest, bättre kognitiv förmåga och mer kreativitet. Vi behöver naturen. Och vi behöver den på ett lite annat sätt än när vi bara tar snabba promenader och pratar, grubblar eller lyssnar på musik under tiden.”Det säger psykologen Petra Ellora Cau till tidningen modernpsykologi (2018) där hon intervjuades om sitt pilotprojekt på Vårdcentralen i Järna. 

Ett annat exempel är Ann Dolling, forskare inom skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå, som med hjälp av stressforskare såsom Elisabeth Sonntag-Öström vid Umeå universitet, undersökt hur människor med utmattningssyndrom påverkas av att vistas i skogsmiljö. I en studie fann man att pulsen gick ner och att blodtrycket sjönk i skogen, men inte i staden. En teori är att det handlar om mängden intryck och stimuli: ”Vi behöver hitta tillbaka till vår ursprungliga miljö emellanåt för att låta hjärnan vila”, säger Ann Dolling. 

För att kunna hantera de utmaningar vi som individer ställs inför måste vi definiera vad som orsakar stress, fundera över våra egna beteende och lära oss hur vi kan finna återhämtning i vardagen. Forskningen har ännu inte visat att skogsterapi har effekt vid rehabilitering av utmattningssyndrom, men däremot att det egna upplevda välbefinnandet ökar under besöken. 

Inom PBM försöker vi luta oss mot den forskning som finns gällande beteendepsykologi när vi utformar våra rehabiliteringar – det vill säga hur man lever ett mer hållbart privatliv och arbetsliv. I det direkta arbetet med klienten jobbar vi med dennes behov, vilket kan innefatta strategier för bättre sömn, gränssättning eller exempelvis beteendeaktivering.Men för att verkligen lyckas främja fortsatt återhämtning, möjliggöra de anpassningar och förändringar som behövs för att skapa ett hållbart arbetsliv är det av största vikt att vi som psykologer/organisationskonsulter även har ett nära samarbeta med arbetsgivaren. 

Även om Skogsterapi inte visat sig kunna ersätta psykologisk behandling såsom KBT vid stresshantering kanske det i framtiden kommer att visa sig att olika former av naturterapier är ett bra komplement vid rehabilitering från stressrelaterad ohälsa. Men framför allt är dessa terapier säkerligen en bra färskvara för återhämtning, speciellt eftersom de kan ersätta fysisk passivitet och bidra till att öva på att vara här och nu. 

Fotnot: Tre fördelar med skogen som gör den till en viktig plats för återhämtning är:

1. Skogar, grönområden och parker främjar ökad rörelse och fysisk aktivitet.

2. Redan efter fem minuters skogspromenad sjunker puls och blodtryck.

3. Även immunförsvaret stärks av att vara i skogen. Stressnivåerna sjunker. Forskare tror att de positiva hälsoeffekterna beror på att människan lättare slappnar av i naturen. 

Källa: Naturvårdsverket


Läs mer här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/allt-fler-far-gron-rehab-pa-remiss

https://modernpsykologi.se/2018/08/15/skogsbada/

https://www.umu.se/personal/elisabet-sonntag-ostrom/?expandaccordion=p

2 september 2019

Svenskar dåliga på att agera vid etiska övertramp på jobbet

En nordisk undersökning bland 1500 anställda visar att nästan varannan svensk – 44 procent – väljer att inte agera när de ser att någon utsätts för kränkningar eller andra etiska orättfärdigheter på arbetet. Orsakerna är att man inte tycker att det gör någon skillnad om man säger ifrån och att det inte är ens ansvar som anställd att rapportera.

Kartläggningen Nordic Business Ethics Survey - som omfattar 1500 anställda i Sverige, Norge och Finland - visar att nio av tio svenskar tycker att det är viktigt med en etisk arbetsplats. Med detta menar man en arbetsplats som välkomnar öppenhet, där alla behandlas lika och med respekt och där det är OK att uppmärksamma problem utan att straffas. Trots detta agerar inte 44 procent av svenskarna när det bevittnar att något oetiskt inträffar på arbetsplatsen.

Anna Romberg, vid Nordic Business Ethics Network, säger till tidningen Arbetsliv att det mest oroväckande är att cirka en tredjedel av dem som väljer att inte agera alls är linjecheferna i organisationen. Hon är även förvånad över att så få anställda i Sverige har möjlighet att rapportera etiska övertramp till en anonym källa. De är istället hänvisade till sin närmsta chef, vilket kan innebära att man kan känna en rädsla att rapportera – man vill helt enkelt inte vara besvärlig.

Kartläggningen visar även att endast en tredjedel av svenskarna får utbildning i hur en etisk arbetsplats ska fungera. Det vill säga en arbetsplats där öppenhet råder och där kulturen är att chefer ges handlingsmönster och verktyg för att hantera oetiska situationer. 

Läs mer och ta del av studien här: https://www.ethicsatwork.net

https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2019/manga-reagerar-inte-pa-etiska-overtramp/

28 augusti 2019

Så stärkte NCC och PBM tillsammans chefs- och medarbetarskapet

Större engagemang, arbetsglädje och delaktighet i samarbetet. Så kan resultatet av ett närmare tvåårigt organisations-, medarbetar- och ledningsutvecklingsprogram inom NCC region Infra sammanfattas. Och samarbetet mellan PBM i Gävle och NCC fortsätter.

NCC har under en tid tillbaka anlitat PBM för olika utbildnings- och utvecklingsinsatser inom stresshantering samt coaching på nationell nivå. År 2017 utvidgades samarbetet med att en av NCC-koncernens verksamheter, NCC region Infra Uppsala, Gävleborg och Dalarna, beslöt sig att anlita PBM för ett stort organisationsutvecklingsprojekt för Gävleborg. Samarbetet utvidgades därefter till att även inbegripa ledar- och medarbetarutveckling samt ledningsgruppsutveckling i samtliga län inom regionen.

- Vi hade under en längre tid upplevt att det fanns ett behov av att åstadkomma en förändring av ledar- och medarbetarkulturen i Gävleborg – att helt enkelt stärka chefs- och medarbetarskapet, säger Maria Håkansson, HR Partner, NCC region Infra Uppsala, Gävle/Dalarna. Valet för att hjälpa oss med denna organisationsutveckling föll på PBM i Gävle. Dels eftersom vi hade bra erfarenheter av dem sedan tidigare, dels för att de hade det bästa förslaget på hur processen skulle gå till.

Syftet med organisationsutvecklingen i Gävleborg, som innefattade cirka 100 personer från ”alla” led, var att försöka skapa en organisation som genomsyrades av engagemang, produktivitet och lojalitet. Efter en tid beslutades att liknande insatser, i form av ledarskaps- och ledningsgruppsutvecklingsprogram, även skulle genomföras i Uppsala och Dalarna. Idag har närmare 200 medarbetare - tjänstemän och yrkesarbetare - genomgått programmet.

Maria Håkansson är mycket nöjd med det totala utfallet av den närmare tvååriga satsningen. Mätningarna efter genomförda program/utbildningar visar bland annat att frekvensen av möten, chefens närvaro samt feedback ökat.  Även NCCs senaste - egna - medarbetarundersökning visar att man höjt resultatet avsevärt. 

- Bland annat har det skett en betydande förbättring av medarbetarnas inställning till vår organisation och en markant ökning av nöjdheten med chefernas beteenden och deras närvaro. Dessutom upplever medarbetarna att de såväl får, som ger, mer feedback. Jag har även fått muntlig återkoppling från cheferna som uttrycker att de verkligen känner sig stärkta i sitt ledarskap och är tryggare, inte minst tack vara de verktyg som PBM gett dem, säger Maria. 

Enligt Maria finns det nu ett gemensamt förhållningssätt som visar att alla vill bidra till varandras och företagets utveckling, ett förhållningssätt som NCC Infra nu fortsätter att arbeta vidare med via de handlingsplaner och aktiviteter som utarbetats under denna tid. 

- Vi är klara med programmen, men kommer naturligtvis att fortsätta att samarbeta med PBM - bland annat när det gäller chefscoaching, olika punktinsatser samt för uppföljningsdagar av programmen. Svaret på om vi lyckats behålla dessa fina resultat får vi efter nästa medarbetarundersökning som kommer att ske under oktober/november. Något som ska bli mycket spännande att få ta del av.  

Vill du veta mer? Välkommen att kontakta de konsulter som ansvarade för NCC Infras organisations-, medarbetar- och ledarutvecklingsprogram/insatser: 

- PBMs affärsområdeschef Madeleine Geholm, beteendevetare och senior organisationskonsult: madeleine.geholm@pbm.se 

- Leg psykolog och senior organisationskonsult, PBM Gävle: carina.bredmar@pbm.se

26 augusti 2019

Läkarstudenter ska utbildas i empati

En ny EU-anpassad läkarutbildning ska införas år 2021, vilket innebär att det är bråda dagar för alla utbildningsorter att hinna bygga om utbildningen. En av utmaningarna är att den nya utbildningen ska ha tydligare kriterier för lämplighet att utöva läkaryrket – exempelvis måste man som student kunna ha medkänsla med såväl patienter och kollegor som med sig själv.


Kan man utbilda läkarstudenter i empati? Det är en av de frågor som Vetandets värld i P1 ställer till Magnus Hultin, docent i anestesiologi och intensivvård samt programdirektör för läkarutbildningen vid Umeå universitet. 

Enligt Hultin är svaret ja, men det är också viktigt att de samtidigt kan hålla huvudet kallt och vara balanserade. Det vill säga att de kan känna med patienten samtidigt som de har förmågan att fatta viktiga medicinska beslut. För att lyckas med detta måste de få verktyg för att inte ta kål på sig själva. Att ha förmågan till empati tar ju som bekant även på individen själv – i detta fall läkaren. 

I den nya läkarutbildningen kommer det därför att bli mer praktisk empatisk träning. Studenterna kommer bland annat att få öva på hur de reagerar i olika situationer när det gäller svåra samtal med patienter och anhöriga, men även på interaktion med annan vårdpersonal. 

Lyssna på inslaget här: https://sverigesradio.se/avsnitt/1345138



21 augusti 2019

IKBT kan hjälpa anställda med alkoholproblem

Kognitiv beteendeterapi via internet (IKBT) under arbetstid kan vara ett bra behandlingsalternativ för anställda med alkoholproblem och leda till en mer jämlik vård över landet. Det tror Kristina Sundqvist, doktor i psykologi vid Stockholms universitet, som nu startat ett forskningsprojekt som ska studera behandling av alkoholproblem i arbetslivet.

I en studie som finansieras av AFA Försäkring ska dr Kristina Sundqvist, i samarbete med partsägda organisationen Alna - som hjälper företag att hantera skadligt bruk i arbetslivet - och Karolinska Institutet, studera IKBT av alkoholproblem i arbetlivet.  I studien, som startar i höst och beräknas pågå i två år, ingår cirka 30 medarbetare och ett 15-tal chefer. Det psykologstödda självhjälpsprogrammet som ska studeras vilar på KBT. 

Det finns många fördelar med KBT via internet. Behandlingsformen har bland annat visat sig framgångsrik för dem som lider av sömnproblem, ångest och depression. En annan fördel är att behandlingen är jämlik eftersom att i princip alla kan nå denna vårdform – det vill säga även de som bor i glesbygd eller reser mycket. 

När det gäller behandling av alkoholproblem finns det enligt Kristina Sundqvist ytterligare fördelar med IKBT. Bland annat kan det upplevas som stigmatiserande att som anställd måsta ”smita ut” från jobbet några timmar i veckan för att träffa sin behandlare. Med IKBT kan man istället få möjlighet att träffa sin psykolog/behandlare framför sin egen dator eller telefon när det passar en själv.

Läs mer här: https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2019/bli-kvitt-beroende-pa-arbetstid/

19 augusti 2019

Studie visar: Autism kopplat till kraftigt ökad risk för självmord

En populationsbaserad studie från Karolinska Institutet visar att risken för självmordsförsök och självmord är betydligt högre bland dem som har en autismspektrumdiagnos jämfört med befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk har kvinnor som förutom autism även har adhd. Resultatet av studien är ett viktigt observandum för hälso- och sjukvården.

Att många individer med autism även lider av psykisk ohälsa är välkänt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet (KI) analyserat data för cirka 55 000 individer med en autismspektrumdiagnos och jämfört med data för cirka 270 000 kontrollpersoner - individer från den generella svenska populationen. Resultatet av studien visar att risken för självmord och självmordsförsök är mycket högre bland dem med autism, något som är en viktig information till alla som arbetar kliniskt i hälso- och sjukvården.

Forskarna har även analyserat olika grupper med autism - individer med, respektive utan intellektuell funktionsnedsättning eller adhd – samt genomfört könsspecifika analyser. Här visar resultaten att personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning har högst risk för självmordsbeteenden, framför allt om de samtidigt har adhd. Störst risk har kvinnor.  

Enligt Tatja Hirvikoski, docent vid KIND (Center for Neurodevelopmental Disorders, KI) och institutionen för kvinnor och barns hälsa, innebär resultaten att kvinnor med både autism och adhd har tio gånger högre risk för självmordsförsök jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen. Dessa kvinnor har dessutom ännu högre risk för så kallat fullbordat självmord, vilket är mycket oroande.

I studien kunde forskarna även identifierade att personer med autism som samtidigt hade depression, ångest eller beroendesjukdom hade högre risk för såväl självmordsförsök som självmord. Resultaten av studien är enligt Tatja Hirvikoski en tydlig signal till hälso- och sjukvården om vikten av att uppmärksamma, utreda och behandla psykiatriska sjukdomar hos individer med autism.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/28/autism-kopplat-till-kraftigt-okad-risk-for-sjalvmordsbeteenden/

14 augusti 2019

Det krävs för att uppnå ett hållbart ledarskap

För att skapa ett hållbart arbete för chefer räcker det inte med balans mellan krav och resurser och gränser mellan arbete och privatliv. Det krävs också en stödjande ledning och ansvar för högst 20 medarbetare. Det menar forskaren Christin Mellner, fil dr i psykologi, som var en av föredragshållarna vid ett seminarium som diskuterade hälsofrämjande ledarskap i ett föränderligt arbetsliv tidigare i sommar.

Hur ska vi skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap i ett föränderligt arbetsliv? Den frågan diskuterades under AFA Försäkrings seminarium som arrangerades tidigare i sommar. En av föredragshållarna var Christin Mellner, forskare inom arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, som berättade om sin forskning. 

Enligt Christin Mellner visar forskningen att ett föränderligt arbetsliv medför en rad utmaningar för chefer. De beskriver ofta sin arbetssituation som fragmenterad och tidspressad. De upplever också att de krav som ställs på dem är höga, samtidigt som dessa krav inte balanseras av ökade resurser.

I en enkät som skickades ut till 1 887 chefer med frågor om hur de såg på gränsen mellan arbete och privatliv, svarade 70 procent att de vill kunna lämna arbetet på arbetsplatsen när de går hem för dagen. Samtidigt uppgav 40 procent av de tillfrågade cheferna att de jobbar under semestern och 34 procent att de låter arbetet avbryta umgänget med familj och vänner.

Sammanfattningsvis konstaterade Christina Mellner att ett hållbart arbetsliv inkluderar livsbalans, sömn, återhämtning, hälsa och en vilja att fortsätta sitt uppdrag. Det räcker inte med balans mellan krav och resurser och gränser mellan arbets- och privatliv. Det krävs också en stödjande ledning, bland annat för att som chef undvika att komma i kläm och inte behöva vara en buffert mellan ledning och stressade medarbetare. Och inte minst – att som chef ha ansvar för högst 20 medarbetare.

Läs mer här:https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/seminarier/seminarier-2019/chefen-i-fokus/

12 augusti 2019

Internet-KBT och vårdsamordnare effektivt i primärvården

KBT via internet och en modell med vårdsamordnare för patienter med depression inom primärvården leder till vinster för såväl patienter som för samhällsekonomi. Det visar Anna Holsts, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, avhandling.

- Att få tillgång till vård och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa. Det konstaterar Anna Holst, specialistläkare och vårdcentralchef inom Närhälsan i Göteborg, som i sin avhandling studerat kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet och funktionen vårdsamordnare i primärvården för patienter med depression. 

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression har studerats och enligt avhandlingen visade sig KBT via internet vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården samt lika kostnadseffektiv. Dessutom var många patienter positiva till friheten med Internet-KBT – det vill säga att kunna få tillgång till behandling när och var de ville. Även kontakten med en särskild vårdsamordnare visade sig vara av stort värde, både för tillfrisknade och ekonomi.

Den modell med särskilda vårdsamordnare i primärvården som studerades – i detta fall specialistutbildade sjuksköterskor som följde, stöttade och lotsade patienten i vården – visade sig leda till ett snabbare tillfrisknande från depressionen och en signifikant tidigare återgång i arbete. Dessutom var modellen mycket kostnadseffektiv. 

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, säger i ett pressmeddelande att psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården och att det för den som drabbas är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet. Något som fungerar dåligt idag. En patient kan få vänta månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Därför är värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder kan utvecklas i den hårt pressade primärvården mycket värdefullt.

Läs mer: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//internet-kbt-och-vardsamordnare-i-primarvarden-effektivt-vid-depression.cid1617756

Ta del av avhandlingen här:Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care - internet-based treatment and care manager organization

7 augusti 2019

Kvinnliga chefer måste ta sig igenom en glaslabyrint

Enligt en ny studie från KPMG måste kvinnor i högre grad än män anpassa sin ledarskapsstil i takt med att de når högre upp i hierarkierna. 81 procent av de tillfrågade kvinnorna menar att det är nödvändigt att tillämpa ett situationsanpassat ledarskap för att kunna ta nästa steg i karriären. Med andra ord är det inte längre ett glastak utan snarare en glaslabyrint som kvinnliga chefer måste tråckla sig igenom.

Under årtionden har glastaket långsamt krackelerat. Jämfört med 70-talet har kvinnor i den svenska inkomsttoppen tredubblats idag, men fortfarande är VD - i nio fall av tio - en man. Amanda Lundeteg, VD i stiftelsen Allbright, som följt utvecklingen i det svenska näringslivet under sju års tid, säger till tidningen Chef att när du som kvinna kommer till de högre nivåerna och utmanar den reella, verkligt stora, makten då slår glastaket till.

Enligt en ny studie från KPMG, utförd bland 550 högpresterande kvinnliga ledare som befinner sig ett eller två karriärsteg från högsta ledningsnivå, hänger detta samman med vilka beteenden som ses som önskvärda hos kvinnliga respektive manliga ledare. 

När kvinnliga ledare börjar närma sig toppositioner ser de att beteenden som ses som goda ledskapsegenskaper hos män – t ex handlingskraft och självsäkerhet – uppfattas som negativa hos dem själva. Istället är det ”mjuka” egenskaper som samarbetsförmåga och relationsbyggande som välkomnas hos de kvinnliga ledarna. Något som blir lite av ett Moment 22 eftersom det riskerar att diskvalificera kvinnorna från de högsta posterna på grund av att de då inte anses tillräckligt beslutsamma för att klara toppjobben. 

Detta beskrivs som en dubbelfälla av Alice Eagly, professor i ledarskapspsykologi. Hon säger till tidningen Forbes att om en kvinnlig chef är kraftfull och driftig betraktas hon som otrevlig, är hon gruppinriktad ses hon som för svag för att leda effektivt. Med andra ord kan vi byta ut metaforen glastak till glaslabyrint som kvinnliga chefer måste tråckla sig igenom.

Läs hela artikeln härhttps://chef.se/kvinnor-maste-andra-sitt-ledarskap-att-na-toppen/

5 augusti 2019

Skuldkänslor – både på gott och ont

Det finns många fördelar med att känna skuld. Känslan skyddar oss till exempel emot att vara för själviska och utgör ett viktigt kitt för att vi ska kunna samarbeta med andra. Men skuldkänslor kan också skapa problem. Om de tar över vardagen kan de vara ett tecken på att någonting inte står rätt till.

Vi människor är sociala varelser, men också några av de mest aggressiva varelserna på jorden. Dessa två aspekter måste fungera ihop för att vi ska kunna samarbeta och leva tillsammans. Det är här skuldkänslorna kommer in. 

I en artikel i Dagens Nyheter säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, att det finns studier som visar att dessa psykologiska funktioner är rent evolutionära. Människor som känner skuld har klarat sig bättre eftersom de har haft färre konflikter och bättre möjligheter att överleva tack vara sina intima samhällen. Detta samtidigt som de har kunnat använda våld mot andra. 

Trots att skuldkänslor har en faktisk funktion för mänskligheten kan de också skapa problem och signalera att någonting inte står rätt till. Som exempel är ett av symtomen på stark stress ökade skuldkänslor och ett av kriterierna vid depression är starka obefogade skuldkänslor. 

Enligt professor Carlbring är det alltså inte sjukt att känna skuld när så är befogat, men känslor av obefogad skuld - överdrivna skuldkänslor, kombinerade med känslor av att man är värdelös - är varningstecken. Då ska man söka hjälp och behandling för sina problem. Det är dock inte alltid så lätt att själv kunna avgöra om ens känslor är överdrivna eller inte, men har man dessa obefogade känslor dagligen kan det vara ett tecken på nedstämdhet eller depression. 

Sedan finns naturligtvis den absoluta motsatsen – att ha bristande skuldkänslor - vilket också kan skapa problem för individen, men då i form av att man uppfattas som okänslig eller självisk. Att få en sådan individ att känna skuld för saker och ting kan vara svårt, men att prata om det är en bra början - till exempel om hur man själv upplever och känner sig i situationen.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/insidan/skuldkanslor-kan-vara-positiva-om-de-inte-tar-over/

29 juli 2019

Mätbara effekter av placebo kan ses i kroppen

I en artikel i Svenska Dagbladet berättar den idag 81-åriga Lisbeth Sachs, medicinsk antropolog och tillika senior rådgivare vid Osher centrum för integrativ medicin vid Karolinska institutet, om hur magiskt tänkande idag kan förklaras med hjälp av hjärnavbildningsteknik. Inte sällan har magin – eller det vi idag kallar placeboeffekt - mätbara effekter i kroppen.

Svenska Dagbladet skriver att vissa former av magiskt tänkande, något som människor från olika kulturer ägnat sig åt i årtusenden, idag kan förklaras via hjärnavbildningsteknik. Våra hjärnor skapar bilder och förbereder sig på vad som komma skall - de arbetar konstant med att förutse framtiden, vilket är centralt för vår överlevnad. När vi förväntar oss något – oavsett om det är en positiv effekt (placebo) eller negativ (nocebo) - påverkar det kroppens reaktioner. 

Under ett nästan halvt sekels forskning har Lisbeth Sachs fått uppleva hur magin, eller placeboeffekten, fått allt tydligare medicinska förklaringar. För närvarande är hon extern mentor till psykologen och hjärnforskaren Karin Jensen som i dagarna ska publicera en studie om placeboeffekten runt kirurgi, om ordets betydelse vid sidan om knivens. 

Lisbeth Sachs citerar sin antropologkollega vid universitetet i Harvard, Ted Kaptchuk, som kallat placebo för ”The power of nothing”: Exempelvis kan en injektion med saltlösning, som av läkarens beskrivs som medicin, minska symtomen vid Parkinsons sjukdom. Den får till och med patienten att producera mer dopamin än vad sjukdomen förstör. PET- och magnetkamerornas bilder av reaktioner på mediciner eller placebo ger ”magin” eller ”kraften i ingenting” allt fler medicinska bevis. Både positiva och negativa förväntningar har effekt. 

Läs hela artikeln här: https://www.svd.se/fran-amulett-till-placebo--magin-har-blivit-matbar

23 juli 2019

Forskning inom arbetsmiljö och hälsa tilldelas 12 miljoner

Bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet, arbetsinriktad rehabilitering vid långvarig smärta samt metodstöd för ledarskap och organisatoriskt lärande i produktionsteam. Det är tre av fem forskningsprojekt som beviljats anslag i AFA Försäkrings andra anslagsomgång för år 2019.

Birgitta Johansson, docent i neurobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har beviljats 1 037 000 kronor för att utveckla en metod för bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet i samband med förvärvad hjärnskada, utmattningssyndrom och hypotyreos. Samtliga är tillstånd som begränsar arbetsförmågan och gör att vardagliga aktiviteter blir krävande. Projektet väntas resultera i en metod som ger mer likvärdig bedömning av ovanstående patientgrupper och bidra till anpassad rehabilitering och återgång i arbete.

Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet, har beviljats 2 022 00 kronor för sitt arbete med att undersöka hur patienter med långvarig smärta, under smärtrehabilitering, och deras chefer upplever KOF-samtal (Krav- och funktionsschema) samt för att utvärdera metoden för återgång i arbete.  Kunskapen väntas kunna tillämpas i vården och ge ett konkret stöd för samverkan mellan vårdgivare, anställd och arbetsgivare.

Industriforskaren Malin Hallin vid RISE IVF AB, har tilldelats 3 888 000 kronor för att i samverkan med Chalmers tekniska högskola och fyra industriföretag utveckla ett metodstöd för ledarskap och organisatoriskt lärande.  Bakgrunden till studien är att dagens utvecklingsprojekt inom industrin ofta har större fokus på teknik än på arbetsmiljö, ledarskap och lärande i organisationen. Projektet väntas leda till en systematik för ledarskap och organisatoriskt lärande - beskrivet i principer, riktlinjer och praktiska verktyg.

Läs mer om forskningsprojekten här: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2019/07/12-miljoner-till-forskning-inom-arbetsmiljo-och-halsa/

18 juli 2019

Samtalet – det som knyter oss samman

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. Peter Sohlström, leg psykolog vid PBM i Gävle har 20 års erfarenhet av professionella samtal – såväl från psykologisk behandling som från ledar- och organisationsutveckling. I denna artikel ger han FLOWs läsare en djupare inblick i samtalets natur – hur viktigt samtalet är och hur man kan underlätta och komma vidare under samtal om känsliga ämnen, det så kallade ”svåra samtalet”.

”Det enda som gör oss till människor och som knyter oss samman är ordet.” Citatet är hämtat från den franske 1500-talsförfattaren Michel de Montaigne. Att ha samtal med andra människor är både något mycket vardagligt och något som kan ha helt avgörande betydelse i vissa situationer. Människans förmåga att kommunicera med ord, både muntligt och skriftligt, har spelat en betydande roll i vår evolution. Genom samtal kan vi förmedla kunskap och information. Forskning om kreativitet visar också på hur viktigt samtal kan vara för att skapa nya lösningar eller idéer. 

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. I ett samtal får du möjlighet att läsa av den andres reaktioner på det du säger, möjlighet att direkt svara på frågor och göra förtydliganden, möjlighet att utveckla din tankegång utifrån det din samtalspartner säger och mycket annat. Dessutom i realtid! E-post och sms har inte en chans att matcha dessa fördelar. 

Människor som är inblandade i en konflikt på jobbet slutar samtala med varandra, precis som makarna kan göra i ett olyckligt äktenskap. Forskning om parrelationer har visat att så kallade nära samtal har en mycket stor inverkan på hur lycklig och långvarig relationen blir. Vill jag lära känna nya människor är något av det bästa jag kan göra att inleda ett samtal med dem jag möter. Vill jag skapa avstånd till någon är det effektivt att sluta eller avstå från att samtala. Samtal är kort sagt en viktig del av livet, våra relationer, våra möjligheter till samarbete och vår framgång i det vi tar oss för. 

I mitt arbete som psykolog har jag många och långa samtal med människor varje vecka. Samtalet är mitt allra mest användbara redskap i arbetet med att hjälpa människor till förändring. Det är genom samtal jag får den information jag behöver för att göra bedömningar och analyser av de svårigheter människor befinner sig i. Ibland är det som sker just under samtalet viktigt. Många av de klienter jag träffat genom åren har beskrivit hur samtalen har skapat möjligheter till att kunna se på sina svårigheter från andra vinklar, eller att det plötsligt blir möjligt att förstå samband som man tidigare inte sett. Många upplever att tankar, känslor och minnen blir tydligare när man försöker förklara dem för någon annan eller när man svarar på frågor från någon som har ett annat perspektiv. 

Samtal kan också aktivera känslor. För den som varit med om svåra händelser kan ett samtal om det som hänt skapa starka känsloreaktioner, ett slags eko av de känslor som uppstod vid händelsen. Att på ett särskilt sätt samtala om svåra händelser är t ex en viktig del av behandlingen av posttraumatiskt stressyndrom. 

Ibland är det som sker under samtalet inte det viktigaste. Istället är det kanske vilken motivation till förändring som samtalet kan bidra till, eller vilken ny kunskap som en klient kan få genom samtalet. Gemensamt för många psykologiska behandlingsmetoder är att det som händer mellan samtalen är det som har störst inverkan på behandlingsresultatet. Hittar klienten nya sätt att agera i de situationer som brukar leda till problem? Vågar klienten möta det som väcker rädsla? Klarar klienten att hålla fast vid sin förändringsplan även under de dagar då det verkligen är tungt? Samtalen under behandlingen är viktiga både för att skapa motivation och tilltro till att förändring är möjlig och för att tillsammans lära av de tillfällen då förändringsplanen inte fungerade.

Forskningen kring hur samtal kan hjälpa människor till förändring har gett oss viktig kunskap om hur samtalen behöver genomföras för att de ska ha den effekt vi önskar. En av de viktigaste slutsatserna är också en av de svåraste att följa, både i arbetet som psykolog och i många andra sammanhang. Det handlar om effekten av att ge råd. Forskning visar att även det vi skulle kunna kalla för goda råd ofta faktiskt minskar chanserna till att den vi samtalar med kommer att göra någon förändring. Förändring är betydligt mer trolig om vi i ett samtal avstår från att ge råd men istället på ett engagerat sätt frågar efter den andres egna idéer om förändring.

I varje samtal deltar minst två människor med sina respektive unika bakgrunder. Det som sägs i samtalet bygger på hur vi uppfattar det vi samtalar om och hur vi uppfattar det den andre säger samt hur den andre tar emot eller reagerar på det vi säger. Det kan också lätt hända att vi börjar anpassa det vi säger till något vi tror att den andre vill eller behöver höra. Ibland har vi ett särskilt syfte med samtalet och ibland kan syftet vara något helt annat hos den andre. 

Samtal kan också ha ett innehåll genom de ord vi säger och ett helt annat innehåll genom det vi kommunicerar med kroppsspråk eller tonfall. Vill jag vara ironisk kan jag säga ett och mena något helt annat. Är jag arg kan jag leta efter varje lucka i den andres resonemang och lägga stor kraft på att försöka smula sönder argumenten istället för att försöka förstå vad som menas. Kort sagt kan samtal vara komplicerade och svåra att förstå sig på och genomföra på ett konstruktivt sätt. 

Som tur är finns några allmänna principer som har sin plats i många typer av samtal, både på jobbet och i privatlivet. Även om varje samtal är unikt kan du t ex ha nytta av att försöka följa nedanstående tips:

Empati har sin plats i alla samtal. När du är empatisk visar du intresse för det den andre berättar och de tankar och känslor som den andre förmedlar. Varje bra samtal innehåller därför en stor andel lyssnande. Gör ditt bästa att försöka förstå den andres perspektiv och återförmedla det du förstått. Innan du kommer med motargument och ifrågasättanden har du mycket att vinna på att visa att du förstått vad den andre menar. 

Minska risken för att du bara utgår från ditt eget perspektiv genom att ställa öppna frågor och lyssna uppmärksamt på svaren. 

Förändring hos den andre sker sällan med hjälp av goda råd eller tjat. Det är mer effektivt att fråga om den andres tankar och idéer om förändring.

Var tydlig med att det går att se på saker och ting på olika sätt. Du kan beskriva ditt perspektiv och försöka förstå den andre så bra du kan. 

 

16 juli 2019

Värmeböljor - extra tufft för den med psykisk ohälsa

Höga temperaturer väntas bli allt vanligare och det är inte bara gamla och barn som drabbas extra hårt av värmen. I en artikel från Karolinska Institutet, KI, intervjuas en rad forskare inom olika discipliner om de utmaningar våra kroppar ställs inför vid värmeböljor. Personer med psykisk ohälsa är till exempel några som bör vara extra vaksamma på farorna med höga temperaturer.

De allt oftare förekommande värmeböljorna har blivit en ögonöppnare för politiker och hälsomyndigheter runt om i Europa. Sedan år 2013 varnar även SMHI om höga medeltemperaturer. Trots detta är vi svenskar mer förberedda för kyla än för värmeböljor. Vi har exempelvis rutiner för plogning, takröjning och är medvetna om riskerna med isfläckar, men vare sig vår infrastruktur eller våra byggnader är anpassade för det klimat vi rör oss mot.

Enligt Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin, KI, är det framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. Det är till exempel känt att vissa grupper, exempelvis äldre och personer med diabetes, löper högre risk att dö av hjärtsjukdom vid höga temperaturer. Mer oväntat är att även personer med psykisk ohälsa av vitt skilda slag, som depression eller demenssjukdom, löper ökad risk att dö av hjärtsjukdom vid värmeböljor. 

En möjlig förklaring till detta kan vara att vissa läkemedel kan ha vätskedrivande effekt eller påverka temperaturregleringen. En annan förklaring kan vara att psykisk ohälsa kan ge nedsatt förmåga att rent praktiskt hantera värmen, till exempel att införskaffa fläktar eller uppsöka svala platser. 

Även självmord verkar öka kraftigt vid hetta, men det finns inga svar på vad det kan bero på. 

- Jag kan bara gissa, säger Petter Ljungman. Rent allmänt kan värme vara väldigt plågsamt och stressande. Om man inte har tillgång till svalare utrymmen, eller möjlighet att sänka sin inomhustemperatur kan man tänka sig att det ger en känsla av att inte kunna fly från det plågsamma. Det kan skapa ångest och i kombination med uttorkning kanske omdömet kan påverkas. Vi borde bättre beakta miljöexponering vid psykisk ohälsa. Det verkar finnas mekanismer som vi inte tänkt på.

Läs hela artikeln här: https://ki.se/forskning/varma-dagar-utmanar-kroppen

10 juli 2019

Långtidsstudie visar: Uppenbara fördelar med IKBT till unga

Sedan år 2010 pågår ett forskningsprojekt vid Centrum för psykiatriforskning kring KBT via nätet, så kallad IKBT, riktat till barn och ungdomar mellan 7 och 17 år. Det som forskarna hittills studerat är IKBT mot ångest, tvångssyndrom och funktionell magsmärta. Studier som samtliga visar på mycket lovade resultat.

Enligt en artikel från Mind.se erbjuds inte alla barn och unga med psykisk ohälsa rätt behandling idag, till exempel på grund av geografiska avstånd och brist på resurser med rätt kompetens. Därför är forskningsprojektet kring IKBT vid Centrum för psykiatriforskning både intressant och viktigt. 

Sarah Vigerland, leg psykolog och en av forskarna i projektet, säger till Mind.se att det under projektets gång visat sig att det finns många uppenbara fördelar med IKBT. Exempelvis slipper barnen ta ledigt från skolan och föräldrarna, som bör vara med under behandlingstillfällena, från arbetet. Detta eftersom behandlingen kan ske i hemmiljön, vilket innebär att den både tar mindre tid och kan ske när det passar dem bäst.  

Enligt Vigerland är dessutom IKBT en kvalitetssäkring eftersom patienterna vet att de får tillgång till en behandlare med specialistkompetens, vilket inte alltid är självklart beroende på var man befinner sig i landet. Det har också visat sig att IKBT är kostnadseffektivt för samhället, bland annat eftersom det verkar som att annan vårdkonsumtion minskar.

Studierna har nu kommit så långt att forskarna ser stora möjligheter att inom en snar framtid kunna erbjuda IKBT till barn och ungdomar som ett självklart alternativ till den ”ordinarie” vården.  

Läs mer här: https://mind.se/aktuellt/forskning-kan-leda-till-ny-metod-att-behandla-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-ungdomar/

8 juli 2019

Stora arbetsgrupper påverkar hälsa och engagemang

En ny undersökning visar att storleken på arbetsgruppen påverkar såväl sjukfrånvaron som risken för konflikter på jobbet. I takt med att arbetsgruppen växer minskar dessutom medarbetarnas engagemang. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Enligt en undersökning från konsultföretaget Brilliant Future är korttidsfrånvaron hälften så låg i grupper på upp till fem medarbetare jämfört med grupper på 40 medarbetare eller fler. Undersökningen visar också att när antalet medarbetare i en arbetsgrupp ökar från fem till sex eller tio stiger även den korta sjukfrånvaron.

En annan undersökning i studien, baserad på 162 681 svar, visar också på ett starkt samband mellan gruppstorlek och upplevda konflikter på arbetsplatsen. Och i takt med att arbetsgruppen växer minskar även medarbetarnas engagemang, något som visar att storleken på en arbetsgrupp är en stor bidragande faktor till hur en organisation både mår och går.

Läs artikeln här: https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2019/storleken-pa-arbetsgruppen-paverkar-halsan/

3 juli 2019

Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för adhd och autism

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen finns det geografiska skillnader när det gäller utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga i landet. Myndigheten har därför påbörjat ett arbete med att ta fram nationella kunskapsstöd för i första hand adhd och autismspektrumtillstånd.

Socialstyrelsen har fått ett uppdrag av regeringen att utreda behovet av nationella kunskapsstöd för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga. Myndigheten har, efter bland annat en dialog med vårdprofessionen och skolan, sett att det finns geografiska skillnader i landet både vad gäller utredning och behandling.

För att till exempel kunna förebygga ångest, depression och frånvaro från skolan är det viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser liksom med ett multiprofessionellt omhändertagande, enligt myndigheten.  

– Vi planerar för att riktlinjerna i första hand kommer att innefatta adhd och autismspektrumtillstånd, och gälla alla åldrar. Riktlinjerna ska bidra till en mer enhetlig klinisk praxis och förbättrad god vård och omsorg för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Nationella riktlinjer vid Socialstyrelsen.

Läs mer här: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nationella-riktlinjer-tas-fram-for-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/

 

1 juli 2019

Kraftsamling för barn och ungas psykiska hälsa

Flera tunga aktörer kraftsamlar nu för att komma till rätta med den ökande psykiska ohälsan. Det rapporterar tidningen Dagens Medicin från Almedals-seminariet ”Hur tar vi gemensamt ansvar för barn och ungas psykiska hälsa?” – ett seminarium som arrangerades av statliga forskningsinstitutet Rise.

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, vill se större kraft i regionernas långsiktiga arbete för att främja den psykiska hälsan och kommer därför att starta en nationell arena för att bland annat samla och sprida goda exempel. Det meddelade Anders Knape (M), ordförande i SKL, under seminariet. Kraftsamlingen, som börjar med en kick-off den 9 september, kommer att ledas av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren, SKL.

Enligt Susanne Nordling (MP), regionråd och ansvarig för psykiatri i Region Stockholm, kommer regionen att införa terapimottagningar med digitala verktyg på alla vårdcentraler. Mottagningarna ska bemannas av sjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Idén, som är hämtad från London, innebär i korthet att vårdcentralerna ska bli en sambandslänk för hela familjen.

Genom att stärka primärvården i Stockholm är målet att barn- och ungdomspsykiatrin ska få mer resurser att lägga på dem med större problem. Regionen uppger att de kommer att samla alla vårdcentraler under hösten för att skapa en primärvårdsstrategi som ska införas i verksamheterna under mandatperioden.

Under seminariet berättade även kommunalrådet i Norrköping, Lars Stjernkvist (S), om kommunens framgångar med sociala investeringar för att minska den psykiska ohälsan. Enligt Stjernkvist har åtta av tio projekt varit framgångsrika – särskilt satsningen på familjehemsplacerade barn som idag visar sig ha bättre skolresultat än snittet i kommunen.

Läs hela artikeln här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/07/01/flera-kraftsamlingar-for-psykisk-halsa/

26 juni 2019

Ny studie: Därför bedöms psykisk ohälsa så olika

Forskare vid Uppsala universitet, sociologiska institutionen, har undersökt hur läkare i primärvården och handläggare vid Försäkringskassan bedömer personer med psykisk ohälsa. Det visar sig – inte helt oväntat - att bedömningarna sällan leder till samma utfall.

Det är många som vittnar om att personer med psykiatrisk problematik ofta hamnar mellan stolarna, det verkar helt enkelt som att det finns en diskrepans mellan patienternas behov och försäkringskassans beslut. Vad förklaringen till detta är har Maricel Knechtel, forskare vid Uppsala universitet, tittat närmare på i en ny avhandling.

Enligt Maricel Knechtel kan anledningen till att samma patientfall leder till olika bedömningar bero på den situation som många med psykisk ohälsa befinner sig i. Det vill säga ett tillstånd som är allt för komplext för att enkelt kunna placeras in i de kategorier och scheman som primärvården och Försäkringskassan använder sig av. Svårigheterna vid bedömningarna beror även på att centrala begrepp såsom arbetsförmåga, sjukdom och arbete inte definierats tillräckligt tydligt.

Eftersom psykisk ohälsa inte heller kan diagnosticeras via exempelvis ett blodprov, eller alltid går att observera, är försäkringskassans krav på objektiva fynd svåra att tillmötesgå för läkarna. Enligt Maricel är det just detta, kravet på objektiva fynd, och patientens subjektiva upplevelse som försvårar samarbetet mellan parterna. Läkarna och handläggarnas synsätt står ofta i motsättning till varandra - läkarna måste välja mellan att ta hänsyn till patientens behov eller försäkringskassans formella krav som handlar om att minska sjuktalen.

Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/06/17/sa-olika-bedoms-psykisk-ohalsa/

24 juni 2019

Arbetsmiljöproblem – störst i offentlig sektor

De största arbetsmiljöproblemen finns i kommuner och regioner, framför allt inom vård och omsorg. Det skriver tidningen Vårdfokus som granskat de 6:6a-anmälningar som vårdens skyddsombud skickat in mellan åren 2015 och 2019. Larmen handlar bland annat om hög arbetsbelastning, stress och underbemanning. Många vittnar också om brister i den psykosociala arbetsmiljön, som kränkande särbehandling, hot och våld.

Enligt Arbetsmiljöverket har cirka 500 av de senaste fem årens totalt 2 283 så kallade 6:6a-anmälningar - anmälningar som handlar om den psykosociala arbetsmiljön och att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet - lett till föreläggande om vite, något som är myndighetens kraftfullaste åtgärd. 

Den skattefinansierade vården är en komplex verksamhet, bland annat eftersom den politiska majoriteten kan bytas ut vart fjärde år. Dåliga arbetsvillkor leder till personalbrist, som i sin tur leder till brist på vårdplatser och ännu sämre arbetsmiljö, skriver tidningen Vårdfokus.

Enligt Jan Sandberg, sektionschef vid Arbetsmiljöverkets Region mitt, saknar ofta arbetsgivarna i vården dessutom förutsättningar att vidta åtgärder som har verklig effekt. Därför har myndigheten vidtagit en informationsinsats om systematiskt arbetsmiljöarbete som riktar sig till politiker och högre tjänstemän i kommuner och regioner, med förhoppningen att de ska ta fler initiativ i arbetsmiljöfrågor. Sådana initiativ efterlyses även av forskaren Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.

Maria Steinberg har i en ny studie undersökt 62 förelägganden om vite, samtliga resultat av 6:6a-anmälningar om brott mot den nya föreskriften om Organisatorisk och social arbetsmiljö (Osa). Enligt Steinberg har Osa-föreskriften satt fokus på brister i kvinnors arbetsmiljö på ett helt nytt sätt. Hennes studie visar bland annat att majoriteten av 6:6a-anmälningarna kommer från kvinnor inom offentlig sektor – framför allt inom vård och omsorg – och de flesta av anmälningarna handlar om hög arbetsbelastning, samarbetsproblem och kränkande särbehandling.

Läs hela artikeln här: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/juni/skyddsombud-pa-sjukhus-gor-flest-anmalningar/

17 juni 2019

PBM Tipsar – prenumerera på våra ledarskapstips

PBM har startat ett kostnadsfritt digitalt nyhetsbrev under namnet ”PBM Tipsar”. I nyhetsbrevet samlar vi populära artiklar som tidigare publicerats på vår blogg, men även annan praktiskt användbar information. Skräddarsytt och regelbundet till dig som arbetar som ledare eller/och inom HR.

”PBM” Tipsar” kan ses som en form av digitalt nyhetsbrev där vi kontinuerligt samlar uppskattade artiklar som vi tidigare publicerat här på FLOW – artiklar som vi tror och hoppas ska vara av intresse för dig – samt annat matnyttigt från PBM. Genom att prenumerera på "PBM Tipsar” får du som är ledare eller/och arbetar inom HR kontinuerligt under året samlad information från oss.

Vill du känna dig uppdaterad – klicka på länken nedan! Du kommer då att få tillgång till ”PBM Tipsar” nr 2 2019 och därefter löpande information från oss på PBM. Naturligtvis är tjänsten kostnadsfri: https://info.pbm.se/bestall-pbm-tipsar-juni-2019

OBS: Samtliga nummer som publicerats av PBM Tipsar finns att hämta här till höger – under rubriken KATEGORIER och underrubriken PBM Tipsar.

12 juni 2019

Arbetsmiljöverkets kartläggning visar att fler dör av stress

Arbetsmiljöverkets två nya rapporter om arbetsrelaterad dödlighet i Sverige visar att tusentals fler dör av arbetsrelaterade sjukdomar jämfört med olyckor. Stress, skiftarbete och damm är det vanligaste orsakerna till att människor dör på grund av arbetet skriver tidningen Arbetsliv.

Cirka 3000 personer avlider varje år till följd av arbetsrelaterade sjukdomar, där 86 procent av dödsfallen är orsakade av sjukdomar och 14 procent av olyckor. Trots detta kommer arbetsrelaterade sjukdomar ofta i skymundan i massmedierna jämfört med dramatiska dödsolyckor. Detta beror troligtvis på att förloppet vid sjukdomar är mer komplicerat och utdraget. 

Enligt Beng Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, beräknas arbetssjukdomar orsakade av fysiska faktorer bli färre i framtiden. Tvärtom gäller för arbetsrelaterade sjukdomar på grund av stress. Medan dödsfall på grund av fysiska faktorer förväntas minska kommer stressrelaterads sjukdomar att öka. 

Stress är den faktor som ökar mest när det gäller den arbetsrelaterade dödligheten. Idag beräknas hela 500 dödsfall per år bero på stress. Även kränkande särbehandling och mobbing tror man leder till många dödsfall. Detta på grund av såväl ohälsa kopplat till det psykiska trauma som man utsätts för, men också på grund av att många som mobbas begår självmord.

Läs hela artikeln här:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/fler-dor-av-stressrelaterade-sjukdomar/

10 juni 2019

Nu kan forskarna bokstavligen se ångest

Med magnet- och PET-kamera studerar ett forskarlag vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, neurobiologiska mekanismer bakom ångest och rädsla. Via bilderna kan Andreas Frick, med forskarkollegor, bland annat se vilka regioner i hjärnan som aktiveras vid ångest. Forskarna kan även följa och se effekterna av de studerade personernas behandling.

Skillnaden mellan rädsla och ångest är att ångest är en reaktion på ett hot som inte är närvarande. Det vill säga att du oroar dig för saker som kanske kan hända i framtiden. Rädsla känner du däremot när något verkligt är närvarande, t ex om du möter en björn i skogen. Dock är reaktionerna desamma för rädsla och ångest: blodflödet i kroppen ökar, munnen blir torr och olika stressreaktioner får dig att antingen fly eller paralyseras - alternativt slåss för din överlevnad.

Andreas Frick med kollegor söker i sin forskning bland annat svar på vad som händer i hjärnan vid ångest och vilka signalämnen som är involverade. De tittar även på hur ångest utvecklas i takt med hjärnans mognad, från barndomen till vuxenlivet. 

Enligt Andreas Frick beräknar man att en tredjedel av befolkningen någon gång i livet kommer att lida av någon form av ångestsyndrom. Det är dock inte alla som får diagnosen och långt ifrån alla, som uppfyller kriterierna, som söker eller får hjälp. 

Frick säger att ångestsyndrom är vanliga sjukdomar, sjukdomar som innebär ett lidande och som hindrar många i livet. Detta kostar otroligt mycket pengar för samhället i form av vårdkostnader, utebliven arbetsinkomst och sjukpenning. Därför finns det ett stort incitament att lära sig mer – för att upptäcka nya behandlingsvägar och förbättra de behandlingar som vi har.

Läs hela intervjun med Andreas Frick här: https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=12586&area=6,10,16,25,40,44&typ=artikel&lang=sv

7 juni 2019

Christian Walén tar över som VD för PBM

- Det är något visst med beteendepsykologiska verksamheter, säger leg psykolog Christian Walén som den 10 juni tar över rollen som VD för PBM Sweden AB efter Catharina Nordlander. Christian kommer närmast från den internationella konsultjätten Accenture, där han varit ansvarig chef för organisationsstrategi och förändringsledning.

- Det är något visst och väldigt speciellt med beteendepsykologiska verksamheter, säger Christian Walén och ler med hela ansiktet. PBM är inget undantag – tvärtom är det ett otroligt spännande företag som genomgått en fantastisk utveckling. Jag känner verkligen stor ödmjukhet inför att nu få leda och vara med och utveckla verksamheten vidare tillsammans med alla medarbetare och kunder.  

Christian Walén har gjort en lite annorlunda karriär som psykolog. Utbildningen till psykolog fick han vid Linköpings universitet och därefter har han lagt till en MBA från Handelshögskolan i Stockholm. Sin yrkeskarriär startade han som klinisk psykolog och därefter har han arbetat såväl som entreprenör i ett psykologkollektiv som i verksamheter som framför allt utvecklat och varit drivande i den digitala utvecklingen av beteendepsykologiska tjänster till företag och organisationer. 

Christian kommer närmast från konsultföretaget Accenture, en internationell verksamhet som arbetar i gränslandet mellan IT och affärer, där han ansvarat för organisationsstrategi och förändringsledning. Han har även ett förflutet som VD för konsultföretaget Assessios svenska verksamhet, ett företag som specialiserat sig inom strategiskt HR med digitala lösningar. Därutöver är han idag också engagerad i olika snabbväxande teknikbolag, bland annat som styrelseledamot, något som han tror kan komma PBM till godo.

- PBM befinner sig ju redan i dag långt framme i utvecklingen av digitala tjänster – inte minst med sina VR-drivna terapier. Men utveckling är ju som bekant inte statisk… Den input jag får genom att vara engagerad i olika verksamheter kommer förhoppningsvis även att gagna PBMs digitala utveckling.

Vad ser då Christian framför sig – vilken är hans vision för PBM - om låt oss säga tre år?

- PBM kommer verkligen att kunna dra fördel av sin, redan nu, unika position inom beteendepsykologi. Det vill säga att applicera det beteendepsykologiska perspektivet inom olika segment – från organisationsutveckling, arbetsrelaterad ohälsa och klinisk psykologi till psykiatrisk verksamhet. Min vision är att vi kommer att utveckla och bli ännu starkare inom dessa områden. Det kan vi göra genom att lyssna in och organisera oss utifrån våra kunders behov och önskemål och troligtvis även genom ytterligare förvärv av verksamheter. 

Enligt Christian finns det ett stort behov, ett behov som tycks öka konstant, av beteendepsykologiska tjänster i dag. Det gäller för såväl enskilda individer, företag och organisationer som för samhället i stort.

- Ja, enligt min mening är det beteendepsykologiska perspektivet relevant inom de flesta områden. Ett exempel som för närvarande är på tapeten är att företagshälsovården – en mycket viktig aktör för arbetsgivare och anställda (läs samhället) - inte längre räcker till. Här är min ambition att PBM ska kunna vara med och fylla en viktig roll för alla sina nuvarande och blivande kunder.

4 juni 2019

Allt vanligare med jobbmobbning i sociala medier

Enligt Rebecka Cowen Forsell, som publicerat en avhandling vid Malmö universitet, ökar nätmobbning i arbetslivet och idag uppskattas cirka tio procent vara utsatta för upprepade och systematiska kränkningar via digitala kanaler. Mest utsatta är män och chefer samt anställda i så kallade kontaktyrken.

Nätmobbning i arbetslivet är ett relativt outforskat fenomen.  I en avhandling vid Malmö universitet har Rebecka Cowen Forsell studerat vad som är utmärkande för mobbning genom sociala kanaler och hur utbrett fenomenet är. I korthet kan hon konstatera att mobbning i arbetslivet nu även fått digitala uttrycksformer och ökar, men hur mycket är svårt att säga.

Skillnaden mellan mobbning i digitala kanaler och mobbning ansikte mot ansikte är att maktdynamiken förändras till fördel för den som mobbar.  I sin avhandling har Cowen Forsell kunnat se att män är utsatta i högre grad än kvinnor och chefer i högre grad än övriga medarbetare. Men även anställda i så kallade kontaktyrken, t ex lärare, är oftare drabbade jämfört med andra anställda. 

Medan mobbning via mail ofta är subtilt är mobbning via sociala medier mer aggressivt. Enligt Cowen Forsell flyttas gränsen för vad som är tillåtet fram. Detta eftersom sociala medier ofta befinner sig i gränslandet mellan jobb- och privatliv. Det innebär att konsekvenserna för den som mobbas kan bli förödande – det vill säga eftersom publiken består av både privata och jobbrelaterade kontakter. 

För att förebygga mobbning via sociala kanaler är det viktigt med riktlinjer för kommunikation på arbetsplatsen. Särskilt på de arbetsplatser där arbetsgivaren uppmuntrar de anställda att vara aktiva i sociala kanaler.

Ta del av avhandlingen här: http://muep.mau.se/handle/2043/26918

Läs mer: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/mobbning-pa-jobbet-sker-allt-oftare-pa-natet/

30 maj 2019

Tydlig koppling mellan hormonnivåer och psykisk ohälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet visar att det finns tydliga kopplingar mellan kroppens olika hormonnivåer och särskilda aspekter av psykiska sjukdomar. I studien har man även sett att det finns ändrade insulinnivåer hos personer som försökt begå självmord.

Psykiatriker Marie Bendix, doktorand i psykiatri vid Umeå Universitet, har i sin avhandling studerat kopplingen mellan tre hormonella system och underliggande aspekter av förstämningssyndrom. Det handlar om personlighetsdrag, våld och psykiska symtom.

Enligt Bendix har förståelsen för samspelet mellan psykisk ohälsa och substanser i kroppen lett till flera viktiga framsteg, men fortfarande är mycket okänt om vilken roll vissa hormoner spelar.  

Marie Bendix har bland annat undersökt om patienter som tidigare försökt begå självmord har förändrade nivåer av de blodsockerreglerande hormonerna insulin och glukagon jämfört med friska kontrollpersoner. Hon har även undersökt om användandet av våld är kopplat till förändringar av dessa hormoner. Forskningen visade att personer som gjort självmordsförsök, men även dem som varit våldsamma i vuxenlivet, hade högre nivåer av insulin och lägre nivåer av glukagon. 

I sin avhandling har Bendix även studerat om hormonet oxytocin är kopplat till personlighetsdrag som kan bidra till sociala svårigheter hos psykiatriska öppenvårdspatienter. Dessutom har hon undersökt om kvinnor med postpartum (efter förlossning) psykos och depression hade förändrade halter av könshormonerna allopregnanolon och progesteron jämfört med friska kvinnor.

Läs mer här: https://www.umu.se/nyheter/samband-mellan-sjalvmordsforsok-och-blodsockerhormoner_7751234/

26 maj 2019

PBMs Andreas Schill i Svenska Dagbladet om talrädsla

VR snabb väg ur talrädsla: ”Många lider i det tysta”. Det är rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet där PBMs Andreas Schill, leg psykolog och affärsområdeschef för PBM digital, intervjuas om företagets pågående behandlingsstudie om talängslan. En studie som görs i samarbete med Stockholms universitet och it-företaget Mimerse.

Ta del av hela artikeln här: https://www.svd.se/vr-snabb-vag-ur-talradsla-manga-lider-i-det-tysta

Läs mer om PBMs satsning på VR: https://www.pbmonline.se/virtual-reality-teknik-kbt

Virtual reality (VR) – är en virtuell verklighet, även en datorgenererad skenvärld där användaren upplever sig vara och agera i realtid. Källa NE

23 maj 2019

Nu stänger PBM:s VD ett fönster och öppnar ett nytt

Efter snart åtta år avgår Catharina Nordlander som VD för PBM Sweden AB. Det är med värme och många skratt som hon berättar om resan hon genomfört tillsammans med alla medarbetare. Sedan år 2011 har PBM utvecklats från ett mindre psykologföretag till att idag vara en koncern med ett multiprofessionellt åtagande inom organisationsutveckling, psykisk ohälsa och öppenvårdspsykiatri. Det är hon stolt över.

Sedan Catharina Nordlander kom till PBM har koncernen omsättningsmässigt vuxit med 800 procent. Trots detta är Catharina ödmjuk inför mitt konstaterande och säger att hon framför allt är så otroligt stolt över vad alla medarbetare åstadkommit tillsammans - naturligtvis även över kundernas förtroende - och att hon snarast sett det som en ära att få leda koncernen under dessa expansiva år.

- Visst har det varit tufft ibland, men framför allt har jag faktiskt – helt ärligt – haft ett otroligt stimulerande och roligt jobb. Men nu är det dags, både för mig och för företaget, att nya krafter tar vid, säger Catharina.

Catharina är utbildad beteendevetare och har även en MBA från Handelshögskolan i Stockholm i bagaget. Innan hon rekryterades till VD-posten i PBM hade hon olika chefsbefattningar inom svensk företagshälsovård och drev även egen konsultverksamhet där PBM var en av kunderna.

- Det var under konsulttiden som jag rekryterades till VD-posten, den 3 december 2011. Då befann sig PBM i en fas där man hade att välja mellan att fortsätta att bli vid sin läst eller att omstrukturera och expandera. Styrelsen valde det senare.

År 2011 var PBM ett renodlat psykologföretag, där de största uppdragen var Stockholms läns landstings projekt inom stressrelaterad ohälsa ”Ögat på sjukskrivning” samt KBT till sjukvårdsförsäkringskunder. Därefter har företaget genomgått en omfattande utveckling. 

Idag erbjuder PBM ett multiprofessionellt åtagande från lättare psykisk ohälsa till psykiatrisk öppenvård för barn, unga och vuxna. Samtidigt har man vidareutvecklat den privata marknaden – det vill säga att erbjuda KBT till sjukvårdsförsäkrings- och privatbetalande kunder samt även breddat och utvecklat tjänsterna till företag och organisationer när det gäller ledarskaps- och organisationsutveckling.

- Vårt åtagande är definitivt breddat, såväl geografiskt och numerärt som vårdkomplexitetsmässigt. Från att ha varit ett renodlat psykologföretag har vi idag flera olika yrkeskategorier och specialister i företaget, exempelvis specialistläkare inom psykiatri, smärta, rehabilitering och allmänmedicin samt fysioterapeuter, rehabkoordinatorer och administratörer. Den största yrkesgruppen är dock fortfarande psykologer och verksamheten bygger på beteendepsykologiska grunder.

- Jag skulle vilja säga att de flesta länkarna i den beteendepsykologiska kedjan är på plats nu, säger Catharina. Med det menar jag att PBM kan erbjuda såväl förebyggande insatser – det vill säga innan någon drabbas av psykisk ohälsa - i form av till exempel ledarskapsutbildning och organisationsutveckling som efterhjälpande insatser som exempelvis behandlingar mot depression, ångest, stress, fobier, utmattning och långvarig smärta. Ett nytt spännande projekt att nämna är också behandling med hjälp av Virtual Reality, VR, som visar på strålande resultat så här långt. Håll utkik efter mer information om det!

 Den 10 juni lämnar Du så över VD-posten till Christian Walén?

- Ja, det är dags att lämna över stafettpinnen nu. Det behövs nya krafter för PBMs fortsatta utveckling och jag tror att Christian är rätt person att lyckas med det. Jag hälsar honom varmt välkommen till en fantastisk verksamhet och önskar stort lycka till. Själv ser jag fram emot en – förhoppningsvis – lång, avkopplande och härlig sommarledighet för att sedan ta mig an nya utmaningar. Visst kommer jag att sakna alla mina fantastiska medarbetare i PBM, men det är dags att gå vidare och jag måste medge att det känns spännande att glänta på fönstret till något nytt!

Fotnot: FLOW återkommer inom kort med en intervju med Christian Walén.  

20 maj 2019

Trygghet – en förutsättning för kreativa arbetsplatser

Kreativa medarbetare är en tillgång för alla arbetsgivare, men frågan är hur man som chef lyckas locka fram kreativiteten? Enligt Elin Söderberg, leg psykolog och organisationskonsult vid PBM Gävle, frodas kreativitet i de miljöer där människor känner sig sedda och hörda. I miljöer som uppmuntrar medarbetare att testa nya idéer och där det är tillåtet att begå – och lära sig av - misstag.

Kreativitet och kreativ problemlösning är en tillgång på alla arbetsplatser. Ibland uppstår nya idéer spontant, men oftast dyker de upp först när de rätta förutsättningarna ges.

- Det som framför allt är utmärkande för kreativa arbetsplatser är medarbetarnas öppenhet för intryck från varandra, säger Elin Söderberg. Och för att uppnå ett öppet arbetsklimat krävs något som heter psykologisk trygghet. 

För att uppnå psykologisk trygghet, det vill säga kreativa miljöer, krävs att man som chef lyckas skapa en kultur med beteenden som bygger på respekt och samverkan. En miljö där alla kan påverka och få feedback. 

Enligt Elin, som bland annat utbildar chefer i företag och organisationer om psykologiska perspektiv på kreativitet, krävs det framför allt fyra hörnstenar för att lyckas: Att vara öppen för intryck. Att ha tillit till varandra. Att våga sikta högt. Att lära sig av sina misstag.

- Detta gäller naturligtvis inte endast för medarbetarna – det gäller i lika hög grad för chefen själv, säger Elin. Som chef måste man vara ett föredöme, till exempel genom att våga dela med sig av egna misstag och att man, även som chef, kan känna otrygghet ibland. 

Ett talande exempel på hur viktigt det är med psykologisk trygghet på en arbetsplats är Googles stora interna forskningsprojekt Aristoteles. Ett projekt som genomfördes för att ta reda på vad som utmärkte framgångsrika och innovativa team.  

- Resultatet av projektet visade bland annat att de team som jobbade bäst, såväl när det gällde uppkomsten av kreativa lösningar och idéer som goda ekonomiska resultat, betecknades som psykologiskt trygga.

Läs mer om Aristoteles-projektet här: http://www.framgångsfaktorer.com/framgangsrika-team-betydelsen-av-psykologisk-trygghet

Läs mer om PBMs ledarskapsutbildningar: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

15 maj 2019

PBM utbildar kommunchefer i hälsofrämjande ledarskap i PEPP-projektet

”PEPP – Personligt engagemang på plats för ett hållbart arbetsliv” är namnet på Burlöv, Lomma och Kävlinge kommuners gemensamma projekt för att bryta fysisk och psykisk ohälsa och skapa ett arbetsliv där medarbetare och ledare kan vara välmående och utvecklas. En av dem som varit behjälplig för att nå målen om ett hälsofrämjande ledarskap är Celina Sari Segerlund, leg psykolog och Regionchef för PBM i södra Sverige.

Sjukstatistiken i kommunerna Burlöv, Lomma och Kävlinge skiljer sig inte nämnvärt från övriga landets. Även här har sjukskrivningarna ökat de senaste åren, framför allt bland kvinnor, och det är den psykiska ohälsan som står bakom en stor andel av de ökade sjuktalen. 

Målet med PEPP-projektet – som är finansierat av Svenska ESF-rådet och pågår fram till och med oktober 2019 – är att det ska kunna bidra till att bryta fysisk och psykisk ohälsa och därmed även sjukfrånvaron i kommunerna. Med en kombination av höjd kompetens hos individen, en översyn av de organisatoriska förutsättningarna och ett starkt erfarenhetsutbyte mellan deltagarna förväntas effekterna på sikt att bli mycket tydliga. 

PBM är ett av de företag som via en upphandling fått förtroendet att ingå som utbildare i EU-projektet. 

- Vi har ansvarat för, och nyligen avslutat, utbildningar för chefer inom svåra samtal och konflikthantering samt inom feedback. Detta är ett delområde som ingår i kompetensutvecklingsprogrammet för cheferna, säger Celina Sari Segerlund. Här har de under ett antal halvdagar fått ta del av vad nuvarande forskning säger, fått med sig praktiska verktyg och fått träna på konflikthantering och svåra samtal i grupp. 

Förutom rent praktisk och teoretisk utbildning har utbildningstillfällena även stimulerat till dialog och ett rikligt erfarenhetsutbyte mellan cheferna. Bland annat om självupplevda ”svåra samtal” och konflikthantering. Detta har, enligt Celina, lett till nya insikter bland cheferna om hur viktigt det är att hålla balansen när man som chef ska hantera konflikter.  

– Det är en vanlig fallgrop att man som chef vill gå in och lösa konflikten. Det vill säga man börjar gå in och fatta beslut åt medarbetarna, men då riskerar man att inte få dem med sig, säger Celina. I värsta fall kan det upplevas som att man som chef tar någons parti och att man istället blir indragen i konflikten. Därför är det viktigt att lära sig metoder för effektiv konflikthantering. 

- Det som varit mest spännande med detta uppdrag har varit att få arbeta tillsammans med så många olika ledare från så vitt skilda verksamheter, såväl geografiskt som förvaltningsmässigt, säger Celina. Trots olikheter i verksamheterna så är det ändå samma utmaningar som kommer upp när man arbetar med människor. Det har också känts väldigt givande och meningsfullt att få vara en del i ett större projekt som syftar till att främja hälsa för både chefer och medarbetare i kommunerna. Det vill säga att arbeta i ett projekt där man, precis som vi inom PBM, vill skapa verklig förändring som håller.

Ta del av projektbeskrivningen här: https://www.esf.se/Resultat/Projektbanken-2014-2020/Alla-Projekt/PEPP/

13 maj 2019

Orsaker och tidig upptäckt av autism – det säger forskningen

Karolinska Institutet skriver i en artikel att forskarna nu långsamt börjar komma allt närmare en förståelse för orsakerna bakom autism. Forskningsfokus ligger dock inte enbart på orsakerna bakom tillståndet. Frågan om hur man så tidigt som möjligt ska hitta och ta hand om dagens autistiska barn är lika prioriterad.

Ett flertal namnkunniga forskare har intervjuats om var vi befinner oss idag när det gäller kunskapen om autism: Om orsakerna bakom tillståndet, om vikten av tidig upptäckt och behandling samt om hur forskarna vid Autismcenter lär föräldrar och förskolebarn att kunna fungera bättre i ett socialt samspel.

I artikeln intervjuas: Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare för Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND. Terje Falck-Ytter, forskare vid KIND och projektledare för Projekt Småsyskon. Ulrika Långh, psykolog, psykoterapeut och program- och utvecklingsansvarig vid Autismcenter för små barn i Stockholm samt Sven Sandin, statistiker och forskare i psykiatrisk epidemiologi vid KI. 

Ta del av hela artikeln här: https://ki.se/forskning/tidig-upptackt-ska-hjalpa-fler

9 maj 2019

PBMs digitala resa fortsätter – en ny beställningsportal lanseras

Som ett första steg i en mer genomgripande utveckling av digitala tjänster lanserar nu PBM en beställningsportal via webben där avtalskunder kan logga in säkert med hjälp av BankID. Enligt Andreas Schill, leg psykolog och affärsområdeschef för PBM Digital, planeras även en helt ny webbplats med uppgraderad funktionalitet, som exempelvis utökade kommunikationsmöjligheter och ytterligare digitala behandlingstjänster.

Under innevarande år kommer PBM att förbereda sin digitala infrastruktur för att på sikt kunna erbjuda företagskunder och klienter en fullt utvecklad digitalt understödd ”hälso- och serviceresa”. Där både kliniska- och ledarskapsinriktade tjänster kommer att stöttas av digitala hjälpmedel. 

- Vi startar nu med att öppna en beställningsportal, vilket förenklar beställningar och kommunikation med våra kunder, säger Andreas Schill.

Enligt Andreas är PBMs mål och vision att företagets digitala erbjudande ska förenkla kontakttagande, ge en högre servicegrad och enklare tillgång till kvalificerade psykologtjänster.

- I dagsläget är nio av tio klienter som anlitar oss bosatta i storstadsområden. För dem handlar utvecklingen om att de ska få en smidigare leverans av våra tjänster, till exempel att kunna träffa oss hemifrån eller få uppföljning av sin behandling på ett okomplicerat sätt. Samtidigt är KBT en bristvara utanför storstäderna och där handlar utvecklingen om att kunna erbjuda klienter en faktisk tillgång till bra och kvalificerad behandling.  

Läs mer här:https://se.visibacare.com/foretagsportalen-pbm/

6 maj 2019

Chefens ansvar att ge stöd till medarbetare i kris

Alla människor kan drabbas av en personlig kris i livet och oavsett om krisen har sitt ursprung i arbetslivet eller i privatlivet är det chefen som har ansvar för att medarbetaren ifråga får krisstöd. Tidningen Chef har listat ett antal punkter som chefen bör tänka på när han/hon ska ge en medarbetare krisstöd.

På många arbetsplatser, till exempel kontor, finns det inte några uppenbara olycksrisker för medarbetarna, men de kan naturligtvis ändå drabbas av kriser. Det kan handla om att någon närstående plötsligt blivit allvarligt sjuk eller att medarbetaren själv fått tragiska besked som påverkar honom/henne starkt. Då är det chefen som har ansvar att ge krisstöd.

Tyvärr finns det ett flertal arbetsplatser som inte har någon beredskap för detta. Det vill säga de har inte någon färdig krisplan med checklistor för chefen att hålla sig i. Socionom Sara Dahlberg Eriksson, som bland annat arbetar med krisstöd och sorgebearbetning, har för tidningen Chefs räkning listat ett antal punkter som man bör tänka på som chef när man ger krisstöd. Några av dessa punkter är att aldrig abdikera som chef, att våga visa sig mänsklig, att lyssna utan att ha svar och kanske bland det viktigaste – att ta professionell hjälp av psykolog när situationen blir för svår att hantera själv.

Läs hela artikeln här:https://chef.se/8-steg-ge-raett-stoed-till-medarbetare-i-kris/

1 maj 2019

Unga håller på att förlora förmågan att samtala

Unga människor samtalar i allt mindre utsträckning ansikte mot ansikte. Istället är det kommunikation via nätet som gäller. Enligt psykologen och forskaren Per Johnsson håller ungas förmåga att samtala på att gå förlorad. Detta har lett till att många idag har svårt att sätta ord på sina känslor, något som minskar chansen till ett gott självomhändertagande.

Enligt Per Johnsson, leg psykolog och docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet, handlar många av de problem som idag ventileras på landets psykologmottagningar om att inte räcka till. Han säger att vi också är mer rädda, eller att vi uttrycker verbalt att vi är mer rädda. Och rädsla är en triggermekanism för många andra negativa känslor. 

De senaste åren har det visat sig att allt fler unga människor har svårt att sätta ord på sina känslor - till exempelvis att uttrycka rädsla, ledsenhet eller skam – det vill säga den affekt det egentligen handlar om. Istället lyckas de bara uttrycka en diffus och olustig känsla i kroppen. Och enligt Per Johnsson bekräftas detta av de professioner som idag arbetar med unga. De får allt oftare svaret ”jag vet inte” när de frågor om hur den unga människan mår eller känner sig. 

Per Johnsson menar att en förklaring till detta är att unga människor i allt mindre utsträckning samtalar med varandra ansikte mot ansikte och därför kan de inte heller spegla sig i andras reaktioner. 

- Det finns säkerligen många fördelar med sociala medier, men… säger Per Johnsson och citerar professor Sherry Turkle: Till syvende och sist; på nätet är vi ensamma tillsammans.

Ta del av hela artikeln från Lunds universitet, där Per Johnsson berättar mer om sin syn på hur dagens unga vuxna mår och om vilka problem som ventileras på dagens psykologmottagningar. I artikeln berättar han även om hur den nya forskningen om hjärnans formbarhet påverkar synen på psykisk hälsa med mera.

 Läs mer här: https://www.forskning.se/2019/04/25/psykologen-unga-har-svart-att-satta-ord-pa-kanslorna/

29 april 2019

Delat ledarskap - hälsosam avlastning och bättre resultat

Marianne Döös, professor i organisationspedagogik vid Stockholms universitet, har i sin forskning visat på att ett delat ledarskap mellan chefer kan bidra till såväl hälsosam avlastning för cheferna ifråga som bättre resultat för verksamheten.

Under 20 års tid har professor Marianne Döös forskat om delat ledarskap mellan chefer. De senaste två åren har hon uppehållit sig runt forskningsprojektet ”Funktionellt delat ledarskap – en modell för hållbart chefskap i skola och förskola?” som finansierats av AFA Försäkring.

Ett delat ledarskap kan vara en styrka i dagens arbetsliv – ett arbetsliv som ofta karakteriseras av hög förändringstakt, fusioner och allianser, komplexa chefsuppdrag och stora medarbetartal. Enligt Marianne Döös menar många av de chefer som delar ett ledarskap att det leder till såväl bättre kvalitet och lönsamhet som bättre beslut. De blir även mer tillgängliga. Cheferna säger att de helt enkelt känner sig mer nöjda, de mår bättre och upplever ledarskapet som roligare.

Det som krävs för att ett delat ledarskap ska fungera är att det finns en så kallad bottenplatta med de tre nödvändiga delarna: Inbördes prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar. Om några av dessa delar fallerar uppstår det svårigheter.

Enligt Döös kräver ett bra ledarskap ett lärande förhållningssätt, mod och uthållighet hos organisationen. Det är även viktigt att ledningen ser till att det delade ledarskapet i praktiken blir likställt.

Läs mer här: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2019/04/delat-ledarskap--det-nya-hallbara-chefskapet/

24 april 2019

Relationella motorstopp – det finns hjälp att få

Min bil stannade mitt på vägen en gång för några år sedan. En ny dieselbil som nyligen varit servad. Bilen gav ifrån sig ett plötsligt pling och sedan stannade den. Jag lyckades rulla bilen till vägrenen men drabbades snabbt av panik - jag hade ingen aning om vad jag skulle göra! Så inleder Emelie Allansson, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM i Göteborg, sin krönika om relationer som krånglar.

Jag lyfte motorhuven och tittade på allt som fanns där, men jag begrep inte vad som var fel och hade för lite kunskap om vad som skulle göras för att få bilen att fungera igen. Det var ingen härlig känsla. Jag kunde inte analysera och förstå hur jag skulle åtgärda det som var fel och hade därmed en väldigt låg känsla av kontroll.

I relationell bemärkelse är det likadant. När något i en relation krånglar behöver vi kunna lyfta på huven och se efter var problemet ligger. Kan det vara oljan? Kan det vara kylarvätskan som är för låg? Kan det vara motorn som är för varm? Vi behöver ha teorier som hjälper oss att förstå det som sker i mellanmänsklig bemärkelse, både hos sig själv och hos den andre, och vi behöver ha verktyg för att åtgärda och fylla på det som har blivit en bristvara. När vi lär oss detta, minskar vår stress och vår förmåga att känna kontroll ökar. 

Om jag som chef leder en grupp som uppvisar motstånd och som inte genomför det de säger att de ska göra, då behöver jag ha verktyg och teorier som hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att skapa en förändring. Jag behöver lyfta på huven och fundera över vad det är som inte fungerar. Och hur jag ska åtgärda det som är problematiskt. På samma sätt är det om jag som chef har en medarbetare som jag hamnar i konflikt med. Då behöver jag lyfta på huven och fundera över vad det är som sker mellan mig och den andre. Vad är det som krånglar? Var behöver vi fylla på om vi ska få relationen i rullning igen? 

Jag fick hjälp med min bil. Det kom en bärgare som plockade upp den och körde den till en verkstad. Där fick den stå i några dagar. De förklarade och berättade för mig vad som var fel. Och vad jag behövde tänka på framåt för att inte hamna i samma situation igen. Ibland kan det vara så även med våra relationer. Man kan behöva konsultera någon som kan mellanmänskligt samspel och har verktyg för att skapa förändring. En organisationskonsult eller en psykolog kan lyfta på huven, peka på vad som är problematiskt samt tydliggöra vad man ska göra för att minska risken för relationellt motorstopp framöver. Det brukar göra att man inte drabbas av samma panik, nästa gång något krånglar.

Om du är intresserad av att få veta mer – kontakta PBM Göteborg: https://www.pbm.se/kontakt

Läs mer om PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

22 april 2019

Ny studie visar: Stresstillstånd ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet, KI, och Islands universitet har i en ny stor befolkningsbaserad studie kunnat visa att stressrelaterade tillstånd som utlöses av svåra livshändelser är kopplade till en ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Detta gäller särskilt under det första året efter en stressdiagnos.

Enligt ett pressmeddelande från KI finns växande belägg som tyder på att stressreaktioner orsakade av psykologiska trauman eller svåra livshändelser kan kopplas till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar. 

Tidigare studier inom detta område har framför allt fokuserat på manliga krigsveteraner eller personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, men nu har forskarna Unnur Valdimarsdòttir och Huan Song, verksamma vid Islands universitet och KI, undersökt kopplingen närmare i en stor svensk befolkningsbaserad studie. En studie som omfattat 136 000 personer som diagnostiserats med stressrelaterat tillstånd någon gång under åren 1987 – 2013 och som jämförts med bland annat 171 000 syskon som inte hade några stressrelaterade- eller hjärtkärlsjukdomar.

Resultaten av studien, som publicerats i tidskriften BMJ, visar att risken för allvarliga och akuta hjärtkärlhändelser - som t ex hjärtstillestånd och infarkt - var särskilt hög inom de första sex månaderna efter diagnos av ett stressrelaterat tillstånd. Under det första året efter diagnosen var risken för hjärt-kärlsjukdom 64 procent högre bland personer med stressrelaterade tillstånd jämfört med syskon som inte var drabbade. 

Resultaten av studien tyder enligt forskarna på att läkare måste vara medvetna om kopplingen mellan stressrelaterade tillstånd och en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom – speciellt månaderna efter en stressdiagnos.

Läs mer här: https://ki.se/nyheter/okad-risk-for-hjart-karlsjukdom-vid-stressrelaterade-tillstand

17 april 2019

Relationen människa och djur – det visar forskningen

Att hundar har känslor är uppenbart. De är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss. Relationen är ömsesidig och påminner om den som föräldrar och barn i två- till treårsåldern har. Det menar Per Jensen, professor i etologi, som tillsammans med bland annat psykiatriker Åsa Nilsonne, intervjuats i tidskriften Modern Psykologi om våra relationer till husdjuren.

Forskningen om våra husdjur och relationen till människan har mer eller mindre exploderat de senaste tjugo åren. Vissa menar att det är en ögonöppnare som kan jämföras med att vi ända in på 1980-talet opererade små barn utan bedövning. Detta eftersom vi inte trodde att de upplevde samma smärta som vuxna. 

Tidskriften Modern Psykologi har i en artikel tagit ett helhetsgrepp om våra relationer till djuren. I artikeln intervjuas bland annat etologiprofessorn och författaren Per Jensen och psykiatrikern, psykoterapeuten och författaren Åsa Nilsonne.  

Enligt Per Jensen är det idag uppenbart för vem som helst att en hund har känslor. Han menar att hundar är som små barn i sitt sätt att uppmärksamma och läsa av oss och det kan också vara förklaringen till att många pratar bebisspråk när de möter en vovve.

Ett bra exempel på att djur förstår och känner mer än vad vi tror är psykologiforskaren John W. Pilleys studie om bordercollien Chaser. Genom att träna hunden lyckades husse Pilley lära Chaser 1 022 unika namn på föremål och förutom att lära sig namn på saker och ting förstod hunden även verb som till exempel ”hämta” och ”släppa”. 

Psykiatriker Åsa Nilsonne tycker att det är både fantastiskt och skrämmande att vi inte har förstått hur mycket hundar förstår av vårt mänskliga språk. Hon menar att den nya forskningen med hjärnavbildningsstudier, som kom år 2012, gör att vi måste ta djurs känslor på allvar. Exempelvis har magnetkamerabilder visat att hundar och människors hjärnor aktiveras på snarlika sätt, bland annat när det gäller belöningssystemet.

Japanska forskare har sett att hundar har en förmåga att göra oss lyckligare, att öka vår samarbetsförmåga och reducera stress. Förutom att hundar har samma uppsättning av primära känslor som oss, t ex glädje, rädsla och hunger, har de även ”högre” kognitiva känslor som skam och rättvisa - och de är känsliga för våra emotionella tillstånd.

Idag används exempelvis katter och hundar som terapidjur inom äldreomsorgen och det har visat sig att även barn med autism kan bli hjälpta av djuren. Detta eftersom barnen utvecklar starka band med sina husdjur, vilket i sin tur ökar det sociala samspelet med både föräldrar och skola. Dessutom visar forskningen att hundterapi kan vara långt mer effektiv för barn med afasi (svårt att kommunicera och forma ord) än vanlig tal- och språkterapi. 

Läs hela artikeln här:https://modernpsykologi.se/2019/04/09/sa-funkar-var-relation-till-husdjuren/

Vi önskar alla våra läsare en riktigt fin och glad påsk!

15 april 2019

Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla

Varför väljer någon att göra sig själv illa och hur ska jag som närstående eller vårdpersonal reagera på beteendet? Om detta och mycket mer kan man läsa om i en ny handbok med titeln ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”, som sammanfattar kunskapsläget om själskadebeteende.

Det kan vara otroligt tålamodsprövande att behandla patienter med självskadebeteende. Läkandet kan ta tid, men det går. Många blir friska. Det skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande där man intervjuat Jonas Bjärehed, psykolog, lektor i psykologi och en av författarna bakom den nya handboken ”Självskadebeteende – upptäcka, förstå och behandla”. 

Enligt Jonas Bjärehed, som skrev en avhandling om självskadebeteende år 2005, är självskadebeteende ett sätt att reglera svåruthärdliga känslor. Det kan handla om ångest, nedstämdhet, tomhetskänslor, skam eller självhat. Och de som behöver professionell hjälp visar ofta förhöjd sårbarhet i kombination med bristande social och kommunikativ förmåga. Att skära sig blir ett sätt att kommunicera med omgivningen – som äntligen tycks lyssna.

Som närstående och vårdpersonal kan man bli villrådig över hur man ska reagera. Den drabbade behöver någon som signalerar trygghet och lugn, men enligt Bjärehed är det lättare sagt än gjort. Detta eftersom självskadebeteende triggar starka känslor hos omgivningen. 

En vanlig ”felreaktion” är att bli överengagerad – det vill säga att betrakta den drabbade som alltför ömtålig för att klara sig själv – vilket i realiteten förminskar personen och gör denne ännu mer ömtålig. Andra vanliga felreaktioner är beröringsskräck – det vill säga att man backar – och en tredje variant är att bli dömande och kritisk.

Enligt Jonas Bjärhed finns problemen på alla vårdcentraler och psykiatriska mottagningar i landet, men kunskapen är ännu begränsad till vissa specialistfunktioner och koncentrerad till de större orterna. Förhoppningen är nu att den nya boken ska underlätta för alla som möter personer med självskadebeteende.

Läs mer på: https://www.lu.se/article/inte-enkelt-att-bemota-personer-med-sjalvskadebeteende

10 april 2019

Var tredje chef skippar lunchen på grund av stress

En av fyra kvinnor och en av tre tjänstemän i chefsbefattning väljer att hoppa över lunchen för att hinna med sitt arbete. Nästan lika många ställer in fritidsaktiviteter för att kunna få möjlighet att återhämta sig under ledig tid. Det visar Unionens senaste stressundersökning.

De som känner sig stressade och pressade på jobbet väljer ofta att ställa in lunchen - något som inte är att rekommendera. Enligt Marina Åman, 2.e vice ordförande i Unionen, behöver alla ta rast för att orka med en hektisk arbetsdag och lunchrast är något som alla som jobbar har rätt till. Det är inte bara viktigt för den långsiktiga hälsan, det är också trevligt att luncha med kollegor. 

Undersökningen, som utförts av Novus och besvarats av 2 483 personer, visar bland annat att en av fyra kvinnor väljer att hoppa över lunchen tillsammans med kollegorna, en eller flera gånger i veckan. Bland de tjänstemän som har en chefsbefattning ser det ännu sämre ut. Där visar undersökningen att var tredje chef, en eller flera gånger i veckan, arbetar i stället för att ta lunch. 

Enligt Marina Åberg måste man som chef ställa sig frågan vad man som ledare sänder ut för signaler till sina medarbetare. Om chefen jobbar i stället för att ta lunchrast kommer ju medarbetarna tro att även de förväntas jobba istället för att ta rast.

Undersökningen visar även att det är vanligt att kvinnliga tjänstemän och de som har en chefsbefattning ställer in fritidsaktiviteter eftersom de är för trötta efter arbetsveckans slut.   

Läs mer här: https://www.unionen.se/om-unionen/press/1-av-4-kvinnor-skippar-lunchen-att-hinna-med-jobbet

8 april 2019

Antidepressiva läkemedel ökar bland unga

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat med 25 procent i hela befolkningen sedan år 2006. Högst konsumtion finns bland dem över 85 år, men störst ökning har skett bland barn och unga.

Förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar i hela befolkningen. Under år 2018 hämtade sju procent av alla män och 13 procent av alla kvinnor ut antidepressiva läkemedel.  Högst konsumtion finns bland gruppen 85 år och äldre. Där visar statistiken att en tredjedel av kvinnorna och en femtedel av männen hämtade ut antidepressiva minst en gång under året. 

Störst procentuell ökning har skett bland barn och unga. Under 2018 fick ett av hundra barn i åldern 10 -14 år antidepressiva läkemedel utskrivet. Jämfört med år 2014 innebär det en ökning på 60 procent för flickor och för pojkar en ökning på 40 procent. Samma tendens kan ses i åldersgruppen 15 – 19 år. Under 2018 var det nästan dubbelt så många flickor som pojkar som fick antidepressiva förskrivna.

– Ökningen av antidepressiva bland barn och unga hänger ihop med den oroväckande ökningen av psykisk ohälsa inom gruppen, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest ska barn och unga med lindrig till medelsvår depression i första hand erbjudas psykologisk behandling. Om fler unga fick tillgång till psykologisk behandling så skulle man kunna tänka sig att läkemedelsbehandlingen eventuellt kan minska.

Läs mer här: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/alltflerfarantidepressivalakemedel

3 april 2019

Att leda i lågkonjunktur - var förberedd

Att vara ledare under en lågkonjunktur ställer helt andra krav jämfört med att leda under högkonjunktur. Enligt Josef Ericson och Celina Sari Segerlund, båda leg psykologer och regionchefer inom PBM, är det när orosmolnen tätnar som kraven på ledarskapet ökar och då gäller det att vara förberedd. Det vill säga att ha en färdig strategi för de utmaningar och svårigheter som kan dyka upp. Detta kan PBM hjälpa företag och organisationer med.

Josef Ericson, leg psykolog och regionchef PBM Göteborg och Celina Sari Segerlund, leg psykolog och regionchef i Malmö, har båda lång erfarenhet av att hjälpa organisationer och ledare - såväl individuellt som i grupp - att utvecklas, hantera och navigera i de utmaningar som ett modernt arbetsliv medför. Något som många organisationer och ledare inte alls är förberedda inför, vilket kan få minst sagt besvärliga konsekvenser.

Enligt Josef befinner vi oss just nu i en tid där rapporterna om högkonjunkturen duggar tätt, men alla vet att efter en period med hög tillväxt kommer ekonomin att mattas av. Frågan är mer om när och hur den kommer att påverka företag/organisationer och de ledare som aldrig axlat ledarskapströjan under en lågkonjunktur.

- När stormen drar in är det A och O att man i tid har förberett sig och sin omgivning för vad som komma skall. Det gäller även för företag och organisationer.  Att kasta ankar i tid så att man tryggt ligger kvar även efter att stormen dragit förbi är alltid ett bra tips, säger Celina Sari Segerlund.

När lågkonjunkturen kommer förändras förutsättningarna att leda ganska drastiskt. Som exempel måste kanske organisationen genomgå en ordentlig bantningskur, vilket leder till mer slimmade organisationer och därmed till begränsade möjligheter och betydligt svårare frågor att hantera för ledaren. 

- Att vara ledare i en lågkonjunktur kräver ett annat ledarskap helt enkelt, säger Josef Ericson. Kombinationen av sämre förutsättningar och att behöva hantera frågor som jag inte tränats i tidigare, det vill säga som jag inte har några verktyg för att hantera, kan bli mycket påfrestande och stressande för såväl ledaren själv som för medarbetarna. Till syvende och sist något som påverkar hela organisationen. 

Vikten av att rusta sig i tid inför sämre dagar är något som Josef och Celina inte nog kan understryka. De menar att det är hur vi som ledare agerar just nu som kommer att påverka vilken tillit vi har från hela organisationen - och därmed vilka förutsättningar vi kommer att ha - när det blir svårare tider.

- Vi är övertygade om att de företag/organisationer som förberett sina ledare i tid också kommer att få en lättsammare resa genom stormen. Till exempel behöver de inte bli ”tagna på sängen” av skenande kostnader för en ökad psykisk ohälsa och sjukskrivningar. 

Under april månad kommer ett efterfrågat frukostseminarium ”Att leda i lågkonjunktur - Hur förbereder du dig inför tuffare tider medan det fortfarande går bra” att anordnas av PBM i såväl Göteborg som i Malmö och Stockholm. 

 

Fotnot: PBM Sweden AB stödjer organisationer och enskilda ledare med chefsstöd/coaching och ledarutbildningar/ledarutvecklingsprogram utifrån Full Range Leadership Model och transformerande ledarskap samt OBM (Organizational Behaviour Management).

Läs mer om PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

Här kan du ta del av ett exempel på hur PBM arbetar tillsammans med sina kunder kring dessa frågor: https://www.pbm.se/flow/blogg/pbm-utbildar-vastra-gotalandsregionens-blivande-ledare-1

1 april 2019

Dags att anpassa arbetsveckan efter individers dygnsrytm

Forskarna bakom en ny studie från University of Birmingham anser att det är dags att skrota 40-timmarsveckans upplägg och istället anpassa schemat efter individers dygnsrytm. Enligt Svenska Dagbladet visar studien att det finns fysiologiska skillnader i hjärnan som tyder på att kvällsmänniskor missgynnas av samhällsklockan.

Forskare från University of Birmingham har med hjälp av bland annat magnetkamera-undersökningar granskat hur människans dygnsrytm är kopplad till hjärnans funktioner. I studien har man tittat på skillnader mellan personer som kategoriseras som morgon- eller kvällsmänniskor och funnit att morgonmänniskor har en högre ”resting brain connectivity” – ett tätare kopplingsmönster i hjärnan under vilotillstånd - än kvällsmänniskor. Detta visade sig vara kopplat till bättre uppmärksamhet och mindre trötthet under dagen, vilket antyder att morgonmänniskor har bättre förutsättningar att hantera ett 9-17-schema.

Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala universitet, säger till Svenska Dagbladet att resultatet av studien inte är överraskande, men att man måste vara försiktig när man tolkar resultatet. Detta eftersom det låter som att kvällsmänniskor inte har förmågan att göra bra ifrån sig under dagen, vilket inte är sant. Alla människor har tider på dygnet när vi är extra pigga och andra tider när vi är tröttare. För morgonpigga infaller dessa timmar tidigt på morgonen och de får istället en dipp sex timmar senare, alltså runt lunch. För kvällsmänniskor är denna rytm fördröjd.

Enligt Benedict innebär detta att kvällsmänniskor kan få problem. I ett samhälle som är skapat för morgonmänniskor är det många timmar av arbetsdagen som inte gynnar dem – kopplingsmönstren i deras hjärnor är helt enkelt inte redo under morgonens tidigaste timmar. Men när vi fungerar som bäst, tidigt eller sent, beror enligt denna och tidigare studier delvis på våra gener men även på var i livet vi befinner oss. Barn är till exempel ofta morgonmänniskor och merparten av tonåringar är kvällsmänniskor – oavsett gener.

- Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar. Forskning har visat att om du lägger en tenta på eftermiddagen istället för, som vanligtvis, under morgonen presterar de som är nattugglor bättre än de gör annars, säger Christian Benedict till SvD. 

Benedict håller absolut med Birminghamforskarna om att det är dags att tänka om när det gäller hur arbetsveckan ska läggas upp. Det vill säga att vi för att effektivisera och optimera en persons möjligheter att utnyttja sin intellektuella och fysiska kapacitet i högre grad måste anpassa arbetstider till den individuella dygnsrytmen.

Läs hela artikeln:https://www.svd.se/studie-samhallsklockan-missgynnar-nattugglor

27 mars 2019

Ökad psykisk ohälsa bland unga kan vara en överdrift

Forskare vid Linköpings universitet har studerat vad som döljer sig bakom siffrorna om en ökad psykisk ohälsa bland unga och kommit fram till att larmen kan vara kraftigt överdrivna. Enligt forskarna handlar den psykiska ohälsan som rapporteras egentligen om många olika saker, vilket innebär att ungas vardagsproblem riskerar att medikaliseras.

Anette Wickström, biträdande professor vid Linköpings universitet, Tema Barn, leder ett projekt där man studerat ungas svar i nationella undersökningar om psykisk hälsa. Syftet har varit att försöka ta reda på vad som döljer sig bakom siffrorna om en ökad psykisk ohälsa bland unga. Stämmer analyserna med det som ungdomarna berättar?

Enligt Wickström vet vi för lite om orsakerna bakom de problem som unga rapporterar, det vill säga den bild som sedan forskningsrapporter och media lyfter fram. Forskarna har därför fördjupat sig i den årliga enkäten om fysisk och psykisk hälsa som Folkhälsomyndigheten analyserar - en enkät som utformats av WHO och som skickats ut sedan 1985 till elever i 42 västländer - samt intervjuat elever i årskurs nio om frågorna i enkäten.

- När vi pratar med eleverna växer en delvis annan bild fram än vad som anges i experternas analyser av de ungas svar, säger Anette Wickström i en artikel på universitetets hemsida. De unga kan till exempel säga att visst har de ont i huvudet ibland eller ont i magen, men påpekar att de ändå i grunden mår bra. Hur de fyller i enkäten kan bero på att den är svår att fylla i, om de blivit osams med en kompis med mera - det vill säga på deras egen dagsform.

Med andra ord finns det en risk att enkätsvaren förenklas och att det dras för stora växlar på dem. Den psykiska ohälsan handlar enligt Wickström och kollegan Sofia Kvist Lindholm, om många olika saker. Därför är det viktigt att problematisera svaren. Om vi påstår att ungdomars alla problem beror på psykisk ohälsa så hamnar vi fel, enligt forskarna. 

Resultaten av studien visar dock på två spår. Det ena spåret handlar om livets vanliga svårigheter – något som riskerar att benämnas som psykisk ohälsa utan att vara det och där risken är att vardagsproblem medikaliseras. Det andra spåret handlar om de ungdomar som verkligen har mycket allvarliga problem och som måste tas på största allvar.

Enligt Wickström är resultatet av studien mycket viktigt. Detta eftersom en onyanserad rapportering kring ökad psykisk ohälsa kan innebära att det skapas en rad generella insatser som inte passar någon av grupperna ovan, vilket i sin tur kan resultera i att de unga som verkligen behöver mer stöd missas.

Läs hela artikeln här:https://liu.se/nyhet/ungas-vardagsproblem-ar-inte-alltid-ohalsa

 

25 mars 2019

Oroväckande brister i den psykosociala arbetsmiljön

Majoriteten av de arbetsmiljöproblem som tjänstemän brottas med idag är psykosociala. Samtidigt visar fackförbundet Unionens årliga undersökning Arbetsmiljöbarometern att var tredje arbetsmiljöombud anser att arbetsgivarens kunskap om den psykosociala arbetsmiljön är dålig och att det på vissa arbetsplatser inte bedrivs något som helst arbetsmiljöarbete.

2 497 arbetsmiljöombud har svarat på den senaste Arbetsmiljöbarometern, Unionens årliga undersökning om arbetsmiljön på arbetsplatsen. I korthet visar resultatet att det arbetsmiljöombuden anser vara det i särklass viktigaste området att jobba vidare med är stress och arbetsbelastning.  

Var tredje arbetsmiljöombud anser samtidigt att arbetsgivarens kunskaper om riskerna i den psykosociala arbetsmiljön är dåliga eller mycket dåliga. Undersökningen visar också att det på var tionde arbetsplats inte bedrivs något systematiskt miljöarbete över huvud taget. Detta trots att det är ett lagstadgat krav.

Martin Linder, ordförande i Unionen, säger i ett pressmeddelande att detta är oroväckande. För att komma tillrätta med stress och ohälsa måste arbetsgivaren jobba proaktivt med den psykosociala arbetsmiljön - innan medarbetarna blir sjuka. Framför allt är det viktigt att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. 

Som nummer två, bland de mest angelägna arbetsmiljöriskerna att jobba vidare med, kommer enligt ombuden chefs- och ledarskapsfrågor. 

Läs mer här: https://www.unionen.se/om-unionen/press/dalig-kunskap-om-psykosocial-arbetsmiljo

20 mars 2019

PBM Tipsar – prenumerera på våra ledarskapstips

PBM har startat ett kostnadsfritt digitalt nyhetsbrev under namnet ”PBM Tipsar”. I nyhetsbrevet samlar vi populära artiklar som tidigare publicerats på vår blogg, men även annan praktiskt användbar information. Skräddarsytt och regelbundet till dig som arbetar som ledare eller/och inom HR.

”PBM” Tipsar” kan ses som en form av digitalt nyhetsbrev där vi kontinuerligt samlar uppskattade artiklar som vi tidigare publicerat här på FLOW – artiklar som vi tror och hoppas ska vara av intresse för dig – samt annat matnyttigt från PBM. Genom att prenumerera på "PBM Tipsar” får du som är ledare eller/och arbetar inom HR kontinuerligt under året samlad information från oss.

Vill du känna dig uppdaterad – klicka på länken nedan! Du kommer då att få tillgång till ”PBM Tipsar” nr 1 2019 och därefter löpande information från oss på PBM. Naturligtvis är tjänsten kostnadsfri: https://info.pbm.se/bestall-pbm-tipsar-mars

OBS: Samtliga nummer som publicerats av PBM Tipsar finns att hämta här till höger – under rubriken KATEGORIER och underrubriken PBM Tipsar.

18 mars 2019

Effektivt med Internet-KBT och vårdsamordnare i primärvården

KBT via internet och en modell med vårdsamordnare för patienter med depression inom primärvården leder till vinster för såväl patienter som för samhällsekonomi. Det visar Anna Holsts, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, avhandling.

- Att få tillgång till vård och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa. Det konstaterar Anna Holst, specialistläkare och vårdcentralchef inom Närhälsan i Göteborg, som i sin avhandling studerat kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet och funktionen vårdsamordnare i primärvården för patienter med depression. 

Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression har studerats och enligt avhandlingen visade sig KBT via internet vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården samt lika kostnadseffektiv. Dessutom var många patienter positiva till friheten med Internet-KBT – det vill säga att kunna få tillgång till behandling när och var de ville. Även kontakten med en särskild vårdsamordnare visade sig vara av stort värde, både för tillfrisknade och ekonomi.

Den modell med särskilda vårdsamordnare i primärvården som studerades – i detta fall specialistutbildade sjuksköterskor som följde, stöttade och lotsade patienten i vården – visade sig leda till ett snabbare tillfrisknande från depressionen och en signifikant tidigare återgång i arbete. Dessutom var modellen mycket kostnadseffektiv. 

Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, säger i ett pressmeddelande att psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården och att det för den som drabbas är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet. Något som fungerar dåligt idag. En patient kan få vänta månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Därför är värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder kan utvecklas i den hårt pressade primärvården mycket värdefullt.

Läs mer på: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//internet-kbt-och-vardsamordnare-i-primarvarden-effektivt-vid-depression.cid1617756

Ta del av avhandlingen här:Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care - internet-based treatment and care manager organization

13 mars 2019

Professorns tips om nedstämdhet under våren

Våren börjar så smått anlända till vårt avlånga land och många drar en lättnadens suck att mörker och rusk snart är över. Men inte alla. Enligt professor Torbjörn Åkerstedt beräknas upp emot var tionde person lida av säsongsbetingad nedstämdhet under våren.

Årstidsbunden depression är ett problem som drabbar många under den mörkaste tiden på året, men den kan även slå till på våren. Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska Institutet, säger till tidningen Modern Psykologi att det troligen handlar om samma sak – att dagslängden förändras så snabbt, såväl under mars som oktober. 

Symtomen på säsongsbetingad depression är desamma som vid annan depression, det vill säga olika grader av likgiltighet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar.

Enligt Åkerstedt finns det ganska begränsat med forskning om säsongsbetingad depression, men förmodligen spelar signalsubstansen serotonin en roll – precis som den gör vid annan depression. Även ärftlig sårbarhet, stress och kopplingen mellan mörker och ljus är komponenter som spelar in vid årstidsbunden depression. Och typiskt för denna form av depression är att tröttheten inte försvinner, oavsett hur mycket man än sover.

Åkerstedt uppskattar att cirka var tionde person lider av säsongsbetingad trötthet under våren och att man – precis som vid annan depression – ska söka hjälp om tröttheten gör att man inte kan hantera sitt liv. Enligt professorn finns det dock några handfasta tips som man själv kan hålla sig till för att försöka ta sig ur den onda ”trötthetscirkeln”.

Dessa tips är att:

- Hjälpa kroppen med dygnsrytmen och därför se till att från februari månad få så mycket ljus som möjligt på morgonen.

- Äta ordentligt och röra på sig. 

- Vara social och engagera sig i sociala aktiviteter trots att man egentligen kanske vill dra sig undan.

- Sova regelbundet. Det vill säga att gå och lägga sig och kliva upp vid ungefär samma tid varje dag. 

Läs hela artikeln här: https://modernpsykologi.se/2019/02/28/sa-hanterar-du-nedstamdhet-pa-varen/

11 mars 2019

Ny studie om ilska

Långvarig och problematisk ilska är relaterad till en rad hälsoproblem. Därför vill nu forskare från Linköpings universitet och Karolinska Institutet (KI) undersöka om internetförmedlad KBT kan hjälpa människor som - rent allmänt - upplever att deras egen ilska skapar så stora problem i livet att den blir stigmatiserande.

I en studie från år 2017 har forskare från Linköpings universitet, som bland de första i världen, visat att KBT (kognitiv beteendeterapi) via nätet kan hjälpa människor som har aggressionsproblem i nära relationer. Nu går forskarna vidare med en ny studie för att undersöka om KBT via nätet även kan hjälpa personer som i allmänhet har problem med sin ilska.

Att bli arg då och då är i grunden helt normalt, men om ilskan är intensiv, långvarig och svår att kontrollera kan den bli ett bekymmer och leda till hälsoproblem. I ett pressmeddelande från Linköpings universitet säger Hugo Hesser, biträdande professor i klinisk psykologi, att för många personer kan ilska leda till negativa konsekvenser för såväl dem själva som för deras medmänniskor. Därför startar man nu en ny studie för att undersöka vilka strategier som är bäst för att kunna hantera ilska i allmänhet.

Enligt Hesser har dagens forskning inte något svar på vilka behandlingsstrategier som fungerar bäst - det vill säga för vem de fungerar och hur.  Därför behövs det mer forskning för att förbättra behandlingsformerna. Forskarna söker nu deltagare till den nya studien som vänder sig till alla som upplever att de har en svårkontrollerad ilska som leder till problem.

Läs mer här: https://liu.se/nyhet/behover-du-hjalp-med-din-ilska-

6 mars 2019

Internetbaserad terapi av långvarig smärta

Vi lär oss blixtsnabbt att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig. Det menar Rikard Wicksell, docent i psykologi och forskare vid Karolinska institutet, som utvecklat och utvärderat internetbaserad ACT (Acceptance and Commitment Therapy) av patienter med långvarig och svårbehandlad smärta.

Kronisk smärta är en vanlig orsak till sjukfrånvaro och kan även leda till försämrad livskvalitet och depression. Cirka 20 procent av befolkningen beräknas lida av kronisk smärta och enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) beräknas de årliga samhällskostnaderna för långvarig smärta uppgå till cirka 90 miljarder per år. För att ta ett helhetsgrepp om området initierade AFA Försäkring, i augusti 2015, ett treårigt FOU-program med syfte att hitta vägar till stöd för dem som lider av kronisk smärta. I programmet har 13 forskningsprojekt delat på 50 miljoner kronor, däribland Rikard Wicksells projekt ”Internetbaserad behandling av patienter med långvarig svårbehandlad smärta”. 

ACT är en vidareutveckling av KBT och har ett starkt vetenskapligt stöd för behandling av långvarig smärta. ACT handlar enligt Rikard Wicksell om att hjälpa smärtpatienter att hitta tillbaka till ett aktivt och meningsfullt liv i vardag och i arbete. Wicksell säger till tidningen Vårdfokus att många patienter som lever med kronisk smärta ofta väljer bort meningsfulla aktiviteter, men när man frågar dem hur ont de har så har de trots allt lika ont. Han menar att vi blixtsnabbt lär oss att undvika aktiviteter som leder till smärta - något som är relevant för akut smärta, men sällan för långvarig.

Med ACT tränar personer på att göra förändringar i vardagen som motsvarar deras livsvärden. Det kan t ex handla om att skjutsa barnen till en aktivitet och bestämma sig för att sitta kvar och titta trots att det gör ont i ryggen. Därefter utökas aktiviteterna och för många blir det allt eftersom naturligt att börja arbeta igen eftersom det är i linje med deras livsvärden om t ex meningsfullhet och försörjning.  

De studier som forskargruppen genomfört visar att ACT höjer funktion och livskvalitet. Men möjligheterna att få tillgång till ACT är begränsade i landet, varför Wicksells forskargrupp utvecklat metoden digitalt för att öka tillgängligheten. Dels för dator, dels som en app i mobiltelefonen. De studier som är genomförda visar på samma positiva resultat för båda användningssätten: Deltagarna blev mer beteendemässigt flexibla att agera mot sina egna mål och funktionsnivån höjdes. Uppföljande studier visade att dessa positiva effekter kvarstod även efter ett år.

En region som tagit fasta på de positiva resultaten är region Kalmar, som i år – i samarbete med Karolinska Institutet - inför ACT i digital form vid samtliga 36 vårdcentraler för patienter med långvarig smärta.

Läs mer här:https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/februari/vill-hjalpa-patienter-med-smarta-att-borja-leva-sina-liv/

4 mars 2019

Arbetsmiljöverket nagelfar offentlig sektor

Arbetsmiljöverkets pågående nationella tillsyn av äldreomsorgen har hittills lett till närmare 3 500 krav på åtgärder av brister i arbetsmiljön. Nu rapporterar myndigheten att de kommer att genomföra ytterligare 2000 inspektioner under år 2019, framför allt inom primärvård och ambulansverksamhet, för att förebygga psykisk ohälsa.

Enligt tidningen Vårdfokus är det kvinnodominerande branscher, framför allt inom vård- och omsorg och sociala tjänster, som är drabbade av arbetsorsakade besvär.  I syfte att få arbetsgivarna att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa kommer nu Arbetsmiljöverket att genomföra 2000 inspektioner på olika arbetsplatser runt om i landet. 

Peter Burman, regionchef vid Arbetsmiljöverket och ansvarig för inspektionerna, säger i ett pressmeddelande att myndigheten genomför inspektionerna för att se till att arbetsgivarna tar sitt ansvar och systematiskt förebygger skador och ohälsa som är orsakade av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Nu rapporterar även myndigheten om omfattande arbetsmiljöbrister i äldreomsorgen. Hösten år 2017 inledde Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn av äldreomsorgen – en tillsyn som kommer att pågå under tre år och omfatta cirka 200 arbetsgivare. Syftet är att minska den höga sjukfrånvaron, antalet arbetssjukdomar, belastningsskador och olyckor. Myndigheten har hittills genomfört 1 200 besök hos 150 arbetsgivare som redan fått 3 500 krav på arbetsmiljöbrister som måste åtgärdas. 

Många av bristerna handlar om att arbetsgivarna inte har undersökt, riskbedömt och åtgärdat risker i arbetet. Myndighetens krav gäller därför förbättringar i det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet – såväl det organisatoriska som det sociala. 

Enligt Peter Burman påverkar en sjukdom, stress eller en olycka inte bara en person utan även familjen, kollegorna och arbetsplatsen. Arbetsgivarna måste därför skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv där ingen behöver bli sjuk, skadas eller slås ut för tidigt från arbetslivet.

Läs mer här: https://www.av.se/press/okade-insatser-mot-psykisk-ohalsa-pa-grund-av-jobbet/

https://www.av.se/press/krav-pa-att-atgarda-arbetsmiljobrister-inom-aldreomsorgen/

27 februari 2019

Fri som en fågel: Om managementbyråkratisk styrning

Chefer som är fostrade i managementbyråkratisk styrning utgör det största hindret för en effektivare och mer tillitsbaserad offentlig sektor med självständiga medarbetare. Det menar forskarna vid Centrum för Tjänsteforskning som står bakom rapporten ”Fri som en fågel”.

Den managementbyråkratiska styrningen av offentlig sektor, så kallad New public management (NPM), har enligt kritikerna lett till detaljstyrning, splittrade arbetsuppgifter och anmärkningsvärt dåliga resultat. Statliga Tillitsdelegationen menar att välfärden skulle kunna bli bättre om medarbetarna istället gavs större frihet, självstyre och handlingsutrymme.

Enligt tidningen Chef har nu forskarna Martin Fransson och Johan Quist vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, granskat hur vägen från dåligt ledarskap till ökad professionalism ser ut. Granskningen har rört ett försök vid två enheter inom Försäkringskassan, där man testat att slopa detaljstyrningen. 

Eftersom medarbetarna tidigare hade haft en tydlig och detaljerad styrning - och därför inte var rustade att använda sitt eget professionella kunnande för att ta självständiga beslut om arbetets organisering – visade det sig bli en besvärlig resa. Enligt forskarna hindrades medarbetarna av sina invanda managementbyråkratiska föreställningar. De hade exempelvis inte bara svårt att ta egna beslut, de hade också låg tilltro till den egna och kollegornas förmåga.

Under försöksperioden behöll cheferna sitt formella ledaransvar, men frestelsen att inte gå in och styra när problem uppstod var enligt cheferna stundtals stor. Forskarna anser att försöket trots allt ledde till goda resultat. Medarbetarna lyckades gradvis öka sin kompetens och professionalism genom det nya och mer självständiga sättet att arbeta. Insikten att de i högre grad måste ta initiativ och förstå komplexa samband sjönk in – till exempel att sätta sig in i lagstiftningen istället för att rutinmässigt citera beslut.

Efter försöket visade det sig att klagomålen från de sjukskrivna minskade, men även att medarbetarna var mer överens, ordningen större och stressen mindre. Trots detta såg inte alla chefer fördelar med att slopa managementbyråkratin - det vill säga ett ledarskap med stort fokus på siffror, mätbarhet och målstyrning. 

Forskningsrapporten är dock klar över att NPM-influerade chefer utgör det största hindret för en effektivare och mer tillitsbaserad offentlig sektor, särskilt på hög nivå. Forskarna skriver att om regeringen vill återprofessionalisera offentlig sektor måste rekryteringsprofilen vid tillsättandet av nya myndighetschefer ses över. Inom t ex vården är det nu färre läkare än vad det är chefer och andra administratörer, så övertaligheten är påtaglig.

Läs hela artikeln här: https://chef.se/forskning-darfor-ar-chefer-ett-hot-offentlig-sektor/

25 februari 2019

90-talister dominerar landets psykakuter

Besöken vid landets psykiatriska akutmottagningar dominerades av gruppen 90-talister förra året. Enligt P4 Blekinge stod personer födda på 90-talet för 26 procent av besöken – en siffra som de hämtat från Socialstyrelsens patientregister. Högre krav och stress kan vara orsaken till att 90-talister lättare mår dåligt jämfört med andra grupper.

Enligt Magnus Pagels, tf chef för psykiatriakuten i Karlskrona, söker 90-talisterna hjälp för andra problem jämfört med dem som är födda på 1970- och 80-talet. Medan de som är födda på 70- och 80-talet har en tydligare diagnosrelaterad problematik, t ex bipolaritet och missbruk, handlar 90-talisternas symtompanorama framför allt om kris, ångest och panik eller självskadebeteenden.

Peter Valverius, chefläkare inom psykiatrin i Region Blekinge, säger till P4 att högre krav på att vi ska vara lyckliga i kombination med ett oroligare samhälle och mer stress ger en giftig cocktail som gör att 90-talisterna har lättare att må dåligt. 

Lyssna på inslagen här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7161231

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7162428

20 februari 2019

Det vet vi om välfungerande team

Att samarbeta med andra kan vara både roligt och effektivt, men ibland fungerar det inte alls. Tvärtom kan samarbetet upplevas både frustrerande och konfliktfyllt. Vad beror det då på att vissa team lyckas och att andra lyckas sämre med att nå sina mål? Linda Cardeberg, leg psykolog och organisationskonsult vid PBM i Stockholm, berättar i detta inlägg om sina erfarenheter och om vad den senaste forskningen kring teamarbete säger.

Välfungerande teamarbete kan leda till såväl välmående medarbetare som högre produktivitet och kvalitet på arbetet. Tyvärr är det dock inte alltid som teamarbetet blir lyckosamt, men det finns några handfasta tips att hålla sig till för att det ska lyckas. 

När vi pratar och försöker förstå mer om team och teamarbete i yrkeslivet är det viktigt att komma ihåg att medlemmarna befinner sig i en organisatorisk kontext. Det vill säga vad förutsättningarna för teamet är - till exempel vad gäller arbetsbörda, kultur på arbetsplatsen och hur gott ledarskap det finns. Detta påverkar naturligtvis resultatet. 

Det spelar även stor roll vilka som ingår i teamet – underförstått menar jag här att det inte går att skapa ”magi” av något som inte finns från början. Med andra ord är det viktigt att veta/förstå vilka teammedlemmar vi rekryterar: Hur ser deras kompetens, begåvning och personlighet ut? 

Enligt IPO-modellen - Inputs- Processer- Outputs – är det teammedlemmarna som, tillsammans med övriga organisatoriska förutsättningar, står för ”inputs” vilket skapar förutsättningarna. Nästa steg är ”processer” som talar om hur man ska bete sig, tänka och känna på ett ändamålsenligt sätt, vilket i slutändan är det som ger goda arbetsresultat – ”outputs”.

Den samlade forskningen visar att effektiva team har tydliga mål och tydliga rollbeskrivningar. Det finns med andra ord ett tydligt syfte med att de överhuvudtaget är ett team. Samtidigt som dessa team är effektiva (produktiva) är deras medlemmar välmående. Det har nämligen visat sig att vi som medarbetare mår som allra bäst när vi får arbeta i ett ”riktigt” team eller när vi får jobba helt individuellt. 

Vidare visar forskningen att beteenden som ökar effektiviteten i ett team – oavsett vilket område teamet arbetar inom – är graden av det stöd teamet har och graden av informations- och kommunikationsutbyte inom teamet samt förmågan att tydliggöra prioritering och vägleda varandra inom teamet. 

Vikten av en välfungerande och öppen kommunikation i teamet kan inte nog understrykas. Att jobba med så kallade ”after action rewiews” har i metaanalyser visat sig kunna förbättra teamprestationer med så mycket som 20-25 procent.  Begreppet innebär i korthet att man helt enkelt stannar upp efter genomfört arbete och på ett strukturerat sätt - gärna under vägledning - utvärderar vad som fungerat bra och mindre bra under arbetets gång. Något som ger möjlighet att korrigera arbetet till nästa gång. Detta strukturerade sätt att kommunicera kring arbetet skapar i sin tur så kallade ”team mental models”. Det vill säga en samsyn och kunskap i teamet kring vem som besitter vilket expertkunnande och vem som har vilken information, samt hur vi arbetar på den här arbetsplatsen. 

Läs mer om PBMs utbildningar inom organisations- och teamutveckling här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare


18 februari 2019

Nudging – därför låter vi oss påverkas

Nudging används allt oftare av svenska beslutsfattare för att försöka påverka invånarnas beteende. Enkelt förklarat betyder nudging att någon ger oss en knuff i en riktning så att vi lättare kan fatta beslut om sådant som vi vet är bra. En avhandling från Linköpings universitet visar nu vad det är som gör att vi människor accepterar att bli styrda åt ett visst håll i form av nudge eller inte.

Att använda sig av psykologiska mekanismer för att påverka någons beteende för att få dem att göra det de” egentligen vill”, till exempel att sluta röka, är ett exempel på nudge*). När sedan beslutsfattare gör det svårt för oss att röka – exempelvis inför rökförbud på restauranger – så använder de sig av nudging. 

William Hagman, verksam vid avdelningen för psykologi och beteende- och neuroekonomiska forskningslabbet JEDI Lab vid Linköpings universitet, har i sin avhandling studerat vad det är som gör att vi accepterar statlig intervention i form av nudge eller inte. I avhandlingen har han även utarbetat en modell som kan fungera som checklista när en nudge designas.

Enligt Hagman är det viktigt att beslutsfattare förstår hur nudges ska utformas för att människor ska acceptera dem. Om människor uppfattar nudges som manipulation blir det ett misslyckande. Det finns exempel på riktiga bakslag – till exempel när myndigheterna i Chile ändrade reglerna för att försöka få invånarna att donera fler organ. Istället för att invånarna skulle ge sitt medgivande till donation skulle alla invånares organ doneras om de inte aktivt avböjde donation. Resultatet blev det motsatta - organdonationerna minskade eftersom människor upplevde att staten försökte stjäla deras organ.

Nudging ska dock inte blandas ihop med propaganda som används för att få oss att tycka och göra som makthavare vill. Tvärtom krävs det, enligt Hagman, vid nudging att vi själva måste vilja gå åt det håll vi ”nudgas”. Hagmans avhandling visar att det som påverkar vår acceptans av en nudge styrs av målet med den. Om vi till exempel sympatiserar med tanken på en bättre miljö accepterar vi även att börja sopsortera. Men vi måste även själva se att vi som individer drar fördel av ”nudgen”. Dessutom spelar attityderna mot den som står bakom nudgen roll för hur vi bedömer den.

Läs mer och ta del av checklistan här: https://liu.se/nyhet/varfor-accepterar-vi-att-bli-styrda-at-ett-visst-hall-

*) Begreppet "nudge" myntades av Richard Thaler som år 2017 tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för hans bidrag till beteendeekonomi.

13 februari 2019

Destruktivt ledarskap - när chefen inte fungerar

Ledarskapets betydelse för medarbetares och organisationers hälsa och produktivitet är välkänt. Den senaste tiden har allt mer fokus riktats mot det så kallade destruktiva ledarskapet. Ett ledarskap som enligt Emelie Allansson, leg psykolog i PBM, kan vara både aktivt och passivt – där det sistnämnda är det minst kända, men som kan vara mycket förödande för alla inblandade.

De allra flesta har någon gång haft en dålig chef – exempelvis en destruktiv dominant chef som varit arrogant och orättvis och som påverkat organisationen på ett negativt sätt. 

- Det vi inte pratar lika ofta om, men som kan vara minst lika förödande för medarbetare och organisation, är det passiva destruktiva ledarskapet – det vill säga den frånvarande chefen, säger Emelie Allansson som arbetar som psykolog och organisationskonsult vid PBM i Göteborg. Detta är något som vi som organisationskonsulter – och även ny ledarskapsforskning - vill rikta ett starkare fokus på. 

Att den frånvarande chefen kan vara lika destruktiv för medarbetare och organisation som den dominante och aggressive är något som många organisationer och ledare inte tror är lika farligt - och därmed inte lika viktigt att ta tag i. Men enligt Emelie är det tvärtom. Detta är något som man som ledare, medarbetare och arbetsgivare måste våga lyfta upp till ytan och diskutera.

- Ett destruktivt ledarskap behöver inte vara bundet till personlighetsdrag, så som narcissism eller psykopati, det kan vara helt andra faktorer som spelar in. Exempelvis kan det hos den frånvarande chefen handla om okunskap, stress, bristande förmåga eller konflikträdsla.

- Det går att få hjälp med att bryta ett destruktivt ledarskap, såväl det passiva som det aktivt destruktiva, säger Emelie. Nyckeln är att organisationen har rätt verktyg och att det finns en vilja hos personen i fråga att förändra. Finns inte det, ja då blir det svårt. 

Enligt Emelie är det också viktigt att förstå att ett destruktivt ledarskap har lättare för att växa fram och frodas i vissa miljöer. För att komma till rätta med problemet måste man som arbetsgivare ha olika infallsvinklar, exempelvis titta på hur den aktuella gruppsammansättningen och dynamiken ser ut i arbetsgruppen. Detta eftersom vissa medlemmar i en grupp kan stödja ett destruktivt ledarskap, vilket kan leda till förödande konsekvenser för produktivitet, hälsa och välmående.

 - Ett destruktivt ledarskap kan helt dränera medarbetarna på energi. Ett symtom på att något inte står rätt till är till exempel att arbetsgruppen får allt lägre produktivitet och om en stor del av arbetstiden går åt till att prata om den dåliga chefen och olika oförrätter som medarbetarna blivit utsatta för. Ett annat exempel är arbetsgrupper där personalomsättningen är oroväckande hög. Som organisation är det med andra ord oerhört viktigt att ta tag i destruktiva ledarskapsbeteenden på rätt sätt.  

Enligt Emelie finns det många rekommendationer för hur man ska hantera ett destruktivt ledarskap. Allmänt sett handlar det om att tidigt upptäcka tendenser till destruktivt ledarskap, värdera vad som behöver göras och sedan agera. Att organisationen har tydligt uttryckta värderingar som vilar på humanistisk grund är väsentligt i detta arbete, samt att chefer och ledare agerar i enlighet med dessa. Om en chef skulle agera i motsats till dessa värderingar är det centralt att högre ledning snabbt reagerar och tar tag i de oönskade beteendena. 

- Därför är det också ytterst viktigt att de personer som har höga poster inom en organisation utövar ett konstruktivt ledarskap. Om de inte gör det – ja, då kommer de inte heller att kunna intervenera på ett framgångsrikt sätt och deras destruktiva ledarskap kommer att smitta av sig på övriga delar av organisationen.

- Men det är också viktigt att som chef och medarbetare förstå/lära sig vad ett destruktivt ledarskap är – vad som kännetecknar det, säger Emelie. Är man kanske till och med själv med och bidrar till att ett destruktivt ledarskap får fortgå, genom att man låter kränkningar eller andra icke önskvärda beteenden passera förbi? 

Läs mer om PBMs ledarskaps- och teamutbildningar: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

Vill du komma i kontakt med PBM – klicka här: https://www.pbm.se/kontakt

11 februari 2019

Anpassad internet-KBT hjälper fler med sömnbesvär

Forskare vid Karolinska institutet har utvärderat en ny internetbaserad vårdmodell, så kallad adaptiv behandlingsstrategi, för patienter med sömnsvårigheter. Utvärderingen visar att personligt anpassad kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet gör att fler blir hjälpta.

En stor mängd studier som genomförts under de senaste 20 åren har påvisat att effekten av KBT över internet är jämförbar med traditionell behandling (ansikte mot ansikte). Detta gäller för en rad problem, såsom depression, paniksyndrom och sömnsvårigheter. Men alla blir inte hjälpta. Ännu så länge har forskningen inte lyckats komma fram till hur man ska kunna avgöra – innan behandlingen startar - vem som har nytta av behandlingen och vem som inte har det. 

I den nyligen utvärderade vårdmodellen som kallas ”adaptiv behandlingsstrategi” har KI-forskarna studerat 251 patienter som behandlades med internet-KBT för sömnsvårigheter – med syfte att försöka avgöra vilka som skulle ha nytta av behandlingen eller ej. 

Efter fyra veckors internet-KBT genomfördes en strukturerad bedömning av den individuella risken för misslyckad behandling. Bedömningen skedde med hjälp av frågeformulär och ett algoritmbaserat verktyg och på basis av detta delades sedan patienterna in i två grupper: En grupp med låg risk som såg ut att få god effekt av behandlingen och en högriskgrupp som såg ut att få otillräcklig effekt. Den senare gruppens deltagare lottades sedan till att antingen fortsätta behandlingen som vanligt eller att få extra stöd och anpassad behandling. 

Resultatet visar att de inom högriskgruppen som fortsatte behandlingen som vanligt fick betydligt sämre effekt av sin KBT. De som däremot fick en anpassad behandling uppvisade likvärdiga behandlingsresultat som gruppen som bestod av lågriskpatienter. Detta resultat innebär enligt forskarna att man kommit ett första steg på vägen till att lyckas anpassa internet-KBT - och i förlängningen även traditionell psykologisk behandling. 

Genom att använda sig av ett strukturerat system för att fånga upp patienter som inte verkar få nytta av behandlingen kan man motverka att de genomgår långa behandlingar utan önskad effekt. Något som, enligt psykolog Viktor Kaldo, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap och ansvarig för studien, i förlängningen kan leda till färre misslyckade behandlingsförsök och kortare tid från insjuknande till dess effektiv behandling kan sättas in.

Läs mer här: https://ki.se/nyheter/ny-strategi-gav-battre-resultat-av-internet-kbt?_ga=2.171840357.495023598.1549375334-1357759422.1538404671

6 februari 2019

Neuropsykiatrisk problematik på arbetsplatsen

De senaste åren har kunskapen och intresset för neuropsykiatriska diagnoser, exempelvis ADHD och Aspbergers syndrom, ökat i arbetslivet. Detta är något som välkomnas av Helena Nizic, leg psykolog vid PBM i Malmö, som menar att trots att dessa diagnoser kan innebära ett lidande så kan det också finnas en stor och outnyttjad potential bland dessa individer.

Varför verkar Anna alltid tänka på något annat under mötet? Av vilken anledning är Ove så fruktansvärt oförskämd och hur kommer det sig att Göran aldrig deltar i sociala sammankomster på jobbet? På alla arbetsplatser händer det från och till att det uppstår konflikter och inte allt för sällan är det samma individer som är i skottgluggen. Det vill säga dem som oftast hamnar i konflikt med sina medarbetare och chefer eller som indirekt är anledningen till att det blir ”dålig stämning”. 

- Vi har alla olika personlighetsdrag som är mer eller mindre påtagliga för vår omgivning, men som för den skull inte behöver uppfylla några diagnoskriterier, säger Helena Nizic, leg psykolog vid PBM i Malmö och som bland annat arbetar med neuropsykiatriska utredningar. Det är först när dessa ”drag” blir riktigt handikappande i vardagen som vi kan tala om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som exempelvis ADHD, Aspergers syndrom eller andra autismspektrumtillstånd. 

Enligt Helena har personer med en neuropsykiatrisk diagnos totalt sett svårt med sina exekutiva förmågor, exempelvis med att sortera och planera, med förändringar eller med mer socialt accepterade beteenden. De kan också ha ett uppskjutarbeteende och tvärtom – när de väl kommit igång med en uppgift bli helt absorberade. 

Vi är alla olika och vi har alla mer eller mindre en utmärkande personlighet/läggning. Det är något som de flesta av oss har förståelse för och som medarbetare och chefer måste kunna hantera på en arbetsplats. Men hur hanterar vi en person som går lite utanför socialt accepterade ramar? Det vill säga när personlighetsdragen blir så påtagliga att de blir handikappande för såväl individ som för arbetskamrater. Detta är något som Helena med kollegor specialiserat sig på att hanteraDet vill säga att hjälpa såväl individen som arbetsgruppen att hitta och ta till vara på varandras olikheter. 

- För att lyckas ta till vara dessa personers fördelar måste man som arbetsgivare våga bryta rigida mönster och vara pragmatisk, säger Helena. Att ge dem en struktur och en arbetsmiljö som också är anpassad för dem – att komma fram till när den här personen fungerar som bäst.  Det kanske inte är klockan 08.00 – 16.30 eller i stora grupparbeten. Istället kanske det är klockan 10.30 – 19.00, i ett tyst rum eller i mindre arbetsgrupper. 

Helena gör en liknelse med ett fysiskt handikapp: 

- Låt oss säga att Bertil brutit benet. Alla förstår att han inte kan delta i företagets årliga femkamp – istället får han vara med som domare. Något som han går in för till 100 procent, vilket blir lyckat för alla inblandade. 

- Ett annat bra – och lyckat – exempel på vad som kan hända när hundra blommor får blomma är vår nya ”miljö-kändis” Greta Thunberg, som har Aspergers syndrom. Hon bryr sig inte alls om det sociala spelet eller förstår sig på vita lögner – exempelvis nu senast vid World Economic Forum i Davos. Hon säger istället direkt vad hon ser/uppfattar och jobbar sedan oförtrutet med det hon är intresserad av. 

Läs mer om PBMs utredning, ledarskap och organisationsutveckling här: https://www.pbm.se/utredning-1

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

Vill du ha kontakt med PBM klicka här: https://www.pbm.se/kontakt

4 februari 2019

Det händer medarbetare som inte passar in

Hur hanterar chefer de personer som inte anses passa in på arbetsplatsen? Det är något som Kristina Sutter-Beime, forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet, studerat i sin avhandling ”Den avvikande anställde – en studie av den disciplinära processens misslyckande”. Sammanfattningsvis visar resultatet att medarbetare som inte passar in ofta blir utköpta.

Kristina Sutter-Beime har i avhandlingen – som fått Wallanderstipendiet på drygt 1.7 miljoner kronor – intervjuat 50 chefer i offentliga och privata verksamheter. Målet har varit att få syn på strukturer för hur chefer tänker och agerar kring ”jobbiga personer”. I intervjuerna har fyra olika beskrivningar av sådana personer utkristalliserats: De som presterar för dåligt, de som inte fungerar socialt, de som bryter mot regler i organisationen och de som – utifrån mer diffusa grunder – inte anses passa in. Detta skriver tidningen Arbetsliv.

Beroende på hur chefen sedan beskriver personens beteende väljer han/hon olika strategier för att korrigera beteendet. Strategin för att korrigera beteendet hos personer som inte presterar handlar om att chefen upprättar handlingsplaner och regelbundet ger återkoppling. Om detta inte leder till förändringar så köps personen ofta ut från verksamheten. När det gäller personer som inte fungerar socialt kallar chefen ofta in experter, beteendevetare eller företagshälsovård, för att personen ska komma till insikt. Fungerar inte det så blir även dessa personer oftast utköpta.

För de personer som bryter mot organisationens regler görs dock inga försök till korrigering av beteendet. Dessa personer utesluts oftast snabbt. Korrigeringar av beteendet görs inte heller hos dem som på mer diffusa grunder inte anses passa in. Här är det vanligt att chefen istället hänvisar till t ex arbetsbrist, omplacerar eller marginaliserar personens inflytande.

Kristina Sutter-Beime hoppas nu att avhandlingen kan bidra till en diskussion ute på arbetsplatserna.

Läs hela artikeln här och ladda ner avhandlingen:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/medarbetare-som-inte-passar-in-blir-ofta-utkopta/

30 januari 2019

Våra hjärnor har blivit hackade

Digitala medier tar mer och mer av vår tid. Idag lägger vuxna i snitt tre timmar per dag på sina mobiltelefoner och ungdomar fyra. Enligt psykiatriker Anders Hansen har den digitala världen hackat sig in i djupt liggande mänskliga mekanismer som stör vår koncentrationsförmåga, vår sömn och driver stress.

Enligt Svenska Dagbladet var det under en psykiatrikonferens i New York för ett år sedan som Anders Hansen insåg att vi just nu genomgår den snabbaste beteendeomläggningen i mänsklighetens historia. Insikten om att vi är utvecklade för något annat än den värld vi lever i fick honom att vilja undersöka hur den digitala världen påverkar oss på ett djupare plan.

- För tio år sedan fanns det knappt några Smartphones. Idag lägger människor i snitt tre - fyra timmar per dag på sina telefoner. Vi behöver förstå att vi befinner oss i en ganska konstig värld utifrån vad vi är utvecklade för. Inga andra djur är så bra på att anpassa sig som vi människor, men vi är inte hur anpassningsbara som helst, säger Anders Hansen till Svenska Dagbladet. 

Enligt Hansen vet forskarna ännu inte med säkerhet hur mobiltelefonerna påverkar oss, men att de stör vår koncentration och sömn samt driver stress vet man. Mycket pekar på att det senaste decenniets ökning av antalet människor som söker hjälp för sömnsvårigheter, stress och ångest kan härledas till mobiltelefonen. 

Anders Hanen är inte nostalgisk över en analog livsstil. Istället anser han att det handlar om att vi ska förstå att tekniken, såsom vi använder den idag, kan ha en större prislapp än vad vi inser. Den digitala världen utnyttjar en sårbarhet i den mänskliga psykologin – det vill säga något som inte är en evolutionär sårbarhet men som har blivit det nu.

Som exempel visade en amerikansk studie som undersökte koncentration och minne bland studenter, där hälften fick ha mobilen i fickan och hälften lämna den utanför rummet, att de elever som lämnade mobilen utanför rummet presterade bättre jämfört med den andra gruppen. Detta trots att den sistnämnda gruppen inte plockade upp mobilen ur fickan. 

Enligt Hansen visar detta att mobilen ligger och tar vår mentala bandbredd trots att vi inte använder den. Att konstant behöva ignorera impulsen att inte ta upp mobilen är inte en passiv handling för hjärnan. Något som visar att vi är usla multitaskare av naturen.

Läs hela artikeln här:https://www.svd.se/psykiatriker-den-digitala-varlden-hackar-var-hjarna

28 januari 2019

Positiva fördelar med kognitiv träning vid utmattning

Ny forskning från Umeå universitet visar att kognitiv träning kan förbättra exempelvis minnes- eller koncentrationsproblem – det vill säga den kognitiva funktionen - hos patienter med utmattningssyndrom. Dessutom fann forskarna visst stöd för att träningen även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

Trots att det är vanligt att personer med utmattningssyndrom har problem med till exempel koncentrationsförmåga och minne vet vi förhållandevis lite om hur dessa symtom ska behandlas. Detta har nu Hanna Malmberg Gavelin, doktorand vid psykologiska institutionen, Umeå universitet, undersökt i sin doktorsavhandling. I sitt arbete har hon studerat effekterna av två olika behandlingar - datorbaserad kognitiv träning och fysisk konditionsträning - som erbjudits som tillägg till ett stressrehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. 

Hanna Malmberg Gavelins forskning visade att kognitiv träning förbättrar den kognitiva förmågan. En förbättring som kvarstod även ett år efter avslutad behandling. Detta ska jämföras med den fysiska konditionsträningen som i och för sig ledde till förbättrad minnesfunktion omedelbart efter behandlingen, men som vid långtidsuppföljning inte visade någon skillnad jämfört med kontrollgruppen. 

Forskarna undersökte även om ett tillägg av kognitiv eller fysisk träning hade positiva effekter på den psykiska hälsan och arbetsförmågan. På dessa två utfallsmått uppvisade båda grupperna likvärdiga förbättringar. Dock visade det sig att de deltagare som slutfört den kognitiva träningen hade en större förbättring i sina utmattningssymtom och att de även upplevde att minnet förbättrats. 

Läs mer på: https://www.umu.se/nyheter/rehabilitering-for-forbattrad-kognition-vid-utmattning_7469154/

https://www.forskning.se/2019/01/24/kognitiv-traning-starker-aterhamtningen-efter-utmattning/

23 januari 2019

Yrkesarbetande kvinnor i fokus: Sömnproblem och viktuppgång

En kartläggning bland cirka 30 000 anställda runt om i landet visar att var fjärde yrkesarbetande kvinna har problem med att sova. Samtidigt visar en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Umeå universitet att kvinnor som har höga krav på jobbet löper en ökad risk att gå upp i vikt.

Företagshälsovårdsföretaget Avonovas hälsoundersökning bland 30 000 anställda runt om i landet visar att 26 procent av kvinnorna uppger att de har sömnproblem, att jämföra med 16 procent av männen. 

Att sova för lite påverkar inte bara prestationsförmågan negativt, sömnbrist kan i förlängningen även leda till utmattning och enligt Sofia Åström Paulsson, chefsläkare i Avonova, tyder allt på att yrkesverksamma kvinnor är extra utsatta för sömnproblem. En av orsakerna är att de tar ett större ansvar i vardagen, utanför arbetet, för barn och hushåll och när vardagen är stressig blir återhämtning än viktigare. Det sistnämnda är något som arbetsgivaren kan hjälpa till med – det vill säga att skapa utrymme för återhämtning. 

Yrkesarbetande kvinnor står även i fokus i en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Umeå universitet – en studie som visar att kvinnor som har höga krav på jobbet tycks löpa en ökad risk att gå upp i vikt. De kvinnor som uppgav att de kände höga krav på jobbet hade drygt 20 procent högre viktuppgång jämfört med övriga. Forskarna kunde inte finna något liknande samband för män, det vill säga mellan höga krav och viktuppgång.

Studien, som har pågått under 20 år och omfattar 3 800 svenskar, visar även att det är vanligare att personer som har låg kontroll i jobbet ökar mycket i vikt. Detta resultat gäller för både kvinnor och män.

Läs mer här: https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2018/var-fjarde-kvinna-sover-daligt/

https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//kvinnor-okar-i-vikt-nar-kraven-pa-jobbet-ar-hoga.cid1607279

21 januari 2019

Psykologiskt trygga arbetsplatser mest produktiva

Begreppet ”Psykologisk trygghet” är myntat av Amy Edmondson, författare och professor inom ledarskap och management vid Harvard University i USA. Hennes senaste forskning visar bland annat att psykologisk trygghet är en framgångsfaktor för att få orädda och innovationsstarka arbetsplatser. Psykologiskt trygga arbetsplatser har även visat sig vara företagsekonomiskt lönsamma.

Professor Amy Edmondson, som anses vara en av världens främsta tänkare, menar att den mest angelägna frågan idag för chefer och ledare är hur man får team att fungera optimalt. Detta enligt tidningen Chef. I sin nya forskning har Edmondson under fem år studerat psykologisk trygghet hos medarbetare på ett antal arbetsplatser. Resultatet, som presenterats i hennes senaste bok Fearless organization, visar att psykologisk trygghet i organisationer är helt avgörande för trivsel, utveckling, kreativitet och produktivitet. 

Psykologisk trygghet består av lika delar trygghet och respekt och tar på så sätt bort det som hindrar oss från att fungera maximalt. Det vill säga att medarbetare vågar säga sin mening, oavsett om det handlar om att han/hon har en avvikande åsikt, nya idéer eller vill påpeka fel. 

Enligt Amy Edmondson accepterar, respekterar och välkomnar en orädd organisation relationellt risktagande – det vill säga att medarbetare vågar göra sina röster hörda.  För – som hon säger till tidningen Chef – om du är rädd är du mindre kreativ, korttidsminnet fungerar sämre och du är betydligt mindre förmögen att utföra ett högkvalitativt och komplicerat arbete. Dessutom visar en tysk studie att psykologisk trygghet får effekt på den sista raden. De företag som hade en högre psykologisk trygghet hade också en högre return on investment (ROI). 

Avgörande för om medarbetare blir psykologiskt trygga eller ej hänger dock på chefen – om han/hon klarar av att svara på ett bra sätt på saker som medarbetarna börjar rapportera om. 

Läs hela artikeln här:https://chef.se/forskning-darfor-ar-oradda-chefer-mer-framgangsrika/

17 januari 2019

Samtalet – det som knyter oss samman

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. Peter Sohlström, leg psykolog vid PBM i Gävle har 20 års erfarenhet av professionella samtal – såväl från psykologisk behandling som från ledar- och organisationsutveckling. I denna artikel ger han FLOWs läsare en djupare inblick i samtalets natur – hur viktigt samtalet är och hur man kan underlätta och komma vidare under samtal om känsliga ämnen, det så kallade ”svåra samtalet”.

”Det enda som gör oss till människor och som knyter oss samman är ordet”. Citatet är hämtat från den franske 1500-talsförfattaren Michel de Montaigne. Att ha samtal med andra människor är både något mycket vardagligt och något som kan ha helt avgörande betydelse i vissa situationer. Människans förmåga att kommunicera med ord, både muntligt och skriftligt, har spelat en betydande roll i vår evolution. Genom samtal kan vi förmedla kunskap och information. Forskning om kreativitet visar också på hur viktigt samtal kan vara för att skapa nya lösningar eller idéer.

Relationer mellan människor är inte möjliga utan kommunikation, där samtal kanske är den viktigaste sortens kommunikation. I ett samtal får du möjlighet att läsa av den andres reaktioner på det du säger, möjlighet att direkt svara på frågor och göra förtydliganden, möjlighet att utveckla din tankegång utifrån det din samtalspartner säger och mycket annat. Dessutom i realtid! E-post och sms har inte en chans att matcha dessa fördelar.

Människor som är inblandade i en konflikt på jobbet slutar samtala med varandra, precis som makarna kan göra i ett olyckligt äktenskap. Forskning om parrelationer har visat att så kallade nära samtal har en mycket stor inverkan på hur lycklig och långvarig relationen blir. Vill jag lära känna nya människor är något av det bästa jag kan göra att inleda ett samtal med dem jag möter. Vill jag skapa avstånd till någon är det effektivt att sluta eller avstå från att samtala. Samtal är kort sagt en viktig del av livet, våra relationer, våra möjligheter till samarbete och vår framgång i det vi tar oss för. 

I mitt arbete som psykolog har jag många och långa samtal med människor varje vecka. Samtalet är mitt allra mest användbara redskap i arbetet med att hjälpa människor till förändring. Det är genom samtal jag får den information jag behöver för att göra bedömningar och analyser av de svårigheter människor befinner sig i. Ibland är det som sker just under samtalet viktigt. Många av de klienter jag träffat genom åren har beskrivit hur samtalen har skapat möjligheter till att kunna se på sina svårigheter från andra vinklar, eller att det plötsligt blir möjligt att förstå samband som man tidigare inte sett. Många upplever att tankar, känslor och minnen blir tydligare när man försöker förklara dem för någon annan eller när man svarar på frågor från någon som har ett annat perspektiv. 

Samtal kan också aktivera känslor. För den som varit med om svåra händelser kan ett samtal om det som hänt skapa starka känsloreaktioner, ett slags eko av de känslor som uppstod vid händelsen. Att på ett särskilt sätt samtala om svåra händelser är t ex en viktig del av behandlingen av posttraumatiskt stressyndrom. 

Ibland är det som sker under samtalet inte det viktigaste. Istället är det kanske vilken motivation till förändring som samtalet kan bidra till, eller vilken ny kunskap som en klient kan få genom samtalet. Gemensamt för många psykologiska behandlingsmetoder är att det som händer mellan samtalen är det som har störst inverkan på behandlingsresultatet. Hittar klienten nya sätt att agera i de situationer som brukar leda till problem? Vågar klienten möta det som väcker rädsla? Klarar klienten att hålla fast vid sin förändringsplan även under de dagar då det verkligen är tungt? Samtalen under behandlingen är viktiga både för att skapa motivation och tilltro till att förändring är möjlig och för att tillsammans lära av de tillfällen då förändringsplanen inte fungerade.

Forskningen kring hur samtal kan hjälpa människor till förändring har gett oss viktig kunskap om hur samtalen behöver genomföras för att de ska ha den effekt vi önskar. En av de viktigaste slutsatserna är också en av de svåraste att följa, både i arbetet som psykolog och i många andra sammanhang. Det handlar om effekten av att ge råd. Forskning visar att även det vi skulle kunna kalla för goda råd ofta faktiskt minskar chanserna till att den vi samtalar med kommer att göra någon förändring. Förändring är betydligt mer trolig om vi i ett samtal avstår från att ge råd men istället på ett engagerat sätt frågar efter den andres egna idéer om förändring.

I varje samtal deltar minst två människor med sina respektive unika bakgrunder. Det som sägs i samtalet bygger på hur vi uppfattar det vi samtalar om och hur vi uppfattar det den andre säger samt hur den andre tar emot eller reagerar på det vi säger. Det kan också lätt hända att vi börjar anpassa det vi säger till något vi tror att den andre vill eller behöver höra. Ibland har vi ett särskilt syfte med samtalet och ibland kan syftet vara något helt annat hos den andre. 

Samtal kan också ha ett innehåll genom de ord vi säger och ett helt annat innehåll genom det vi kommunicerar med kroppsspråk eller tonfall. Vill jag vara ironisk kan jag säga ett och mena något helt annat. Är jag arg kan jag leta efter varje lucka i den andres resonemang och lägga stor kraft på att försöka smula sönder argumenten istället för att försöka förstå vad som menas. Kort sagt kan samtal vara komplicerade och svåra att förstå sig på och genomföra på ett konstruktivt sätt.

Som tur är finns några allmänna principer som har sin plats i många typer av samtal, både på jobbet och i privatlivet. Även om varje samtal är unikt kan du t ex ha nytta av att försöka följa nedanstående råd:

- Empati har sin plats i alla samtal. När du är empatisk visar du intresse för det den andre berättar och de tankar och känslor som den andre förmedlar. Varje bra samtal innehåller därför en stor andel lyssnande. Gör ditt bästa att försöka förstå den andres perspektiv och återförmedla det du förstått. Innan du kommer med motargument och ifrågasättanden har du mycket att vinna på att visa att du förstått vad den andre menar. 

- Minska risken för att du bara utgår från ditt eget perspektiv genom att ställa öppna frågor och lyssna uppmärksamt på svaren. 

- Förändring hos den andre sker sällan med hjälp av goda råd eller tjat. Det är mer effektivt att fråga om den andres tankar och idéer om förändring.

- Var tydlig med att det går att se på saker och ting på olika sätt. Du kan beskriva ditt perspektiv och försöka förstå den andre så bra du kan. 

 

14 januari 2019

Fler och fler unga uppger att de är stressade

Den senaste statistiken från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor” visar att allt fler unga – var fjärde person i åldern 16 – 29 år – upplever att de är stressade. En andel som är tio procentenheter högre än övriga befolkningen. Gemensamt för många av dem är att de står utanför arbetslivet.

Såväl att ha för mycket som för lite att göra kan leda till stress och långvarig stress utan tillräcklig vila kopplas till ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa och för psykosomatiska symtom. Det skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida. 

Undersökningen, som är genomförd bland 40 000 personer i Sverige, visar att andelen unga som känner sig stressade har ökat med sex procentenheter de senaste två åren. Idag uppger inte mindre än 26 procent av dem i åldersgruppen 16 - 29 år att de känner sig stressade - och tjejer uppger dubbelt så ofta som killar att de är stressade.

Undersökningen visar också att personer som står utanför arbetsmarknaden – på grund av studier, arbetslöshet eller sjukskrivning – dubbelt så ofta uppger att de är stressade jämfört med den yrkesarbetande befolkningen. 

Läs mer på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/december/allt-fler-unga-uppger-stress/

9 januari 2019

God stämning på jobbet hjälper inte mot stressrelaterad ohälsa

Två nya studier som genomförts bland personal inom hemtjänst och särskilda boenden visar att god stämning och trivsel på jobbet inte räcker om stressen och arbetsbelastningen är för hög i vardagen. Ryggproblem, stor risk för utbrändhet och hög korttidsfrånvaro – så ser situationen ut idag enligt tidningen Kommunalarbetaren.

Två studier, den ena från Arbets- och miljömedicin i Lund och den andra från Stockholms läns landsting visar på liknande resultat: Arbetsbelastningen och stressen måste minska inom hemtjänsten. 

I studien från Arbets- och miljömedicin har 129 personer, verksamma inom hemtjänst och särskilt boende i två kommuner, undersökts. Resultaten visar på hög fysisk belastning, stora problem med ryggen, ökad risk för utbrändhet och hög korttidsfrånvaro. Detta oavsett om personen trivs med kollegor och chefer eller inte. 

Enligt Inger Arvidsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och ansvarig för studien, visar resultaten att god stämning på jobbet inte räcker om arbetsbelastningen samtidigt är för hög.

I Stockholmsstudien – som fortfarande pågår och beräknas vara klar år 2021 – har man hittills samlat in enkätsvar från 469 personer inom hemtjänsten. Resultaten från dessa svar visar att tidspress är den viktigaste orsaken till den dåliga arbetsmiljön. Personalen angav bland annat att de hade små möjligheter att påverka tiden som de tillbringade hos vårdtagarna. Resultaten visar även att 15 procent av personerna låg i riskzonen för utbrändhet och att det finns ett tydligt samband mellan förhöjd risk och höga psykiska krav – t ex att tvingas fatta svåra beslut på egen hand.

Men det finns ljusglimtar trots allt. I en nu pågående studie som leds av Gerd Johansson, professor vid Lunds tekniska högskola, lyfts flera goda exempel från olika kommuner fram. Exempel som kan minska tidspressen inom hemtjänsten.  

Läs mer här: https://ka.se/2018/12/18/bra-kolleger-hjalper-inte-mot-stress/

7 januari 2019

Han anser att arbetsplatsmobbing borde kriminaliseras

Varje år utsätts cirka 250 000 personer för mobbing på svenska arbetsplatser och orsaken till mobbingen står nästan alltid att finna i organisationen. Enligt tidningen Fysioterapeuten vill nu Stefan Blomberg, psykolog och nationell expert på arbetsplatsmobbing, kriminalisera mobbing och införa en särskild Mobbingombudsman.

Mobbing skiljer sig från personliga konflikter och kränkande särbehandling. Det som definierar mobbing är istället systematiken, långvarigheten och framhärdandet i kränkningarna. Och för den som drabbas kan konsekvenserna bli allvarliga. Forskningen har bland annat visat att mobbade personer ofta drabbas av PTSD, såsom tortyroffer, och att det finns ett samband mellan mobbing och t ex hjärt-kärlproblem, kronisk smärta, diabetes typ 2 och depression. Dessutom tror forskarna att mellan 100 och 300 självmord per år beror på mobbing. 

Enligt Stefan Blomberg, doktorand vid Linköpings Universitet och verksam som psykolog vid Arbets- och miljömedicin (AMM) vid universitetssjukhuset i Linköping, är otydliga roller den största riskfaktorn för att arbetsplatsmobbing ska kunna förekomma. Även så kallade klämda roller – exempelvis rollen som HR-person eller projektledare - är en klassisk risk. Det vill säga där man har en roll som innebär att hur man än gör så är det alltid någon som bli arg på en. Även första linjens chefer ligger illa till. Men i grund och botten handlar det om organisationen.

Tydliga organisationer med ett genomtänkt ledarskap, där mål och policydokument hålls levande, har de bästa förutsättningarna att förhindra att mobbing uppstår. Det räcker inte med att ha fina, vackra värdeord. De måste också omsättas i praktiken och man måste kontinuerligt jobba med dem.

Blomberg anser att skyddet för arbetsplatsmobbade är alldeles för lågt idag. Även om Arbetsmiljöverkets föreskrifter är bindande så har verket endast mandat att kontrollera att det finns rutiner och policys – inte om de tillämpas. Därför skulle han dels vilja se att Arbetsmiljöverket fick rätt att döma ut omedelbara viten till arbetsgivare som inte följer föreskrifterna, dels att arbetsplatsmobbing införs i brottsbalken. Dessutom vill han att en ny myndighet inrättas: Mobbingombudsmannen.

Läs artiklarna i sin helhet på: http://fysioterapi.se/vackra-vardeord-racker-inte/

http://fysioterapi.se/mobbning-vanligt-inom-varden-och-akademin/

4 januari 2019

PBM behandlar talängslan via ny VR-teknik och KBT

Från och med våren 2019 kommer PMB att kunna erbjuda en kombination av Virtual Reality-baserad behandling och KBT. Först ut i PBMs VR-satsning är en behandlingsstudie kring talängslan som kommer att ske i samarbete med Stockholms universitet och IT-företaget Mimerse AB.

Andreas Schill, leg psykolog och ansvarig för affärsområde PBM Digital ser stora möjligheter med Virtual Reality-teknik (VR) och KBT, framför allt för att VR ger både psykolog och klient enkel tillgång till de stimuli som klienten behöver utsätta sig för.

- Poängen med denna förenkling är att det till exempel kan vara svårt att få tag på spindlar, kackerlackor och ormar eller att utsätta människor för riktigt höga höjder, flygresor eller att hålla tal inför en publik under en behandlingssession, säger Andreas. 

Enligt Andreas kommer tillgången och enkelheten med VR-teknik sannolikt – i en ren terapeutisk bemärkelse – att även bidra till utvecklingen av nya behandlingstekniker. Eftersom VR ger terapeuten en högre grad av kontroll över behandlingssituationen kommer man att kunna vrida och vända på olika behandlingsupplägg för att vetenskapligt studera, utveckla och optimera en behandling.

Först ut i PBMs VR-satsning är en effectiveness-studie i talängslan. Effectiveness innebär att det redan finns ett vetenskapligt stöd för behandlingsmetoden, men att metoden nu ska överföras till den kliniska vardagen. I detta fall till den kliniska vardagen inom PBM.

- Under våren 2019 kommer vi att tillsammans med Stockholms universitet och IT-företaget Mimerse, ett företag som utvecklar Virtual Reality-applikationer, genomföra en behandlingsstudie i talängslan, säger Jesper Dagöö, leg psykolog och projektledare för behandlingsstudien i PBM. Behandlingarna kommer att genomförs av våra ordinarie psykologer vid vår mottagning på Linnégatan i Stockholm. 

Just talängslan är ett mycket vanligt socialt problem. Ett problem som kan leda till ett lidande och vara livshindrande för den person som är drabbad. Problemet för dem som lider av svår talängslan är att de helst helt undviker att hålla tal och därmed inte heller får möjlighet att lära sig hantera dessa situationer. Det vill säga, de kan helt enkelt inte ta sig ut ur den onda cirkeln. 

- Att lida av talängslan i privatlivet kan vara nog så svårt, men har man dessutom ett jobb som gör att man förväntas kunna prata inför grupper av människor blir naturligtvis problemet än större, säger Andreas och Jesper.

Behandlingsprogrammet, som vid tidigare studier vid Stockholms och Bergens universitet visat sig ha mycket god effekt, är grundat på moderna KBT-principer. Behandlingarna består av en längre (tre timmar) session där deltagaren får pröva på att utsätta sig för virtuella publiker och genomföra olika talövningar. Därefter följer ett fyra veckors internetförmedlat vidareutvecklingsprogram där deltagarna arbetar vidare på egen hand. 

- Vi kommer att starta rekryteringen till behandlingsstudien i mitten av januari 2019, säger Andreas Schill. Den som vill delta är då välkommen att anmäla sig via vår hemsida*) och fylla i ett elektroniskt formulär.

*)Läs mer om PBMs VR-satsning och behandling av talängslan här: https://www.pbmonline.se/virtual-reality-teknik-kbt

30 december 2018

Polisärenden som rör psykisk ohälsa ökar

Enligt Sveriges Radio är den psykiska ohälsan utbredd i samtliga olika brottskategorier, något som får konsekvenser för polisens övriga arbete. Som exempel har antalet polisärenden som rör psykisk ohälsa ökat med 25 procent sedan förra året i region Öst.

Polisregion Öst (polisen i Östergötlands-, Jönköpings- och Södermanlands län) har i år hanterat 17 000 situationer – eller cirka 50 ärenden per dag - där personer med psykisk ohälsa varit involverade. Det innebär en 25-procentig ökning från år 2017.

Enligt kommissarie Joakim Jäderstig, som är chef för vakthavandebefälsgruppen i regionen, handlar situationerna om många olika typer av ärenden, inte bara suicidärenden, där polisen möter människor som mår psykiskt dåligt.  Dessa ärenden prioriteras generellt högt och får därför konsekvenser för polisens övriga arbete.

Lyssna på inslaget här:https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=7110511

26 december 2018

PBM behandlar talängslan via ny VR-teknik och KBT

Från och med våren 2019 kommer PBM att kunna erbjuda en kombination av Virtual Reality-baserad behandling och KBT. Först ut i PBMs VR-satsning är en behandlingsstudie kring talängslan som kommer att ske i samarbete med Stockholms universitet och IT-företaget Mimerse AB.

Andreas Schill, leg psykolog och ansvarig för affärsområde PBM Digital ser stora möjligheter med Virtual Reality-teknik (VR) och KBT, framför allt för att VR ger både psykolog och klient enkel tillgång till de stimuli som klienten behöver utsätta sig för.

- Poängen med denna förenkling är att det till exempel kan vara svårt att få tag på spindlar, kackerlackor och ormar eller att utsätta människor för riktigt höga höjder, flygresor eller att hålla tal inför en publik under en behandlingssession, säger Andreas. 

Enligt Andreas kommer tillgången och enkelheten med VR-teknik sannolikt – i en ren terapeutisk bemärkelse – att även bidra till utvecklingen av nya behandlingstekniker. Eftersom VR ger terapeuten en högre grad av kontroll över behandlingssituationen kommer man att kunna vrida och vända på olika behandlingsupplägg för att vetenskapligt studera, utveckla och optimera en behandling.

Först ut i PBMs VR-satsning är en effectiveness-studie i talängslan. Effectiveness innebär att det redan finns ett vetenskapligt stöd för behandlingsmetoden, men att metoden nu ska överföras till den kliniska vardagen. I detta fall till den kliniska vardagen inom PBM.

- Under våren 2019 kommer vi att tillsammans med Stockholms universitet och IT-företaget Mimerse, ett företag som utvecklar Virtual Reality-applikationer, genomföra en behandlingsstudie i talängslan, säger Jesper Dagöö, leg psykolog och projektledare för behandlingsstudien i PBM. Behandlingarna kommer att genomförs av våra ordinarie psykologer vid vår mottagning på Linnégatan i Stockholm. 

Just talängslan är ett mycket vanligt socialt problem. Ett problem som kan leda till ett lidande och vara livshindrande för den person som är drabbad. Problemet för dem som lider av svår talängslan är att de helst helt undviker att hålla tal och därmed inte heller får möjlighet att lära sig hantera dessa situationer. Det vill säga, de kan helt enkelt inte ta sig ut ur den onda cirkeln. 

- Att lida av talängslan i privatlivet kan vara nog så svårt, men har man dessutom ett jobb som gör att man förväntas kunna prata inför grupper av människor blir naturligtvis problemet än större, säger Andreas och Jesper.

Behandlingsprogrammet, som vid tidigare studier vid Stockholms och Bergens universitet visat sig ha mycket god effekt, är grundat på moderna KBT-principer. Behandlingarna består av en längre (tre timmar) session där deltagaren får pröva på att utsätta sig för virtuella publiker och genomföra olika talövningar. Därefter följer ett fyra veckors internetförmedlat vidareutvecklingsprogram där deltagarna arbetar vidare på egen hand. 

- Vi kommer att starta rekryteringen till behandlingsstudien i mitten av januari 2019, säger Andreas Schill. Den som vill delta är då välkommen att anmäla sig via vår hemsida*) och fylla i ett elektroniskt formulär.

*)Läs mer om PBMs VR-satsning och behandling av talängslan här: https://www.pbmonline.se/virtual-reality-teknik-kbt

17 december 2018

PBM utbildar Västra Götalandsregionens blivande ledare

En av Sveriges största arbetsgivare, Västra Götalandsregionen (VGR), har som mål att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Som ett led i att nå dit kommer PBMs organisationskonsulter i Göteborg att vara med och ansvara för utvecklingen av framtida chefer.

Med sina 55 000 anställda är VGR en av landets största arbetsgivare och för att lyckas bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare behöver regionen också ha de bästa cheferna, chefer med rätt organisatoriska förutsättningar. För att förbereda framtida potentiella chefer i organisationen för vad en chefsroll kan innebära driver regionen ett chefskandidatprogram. Från och med 2019 kommer PBM som extern partner att ansvara för ledarutvecklingen inom detta program.   

-Vi är naturligtvis oerhört glada och inte så lite stolta över att, i konkurrens med andra upphandlade företag, ha fått förtroendet av regionen att driva deras omfattande chefskandidatprogram, säger Josef Ericson, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM i Göteborg. Från och med januari 2019 kommer vi alltså att vara med och rusta framtidens chefer utifrån vår organisations- och beteendepsykologiska profil. Något som vi tror kommer att innebära ett stort värde för såväl organisationen som för dem som antagits att delta i programmet.

Som grund för chefskandidatprogrammet - som pågår under 6-7 månader - ligger VGRs chefskriterier*). PBM kommer i sitt upplägg att fokusera på tre delar: Att leda sig själv, att leda andra och att leda i förändring. 

Den teoretiska plattformen för PBMs utbildning vilar på det beteendebaserade ledarskapet och ”Full Range Leadership Model” som betonar det transformerande ledarskapet i kombination med det aktivt belönande ledarskapet. Fokus ligger här på att skapa motivation och ansvarstagande hos chef och medarbetare, vilket innebär att chefskandidaterna får träna på ledarskapsbeteenden kring bland annat kommunikation, feedback och coaching. 

- För oss är det oerhört viktigt att programmet inte blir en teoretisk produkt. Vi kommer därför att bygga in mycket träning i den vardag som kandidaterna befinner sig i – vilket kan vara allt från sjukvård, kultur och utbildning till trafik och miljö. Vi kommer även att arbeta med frågor som rör exempelvis konflikthantering, svåra samtal samt med grupper och gruppers utveckling, säger Josef. 

Ramverket för programmet är också utbildningar i internatform.  Med andra ord praktisk träning, kunskapspåfyllnad och reflektion. 

-Det är med stor tillförsikt vi ser fram emot att få sjösätta detta program, säger Josef. Vi ser också fram emot att tillsammans med regionen ta fram goda nyckeltal för att kunna mäta de verkliga effekterna av våra insatser.

*)Läs mer om VGRs chefskandidatprogram på: https://www.vgregion.se/ov/vgr-akademin/utbildningskatalogen/ledarskap-och-personlig-utveckling/chefer-och-ledare/chefkandidatprogrammet/

Läs mer om ett av PBM Göteborgs ledarutvecklingsprogram: https://www.pbm.se/flow/blogg/ledarutveckling-i-praktiken-en-intervju

13 december 2018

PBM Sweden AB förvärvar Psykiatripartners i Östergötland AB

PBM Sweden AB har träffat avtal om att förvärva företaget Psykiatripartners i Östergötland AB, ett företag som bedriver barn- och ungdomspsykiatri (BUP) på uppdrag av region Östergötland. Sedan 2016 bedriver företaget även vuxenpsykiatri inom regionens vårdval ”Specialiserad psykiatrisk öppenvård”. Förvärvet innebär bland annat att PBM kan utvidga sitt verksamhetsutbud att omfatta även psykiatri.

- Vi är mycket glada över förvärvet av Psykiatripartners i Östergötland, ett välfungerande företag med gott rykte som kompletterar vårt verksamhetsutbud på ett utmärkt sätt. Psykiatripartners behandlingsmetodik bygger, precis som PBMs, på beteendepsykologi och kognitiv beteendeterapi (KBT) med stark koppling till evidens och forskning, säger Catharina Nordlander, VD PBM Sweden AB. 

- Förvärvet är av strategisk betydelse för oss genom att vi nu kan bredda och stärka våra tjänster och bli mer heltäckande inom beteendepsykologi. Till exempel kommer vi nu även att kunna erbjuda utredning och terapi inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP). 

Psykiatripartners har verkat inom BUP i Östergötland under närmare åtta år. I dag bedriver man barnpsykiatri - på uppdrag av regionen - i hela Östergötland. Företaget är representerat med mottagningar i Norrköping, Linköping, Motala och Mjölby. Sedan år 2016 ingår Psykiatripartners även i Vårdvalet ”Specialiserad psykiatrisk öppenvård” med uppdrag att hantera måttlig till svår psykiatrisk sjukdom i öppenvården (exklusive beroendeproblematik, demens samt akutpsykiatrisk sjukvård).

Psykiatripartners i Östergötland AB har cirka 70 anställa - psykologer, specialistläkare, ST-läkare, psykoterapeuter, socionomer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, specialpedagoger, fysioterapeuter med flera. Under verksamhetsåret 2017 omsatte företaget 70Mkr. 


PBM Sweden AB är ett företag som under mer än 30 år varit verksamt inom beteendepsykologi. Vi använder oss av behandlingsmetoder som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) med stark koppling till evidens och forskning. Våra drygt 130 medarbetare hjälper och stödjer idag enskilda individer och företag/organisationer till bestående beteendeförändringar genom såväl individuell behandling och utredning som utbildning och kartläggning. PBM är även ackrediterad vårdgivare i Stockholms läns landstings vårdval för långvarig smärta och utmattning och region Skånes Vårdval Psykoterapi. Med en omsättning på cirka 125 Mkr år 2017 och verksamheter på flera platser i landet hör PBM idag till ett av de större företagen inom beteendepsykologi.

10 december 2018

Ny studie undersöker varför destruktivt ledarskap uppstår

Forskaren Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, har tilldelats 3 182 000 kronor av AFA Försäkring för ett forskningsprojekt som ska undersöka om arbetsmiljön kan vara en orsak till att chefer utvecklar destruktiva ledarbeteenden. Det vill säga beteenden som har en negativ inverkan på medarbetarnas hälsa.

Susanne Tafvelin ska i studien ”När det brister: Orsaker till och förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv” kartlägga hur vanligt destruktivt ledarskap är på svenska arbetsplatser och vad som får chefer att utveckla beteenden som inverkar negativt på medarbetarnas hälsa, men även på själva arbetsplatsen.

Den forskning som hittills genomförts inom detta område i Sverige är Försvarshögskolans studie om destruktiva ledarskapsbeteenden inom militären (en studie vi tidigare skrivit om här på FLOW). Och det som studerats internationellt, till dags datum inom området, har handlat om konsekvenserna av destruktivt ledarskap, med fokus på chefen som individ. Susanne Tafvelins forskning kommer dock att ha ett annat fokus. Hon och hennes kollegor kommer att undersöka hur vanligt det är med denna typ av ledarskap och vad som bidrar till att det uppstår.

Forskarna kommer bland annat att skicka ut enkäter till chefer och medarbetare i privat näringsliv samt till kommuner och landsting. Förhoppningen är att de ska lyckas inhämta så mycket kunskap så att de kan utveckla åtgärder som organisationer och företag sedan kan använda för att förebygga att destruktiva ledarskapsbeteenden överhuvudtaget uppstår. 

Lär mer på: https://www.afaforsakring.se/forskning/forskarportratt/susanne-tafvelin/

 

6 december 2018

Avdramatisera och undvik sömnstress

Enligt sömnforskaren Christian Benedict är en av orsakerna bakom den ökade sömnproblematiken bland yngre människor bland annat orsakade av den digitala revolutionen. Men det har även skapats en hel del hets kring sömnen, vilket i sig kan leda till försämrad sömn.

Många drabbas till och från i livet av tillfälliga sömnbesvär, men det är först när besvären blir långvariga och får en negativ påverkan på hur vi fungerar under vår vakna tid (sk insomni) som det är allvarligt. Det skriver www.netdoktorsom intervjuat Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, om sömnproblem.

Enligt Christian Benedict finns det inget enkelt svar på varför vissa människor får sömnproblem. Man har dock sett ett tydligt samband med åldrandet. Till exempel kan sjukdomar som är vanligare bland äldre såsom exempelvis högt blodtryck och kronisk smärta bidra till dålig sömn. 

Samtidigt blir sömnbesvär allt vanligare bland yngre personer. Siffror från SCB visar att sömnbesvär bland yngre vuxna (16 – 54 år) har ökat från tio procent på 80-talet till 30 procent under 2004. Enligt Benedict visar nya siffror på samma tendens och en av anledningarna bakom besvären anser han bero på den digitala revolutionen, men även på andra livsstilsfaktorer – till exempel på att vi äter och tränar senare på dygnet. 

Det har dessutom skapats en hel del hets och stress runt sömn som kan leda till sömnstörningar. Det finns exempelvis appar som mäter sömnkvalitet och tidningarna överöser oss med skrämselfakta, vilket kan upplevas som stressande framför allt för dem som redan har problem, enligt Christian Benedict. 

Han säger att en vuxen person bör sova sex till nio timmar/natt, men sömnbehovet är individuellt och handlar även om sömnen och vilans kvalitet. Det gäller att komma ihåg att vila också ger återhämtning. För trots att du inte sover så vilar du och om man har svårt att sova ska man istället ta tillvara vilan. Det handlar om att avdramatisera sömnproblemen. På dagen kallar vi till exempel vila för mindfullness, men under natten är det sömnbesvär.

Blir sömnproblemen långvariga bör man dock genomgå en sömnutredning. Det finns flera behandlingar för sömnsvårigheter, till exempel terapi. 

Läs mer på: https://www.netdoktor.se/somn/artiklar/somnhets-vanligt-bland-unga/?utm_campaign=ange-mailnamn&utm_medium=email&utm_source=Apsis

3 december 2018

Uppmärksamma kollegor kan minska självmordsrisken

En ny kunskapsöversikt om arbetsplatsens betydelse för självmord visar att kamratstödjande åtgärder och utbildning i suicidprevention kan minska risken för att anställda begår självmord. Men viktigast av allt är att uppmärksamma den psykiska ohälsan, framför allt tecken på depression, hos en medarbetare.

Tidningen Arbetsliv skriver att trots att antalet självmord stadigt minskat sedan 80-talet begår fortfarande mellan 1200 och 1300 personer i Sverige, flest män, självmord varje år. Cirka hälften av självmorden begås av personer i arbetsför ålder. Trots detta har det satsats lite på forskning kring självmord.

Enligt Bo Runesson, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, har självmord hittills varit ett tabubelagt ämne, men det är något som vi måste börja tala om. Vi behöver få arbetskamrater att våga fråga hur kollegan mår och få dem att söka professionell hjälp.

I bland annat USA, Australien och Kanada finns olika arbetsinriktade program för att förebygga självmord bland yrkesgrupper där det är vanligare med självmord jämfört med andra yrkesgrupper. De anställda har bland annat fått tillgång till en hjälplinje att vända sig till och utbildning i att lära sig känna igen tecken på självmordsrisk. Enligt Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och den som arbetat med kunskapsöversikten, har dessa insatser minskat andelen självmord dramatiskt. 

Höga krav, låg kontroll, dåligt kollegialt stöd och mobbing är faktorer i arbetsmiljön som ökar risken för självmord, men även tillgången till olika medel att använda sig av för att begå självmord spelar in (t ex starka läkemedel och skjutvapen). 

Enligt Bo Runeson har dock arbetsmiljöfaktorer en liten betydelse när det gäller risken att begå självmord. Istället är det den psykiska hälsan hos den enskilda individen som är avgörande – där depression är den diagnos som ökar risken mest. Något som måste tas på stort allvar eftersom depression är den vanligaste psykiatriska diagnosen. 

Läs hela artikeln här:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2018/kollegialt-stod-minskar-sjalvmordsrisk/?utm_campaign=arbetsliv-nyhetsbrev&utm_content=28nov18&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

28 november 2018

KBT på nätet för unga ska studeras

Uppemot två procent av landets barn och ungdomar drabbas årligen av tvångstankar, ett problem som sällan går över utan terapi. I en ny studie ställs nu för första gången KBT över nätet mot terapi på en mottagning för unga med tvångssyndrom. Det skriver tidningen Dagens Medicin.

I fjol startade en randomiserad studie som ska jämföra två olika behandlingsformer för barn och ungdomar med tvångssyndrom. Cirka 80 av de 150 deltagarna har redan rekryterats till studien. Deltagarna är mellan 7 och 17 år och kommer från mottagningar för tvångssyndrom i Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen.

Enligt Kristina Aspvall, psykolog vid barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm och en av forskarna bakom studien, blir personer med tvångstankar sällan bättre utan någon form av terapi. Eftersom KBT via nätet är lättillgängligt kan det sannolikt innebära att fler kan bli hjälpta i ett tidigt skede och potentiellt, om resurserna omfördelades, skulle också fler kunna få effektiv hjälp.

Ungefär hälften av deltagarna i studien lottas till veckovisa möten med psykolog på en mottagning och resterande får KBT över nätet, där de kan kommunicera med psykologen på distans. Terapitiden över nätet ligger i snitt på 20 minuter i veckan, vilket är en tredjedel av den tid som läggs på behandling vid en mottagning. Den totala behandlingstiden, för båda grupperna, ligger på 16 veckor. Färdiga resultat av studien förväntas komma om cirka två år.

Enligt Kristna Aspvall är efterfrågan på KBT över nätet stor och därför har nu ytterligare en studie startat där personer med både tvångstankar och autism ska få prova på behandling över nätet. 

Göran Rydén, verksamhetschef vid BUP i Stockholms läns landsting, säger till Dagens Medicin att det just nu pågår förhandlingar med hälso- och sjukvårdsförvaltning, vilka är mycket positiva till terapiformen. Överenskommelsen mellan BUP och förvaltningen beräknas vara klar i början av december 2018. 

Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/11/21/studie-ska-se-hur-bra-kbt-fungerar-pa-natet/

26 november 2018

Öppenvårdspsykiatrin får högst betyg

Drygt 33 000 personer inom olika delar av psykiatrin har i år svarat på Sveriges Kommuner och Landstings nationella patientenkät. Svaren visar att patienterna överlag är positiva, framför allt till öppenvårdspsykiatrin. Den slutna psykiatrin får dock sämre betyg.

Cirka 33 000 patienter - inom den vuxna öppen- och slutenvårdspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt inom rättspsykiatrin - har gett sin syn på den vård de fått under året. Liksom inom många delar av den svenska vården finns det även inom psykiatrin stora regionala skillnader, men överlag är upplevelsen positiv. 

Inom öppenvårdspsykiatrin uppger till exempel åtta av tio att de skulle rekommendera mottagningen till någon annan i samma situation och majoriteten känner sig bemötta med respekt.

Missnöjet är dock större inom den slutna psykiatrin, både inom vuxen- och barnpsykiatrin. Framför allt handlar missnöjet om den information som ges om vård och behandling. Inom den slutna rättspsykiatrin är missnöjet än större, där anser exempelvis en lägre andel att de blir bemötta med respekt.

Läs mer på: https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/patienternassynpapsykiatrivarden.25288.html

21 november 2018

Utmattningssyndrom - PBM City skapar förändring som håller

Allt fler drabbas av utmattningssyndrom och orsakerna samt konsekvenserna av syndromet debatteras flitigt i medierna. Mindre fokus ligger dock på vad som krävs för att den som drabbats ska kunna bli rehabiliterad. FLOW har bett PBM-psykologen Natalie Szablowski Engdahl, teamledare vid PBM Stockholm City, att berätta om deras framgångsrika rehabilitering och årligen återkommande positiva resultat.

PBM är en av aktörerna i Stockholms läns landstings Vårdval ”långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom”. En av dem som varit med från starten är Natalie Szablowski Engdahl, leg psykolog och teamledare vid PBM Citys mottagning - en av PBMs tre mottagningar som arbetar inom Vårdvalet. 

På mottagningen arbetar ett 30-tal psykologer, läkare, fysioterapeuter och rehabiliteringskoordinatorer med multimodal rehabilitering av utmattningssyndrom, vilket innebär att rehabiliteringen inbegriper såväl fysiologiska och medicinska som psykologiska och sociala insatser. 

- Rent yrkesmässigt är det oerhört stimulerande att arbeta multimodalt, det vill säga i ett väl sammansvetsat multiprofessionellt team. Min upplevelse är att vi verkligen erbjuder en högkvalitativ rehabilitering som håller och det är också något som våra patienter håller med om. Det kan vi tydligt se i våra resultatuppföljningar*)som visar på signifikanta förbättringar av patienternas stressymtom, säger Natalie. 

Enligt Natalie innebär det multimodala arbetssättet att alla yrkeskategorier finns samlade runt patienten såväl geografiskt som professionellt. Det viktigaste för patienterna tror hon är att de kan känna trygghet i att behandlarna, som team, har en samlad kunskap om just ”mig som patient” och att man till exempel inte behöver berätta samma historia om och om igen. Arbetssättet gör också att patienterna får olika perspektiv på sin situation genom att de får träffa olika vårdprofessioner.

Det senaste året har cirka 400 patienter genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram. Programmet vilar på KBT, med fokus på beteendeförändring, och pågår i tolv till 24 veckor, där majoriteten av patienterna genomgår ett 24-veckorsprogram. I korthet innebär programmet att patienterna har två till tre mottagningsbesök i veckan och mellan besöken utför de aktiva hemuppgifter. 

- Majoriteten av de patienter som kommer till oss är redan sjukskrivna på del- eller heltid och kommer på remiss från sin husläkare, företagsläkare eller psykolog. Orsakerna bakom utmattningssyndromet kan vara blandade – både arbetsrelaterade och privata. Vissa av dem befinner sig i en tidig fas av sin utmattningsdiagnos medan andra har varit sjukskrivna en längre tid. 

Rehabiliteringsprogrammet är uppdelat i olika teman och spår: Individuell behandling, Gruppbehandling samt Arbetsåtergång. Psykologens tema handlar t ex om hur man sätter gränser och reglerar kraven på sig själv och hur man hittar balans mellan påfyllning och förbrukning. Fysioterapeutens tema handlar om att hitta rutiner och balans i den fysiska aktiviteten och strategier för nedvarvning – det vill säga att reglera energiförbrukningen och hitta strategier för effektivare påfyllning. Temat hos läkaren är sjukskrivningsprocessen, den somatiska statusen och eventuell läkemedelsbehandling och temat hos rehabiliteringskoordinatorn är patientens arbetssituation och arbetsupptrappning.

- Rehabkoordinatorns uppgift är att kartlägga patientens arbetssituation och hålla i de viktiga kontakterna tillsammans med patienten och dennes arbetsgivare. Detta för att skapa rimliga förutsättningar för återgång i arbete och arbetsupptrappning, säger Natalie. Här jobbar vi med något som kallas rehabiliteringstrappan vilket innebär att man försöker finna arbetsanpassningar från t ex 25 procent och uppåt. 

Majoriteten av de som genomgått PBM Citys rehabiliteringsprogram kommer tillbaka till arbetslivet igen eller kan trappa upp sin arbetstid. De senaste utvärderingarna visar bland annat att patienterna fått en avsevärt bättre livskvalitet och att de signifikant förbättrats avseende sina stressymtom, till exempel vad gäller ångest, depression och sömnsvårigheter. 

- Att få ta del av så här fina resultat är även belönande för oss i teamet – det vill säga att få ett kvitto på patienternas tydliga framsteg efter genomgången rehabilitering. Det gör mig både stolt och glad, säger Natalie.

*) Ta del av PBMs senaste resultat: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Fotnot: Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

19 november 2018

En bra arbetsmiljö leder till högkvalitativ forskning

Forskare på Karolinska Institutet har under sex år studerat vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för den vetenskapliga prestationen. Enligt professor Irene Jensen, en av forskarna bakom studien, är resultatet föga förvånande: Forskare som har en bra arbetsmiljö och en rättvis chef presterar bättre.

Den sexåriga studien bygger på medarbetarundersökningar och bibliometri. Det sistnämna är ett mått på prestationer i forskningsvärlden som bland annat innefattar hur många artiklar en forskare skrivit, i vilka tidskrifter de publicerats och hur ofta de är citerade. Erhållna forskningsbidrag är ett annat mått som använts i studien.

Eftersom studien pågick över tid hade forskarna möjlighet att följa studiedeltagarnas arbetsmiljö från år ett - och därefter titta på deltagarnas prestationer åren efter. Resultatet visade tydligt att en bra arbetsmiljö leder till bättre prestationer. 

Den viktigaste faktorn bakom deltagarnas mående och prestationer visade sig vara cheferna och deras ledarskap. Framför allt handlar det om chefernas förmåga att vara rättvisa och att stötta medlemmarna i sin forskargrupp – att ge feedback och bry sig. 

Professor Irene Jensen säger till tidningen Arbetsliv att forskare naturligtvis fungerar som vanliga människor när det gäller arbetsmiljö, men i och med denna studie blir det tydligt vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för vetenskapliga prestationer. Det går med andra ord att påverka det vetenskapliga utfallet genom att förändra arbetsmiljön. 

Läs mer om studien:https://ki.se/imm/forskares-arbetsmiljo-och-dess-paverkan-pa-vetenskaplig-prestation?_ga=2.267824590.1588402081.1542304186-1357759422.1538404671

Läs artikeln på:https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2018/hogre-kvalitet-pa-forskning-om-arbetsmiljon-ar-bra/?utm_campaign=arbetsliv-nyhetsbrev&utm_content=7nov18&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

15 november 2018

Passiva ledare kan slå sönder gruppsammanhållningen

Det är inte när man som medarbetare upptäcker att chefen är en aktiv och utåtagerande narcissist som varningsklockorna bör ljuda som starkast. Istället är det låt gå-chefen, den som praktiserar ett passivt ledarskap, som är farligast. Det menar forskarna, och författarna till boken Destruktivt ledarskap, Maria Fors Brandebo, Sofia Nilsson och Gerry Larssons.

Enligt Maria Fors Brandebo, fil dr i psykologi och forskare vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum, kan alla chefer bli destruktiva ledare. Dessvärre har många organisationer ingen beredskap för att hantera destruktiva ledare, vilket faktiskt kan vara ett brott mot arbetsmiljölagstiftningen Det skriver tidningen Chef. 

Maria Fors Brandebo, med forskarkollegor, har tagit fram ett mätinstrument som beskriver fem olika typer av destruktivt ledarskap: 

-Arrogant/orättvis. 

-Hotande/bestraffande/överkrävande. 

-Ego-inriktad/falsk. 

-Passiv/låt-gåig/feg. 

-Otydlig/osäker/rörig. 

De tre första typerna karakteriseras av aktiva destruktiva ledarskapsbeteenden och de två sista av passivt destruktivt ledarskap. Narcissism och psykopati passar delvis in på de aktiva formerna av destruktivt ledarskap, men enligt Maria finns det även forskning som visar på ett samband mellan narcissism och passiva beteenden – det vill säga att man helt enkelt inte är så engagerad i någon annan än sig själv.

Det är, tvärtemot vad man kanske kan tro, det passiva ledarskapet som är farligast och inte det aktiva och utåtagerande. Enligt Maria beror det bland annat på att vid ett aktivt destruktivt ledarskap blir ledaren ofta en yttre fiende och beteendet behöver inte ha lika stor effekt på omgivningen, förutsatt att det råder stark sammanhållning i gruppen. Men om det destruktiva ledarskapet är passivt blir ledaren otydlig, vilket leder till att det uppstår oklarheter vem som ansvarar för vad och detta kan leda till osämja bland medarbetarna och därmed kan småchefer poppa upp. 

Det passiva destruktiva ledarskapet är svårare att värja sig emot. Dessa ledare slår helt enkelt sönder gruppsammanhållningen mer effektivt och särskilt snabbt kan det gå i krissituationer. Exempelvis när organisationen har det jobbigt av olika anledningar och behöver värja sig mot andra yttre hot.

Enligt Maria Fors Brandebo är det viktigt att organisationer tar hand om frågan destruktiva ledare och ser till att det finns en instans som medarbetare kan vända sig till och en klar struktur för hantering om problem uppstår. Detta är dessvärre inte så vanligt idag. Men destruktiva ledare kan ju, enligt Maria, faktiskt vara ett brott mot arbetsmiljölagstiftningen och då är det den högsta ledningen som är ansvarig.

Läs hela artikeln här:https://chef.se/darfor-ar-passiva-chefer-farliga-dig/

12 november 2018

Psykologerna får en nyckelroll i framtidens primärvård

Enligt regeringens särskilda utredare, Anna Nergårdh, innebär den kraftigt ökande psykiska ohälsan i samhället att psykologerna kommer att få en nyckelroll i framtidens primärvård, men en god och nära vård kräver också ett interprofessionellt arbetssätt. Det skriver Psykologtidningen.

Anna Nergårdh, som leder den statliga utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”, anser att dagens hälso- och sjukvårdssystem är föråldrat och inte anpassat att hantera den stora grupp patienter som lider av psykisk ohälsa. Enligt Psykologtidningen anser hon att det saknas ett strukturerat omhändertagande med patienten i centrum. 

I sitt arbete som utredare ser Anna Nergårdh över hela hälso- och sjukvårdssystemet, där primärvården ska vara basen för framtidens sjukvård. Sitt slutbetänkande ska hon lämna i mars 2020, men redan i juni 2018 kommer hon att lämna delbetänkandet ”God och nära vård – En primärvårdsreform” till socialministern. Att basen för framtidens vård ska vara primärvården kommer att framgå i lagtexten, vilket även gäller de kompetenskrav som krävs för att möta upp behoven i första linjens sjukvård.

Anna Nergårdh säger till Psykologtidningen att den psykiska ohälsan fortsätter att öka och att det är psykologerna som är bäst rustade att ta hand om den. Psykologerna kommer att få en nyckelroll, men psykisk ohälsa är samtidigt en så stor utmaning att det krävs bättre strukturer för arbetet. Det vill säga som gör det möjligt att använda alla professioner i primärvården på ett klokt sätt. 

Att vi måste stärka ett interprofessionellt arbetssätt är hon övertygad om och för att detta ska vara möjligt krävs ett hälso- och sjukvårdssystem som underlättar och främjar samverkan mellan olika professioner. Därför inkluderar alla hennes förslag skrivningar om hur en bra och hållbar arbetsmiljö kan skapas.

I delbetänkandet föreslås bland annat en särskild satsning för att stärka tillgången till allmänläkare i primärvården. Någon liknande satsning finns inte för psykologer. Anledningen till detta är enligt Nergårdh att regeringen redan gett ett uppdrag till Socialstyrelsen och Universitetsämbetet, det vill säga att titta på den frågan. Deras utredning ska redovisas innan Anna Nergårdh lämnar in sitt slutbetänkande, vilket innebär att det kan komma att påverka slutförslaget i utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”.

Läs hela artikeln här:http://psykologtidningen.se/2018/11/09/psykologen-far-en-nyckelroll/

7 november 2018

Skolmiljöns inverkan på ADHD-medicinering ska analyseras

De stora regionala skillnaderna i förskrivningen av ADHD-läkemedel är något som Socialstyrelsen utreder på uppdrag av regeringen. I en delrapport konstaterar nu Socialstyrelsen att psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer kan bidra, men de kan inte ensamt förklara skillnaderna. Därför kommer myndigheten nu att titta närmare på olika miljöers inverkan, bland annat skolmiljöer.

Socialstyrelsens pågående uppdrag från regeringen – att analysera vad som kan ligga bakom de relativt stora skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel till unga – ska slutredovisas den 31 maj 2019. Men redan nu kommer myndigheten med en delrapport.

I ett pressmeddelande säger Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen, att tillgången till kompetens och resurser för behandling varierar i landet, vilket kan leda till långa väntetider. Något som i sin tur påverkar förskrivningen, men det kan också vara så att förekomsten av ADHD varierar i landet.

Socialstyrelsens studie visar att det är sex gånger vanligare att barn till föräldrar med ADHD får en diagnos och fyra gånger vanligare bland barn vars syskon har en ADHD-diagnos. Detta jämfört med barn till föräldrar eller syskon utan ADHD-diagnos. Det visar sig också att det finns psykosociala och socioekonomiska riskfaktorer. Sannolikheten är till exempel högre att barn i familjer med svag ekonomi, eller som har föräldrar med låg utbildning, får diagnos. Den sannolikheten sjunker ju bättre ekonomi eller ju högre utbildning föräldrarna har. 

Enligt Socialstyrelsen går det dock inte att säga att det enbart är psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer som bidrar till de avsevärda regionala skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel. Till exempel visar det sig att i de delar av landet som har en hög förskrivning av ADHD-läkemedel förskrivs det mer läkemedel oavsett inkomstnivå.

Myndigheten ska nu undersöka om det finns andra förklaringar till de regionala skillnaderna i förskrivningsmönster. En teori är att olika miljöer där barn och unga vistas, oavsett inkomstnivå, kan inverka. Därför kommer Socialstyrelsen nu att studera skolmiljöer. De ska även titta på behandlingen, det vill säga efter att en diagnos ställts, något som enligt myndigheten kan vara särskiljande.

Läs mer på: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/fleraorsakertillstoraskillnaderiforskrivningavadhd-lakemedel

5 november 2018

Professor lär robotar att agera och kommunicera

Hur vet en robot om en människa är hungrig eller ej och hur ska en servicerobot inom äldreomsorgen prioritera två brukare samtidigt? Det är några av de projekt som Thomas Hellström, professor i datavetenskap med inriktning på robotik vid Umeå universitet, arbetar med.

Professor Thomas Hellströms forskning rör framför allt samspelet mellan människa och robot. Han har till exempel, tillsammans med forskarkollegor, utvecklat nya metoder för att lära robotar att göra saker genom att härma människors beteenden. En annan aspekt av hans forskning rör nya etiska problem när robotar införs i samhället.

Enligt Thomas Hellström är föreställningen om att vi snart har robotar som är överlägsna det mänskliga intellektet långt borta, men han hyser förhoppningar att robotar - det vill säga kroppen till den artificiella intelligensen - snart kan vara så intelligenta att de kan hjälpa oss betydligt mera i vardagen. 

Läs mer och titta på denna korta film för att lära dig mer om hans forskning och teorier:https://www.umu.se/nyheter/lar-intelligenta-robotar-att-agera-och-kommunicera_7181661/

31 oktober 2018

Linnésamarbetet: ett ekologiskt perspektiv på stresshantering

Hur kan tillgång till olika miljöer stödja människors förmåga att hantera stress, prestera hållbart och återhämta sig effektivt? Sedan år 2012 har dessa frågor legat till grund för en serie studier vid Uppsala universitet, inom ett forskningsnätverk som kallas ”Linnésamarbetet”. Operativ koordinator för nätverket är Freddie Lymeus, leg psykolog vid PBM Gävle/Uppsala samt doktorand vid Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten, som vi skrivit tidigare om här på FLOW, är det vanligare att studenter vid universitet och högskolor har ett nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med yrkesverksamma. Ett sätt att komma till rätta med detta är enligt Folkhälsomyndigheten bland annat att skapa och utvärdera stödjande fysiska, sociala och akademiska miljöer.

”The Linnaean Collaboration in Studies of Nature, Health and Sustainability”, eller Linnésamarbetet som det kallas i dagligt tal, är ett bra exempel på ovanstående. Forskningsnätverket är ett samarbete mellan flera olika institutioner vid Uppsala Universitet och Uppsala Linnéanska trädgårdar, där den berömda Botaniska trädgården stått i centrum. Syftet är att – genom att länka natur och ekologi till hälsa – utveckla modern psykologisk-, samhällsvetenskaplig- och humanistisk forskning i Linnés tradition. 

- Olika arbetsmiljöenkäter har visat att studenter är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa. Något många pekar på som problematiskt är att de upplever dålig tillgång till avskilda platser för vila och återhämtning i arbetsmiljön, säger Freddie Lymeus. 

När Institutionen för psykologi och flera andra stora institutioner flyttade till campusbyggnaden Blåsenhus fick studenterna tillgång till den omkringliggande Botaniska trädgården. 

- Detta skapade nya möjligheter för forskning om hur miljöer bidrar till stress och återhämtning i studenternas vardagliga arbete, säger Freddie. Decennier av miljöpsykologiska experiment och fältstudier har byggt upp en god evidensbas för att tillgång till naturupplevelser kan ge bättre koncentration och mer positiva känslor, samt lindra stresspåslag i kroppen. 

Freddie har tillsammans med forskarkollegor och studenter - som gjort examensarbeten inom projektet - genomfört flera studier om hur studenterna påverkas när de spenderar en rast i Botaniska trädgården. Detta vad gäller deras stressnivåer och förmåga att prestera maximalt på olika uppmärksamhetstester jämfört med om de istället hade varit kvar i universitetsmiljön. 

Freddie Lymeus avhandling bygger på en annan uppsättning studier. I dessa har de undersökt hur meditationsträning – som är en annan vanlig metod för att hantera stress och förbättra koncentrationsförmågan – kan anpassas för att förstärka kontakten med, och effekterna av, naturmiljön. Hittills har cirka 140 studenter deltagit i meditationskurserna. 

– Vi ser att den anpassade meditationsformen, som vi kallar restoration skills training, eller ReST, hjälper deltagarna att bli bättre och bättre på att återhämta sig i miljön under en period av fem veckors träning. De som gör vanlig mindfulness-meditation inomhus blir istället bättre och bättre på att anstränga sig under de fem veckorna - och just den ansträngningen gör också att färre fullföljer kursen. 

Enligt Freddie tar det ett tag att lära sig att meditera utan att kämpa med sitt sinnestillstånd, men med ReST går det snabbare för deltagarna att lära sig återhämtningsfärdigheter som kan hjälpa dem att hantera vardagens krav. Man kan alltså se att meditationsträningen stärker effekterna av naturmiljön och omvänt att naturmiljön stödjer deltagarna i att lära sig meditera. 

– Resultaten bidrar med nya kunskaper och perspektiv till både den miljöpsykologiska återhämtningsforskningen och meditationsforskningen. Mer konkret så vet vi att just dem som har problem med koncentration och stress är dem som skulle ha störst potentiell nytta av att lära sig meditera - samtidigt är det dem som är minst benägna att fullfölja en konventionell meditationskurs. Därför tror vi att ReST kan vara ett sätt att hjälpa fler människor att få del av de stora fördelar som regelbunden meditation kan ha. 

Freddie resonerar vidare: Som psykologer tänker vi nog ofta att människor med stressrelaterade problem behöver hjälp att bli bättre på att koncentrera sig och hantera stressande situationer. Ofta glömmer vi vikten av att människor först och främst måste ha möjligheter till återhämtning i vardagen och färdigheter att kunna dra nytta av dem. Har de det så kan de själva reglera sina resurser och undvika att drabbas av ohälsa som kräver behandling. 

- Det ekologiska perspektivet behöver lyftas fram som ett komplement till de traditionella patogena och salutogena perspektiven, där fokus ligger på sjukdomsprevention och stresshantering. När vi som psykologer kan hjälpa till att skapa rätt förutsättningar för prestation och återhämtning, ja då kan vi hjälpa många fler att leva och prestera hållbart. Det vill säga jämfört med om vi endast riktar in oss på att behandla människor när de redan drabbats. 

Fotnot: Sedan den praktiska forskningsverksamheten startade år 2012 har Linnésamarbetet producerat elva psykologexamensuppsatser och publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar, bland annat: 

Lymeus, F., Lindberg, P., & Hartig, T. (2018). Building mindfulness bottom-up: Meditation in natural settings supports open monitoring and attention restoration. Consciousness and Cognition, 59, 40–56. https://doi.org/10.1016/j.concog.2018.01.008

Lymeus, F., Lundgren, T., & Hartig, T. (2017). Attentional Effort of Beginning Mindfulness Training Is Offset With Practice Directed Toward Images of Natural Scenery. Environment and Behavior. https://doi.org/10.1177/0013916516657390

von Lindern, E., Lymeus, F., & Hartig, T. (2017). The Restorative Environment: A Complementary Concept for Salutogenesis Studies. I B. M. Mittelmark, S. Sagy, M. Eriksson, F. G. Bauer, M. J. Pelikan, B. Lindström, & A. G. Espnes (Red.), The Handbook of Salutogenesis (s. 181–195). Cham: Springer International Publishing. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-04600-6_19


Vidare läsning kring naturmiljöers betydelse för prestation och hälsa:

Hartig, T., Mitchell, R., Vries, S. de, & Frumkin, H. (2014). Nature and Health. Annual Review of Public Health,35(1), 207–228.

Stevenson, M. P., Schilhab, T., & Bentsen, P. (2018). Attention Restoration Theory II: a systematic review to clarify attention processes affected by exposure to natural environments. Journal of Toxicology and Environmental Health, Part B, 1–42. 

29 oktober 2018

Forskningsstudie söker genetiska mönster vid tvångssyndrom

Forskningsstudien OCD Genetik vid Karolinska Institutet letar efter genetiska variationer som hänger ihop med tillstånden tvångssyndrom, dysmorfofobi, samlarsyndrom samt Tourettes syndrom och som kan förklara varför vissa utvecklar dem och andra inte. Målet är nu att öka antalet studiedeltagare för att samla in 10 000 salivprover för analys. Rekrytering av deltagare sker via en nystartad webbsida.

OCD, Obsessive-Compulsive Disorder, är samlingsnamnet för olika tvångssyndrom. Den som har tvångssyndrom kan besväras av obehagliga och ångestframkallande tankar (tvångstankar). För att lindra obehaget tar personen till olika beteenden – tvångshandlingar. Samlarsyndrom kännetecknas av ett strakt behov av att samla och spara på saker - att slänga upplevs som både stressfyllt och obehagligt. Dysmorfofobi kännetecknas av överdriven upptagenhet av någon eller flera delar av utseendet. Tics eller Tourettes syndrom innebär att man har besvär av ihållande tics i vardagen – motoriska eller verbala.

Enligt tidningen Dagens Medicin är syftet med studien att undersöka om det finns genetiska skillnader som kan bidra till tillstånden och hur en patient svarar på en viss behandling. Studien, som pågått i två år och är världens största, vill nu bredda rekryteringen av studiedeltagare för att komma upp ytterligare i volym. För att få fart på rekryteringen har OCD Genetik nu lanserat en webbsida. 

Enligt Elles Dias, projektsamordnare för studien, kan den som är intresserad av att delta i studien logga in med sitt bank-id och registrera sig samt svara på ett antal frågor. För att få delta krävs ingen formell diagnos, däremot ska man vara minst 18 år, bo i Sverige och misstänka att man har något av syndromen (se länk nedan). 

De som anmäler sig blir därefter uppringda av en kliniker som gör en bedömning om personen ifråga uppfyller kriterierna för att delta eller ej. Om kriterierna är uppfyllda skickas ett DNA-testkit hem till personen, i vilket han/hon lämnar ett salivprov (genom att spotta i en burk). 

Studien är ett samarbetsprojekt mellan forskare i Sverige, Norge och Danmark och målet är nu att lyckas samla in 10 000 salivprov.

Läs mer på:https://ocdgenetik.se

https://tourettesgenetik.se

24 oktober 2018

Företag kan få statligt stöd för att minska sjukskrivningar

Det är inte alla som känner till att arbetsgivare, sedan den 1 juli i år, kan ansöka om Arbetsinriktat rehabiliteringsstöd - ett statligt bidrag som ska ge företag bättre förutsättningar att minska och förkorta sjukskrivningar. Stödet ligger på 10 000 kronor per anställd och år. Den totala satsningen för 2018 uppgår till 118 miljoner kronor.

Försäkringskassan skriver i ett pressmeddelande att stödet kan användas till att anpassa anställdas arbetsuppgifter och arbetstider eller till konsultation om aktuella hjälpbehov och stöd. Pengarna, som betalas ut av Försäkringskassan, kan även användas för att upprätta en plan om återgång i arbete. Det vill säga den plan som arbetsgivare enligt lag är skyldig att upprätta om en anställd antas vara sjukskriven mer än 60 dagar.

Andelen sjukskrivna med psykisk ohälsa ökar på många arbetsplatser och chansen att den som är sjukskriven ska komma tillbaka till arbetslivet minskar ju längre sjukskrivningen pågår. En rapport från Försäkringskassan visar att stora arbetsgivare har fler sjukskrivningar, men en tidigare återgång i arbete. Motsatt har företag med färre än 50 anställda ett lägre antal sjukskrivningar, men en större risk för längre sjukskrivningar. 

Enligt Michael Boman på Försäkringskassan kan man som arbetsgivare känna osäkerhet inför vad som behövs för att stödja medarbetare, exempelvis medarbetare som lider av psykiska besvär. Man kanske till exempel behöver experthjälp och då kan rehabiliteringsstödet komma väl till pass. Speciellt för mindre företag med begränsade HR-resurser.

Läs mer på:  https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LcoxDsMgDEDRs3RgRJB265ZbRFkqN7jUBQzCDr1-GTp9Pem73W1uZxgUQaky5Onte5R7A32b5bYaf1RWZBV8dJRWWWig8W1C_ikYAmbggGy8KGimqFa0BquUs33VjgoRrVmuniz0JyqqLXVOnzNJ6jSYOEJ3La2XH21J9Vs!/

22 oktober 2018

Ångest en vanlig orsak till sjukskrivning bland unga

Enlig en rapport från AFA Försäkringar är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning bland unga. Rapporten visar också att unga oftare drabbas av ångest jämfört med äldre arbetstagare. För att få svar på varför situationen är som den är har Svenskt Näringsliv tagit initiativet till forskningsprojektet ”Unga i arbetslivet”.

Anders Ek, statistiker på AFA Försäkringar, säger till tidningen Arbetsliv att psykiska diagnoser bland unga ökat över tid, men mellan åren 2016 och 2017 kan man dock se att de långa sjukfallen tenderar att minskat något. 

Medan äldre anställda ofta blir sjukskrivna på grund av stress drabbas de yngre betydligt oftare av ångest. 49 procent av unga kvinnors långtidssjukskrivningar beror på depression, ångest, stressreaktioner och andra psykiska diagnoser. Motsvarande siffra bland unga män är 37 procent.

Enligt Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, vilka nu initierat forskningsprojektet ”Unga i arbetslivet”, är orsakerna till ungas psykiska ohälsa kontra arbetslivet i princip ett outforskat område. Detta vill man nu ändra på. 

Inte mindre än 46 olika forskningsförslag har kommit in. Dessa ska nu inom kort utvärderas. I december fattas sedan beslut om vilka projekt som får klartecken att gå vidare och ta del av forskningssatsningen som totalt ligger på 40 miljoner kronor.

Läs mer på:  https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2018/unga-oftare-sjukskrivna-pa-grund-av-angest/

18 oktober 2018

Forskningsfynd öppnar för ny behandling av fibromyalgi

Orsakerna bakom det långvariga och svårbehandlade smärtsyndromet Fibromyalgi är till stora delar okända. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet (KI) och Massachusetts General Hospital med hjälp av hjärnavbildningstekniken PET kunnat visa på att centrala nervsystemets immunceller är aktiverade hos dessa patienter. Något som kan leda till nya behandlingsmetoder.

Cirka 200 000 svenskar, främst kvinnor, uppskattas vara drabbade av fibromyalgi. Syndromet kännetecknas av långvarig och utbredd smärta i muskler och leder, svår trötthet, sömnstörningar och kognitiva svårigheter. Man vet idag att hjärnan hos personer med fibromyalgi har svårigheter att dämpa smärtsignaler. Det innebär att det som normalt inte är smärtsamt hos andra är det hos den som lider av fibromyalgi. 

Redan år 2012 kunde professor Eva Koseks forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap, KI, visa att patienter med fibromyalgi hade förhöjda värden av vissa inflammatoriska ämnen, så kallade cytokiner, i ryggmärgsvätskan. Ett fynd som tyder på att det finns en inflammation i central nervsystemet. Dock har källan till inflammationen varit okänd – fram tills idag.

Eva Koseks forskargrupp har nu, tillsammans med bland annat Massachusetts General Hospital, via PET-undersökningar kunnat visa att centrala nervsystemets immunceller (gliaceller) är aktiverade och på så sätt ger upphov till inflammation i hjärnan vid fibromyalgi. Dessutom visar forskningen att graden av aktivering av gliaceller är relaterad till hur trötta patienterna känner sig. 

Enligt professor Kosek öppnar de nya fynden för en utveckling av helt nya behandlingsmetoder och förhoppningsvis kommer även den misstro som dessa patienter ofta möts av att minska.

Läs mer på: https://ki.se/nyheter/personer-med-fibromyalgi-har-inflammation-i-hjarnan

15 oktober 2018

PBM Tipsar – prenumerera på våra ledarskapstips

PBM har startat ett nytt kostnadsfritt digitalt nyhetsbrev under namnet ”PBM Tipsar”. I ”PBM Tipsar” samlar vi populära artiklar som publicerats här på vår blogg, men även annan praktiskt användbar information som till exempel seminarie- och kursinbjudningar. Skräddarsytt och regelbundet till dig som arbetar som ledare eller/och inom HR.

”PBM” Tipsar” kan ses som en form av digitalt nyhetsbrev där vi under året kommer att samla artiklar som vi publicerat här på ”FLOW” – artiklar som vi tror och hoppas ska vara av intresse för dig – samt annat matnyttigt från PBM. Genom att prenumerera på ”PBM Tipsar” får du som är ledare eller/och arbetar inom HR kontinuerligt under året samlad information från oss på PBM.

Vill du känna dig uppdaterad – klicka på länken nedan! Du kommer då att få tillgång till vårt nyhetsbrev ”PBM Tipsar” och därefter löpande information från oss på PBM. Naturligtvis är tjänsten kostnadsfri: https://info.pbm.se/bestall-pbm-tipsar-psykisk-ohalsa


10 oktober 2018

Hitta en dräglig obalans i livet

Undersökningar som visar på att det är något som inte står riktigt rätt till i dagens samhälle och arbetsliv duggar tätt. Nyligen publicerades exempelvis en undersökning som visar att mer än var fjärde chef känner psykiskt obehag av att gå till jobbet. PBMs regionchef i Gävle, psykolog Carina Bredmar, är inte förvånad.

PBMs verksamhet i Gävle, med såväl klinisk behandling som företags- och organisationsutveckling, har vuxit de senaste åren. En av anledningarna är bland annat företags och organisationers ökande efterfrågan på både chefs- och medarbetarutveckling. 

- För att kunna nå ett hållbart ledarskap och arbetliv idag behövs det mycket chefs- och organisationsstöd, men även medarbetare behöver mer stöd, såväl individuellt som i grupp, säger regionchef Carina Bredmar som har närmare 30 års erfarenhet av att arbeta med arbetslivets psykologi. 

Enligt Carina handlar det ökade behovet inte bara om den tilltagande stressen och pressen i arbetslivet. Det handlar också – positivt nog – om att arbetsgivarna fått bättre kunskaper om vikten av att i tid fånga upp signaler på stress och ohälsa.

- Visst har stressen och pressen ökat i arbetslivet, men hela samhället har förändrats så till den grad att ohälsan idag handlar om själva livet i sig. Om vi till exempel nu ser att mer än en fjärdedel av dagens chefer upplever psykiskt obehag av att gå till jobbet*) måste man enligt min mening, för att hitta den samlade orsaken, titta på hela livspusslet. De flesta har idag ett oerhört pressat dygnsschema med barn som ska lämnas och hämtas, oron över lånen på drömvillan som nyligen införskaffats, de indirekta kraven på att leva och äta ekologiskt och närproducerat, vara vältränad och sova minst sju timmar per natt och så vidare. 

Carinas recept till både individen och arbetsgivaren är detsamma: Att försöka hitta en dräglig obalans i livet, såväl i det privata som i det yrkesmässiga. Att försöka stanna upp och reflektera över vad som är viktigt. Att våga gå sin egen väg och inte alltid följa en prestationsinriktad ström. 

- Alla människor har ett behov av att bli sedda och bekräftade, från födseln till ålderdomen, men dagens samhälle ger dåliga förutsättningar för detta. Allt går så fort och få har tid att stanna upp och verkligen se sig själva och sin omgivning. Idag är vi våra prestationer och får vi inte feedback på dem så springer vi ännu fortare. Till slut har vi nått den punkten när vi inte längre vare sig är presterande eller hela.

*) Läs om undersökningen här: https://www.prevent.se/arbetsliv/ledarskap1/2018/var-fjarde-chef-vantrivs-pa-jobbet/

Välkommen att kontakta PBM Gävle: https://www.pbm.se/kontakt

7 oktober 2018

Äldre har sämre tillgång till psykologisk behandling

Socialstyrelsens nya öppna jämförelser visar att psykisk ohälsa är vanligare hos personer 65 år och äldre jämfört med personer 18 till 64 år. Även suicid (självmord) är vanligare hos äldre, framför allt bland män, jämfört med gruppen 20-64 år. Samtidigt tyder resultaten på att äldre inte har samma tillgång till psykologisk behandling som yngre.

Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen är psykisk ohälsa vanligare bland äldre personer. Som exempel visar den nya rapporten att år 2016 hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen 18-64 år var andelen hälften så stor, 17 procent. 

Rapporten visar också att äldre, i olika undersökningar, i betydligt mindre utsträckning uppger att de mår psykiskt dåligt och har tankar på suicid. Detta trots att det rent statistiskt visar sig att fler äldre, framför allt män, väljer att avsluta sina liv genom suicid jämfört med yngre. 

Enligt rapporten verkar det som om metoderna för att upptäcka psykisk ohälsa inte är anpassade för äldre samt att äldre ofta inte får annan behandling än läkemedel.

Oliwia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, säger att det kan tolkas som att äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas i samma utsträckning. Hon anser bland annat att äldre personer som lider av exempelvis depression ska ha samma tillgång till psykologisk behandling som yngre, det vill säga inte bara läkemedel. 

Enligt Oliwia Wigzell har Sverige ett nationellt program för att förebygga suicid som omfattar alla åldrar. Eftersom många äldre har insatser från både kommun och landsting är det därför viktigt med samverkan för att möta behoven hos äldre personer med psykisk ohälsa. 

Högst förekomst av psykisk ohälsa har äldre i Kronoberg, Västra Götaland och Halland. Lägst har äldre i Norrbotten.

Läs mer på: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/psykiskohalsavanligareblandaldre

3 oktober 2018

Sänk kraven och mota utbrändhet i jobbet

En ny studie från Linköpings universitet visar att höga krav i arbetlivet kan leda till utbrändhet oavsett hur stort handlingsutrymme eller gott socialt stöd man har. Resultatet av studien visar på samma resultat oavsett arbetsplats.

Om utbrändhet ska kunna förebyggas måste arbetsgivarna först sänka kraven. Det menar Linköpingsforskarna Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl som nyligen publicerat en studie om utbrändhet och arbetsmiljö.

Forskarduon har tillsammans med forskare i Kanada analyserat enkätsvar från medarbetare i sju olika organisationer, drygt 1700 personer, som fått svara på hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd i sitt arbete. De har även fått svara på frågor om symtom på utmattning.  Resultatet bekräftar att det är en bekväm myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. 

En styrka i studien är att enkäten besvarats av anställda på helt olika typer av arbetsplatser och med vitt skilda utbildnings- och inkomstnivåer, t ex anställda inom tillverkningsindustri, statliga myndigheter, vårdföretag och kommunal sektor. Oavsett arbetsplats visar resultaten att det inte går att kompensera höga krav med positiva aspekter i arbetsmiljön - höga krav leder till utbrändhet. 

Enligt Christian Ståhl, medförfattare och biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering, pekar studien på behovet av att förbättra arbetsmiljön genom sänkta krav innan problemen blir för stora.  Genom exempelvis enkäter och medarbetarsamtal kan arbetsgivaren få information om hur medarbetarna upplever sin arbetssituation och om kraven ligger på en orimlig nivå eller inte.

Ytterst är det en fråga om hur arbetet är organiserat. Ansvaret får inte hamna på den enskilde individen – det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs.

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/09/18/sankta-krav-enda-sattet-mota-utbrandhet-i-jobbet/

1 oktober 2018

Psykisk ohälsa ska uppmärksammas bland nyblivna pappor

Forskningen visar att upp till tolv procent av nyblivna pappor drabbas av psykisk ohälsa, skriver tidningen Dagens Medicin. Nu kommer nya riktlinjer i metodboken för det nationella barnhälsovårdsprogrammet att utgöra en viktig pusselbit för att uppmärksamma pappors hälsa bättre.

Enligt Malin Bergström, forskare och barnhälsovårdspsykolog i Stockholm samt medlem i arbetsgruppen bakom de nya riktlinjerna, är det hög tid att sluta exkludera papporna inom barnhälsovården. 

Eftersom det visat sig att upp till tolv procent av nyblivna pappor i Sverige drabbas av psykisk ohälsa är det viktigt att hitta dessa män i ett tidigt skede. I de nya riktlinjerna kommer det nu att finnas en manual för enskilda föräldrasamtal med pappan, eller den icke födande föräldern, där även tecken på psykisk ohälsa ska försöka uppmärksammas. Dessa tecken kan till exempel vara nedstämdhet, oro eller irritation. 

I region Kronoberg har man sedan en tid tillbaka utvärderat nya rutiner för att bättre uppmärksamma den icke födande föräldern. Initiativtagare till den satsningen är Pamela Massoudi, forskare och psykolog, som tillsammans med två kollegor intervjuat flera av papporna om deras tankar och erfarenheter om dessa samtal. Svaren håller på att sammanställas i en rapport som kommer att publiceras våren 2019.

Men redan i november kommer alla sjuksköterskor inom barnhälsovården i Kronoberg att utbildas i samtal med den icke födande föräldern. 

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/09/24/storre-fokus-pa-pappor-i-nya-riktlinjer/

26 september 2018

Lärosäten kan förebygga psykisk ohälsa bland studenter

Enligt Folkhälsomyndigheten är nedsatt psykiskt välbefinnande vanligare bland universitets- och högskolestudenter än bland yrkesverksamma. Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till studentmottganingarna. Enligt myndigheten kan dock lärosätena främja studenternas hälsa genom att arbeta med interventioner på individ- och gruppnivå, till exempel KBT.

Mellan åren 2004 och 2016 uppgav nästan varannan student att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande i form av ängslan, oro eller ångest - jämfört med var tredje yrkesverksam i samma ålder. 

Enligt Regina Winzer, utredare vid Folkhälsomyndigheten, är det svårt att säga varför fler studenter än yrkesverksamma har besvär. En förklaring kan vara att studietiden innebär en omställning i livet med nya påfrestningar som t ex oro över studieresultat, osäker ekonomi och arbetsmarknad. 

Eftersom psykiska besvär i form av svår stress och symtom på utmattning kan leda till sämre studieresultat - och som följd till bland annat minskad professionalitet i yrket - är det viktigt att universitet och högskolor når studenterna med insatser som kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Exempelvis genom att arbeta med interventioner på individ- och gruppnivå, till exempel KBT eller Mind-body (där mindfulness ingår).

I en nyligen genomförd metaanalys framgår att effekterna av psykologiska interventioner, för att minska symtom på psykisk ohälsa, kvarstår övertid. Insatser för att t ex minska ångest består upp till tolv månader och för depression upp till 18 månader. 

Enligt Regina Winzer bör insatser för att främja befolkningens hälsa inte bara bedrivas på individ- och gruppnivå utan även på organisatorisk och strukturell nivå. Universitet och högskolor kan som exempel skapa och utvärdera stödjande fysiska, sociala och akademiska miljöer.

Läs mer på:https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/september/universitet-och-hogskolor-kan-forebygga-psykisk-ohalsa-bland-studenter/

24 september 2018

Ambulans rycker ut vid psykisk ohälsa

Som en av satsningarna för att uppnå nollvisionen mot självmord har en ny typ av ambulans, en så kallas psykiatrisk bedömningsbil, initierats inom ambulanssjukvården i Skaraborg. Ambulansen drivs i samverkan mellan Skaraborgs sjukhus och psykiatrin, uppger SVT väst.

Ambulansen, som kommer att vara bemannad med en psykiatrispecialiserad sjuksköterska och ambulanssjuksköterska, ska vara i tjänst lördagar och söndagar från kl 15.00 till 23.00. Syftet är att kunna genomföra akut hjälp och bedöma om patienten är i behov av psykiatriska insatser. 

Hans Halén, verksamhetschef vid Skaraborgs sjukhus och den som står bakom initiativet, poängterar att akuta situationer som rör psykisk ohälsa ofta sker efter kontorstid. Samtidigt som den psykiska ohälsan är stor i samhället är resurserna begränsade på kvällar och helger.

Ambulansen för psykiskt sjuka innebär också hjälp och avlastning för Polisen, som ofta är den första instans som kontaktas vid situationer som rör psykisk ohälsa. Enligt Halén har poliserna hittills varit ganska ensamma i sådana situationer och är därför oerhört tacksamma för initiativet. Hans Halén hoppas nu att Skaraborgsinitiativet ska sprida sig över landet.

Läs mer på: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/psykiarisk-bedomningsbil-hjalper-polisens-arbete

19 september 2018

Chefer i Sverige mår psykiskt dåligt

Tidningen Chefs senaste undersökning bland 1 696 chefer visar att sju av tio mår så psykiskt dåligt att de har svårt att hantera sitt arbete. De främsta orsakerna uppges vara ohanterlig stress och sömnstörningar. Resultatet av undersökningen överensstämmer med flera andra som genomförts bland chefer den senaste tiden.

I Chefs undersökning, som genomfördes i augusti månad, framkommer att sju av tio chefer anser att deras psykiska mående hindrade dem i deras arbetsroll. Som exempel uppger 39 procent att de mår så psykiskt dåligt att de har svårt att göra färdigt sina arbetsuppgifter, 35 procent uppger att de har svårt att vara en bra ledare och 17 procent har ställt in möten och arbetsresor på grund av att de mått dåligt. 

Vidare framkommer av undersökningen att 61 procent av cheferna uppger att de har problem med sömnen. Andra vanliga symtom är nedstämdhet, depression, utbrändhet och ångest.

Flera olika undersökningar visar på samma tendens som tidningen Chefs undersökning. Bland annat visar en rapport från fackförbundet Saco, en rapport som genomfördes i april månad och grundade sig på statistik från bland annat Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan, att den psykiska ohälsan ökar bland chefer. Även i den undersökningen uppgav sju av tio att arbetet är så psykiskt påfrestande att de har svårt att koppla bort tankarna på jobbet under fritiden. 

En ytterligare stor undersökning från Brillant, som baserar sig på intervjuer med 200 000 medarbetare vid 200 företag i Sverige, visar på att stress och konflikter är de vanligaste orsakerna bakom sjukfrånvaro.  I den undersökningen svarade t ex 43 procent att de inte har en rimlig stressnivå, 37 procent att de inte får tillräcklig återhämtning och en tredjedel att de saknar förutsättningar att göra ett bra jobb.

Giorgio Grossi, stressforskare vid Karolinska universitetssjukhusets stressmottagning, säger till tidningen Chef att psykisk ohälsa där stress är den bakomliggande motorn är den främsta orsaken till sjukskriving bland män och kvinnor idag. Och han ser tyvärr ingen avmattning av själva problemet.

Läs mer på: https://chef.se/7-av-10-chefer-mar-uselt-har-ar-orsakerna/

17 september 2018

Hösten – en vacker, men svår årstid för många

Vi är snart inne i oktober månad och mörkret börjar lägga sig allt tidigare. Vissa älskar hösten, andra känner sig nedstämda och trötta och sedan finns de dem som blir allvarligt deprimerade. I en artikel i Dagens Nyheter förklarar några specialister mer om säsongernas effekt på humöret och årstidsbunden depression.

Höstdepressioner har satts i samband med att mängden dagsljus minskar under de mörka årstiderna. En teori är att personer som lider av årstidsbunden depression (SAD) inte kan hantera den snabba växlingen mellan sommarens ljus och höstens mörker, samt att produktionen av sömnhormonet Melatonin blir störd. Därför är förekomsten av nedstämdhet och trötthet, eller svårare fall av höstdepression, under årets mörka månader inte så vanligt i länder runt ekvatorn, men fenomenet ökar ju längre norrut och söderut man kommer i världen.

Arne Lowden, docent i psykologi vid Stockholms universitet, har under många år forskat om sömnen och ljusets betydelse för vårt välbefinnande. Enligt honom finns det studier som visar att hälften av alla dem som arbetar upplever skiftningar i humöret, trötthet och brist på energi under hösten och vintern. Men även unga påverkas. 

Nyligen sammanställde Arne Lowden en forskningsrapport som bygger på enkätintervjuer med 1300 gymnasieelever i Stockholmsområdet. Resultatet visar att många av ungdomarna upplever försämrat humör under hösten. Naturligtvis kan svängningarna i humöret förklaras av andra faktorer, men Lowden tror trots allt att ljuset är en starkt bidragande faktor bakom svängningarna: När väl skolan startar vistas många av ungdomarna allt mindre ute i dagsljuset.

Förra året presenterade Lowden rapporten ”Ljus och Hälsa”, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Rapporten visar bland annat att vissa personer får problem med sömn och dygnsrytm under de mörka månaderna. Sedan finns det dem som verkligen blir deprimerade (SAD) och som därför behöver professionell hjälp för att lyckas hantera vardagen. 

Enligt psykiatriker Baba Pendese, som har forskat om patienter med SAD och depressionspatienter som försökt att begå självmord, är symtom som är särskilt förknippade med årstidsbunden depression bland annat irritabilitet, minnesstörningar, ökad sömn, förlust av sensoriska och motoriska funktioner, tankestopp och rådvillhet. Han anser att kunskapen om SAD brister på många håll och att vården måste ta höstdepressioner och annan årstidsbunden nedstämdhet på mer allvar. 

Läs hela artikeln här: https://www.dn.se/insidan/sa-hanterar-du-hostdepression-experternas-basta-rad/

12 september 2018

Psykisk ohälsa – svårt för både chefen och medarbetaren

Länsförsäkringars senaste undersökning visar att många anställda, sex av tio, tycker att det är skamligt och svårt att prata öppet om psykisk ohälsa i arbetslivet. En tidigare undersökning, även den genomförd på uppdrag av Länsförsäkringar, visar samtidigt att sex av tio småföretagare vare sig har kompetens eller verktyg att hantera anställdas ohälsa.

Länsförsäkringar har under ett flertal år ställt frågor om arbetsrelaterad hälsa till både arbetsgivare och medarbetare. Såväl deras undersökningar som forskningen visar att en viktig förutsättning för att effektivt förebygga psykisk ohälsa saknas på våra arbetsplatser. 

I den senaste undersökningen, som genomfördes genom webbintervjuer med drygt 7000 personer i åldrarna 18-79 år, framkom att bara sex av tio upplever att de kan ta upp psykisk ohälsa med sin chef. Detta ska jämföras med att nästan åtta av tio uppgav att de inte har problem att prata om den fysiska hälsan. 

Om man drar sig för att berätta för chefen att man mår psykiskt dåligt är risken stor att det får gå alldeles för långt. Då ökar risken för långtidssjukskrivning, vilket är mycket olyckligt, enligt Länsförsäkringar.

I början av 2018 genomfördes ytterligare en undersökning bland 1 000 slumpmässigt utvalda företagsledare i företag med 1 till 10 anställda. I den undersökningenframkom att mer än varannan chef i mindre företag anser sig sakna kompetens att ta hand om psykisk ohälsa. Dessutom uppgav cirka hälften av småföretagarna att de även saknade verktyg att hantera stress, utmattning eller ångest hos en medarbetare. 

- Det är mycket oroande med tanke på att sjukskrivning kan ha sin grund i arbetslivet. Och har en medarbetare det besvärligt på hemmafronten är det extra betydelsefullt att jobbdelen fungerar bra, så att den totala påfrestningen inte blir för stor, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar.

Läs mer på:https://www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/om-oss/press-media/pressmeddelanden/182988/

https://www.lansforsakringar.se/stockholm/om-oss/press-media/pressmeddelanden/161498/

10 september 2018

ADHD och emotionell instabilitet är syskontillstånd

Hjärnan uppvisar liknande förändringar i överlappande områden såväl vid ADHD som emotionell instabilitet. Det visar en ny studie som utförts av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet av studien kan leda till en bredare behandling av båda dessa tillstånd.

Att personer med ADHD uppvisar emotionella störningar som exempelvis ett kaotiskt känsloliv, ångest och depression är känt sedan tidigare. Däremot har inte relationen mellan ADHD och en försämrad känsloreglering varit kartlagd.  Dock har det funnits teorier om att en dysfunktion i hjärnans styrning av informationsbearbetning ligger till grund för båda tillstånden. I en ny studie, som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry, har forskare vid Karolinska Institutet nu stärkt denna hypotes.

Enligt Predrag Petrovic, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri, är ADHD och emotionell instabilitet syskontillstånd, varför bägge dimensionerna bör uppmärksammas samtidigt inom kliniken. Resultaten är inte minst viktiga för de personer som lider av emotionell instabilitet. Detta eftersom de ofta möts av tvivel och inte blir tagna på allvar. När nu forskarna kunnat påvisa att detta är relaterat till förändringar i hjärnan, liknande dem vid ADHD, kan det leda till en bredare förståelse och bättre diagnostik.

Förhoppningen är att studien inte bara ska leda till förbättrade diagnoser utan även en breddad behandling där personer med en ADHD-diagnos kan få del av särskild psykoterapi för att bättre hantera sitt känsloliv. 

Enligt Petrovic behöver man även forska vidare för att se om de centralstimulerande läkemedel som används vid ADHD även kan ge positiva resultat för personer med diagnoser som emotionell instabilitet.

Läs mer på:https://ki.se/nyheter/liknande-forandringar-i-hjarnan-vid-adhd-och-emotionell-instabilitet

 

6 september 2018

Högpresterande – på gott och ont

Högpresterande medarbetare är en dröm för alla chefer, men om de ständigt blir överbelastade finns en risk att det tar stopp – även för dem. Enligt en artikel i tidningen Chef kan högpresterande personer befinna sig i riskzonen för stressrelaterade sjukdomar. Därför är det av största vikt att som chef vara observant.

Marc Plummer, skribent på tidningen Harvard Business Review, har tittat närmare på hur situationen ser ut för högpresterande personer och hittat tre vanliga scenarier: 

 - Högpresterare får alltid de tuffaste projekten. Därför gäller det att inse att om samma medarbetare används hela tiden riskerar chefen att köra slut på vederbörande eftersom högpresterare tar alla arbetsuppgifter på största allvar.

 - De kan tvingas bli mentor för andra. Risken är här att högpresteraren inte trivs i rollen eller känner att det tar för mycket energi. Då blir mentorskapet en börda som läggs ovanpå deras övriga arbete.

 - De får fler och fler arbetsuppgifter. Om alla vänder sig till den högpresterande, om hjälp med små arbetsuppgifter kan det till slut bli ett berg av jobb som läggs på hans/hennes axlar. 

Plummer delar med sig av tre strategier för hur chefer ska hantera ovanstående. Den första är att låta högpresteraren själv välja projekt, åtminstone ibland. Den andra strategin är att para ihop högpresterare med varandra, det kan nämligen öka motivationen. Och den tredje strategin är att som chef hjälpa högpresterare att prioritera eftersom de ofta har svårt att säga nej.

Läs mer på: https://chef.se/sa-stoppar-du-dina-stjarnor-fran-att-ga-vaggen/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3&pc_pid=994da738908506bae44ad464bbe5dced278fbc2d32d749d94d47bbb850e5eb52

 

4 september 2018

PBM Tipsar – prenumerera på våra ledarskapstips

PBM startar nu ett nytt kostnadsfritt digitalt nyhetsbrev under namnet ”PBM Tipsar”. I ”PBM Tipsar” kommer vi att samla populära artiklar som publicerats här på vår blogg, men även annan praktiskt användbar information som till exempel seminarie- och kursinbjudningar. Skräddarsytt och regelbundet till dig som arbetar som ledare eller/och inom HR.

”PBM” Tipsar” kan ses som en form av digitalt nyhetsbrev där vi under året kommer att samla artiklar som vi publicerat här på ”FLOW” – artiklar som vi tror och hoppas ska vara av intresse för dig – samt annat matnyttigt från PBM. Genom att prenumerera på ”PBM Tipsar” får du som är ledare eller/och arbetar inom HR kontinuerligt under året samlad information från oss på PBM.

Vill du känna dig uppdaterad – klicka på länken nedan! Du kommer då att få tillgång till vårt första ”PBM Tipsar” och därefter löpande information från oss på PBM. Naturligtvis är tjänsten kostnadsfri: https://info.pbm.se/bestall-pbm-tipsar-ledarskapstips-guide

 

29 augusti 2018

Regeringen föreslår att rehabkoordinatorer blir obligatoriska

Regeringen vill att det ska bli en skyldighet för alla landsting att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå eller inträda i arbetslivet. Därför beslutar man nu om en lagrådsremiss. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Enligt socialminister Annika Strandhäll ska de flesta av oss som blir sjukskrivna inte behöva sköta allt själva. För att samarbetet mellan försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivaren ska fungera bättre ska rehabkoordinatorer finnas som spindeln i nätet. 

- Detta är ett viktigt steg för att den som behöver mer stöd inte ska falla mellan stolarna, säger socialministern i ett pressmeddelande.

Pilotprojektet med satsningen på rehabiliteringskoordinatorer har visat sig mycket välfungerande och därför vill regeringen nu att det ska vara obligatoriskt med rehabkoordinatorer i alla delar av landet. 

Dagens finansiering av rehabkoordinatorer är dock kortsiktig, eftersom den sker genom en årlig överenskommelse med SKL och drivs i form av pilotprojekt. Därför lägger regeringen nu fram ett lagförslag som föreslår ett lagstadgat ansvar för landstingen att införa och erbjuda rehabiliteringskoordinatorer.

Läs mer på: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/ny-lag-ska-ge-battre-rehab/

27 augusti 2018

Kombinationen psykisk ohälsa och beroende ska kartläggas

Enligt regeringen är missbruk och beroende vanligare bland personer med psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Därför ges nu Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förekomsten av samsjuklighet när det gäller psykisk ohälsa och beroendeproblematik.

Cirka en tredjedel av de personer som söker hjälp för missbruk eller beroende har samtidigt en ångestsjukdom - och ännu fler lider av depression. Regeringen vill därför att Socialstyrelsen ska analysera hur samverkan mellan olika verksamheter inom vård och omsorg fungerar. Detta för att få kunskap om hur insatserna till dessa personer kan förbättras så att ge en god vård och omsorg kan säkerställas. 

Socialminister Annika Strandhäll säger i ett pressmeddelande att en olycka sällan kommer ensam och om vi som samhälle på allvar ska kunna hjälpa människor ur missbruk och beroende måste den psykiska ohälsan också mötas. Därför vill regeringen att samarbetet och stödet till dessa personer bli bättre.

Socialstyrelsen får 1,5 miljoner kronor för sitt uppdrag, som ska slutredovisas den 30 november 2019. Arbetet ska ske i samarbete med Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter samt i dialog med relevanta intresseorganisationer.

Läs hela pressmeddelandet på:https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/kombination-av-psykisk-ohalsa-och-beroende-kartlaggs/

22 augusti 2018

Kränkande särbehandling – viktigt att ta på allvar

Vad innebär det egentligen att någon är utsatt för kränkande särbehandling? Hur förebygger och motverkar vi förhållanden som kan ge upphov till kränkande särbehandling? Och om det redan förekommer – hur ska detta hanteras? Ja, det är några av de frågor som leg psykolog Charlotta Lundgren, med kollegor vid PBM i Göteborg, hjälper företag och organisationer att komma till rätta med.

Att motverka förekomsten av kränkande särbehandling är enligt Arbetsmiljöverket ett arbetsgivaransvar, det vill säga att det är arbetsgivaren som har ansvar för att arbetstagarna inte utsätts för kränkningar på arbetsplatsen.  Verkets definition av begreppet är: ”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt, och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.” 

Charlotta Lundgren har lång erfarenhet av att utbilda chefer och arbetsgrupper i hur kränkande särbehandling kan förebyggas, men även i att kartlägga och identifiera riskfaktorer, föreslå åtgärder och praktiskt hjälpa till vid redan uppkomna problem. 

Utifrån ett arbetsmiljöansvar finns det, enligt Charlotta, ett stort behov av ökad kunskap bland chefer och arbetsledare om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Men även medarbetare och arbetsgrupper inom organisationen behöver bli medvetna om att det är allas ansvar att agera så att ingen hamnar utanför. Medarbetarna bör exempelvis tillsammans diskutera vad som kan vara kränkande särbehandling. De behöver också skapa en samsyn kring hur man bör uppträda på arbetsplatsen. Många arbetsgrupper är också i stort behov av grundläggande kunskap om konflikter och konflikthantering. I arbetsmiljöföreskriften är det en mycket öppen definition av vad som räknas som kränkande särbehandling. 

- Det här fenomenet handlar inte om antigen eller. Kränkande särbehandling ligger på en glidande skala och därför är det så viktigt att lägga kraft på förebyggande insatser så att vi hamnar långt ifrån gränsen, säger Charlotta. 

Det som ofta mynnar ut i kränkande behandling på individnivå har vanligtvis en upprinnelse i arbetsorganisationen, exempelvis otydliga mål, oklar ansvarsfördelning, ett svagt ledarskap eller en allmänt rörig organisation. Många gånger är individerna stressade och frustrerade över rådande omständigheter på arbetsplatsen, men kan själva ha svårt att identifiera de bakomliggande orsakerna till frustrationen. Brister i organisationen kan leda till stora problem för företag och organisationer och, för individen, till ohälsa och sjukskrivning som följd.Dessa faktorer är PBM experter på att kartlägga, identifiera och hjälpa till att åtgärda.

Charlotta ger ett exempel: Ett barn behöver specialundervisning några timmar i veckan under skoltid. Vems är ansvaret att se till att barnet förbereds och kommer till specialläraren? Är det ordinarie lärare, specialläraren eller assistentenen? Istället för att prata med varandra startar en mailväxling som snart urartar till personangrepp och innan någon vet ordet av så har det blossat upp en stor konflikt där en av parterna anser att den är utsatt för kränkningar. 

- I detta exempel handlar det ursprungligen om otydliga roller och dålig information. Inte vem av individerna som har rätt eller fel, det vill säga vem som har skuld. Arbetsuppgifter och ansvar får inte vara obegripliga för medarbetare. Eskalerade konflikter kring detta kan riskera att urarta i kränkningar.

Enligt Charlotta beskriver kränkande särbehandling handlingar – inte känslor. Människor har rätt till sina egna känslor och till sin upplevelse, men att man känner sig kränkt innebär inte att man per automatik utsatts för kränkande särbehandling. Ibland kan det vara så att det fattats ett sakligt beslut på arbetsplatsen som den enskilda medarbetaren starkt ogillar och motsätter sig, men det är inte kränkande särbehandling. Vidare har alla medarbetare också en skyldighet att uppträda på ett respektfullt sätt mot varandra, oavsett vad man har för känslor. 

- Visst är det viktigt att ha en policy för hur man som arbetsgivare ska hantera kränkande särbehandlingar, men allra viktigast är att lära hela organisationen – på individ-, grupp- och verksamhetsnivå – hur man kan förebygga att fenomenet alls uppstår, säger Charlotta. Man behöver se arbetet mot kränkande särbehandling som en ständigt pågående utvecklingsprocess för hela organisationen.

Om du är intresserad av att få veta mer – kontakta PBM Göteborg: https://www.pbm.se/kontakt

Läs mer om PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

Läs mer om kränkande särbehandling på Arbetsmiljöverkets hemsida: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/

 

20 augusti 2018

22 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa

AFA Försäkring har i 2018 års anslagsomgång beviljat drygt 22 miljoner kronor till åtta nya forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa. Ett av projekten, som tilldelats tre miljoner kronor, är professor Ewa Wikströms, verksam vid Göteborgs universitet. Wikströms projekt handlar bland annat om att utveckla arbetssätt för strategiskt och processinriktat arbete med att främja arbetsmiljö och förebygga ohälsa i offentlig sektor.

För att utveckla ett förebyggande arbetsmiljöarbete som främjar hälsosamma arbetsplatser behöver chefer, företagshälsovård och HR-avdelningar samverka och fånga upp tidiga signaler på ohälsa. 

Forskningsprojektet ”Strategisk samverkan – utvärdering och utveckling av nya arbetssätt inom arbetsmiljöarbetet i offentlig sektor” har tilldelats 3 miljoner kronor för att utvärdera effekterna av en arbetsmiljösatsning i Västra Götalandsregionen samt arbetsmiljöarbetet i tre förvaltningar. Projektet ska utveckla arbetssätt för att främja arbetsmiljö och förebygga ohälsa. 

Projektet pågår till och med augusti 2021 och förväntas ge ökad kunskap om hur förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kan utvecklas och hur samverkan mellan chefer, företagshälsovård och HR-avdelning kan utformas för att bidra till ett hållbart arbetsliv.

Läs mer här: https://www.afaforsakring.se/forskning/beviljade-anslag2/anslagsomgang-2-2018/

15 augusti 2018

Vägen tillbaka till jobbet – en resa som görs bäst gemensamt

- Att jobba med rehabilitering och återgång i arbete vid stressrelaterad problematik kan liknas vid att tillsammans ro en båt, säger Maria Spak Seilinger, leg psykolog vid PBM. Allas insatser är viktiga och om samarbetet inte fungerar är det stor risk att resan tar längre tid och blir onödigt mödosam. Upplägget för rehabiliteringen och hur samarbetet ska se ut behöver därför individanpassas för att möta behoven hos den som är sjukskriven.

PBM har lång erfarenhet av att jobba med stress- och utmattningsproblematik och hjälper idag såväl enskilda individer som företag och organisationer att minimera risken för att stressrelaterad problematik ska uppstå. PBM hjälper även till med rehabilitering för återgång i arbete och välmående – det vill säga när stressrelaterad problematik och utmattning redan hunnit uppstå.

Maria Spak Seilinger, leg psykolog och teamledare för Klinik vid PBM Göteborg, har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta kliniskt med stressrelaterad ohälsa på såväl individ- som gruppnivå. 

- Mitt arbete med rehabilitering handlar om att hjälpa den enskilde individen och arbetsgivaren under hela rehabiliteringsprocessen, det vill säga från sjukskrivning till återgång i arbete, säger Maria. Vi ger stöd, hjälp och kunskap baserad på vår erfarenhet och aktuell forskning. I korthet handlar receptet ”för en bra väg tillbaka till jobbet” om att individanpassa rehabiliteringen och att ha ett välfungerande samarbete mellan den som är sjukskriven, chefen och inblandade vårdgivare. 

Maria liknar rehabiliteringsarbetet med att ro en båt tillsammans. För att komma i land behöver viveta vart vi är på väg, hur vi ska ta oss dit och vara samspelta. 

- Om vi ror i olika tempo eller åt olika håll så kommer vi inte framåt. Tempot måste anpassas efter den som för tillfället inte har samma krafter och förutsättningar, säger Maria. Den som är sjukskriven behöver få veta att han/hon fortsatt har en viktig roll att fylla även om prestationsförmågan för tillfället är nedsatt. 

Enligt Maria finns det många myter och föreställningar om hur vägen tillbaka till arbete efter utmattningssyndrom ser ut. Till exempel att det tar lika lång tid att komma tillbaka till arbete som det tog att bli utmattad, att man måste byta jobb och att vila är det enda som hjälper. Dessa myter vill PBM råda bot på och istället fokusera på vad som verkligen underlättar återgång i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa. 

- För att hitta rätt väg tillbaka till jobbet måste chefen/arbetsplatsen och den enskilde individen vara överens och samspråkade. Det handlar till exempel om vad arbetsgivaren kan göra för att underlätta för personen i fråga under rehabiliteringsprocessen – från sjukskrivning fram till återgång i arbete. För att kunna vara samspråkade behöver arbetsgivaren och den som är sjukskriven ha kontinuerlig kontakt och personen behöver känna stöd från sin arbetsgivare.

I september startar PBM en seminarieserie i Stockholm, Göteborg och Malmö under namnet: Underlätta vägen tillbaka till arbete.Under frukostseminariet, som vänder sig till chefer och HR-medarbetare, kommer det bland annat att ges tips och råd om vad man bör tänka på inför att en person som drabbats av utmattningssyndrom ska återvända till arbetet. 

Ett axplock från seminariet är: 

- Olika typer av stressproblematik. 

- Varför går man in i ”väggen”? 

- Bra att tänka på under sjukskrivningsperiodens olika faser. 

- Arbetsgivarens roll. 

- Bra att göra och mindre bra att göra. 

Läs mer om PBMs utbud av utbildningar, behandling mm på: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

https://www.pbm.se/vi-behandlar

13 augusti 2018

Antistressutbildning för 135 000 anställda

De senaste två åren har ABB i Sverige utbildat 900 chefer i organisatorisk och social arbetsmiljö. Nu går företaget vidare med antistressutbildning för de 135 000 anställda världen över. Utbildningsmetoden ”Stress resilience training” ska öka medarbetarnas motståndskraft och förebygga utmattningsdepressioner.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter var sjukfrånvaron inom ABB 3,3 procent i mars månad, det vill säga något lägre jämfört med övriga näringslivet. Men även inom ABB ökar de långa sjukskrivningarna till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa. 

För att mota Olle i grind har nu koncernledningen beslutat att alla medarbetare ska få genomgå Stress resilience training – en metod som bland annat används för att bearbeta posttraumatisk stress bland hemvändande militärer och som lär ut fysiologin bakom stress och återhämtning. Träningsmetoden fokuserar på stressens positiva effekter för att höja prestationer och samtidigt motverka framtida stressproblem.

Cirka 500 av ABBs 8000 anställda i Sverige har deltagit i de första föreläsningarna kring metoden, som i ABB:s version bland annat fokuserar på avslappning, respekt för sina egna gränser, vikten av fysisk träning, sociala kontakter och betydelsen av återkommande pauser i vardagen. Samtliga deltagare får skriva en handlingsplan och utbildningstillfällena ska kontinuerligt följas upp av cheferna.

Enligt ABBs hållbarhetschef Lena Westerholm handlar väldigt mycket om att ha en dialog och att inte titta åt sidan när en kollega inte verkar må bra.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/arkiv/jobb/abb-lar-sina-135-000-anstallda-hantera-stress-enligt-militarmetod/

6 augusti 2018

Så klarar du jobbstarten bättre efter semestern

Snart är semestern slut för de flesta av oss. Men bäva inte för att återgå till arbetet igen. Enligt professorerna Bo Melin och Ulf Lundberg är arbete något bra för de flesta av oss, inte bara på grund av lönen. Den som jobbar har till exempel lägre stressnivåer jämfört med dem som är arbetslösa. Det är dock bra att kunna förbereda sig innan jobbstart.

Det är naturligt att det känns motigt att återvända till jobbet efter ledighet. Dessutom har omställningen från ledighet och arbetsliv blivit större jämfört med för 15-20 år sedan. Bland annat eftersom vi jobbar mer projektorienterat, vilket ställer större krav och kräver mer planering av den enskilde individen. Det menar Bo Melin, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, i en artikel i Dagens Nyheter. 

Under semestern har vi möjlighet att bygga upp kroppen, bland annat stärker ledighet och vila vårt immunförsvar. Ulf Lundberg, professor emeritus vid Stockholms universitet påpekar dock att ett arbete i grund och botten trots allt är av godo. Bland annat får man mer struktur på sitt liv och för de flesta är det positivt att komma tillbaka till arbetskamrater och social samvaro. Dessutom är stressen lägre rent biologiskt hos den som jobbar jämfört med den som är arbetslös.

Är man förberedd blir omställningen från ledighet till jobbstart lättare, enligt de två professorerna. Därför: 

-Utnyttja semestern till att fundera på vad som gör ditt arbete stressigt och om det finns saker som går att förändra till det bättre. 

-Ta reda på vad som väntar dig – har det hänt något på jobbet, t ex nya arbetsuppgifter? 

- Gå och lägg dig i tid några dagar innan så att omställningen att sova mindre och gå upp tidigt inte blir lika jobbig. 

-Det viktigaste av allt är kanske ändå att använda semestern för återhämtning. Människan klarar stress så länge vi får tid att återhämta oss. Om det är möjligt – se till att få en sammanhängande ledighet för att verkligen kunna vila ut.

Läs mer på: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/slapp-jobbangesten-det-ar-bra-att-arbeta/

 

31 juli 2018

Arbetsgivare saknar riktlinjer för nåbarhet utanför arbetstid

En ny undersöknings från Saco visar att endast var sjunde akademiker uppger att det finns riktlinjer på arbetsplatsen för hur de bör vara tillgängliga via mail eller mobil under semestern.

För akademiker är många gånger linjen mellan arbetstid och fritid diffus och faktum är att många uppskattar mobiljobbandet på grund av flexibiliteten. Desto viktigare är det då att det är tydligt vad som förväntas av den anställde. Här brister landets arbetsgivare enligt Saco.

Undersökningen, som utförts av Novus på uppdrag av Saco, omfattade 1047 personer under 65 år som fick svara på frågan: ”Finns det riktlinjer på din arbetsplats som reglerar hur du bör vara tillgänglig på mailen och mobilen utanför ordinarie arbetstid?” 14 procent svarade Ja, 69 procent svarade Nej och 17 procent svarade Vet ej. 

En av många faktorer som kan leda till stress och på sikt till ohälsa är otydliga regler på arbetsplatsen. En sådan faktor är till exempel att inte veta vad som förväntas av en när det gäller hur tillgänglig arbetsgivaren anser att man ska vara utanför ordinarie arbetstid.  

Enligt Saco är det akademikerna som står för den största ökningen av sjukfrånvaron i samhället och hälften av dessa sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa.

Trots en snabb teknikutveckling anser nog alla att semestern ska vara en tid för återhämtning. Sacos ordförande, Göran Arrius, säger i ett pressmeddelande att vi därför måste få till en bättre dialog på våra arbetsplatser om hur vi förväntas vara tillgängliga efter arbetstid. 

Läs mer på: https://www.saco.se/press/aktuellt-fran-saco/pressmeddelanden/arbetsgivare-saknar-riktlinjer-for-nabarhet/

27 juli 2018

2,2 miljoner för utveckling av Internet-KBT

Stockholms läns landsting tilldelas 2 225 000 kronor av regeringen för att utveckla och utvärdera en metod för internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT). Målet är att öka tillgängligheten till effektiv behandling av psykisk ohälsa nationellt, via Vårdguiden 1177.

Den psykiska ohälsan är utbredd och ses idag som ett av de större folkhälsoproblemen i samhället. Den behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen - för lindring till medelsvår depression – är KBT. Samtidigt visar det sig att väntetiderna till behandling är för långa på många håll i landet, något som är problematiskt eftersom snabb behandling har stor betydelse för tillfrisknandet.

I ett pressmeddelande från Socialdepartementet säger socialminister Annika Strandhäll att det visat sig att internet-KBT kan ge samma effekt som vanlig KBT, samtidigt som fyra gånger fler patienter kan få hjälp. Det innebär stora samhällsekonomiska vinster och vinster för den enskilde eftersom väntan på behandling kan kortas. Strandhäll säger att hon därför skulle vilja se internet-KBT i hela landet.

Läs mer på: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/internet-kbt-ska-ge-mer-tillganglig-behandling-mot-psykisk-ohalsa/

Här kan du ta del av PBMs satsning ”PBM Online” - KBT via videolänk/ Telehealth: https://www.pbmonline.se

 

 

23 juli 2018

KBT mer framgångsrikt än råd om kost och motion vid fetma

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver Lisbeth Stahre, medicine doktor i psykiatri och KBT-terapeut, att behandling av övervikt och fetma bör handla om annat än råd om kost och motion. Vetenskapliga studier visar att specialdesignade KBT-program för behandling av övervikt/fetma i primärvården är mer framgångsrika när det gäller bestående viktnedgång jämfört med vad andra kontrollerade viktsstudier kunnat visa.

Den forskning Lisbeth Stahre hänvisar till är bland annat två studier som genomfördes vid Karolinska Institutet åren 2005 – 2007. Studierna byggde på en metod av specialdesignade KBT-program där 159 personer med ett BMI på över 30 deltog. Syftet med studierna var att hjälpa deltagarna att uppmärksamma orsaker i vardagen som ledde till överätande och att förmedla verktyg att förändra dessa orsaker. 

En ytterligare studie, som nyligen publicerats, har genomförts kring programmet. Studien genomfördes vid åtta vårdcentraler i Göteborg, med 83 deltagande patienter. Resultatet visar bland annat att programmet signifikant minskade känslomässigt och okontrollerat ätande samt att KBT signifikant minskade psykosociala orsaker relaterade till fetman. 

Under 30 år har, enligt Stahre, vårdens mest använda behandlingsmetod varit råd om kost och motion, vilka i vetenskapliga studier och folkhälsostatistik visat sig vara otillräckliga. Av den anledningen kunde man tro att vården skulle ta emot det behandlings- och kostnadseffektiva KBT-programmet med öppna armar, men så har inte varit fallet enligt Stahre.

Det är inte ökad kunskap i näringslära som behövs. Det är istället ökad kunskap om vardagspsykologiska orsaker bakom det som resulterar i övervikt och fetma, enligt Stahre - som i artikeln frågar sig när vården ska vakna.

Läs hela debattartikeln här: https://www.svd.se/varden-blundar-for-att-fetma-kan-botas-med-kbt

 


 

 

17 juli 2018

Ett ökat antal psykologer gör att fler kan få effektiv vård

I ett debattinlägg i tidningen Dagens Medicin skriver flera professorer, docenter och verksamhetschefer att det krävs ett avsevärt ökat antal legitimerade psykologer i primärvården. På så sätt skulle fler personer med psykisk ohälsa få rätt till evidensbaserad och bevisad effektiv vård – en vård som dessutom är samhällsekonomiskt lönsam.

Psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser beräknas kosta samhället 70 miljarder kronor per år. Debattörerna skriver att vi i dag – efter långvarig systematisk forskning – har stor kunskap om hur psykisk ohälsa framgångsrikt kan behandlas. För de flesta typer av psykisk ohälsa (största diagnosgrupperna är depression och ångestsyndrom) är det psykologisk behandling som har starkast evidens. Behandlingar som är relativt korta och samhällsekonomiskt lönsamma och som är rekommenderade av Socialstyrelsen. 

Var tredje till fjärde patient inom primärvården lider av kliniskt signifikant psykisk ohälsa, men ytterst få blir erbjuden evidensbaserad psykologisk behandling. Något som kan relateras till den minimala tillgången till psykologer. Som exempel kan en vårdcentral ha en psykolog per 5000 listade patienter eller ingen psykolog alls. Istället för att öka tillgången till evidensbaserade psykologiska behandlingar finns det nu de som föreslår att vi istället ska satsa på snabbutbildningar och enklare samtalsstöd som kan utföras av personer med bred social och kulturell kompetens. Det vill säga inte behandlingar utförda av legitimerade psykologer eller psykoterapeuter.

Debattörerna skriver att en motsvarande idé aldrig skulle kunna uppkomma om det rörde sig om kroppslig sjukdom. Det skulle vara som att ge kroppsligt sjuka personer en ”ihopblandad tablett” som vare sig är grundad på forskning eller utvärdering. Vad som behövs är istället avsevärt fler legitimerade psykologer som kan genomföra evidensbaserade behandlingar. För varför ska personer med psykisk ohälsa undantas rätten till vård som bevisligen är effektiv?

Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/16/manga-personer-ar-undantagna-ratten-till-effektiv-sjukvard/

 

 

 

 

 

 

12 juli 2018

Arbetsklimatet prioriteras allt högre bland chefer

Prevents senaste undersökning ”Arbetsmiljöindikatorn 2018” visar att det förebyggande arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat de senaste två åren. Undersökningen visar samtidigt att sju av tio chefer och skyddsombud önskar mer kunskap om hur man förebygger stress och stöttar medarbetare med psykosociala problem.

Arbetsmiljöindikatorn, som har genomförts bland 1000 chefer och skyddsombud, visar bland annat att upp emot 80 procent av cheferna anser att de ger arbetsmiljöarbetet hög prioritet – jämfört med 75 procent för två år sedan.  Av de intervjuade cheferna svarar 73 procent att de arbetar aktivt med arbetsmiljön för att förebygga sjukdom och ohälsa. 

Samtidigt är färre nöjda med dagens arbetsklimat. En möjlig förklaring till det är, enligt Prevents VD Maria Schönefeld, att de nya reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggjorts och att medvetenheten om dem ökat. Men det kan också handla om att arbetsmiljön försämrats på vissa arbetsplatser. 

Resultatet av undersökningen visar dock att cheferna har andra drivkrafter än att endast följa regelverket. Framför allt handlar det om att de vill skapa arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra samt att de inser att ett förebyggande arbete är ett effektivt sätt att minska sjukfrånvaron.

Arbetsmiljöindikatorn 2018 indikerar dock att det finns en hel del kvar att åtgärda när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Som exempel säger sju av tio chefer och skyddsombud att de är i behov av mer kunskap om organisatoriska och sociala frågor samt om hur man förebygger stress, stöttar medarbetare med psykosociala problem eller som är på väg att ”gå in i väggen”. 

Läs mer på: https://www.prevent.se/om-prevent/pressmeddelanden/Pressmeddelanden/2018/arbetsklimatet-hogt-pa-foretagens-agenda/

 

 

 

8 juli 2018

Smärtpatienten och vården – ett drama om onödigt lidande

Uppskattningsvis 40 procent av alla svenskar lever med långvarig eller återkommande smärta i varierande grad. Trots nationella riktlinjer och en nationell smärtplan finns ingen tydlig process för omhändertagande av patienterna. Hur länge ska smärtpatienter lida i onödan när hjälp finns att få?

Om detta diskuterar docent Gunilla Brodda Jansen, medicinskt ansvarig i PBM, tillsammans med ett flertal experter och sjukvårdspolitiker under ett seminarium i Almedalen, arrangerat av tidningen Dagens Medicin.

Titta på ett inslag från seminariet här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/03/smartpatienten-och-varden--ett-drama-om-onodigt-lidande/

4 juli 2018

Chefer i vården behöver bättre förutsättningar

Vårdförbundets senaste chefsenkät visar att allt för många chefer i vården saknar rätt förutsättningar för att klara sitt ledarskap. Tung administration, för stora personalgrupper, undermåligt verksamhetsstöd och kompetensutveckling i ledarskap är några av de brister som resultatet från enkäten visar.

Det har gått tre år sedan Vårdförbundet genomförde sin senaste chefsenkät. Årets enkät, som skickats ut till 3000 chefsmedlemmar och besvarats av 1 340, visar på ett flertal faktorer som behöver åtgärdas för att cheferna ska kunna utöva sitt ledarskap på ett bättre sätt. 

Bland annat visar enkätsvaren att drygt 40 procent av cheferna har personalansvar för 30 medarbetare eller fler. De chefer som har för stora personalgrupper uppger att de arbetar mer övertid jämfört med andra, 30 procent har en arbetstid på 45 – 49 timmar i veckan och hälften anser att de inte har tillräcklig tid för återhämtning. 

I enkäten frågades även efter hur nöjda cheferna är med det stöd de får inom områden som ekonomi, personal och schemaläggning. Mest nöjda är de med stödet inom ekonomi och mest missnöjda är de med de stöd de får inom områdena personal och informationsteknik. Exempelvis uppger cirka hälften av cheferna att de saknar kompetensutveckling i ledarskap samt befogenheter att påverka rekryteringsärenden. 

Unga chefer är mer missnöjda jämfört med äldre och de chefer som är verksamma inom slutenvård och primärvård är mer missnöjda jämfört med dem som arbetar inom öppenvård och ”andra verksamheter”.  Många av de tillfrågade uppger att administrationen ökat samtidigt som stödet minskat, att de är klämda mellan ledning och medarbetare samt att resursbrist gör att det är svårt att nå upp till de krav som ställs.

Vårdförbundet riktar nu sju krav till vårdens beslutsfattare – krav som handlar om ett förbättrat stöd till cheferna. Förbundet anser även att staten ska avsätta 100 miljoner kronor för att visa vägen och bidra till en fortsatt utveckling inom personcentrerad och nära vård.

Läs mer om Vårdförbundets krav här: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/juli/kraver-battre-forutsattningar-for-chefer-i-varden/#.WztXZ4bjjfU.email

2 juli 2018

Ett bättre bemötande behövs vid psykisk ohälsa

En kartläggning som utförts av nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) visar att fyra av tio personer med psykisk ohälsa upplevt att de blivit orättvist bemötta inom psykiatrin. Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial för att förbättra bemötandet i vården. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att se över hur vårdens kunskap ska öka när det gäller ätstörningar och ADHD.

Enligt en artikel i Läkartidningen säger socialminister Annika Strandhäll (S) att psykisk ohälsa är vår tid nya folksjukdom och att människor som lider av psykisk ohälsa ska bemötas på bästa tänkbara sätt, oavsett vilken del av vården de träffar.

I NSPHs kartläggning över diskriminering i samband med psykisk ohälsa visade det sig att fyra av tio personer upplevt att de blivit orättvist bemötta. Ytterligare orsaker till bristerna i vården, som personerna i kartläggningen påpekade, var bristande kontinuitet och tillgänglighet samt förekomst av stafettläkare inom såväl psykiatrin som inom primärvården.

Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett målgruppsanpassat utbildningsmaterial för att förbättra bemötandet, samt att sedan sprida detta inom de delar av hälso- och sjukvården som arbetar med psykisk ohälsa.

Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur vårdens kunskap ska kunna öka när det gäller ätstörningar och ADHD. Den sistnämnda diagnosen med syfte att kunskapen i vården ska öka om hur ADHD påverkar möjligheterna att komma åter i arbete.

När det gäller ätstörningar och psykisk ohälsa är det, enligt Annica Strandhäll, unga kvinnor som är särskilt drabbade. Något som hon anser vara ett samhällsproblem som måste mötas med mer kunskap och gärna någon form av nationellt stöd till vården.

Läs artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/06/Utbildningsmaterial-ska-forbattra-bemotandet-vid-psykisk-ohalsa/#.WzNrLZRzjFA.email

29 juni 2018

Vägen tillbaka till jobbet – en resa som görs bäst gemensamt

- Att jobba med rehabilitering och återgång i arbete vid stressrelaterad problematik kan liknas vid att tillsammans ro en båt, säger Maria Spak Seilinger, leg psykolog vid PBM. Allas insatser är viktiga och om samarbetet inte fungerar är det stor risk att resan tar längre tid och blir onödigt mödosam. Upplägget för rehabiliteringen och hur samarbetet ska se ut behöver därför individanpassas för att möta behoven hos den som är sjukskriven.

PBM har lång erfarenhet av att jobba med stress- och utmattningsproblematik och hjälper idag såväl enskilda individer som företag och organisationer att minimera risken för att stressrelaterad problematik ska uppstå. PBM hjälper även till med rehabilitering för återgång i arbete och välmående – det vill säga när stressrelaterad problematik och utmattning redan hunnit uppstå.

Maria Spak Seilinger, leg psykolog och teamledare för Klinik vid PBM Göteborg, har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta kliniskt med stressrelaterad ohälsa på såväl individ- som gruppnivå. 

- Mitt arbete med rehabilitering handlar om att hjälpa den enskilde individen och arbetsgivaren under hela rehabiliteringsprocessen, det vill säga från sjukskrivning till återgång i arbete, säger Maria. Vi ger stöd, hjälp och kunskap baserad på vår erfarenhet och aktuell forskning. I korthet handlar receptet ”för en bra väg tillbaka till jobbet” om att individanpassa rehabiliteringen och att ha ett välfungerande samarbete mellan den som är sjukskriven, chefen och inblandade vårdgivare. 

Maria liknar rehabiliteringsarbetet med att ro en båt tillsammans. För att komma i land behöver vi veta vart vi är på väg, hur vi ska ta oss dit och vara samspelta. 

- Om vi ror i olika tempo eller åt olika håll så kommer vi inte framåt. Tempot måste anpassas efter den som för tillfället inte har samma krafter och förutsättningar, säger Maria. Den som är sjukskriven behöver få veta att han/hon fortsatt har en viktig roll att fylla även om prestationsförmågan för tillfället är nedsatt. 

Enligt Maria finns det många myter och föreställningar om hur vägen tillbaka till arbete efter utmattningssyndrom ser ut. Till exempel att det tar lika lång tid att komma tillbaka till arbete som det tog att bli utmattad, att man måste byta jobb och att vila är det enda som hjälper. Dessa myter vill PBM råda bot på och istället fokusera på vad som verkligen underlättar återgång i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa. 

- För att hitta rätt väg tillbaka till jobbet måste chefen/arbetsplatsen och den enskilde individen vara överens och samspråkade. Det handlar till exempel om vad arbetsgivaren kan göra för att underlätta för personen i fråga under rehabiliteringsprocessen – från sjukskrivning fram till återgång i arbete. För att kunna vara samspråkade behöver arbetsgivaren och den som är sjukskriven ha kontinuerlig kontakt och personen behöver känna stöd från sin arbetsgivare.

I september startar PBM en seminarieserie i Stockholm, Göteborg och Malmö under namnet: Underlätta vägen tillbaka till arbete. Under frukostseminariet, som vänder sig till chefer och HR-medarbetare, kommer det bland annat att ges tips och råd om vad man bör tänka på inför att en person som drabbats av utmattningssyndrom ska återvända till arbetet. 

Ett axplock från seminariet är: 

- Olika typer av stressproblematik. 

- Varför går man in i ”väggen”? 

- Bra att tänka på under sjukskrivningsperiodens olika faser. 

- Arbetsgivarens roll. 

- Bra att göra och mindre bra att göra. 

Läs mer om PBMs utbud av utbildningar, behandling mm på: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

https://www.pbm.se/vi-behandlar

 

 

27 juni 2018

3-0 mot Mexiko – ett ledarskap i världsklass

Förbundskapten Janne Andersson har gjort det igen! I dag, den 27 juni, vann svenska fotbollslandslaget med 3-0 mot Mexiko i VM, vilket innebär att Sverige nu är etta i gruppspelet. Tidningen Chef har undersökt vad som är de viktigaste faktorerna bakom Anderssons framgångar och vad om genomsyrar hans ledarskap.

För två år sedan var det inte många som trodde att Janne Andersson hade det som krävdes för att bli förbundskapten. Idag har han bevisat att de hade fel. Tidningen Chef har listat de sex viktigaste anledningarna till vad som gjort att han har lyckats så bra som tränare och ledare:

  • Tydlighet i varje beslut. Alla måste veta sin roll och då är det ordning och reda som gäller.
  • Fokus. Andersson fick forma ett lag i spillror (utan Zlatan). På endast några dagar var han tvungen att forma laget, bygga teamanda och hitta ett gemensamt mål att jobba mot. Detta har gjort att han är extremt resultatfokuserad – bland annat genom att se till att landslagssamlingarna sker så effektivt som möjligt.
  • Vågar omvärdera sitt ledarskap. Janne Anderssons ledord är ordning, disciplin och fokus. Men efter några månader som förbundskapten insåg han att spelarna behöver frihet under landslagssamlingarna. Detta för att de ska trivas och bli ännu mer motiverade.
  • Hitta en ledare på planen. En av de första åtgärderna som Andersson gjorde som ny förbundskapten var att utse mittbacken (och bänkspelaren) Andreas Granqvist till lagkapten. Idag är Granqvist den naturliga ledaren på planen.
  • Vill jobba med sina motsatser. När Andersson blev förbundskapten bytte han ut halva ledarstaben. Idag är han chef för ett 15-tal personer och det som sticker ut är att ingen i staben är den andre lik. Janne Andersson har byggt sitt ledarteam på olikheter som kompletterar varandra.
  • Vågar jobba datadrivet. Genom att undersöka data från klubblag och landslag kom Andersson fram till att Andreas Granqvist är Sveriges säkraste straffskytt. Inte för att Granqvist är den störste bolltrollaren utan för att han har den bästa straffstatistiken. Något som bevisades i dagens match. 

 Läs mer på: https://chef.se/6-anledningar-till-jannes-rekordsnabba-vm-succe/

 

25 juni 2018

Vägen tillbaka till jobbet – en resa som görs bäst gemensamt

- Att jobba med rehabilitering och återgång i arbete vid stressrelaterad problematik kan liknas vid att tillsammans ro en båt, säger Maria Spak Seilinger, leg psykolog vid PBM. Allas insatser är viktiga och om samarbetet inte fungerar är det stor risk att resan tar längre tid och blir onödigt mödosam. Upplägget för rehabiliteringen och hur samarbetet ska se ut behöver därför individanpassas för att möta behoven hos den som är sjukskriven.

PBM har lång erfarenhet av att jobba med stress- och utmattningsproblematik och hjälper idag såväl enskilda individer som företag och organisationer att minimera risken för att stressrelaterad problematik ska uppstå. PBM hjälper även till med rehabilitering för återgång i arbete och välmående – det vill säga när stressrelaterad problematik och utmattning redan hunnit uppstå.

Maria Spak Seilinger, leg psykolog och teamledare för Klinik vid PBM Göteborg, har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta kliniskt med stressrelaterad ohälsa på såväl individ- som gruppnivå. 

- Mitt arbete med rehabilitering handlar om att hjälpa den enskilde individen och arbetsgivaren under hela rehabiliteringsprocessen, det vill säga från sjukskrivning till återgång i arbete, säger Maria. Vi ger stöd, hjälp och kunskap baserad på vår erfarenhet och aktuell forskning. I korthet handlar receptet ”för en bra väg tillbaka till jobbet” om att individanpassa rehabiliteringen och att ha ett välfungerande samarbete mellan den som är sjukskriven, chefen och inblandade vårdgivare. 

Maria liknar rehabiliteringsarbetet med att ro en båt tillsammans. För att komma i land behöver vi veta vart vi är på väg, hur vi ska ta oss dit och vara samspelta. 

- Om vi ror i olika tempo eller åt olika håll så kommer vi inte framåt. Tempot måste anpassas efter den som för tillfället inte har samma krafter och förutsättningar, säger Maria. Den som är sjukskriven behöver få veta att han/hon fortsatt har en viktig roll att fylla även om prestationsförmågan för tillfället är nedsatt. 

Enligt Maria finns det många myter och föreställningar om hur vägen tillbaka till arbete efter utmattningssyndrom ser ut. Till exempel att det tar lika lång tid att komma tillbaka till arbete som det tog att bli utmattad, att man måste byta jobb och att vila är det enda som hjälper. Dessa myter vill PBM råda bot på och istället fokusera på vad som verkligen underlättar återgång i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa. 

- För att hitta rätt väg tillbaka till jobbet måste chefen/arbetsplatsen och den enskilde individen vara överens och samspråkade. Det handlar till exempel om vad arbetsgivaren kan göra för att underlätta för personen i fråga under rehabiliteringsprocessen – från sjukskrivning fram till återgång i arbete. För att kunna vara samspråkade behöver arbetsgivaren och den som är sjukskriven ha kontinuerlig kontakt och personen behöver känna stöd från sin arbetsgivare.

I september startar PBM en seminarieserie i Stockholm, Göteborg och Malmö under namnet: Underlätta vägen tillbaka till arbete. Under frukostseminariet, som vänder sig till chefer och HR-medarbetare, kommer det bland annat att ges tips och råd om vad man bör tänka på inför att en person som drabbats av utmattningssyndrom ska återvända till arbetet. 

 Ett axplock från seminariet är: 

- Olika typer av stressproblematik. 

- Varför går man in i ”väggen”? 

- Bra att tänka på under sjukskrivningsperiodens olika faser. 

- Arbetsgivarens roll. 

- Bra att göra och mindre bra att göra. 


Läs mer om PBMs utbud av utbildningar, behandling mm på: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

https://www.pbm.se/vi-behandlar

 

 

18 juni 2018

Psykisk ohälsa kostar samhället cirka 80 miljarder per år

Stress på arbetsplatsen pekas ofta ut som boven bakom den ökade psykiska ohälsan i samhället. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet menar vissa experter att den inte bara får allvarliga konsekvenser för den enskilde individen utan även för samhället i stort. Idag beräknas den faktiska samhällskostnaden för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ligga på upp emot 80 miljarder kronor per år.

Ulrich Stoetzer, sakkunnig i organisatorisk och social arbetsmiljö vid Arbetsmiljöverket, säger till Svenska Dagbladet att internationella undersökningar visar att vi i Sverige jobbar väldigt mycket. Ibland kan det naturligtvis vara bra att vara högpresterande, men det kan också få allvarliga konsekvenser för individen. Detta måste arbetsgivarna ta på allvar och se över krav och resurser på arbetsplatsen. 

Martin Linder, ordförande för fackföreningen Unionen, håller med. Arbetsbelastningen är helt enkelt för hög och trenden tycks vara att situationen blivit än värre de senaste åren. En anledning till den ökade stressen kan enligt Linder vara teknikutvecklingen, det vill säga som tillåtit att arbetslivet blivit allt mer gränslöst. 

Unionens undersökning från 2016 visar bland annat att 60 procent av privatanställda tjänstemän upplever stress på arbetet, till exempel uppger fyra av tio att de dagligen är tillgängliga utanför ordinarie arbetstid. Eftersom man vet att längre tid av stress kan leda till psykisk ohälsa och sjukskrivning anser Linder att detta, från arbetsgivarnas sida, är ett kortsiktigt sätt att arbeta och dessutom till ett orimligt högt pris – både för individ, arbetsgivare och samhället i stort. 

Enligt Mattias Lundbäck, ekonom på Svenskt Näringsliv, finns det olika sätt att räkna på hur hög samhällskostnaden för sjukskrivningar är. Man brukar enligt honom prata om att den totala kostnaden per år för sjukskrivningar i Sverige är 81 miljarder kronor för staten samt 18,5 miljarder för arbetsgivarna. Men egentligen – när man räknar in produktionsbortfallet - är den faktiska kostnaden för samhället upp emot 200 miljarder per år, där sjukskrivningar för psykisk ohälsa står för cirka 40 procent.

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/psykisk-ohalsa-okar-dags-att-inse-vad-vi-behover

13 juni 2018

Metaanalys om ledarskaps-utbildningars effekt

Forskarna bakom metaanalysen ”Leadership training design, delivery and implementation”, publicerad i Journal of Applied Psychology, slår fast: Ledarskasputbildningar har effekt – såväl när det gäller att ändra deltagarnas beteende som att ge nya kunskaper och påverka organisationen resultat.

Bland amerikanska arbetsgivare anser endast 13 procent att de är bra på att utveckla ledarskapet. Detta trots att de, enligt tidningen chef, lägger 1 252 dollar per anställd och år på vidareutbildning, där den största delen går till ledarskapsutveckling. Forskarna bakom metaanalysen har nu sammanställt resultaten från 335 tidigare studier med över 26 000 deltagare och kommit fram till att ledarskapsutbildningar visst har effekt på såväl individ- som på organisationsnivå. 

Enligt forskarna finns det dock ingen universallösning när det gäller framgångsrik ledarskapsutveckling, men det finns vissa fundament som gäller mer generellt för att lyckas väl. Dessa handlar exempelvis om vikten av att genomföra en grundlig behovsanalys, en analys som är baserad på mål. Att använda sig av flera olika metoder för att uppnå en effektiv inlärning - oavsett vilket resultat man vill uppnå. Dessutom har det visat sig att flera - över tid – utspridda utbildningstillfällen är att föredra framför korta och koncentrerade kurser.

Johan Bertlett, lektor i psykologi vid Lunds universitet, känner igen en hel del av bilden som de amerikanska forskarna presenterar i sin analys. Enligt honom finns det dessutom tre viktiga saker som en arbetsgivare bör tänka på innan man väljer ledarskapsutbildning: Att beställaren har rätt kompetens för att genomföra en upphandling. Att inte bara lyssna på andras rekommendationer samt att konkretisera behovsanalysen hela vägen fram till utvärderingen.

Läs mer på:

https://www.researchgate.net/publication/318737359_Leadership_Training_Design_Delivery_and_Implementation_A_Meta-Analysis

https://chef.se/story/chefkurser-battre-sitt-rykte 


10 juni 2018

Legitimation för kuratorer införs från 2019

Kuratorer är den enda högskoleutbildade professionen, med direkt patientansvar, som inte har legitimation inom hälso- och sjukvården. Detta har nu en enhällig riksdag fattat beslut om att ändra på. Från och med den 1 juli 2019 ska legitimation införas i Sverige, med syfte att öka patientsäkerheten.

Riksdagen anser att legitimation är en garanti för – och utgör ett bevis på – att en yrkesutövare har rätt kompetens och lämplighet i sitt yrke. För att beviljas legitimation som kurator inom hälso- och sjukvård kommer det att krävas en examen som omfattar 60 högskolepoäng. Dock kommer det att finnas generösa övergångsregler för redan verksamma kuratorer.

Införandet av legitimation innebär att även kuratorer i privat hälso- och sjukvård har skyldighet att föra journal. Legitimationen kan återkallas vid grov oskicklighet eller uppenbar olämplighet att utföra yrket. 

Läs mer på: https://akademssr.se/post/historiskt-riksdagsbeslut-om-legitimation-halso-och-sjukvardskuratorer

6 juni 2018

Ny rapport: Stress och press påverkar lärares hälsa

I en nyligen publicerad rapport från Lärarförbundet, som har 230 000 medlemmar, bekräftas Försäkringskassans senaste statistik: Psykiska diagnoser – där stressrelaterad ohälsa ingår – är den främsta orsaken till sjukskrivningar inom skolan. Detta gäller för både manliga och kvinnliga lärare.

Vi har tidigare, här på PBM FLOW, rapporterat om att den psykiska ohälsan bland landets läkare ökar, framför allt bland kvinnliga läkare. Nu är det nästa stora yrkeskollektiv som tycks vara drabbat. Lärarförbundets nya rapport visar att lärare, både män och kvinnor, upplever en högre grad av arbetsbelastning och stress jämfört med andra yrkesgrupper. Stressen och pressen leder bland annat till sömnsvårigheter, att lärarna hoppar över raster och arbetar igen förlorad arbetstid under helger och annan ledighet. Den yttersta konsekvensen av detta blir sjukskrivning.

Resultatet av undersökningen visar bland annat att fem av tio lärare anser att arbetsbelastningen är för hög eller alldeles för hög. Var femte lärare säger att de har svårigheter att varva ner varje dag och varannan lärare uppger att de har sömnsvårigheter, vilket får konsekvenser på deras funktionsförmåga dagen efter. 

Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, har kraven på lärare och skolledare ökat samtidigt som tillgången på behöriga kollegor minskat. Det innebär att lärarna inte får ägna sin arbetstid till det som spelar roll för elevernas utveckling utan istället överöses med arbetsuppgifter som inte känns meningsfulla. Detta ökar den så kallade samvetsstressen, vilket i sin tur leder till en förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Ta del av hela rapporten på: https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/rapport-om-larares-stress-brist-paa-balans-mellan-krav-och-resurser

2 juni 2018

Ledaren – en viktig länk mellan vårdens styrmodell och medarbetare

Debatten om sjukvårdens olika styrmodeller och utvärderingar av desamma är intensiv idag. Men vad vet vi egentligen om hur den ekonomiska styrningen påverkar chefer och medarbetare i den kliniska vardagen och hur ser kopplingen mellan styrsystem och personalens inre drivkrafter ut? Detta är frågor som ett antal forskare, däribland Sara Korlén, leg psykolog, organisationskonsult vid PBM och doktorand vid Karolinska Institutet, studerat.

I en artikel i Läkartidningen presenterar de fem forskarna från Karolinska Institutet, Handelshögskolan i Stockholm och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, resultatet av sin översyn. Dessutom återger de ett empiriskt exempel från en nyligen publicerad kvalitativ studie av en lokal vårdvalsmodell, samt olika strategier för att förena ekonomiska krav med vårdpersonalens drivkrafter att ge god vård. 

Enligt forskarna finns det skäl att tro att inre drivkrafter, med koppling till det kliniska arbetet, är av hög relevans för medarbetarna. De empiriska studierna bekräftar också ledarskapets betydelse. En förutsättning för att lyckas motivera medarbetare att förbättra och anpassa verksamheten i linje med styrmodellens krav tycks vara ledarnas förståelse för det dagliga arbetet och för de värderingar som präglar personalgruppen.

Sammanfattningsvis visar resultaten följande: 

-För att ekonomisk styrning av hälso- och sjukvården ska fungera krävs att den påverkar vad personalen gör i sin vardag. 

-Ekonomiska incitament är inte per automatik motiverande – eller demotiverande. 

-Den ekonomiska styrningen behöver vara samstämmig med professionella värderingar och främja god kvalitet för att uppfattas som motiverande. 

-Ledare i sjukvården fungerar som viktiga översättare mellan sjukvårdens styrmodeller och medarbetare. 

-Styrmodeller bör utformas och förbättras i samverkan mellan profession och beslutsfattare.

Resultaten visar att styrmodellens utformning är central, men att det framstår som en omöjlig uppgift att skapa något som träffar helt rätt från början. Därför kanske vi bör skifta fokus från att skapa ”rätt modell” till att istället utveckla processen för hur sjukvårdens styrning utformas och förbättras - där en tätare samverkan mellan profession och beslutsfattare skulle öka möjligheterna för modeller som stödjer både ekonomisk effektivitet och kvalitet.

Läs hela artikeln på: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2018/05/Ledaren--viktig-lank-mellan-styrmodell-och-medarbetare/

30 maj 2018

Självupplevd fulhet orsakar stort lidande

Dysmorfofobi, självupplevd fulhet, är lika vanligt som anorexia och är en diagnos som leder till stort lidande för personen ifråga. Det skriver nyhetssajten forskning.se. Trots detta råder det en stor kunskapsbrist om sjukdomen, såväl inom vården som bland allmänheten. Enligt forskaren Jesper Enander vid Karolinska Institutet är det tyvärr bara drygt en av tio som erbjuds behandling – där KBT är den behandling som fungerar bäst.

Den som är drabbad av diagnosen dysmorfofobi ska inte blandas samman med den som lider av lätt utseendefixering. Dessa personer upplever sitt utseende som helt fruktansvärt – oavsett vad omgivningen anser. Enligt Jesper Enander, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är det en diagnos som gör att personen ifråga fungerar sämre överlag. Föreställningen om det fruktansvärda utseendet är så stark att den kan leda till tvångsmässiga och rituella beteenden.

Ångesten vid dysmorfofobi fungerar som annan ångest – man försöker helt enkelt bli av med den. Enligt Jesper Enander vänder sig många av de som är drabbade till skönhetsindustrin eftersom de anser att det finns brister i utseendet – inte att de har en skev uppfattning om sig själva. Och med den upplevelsen är det ju logiskt att de inte söker sig till psykiatrin, utan istället till en plastikkirurg eller hudläkare. Men eftersom det inte finns någon fysisk defekt som går att lösa, vare sig med plastikkirurgi eller smink, kan problemet bli värre och dysmorfofobin kan komma att spela en allt större roll i personens liv.

I sin forskning har Jesper Enander med kollegor låtit 15 000 personer, från 15 år och uppåt, svara på frågor om eventuella besvär. Resultatet visar att det är cirka en till två procent som lider av dysmorfofobi, vilket gör diagnosen ungefär lika vanlig som anorexia. Vid 15 – 18 års ålder är diagnosen mycket vanligare bland flickor än pojkar, men i vuxen ålder är skillnaden mindre. När det gäller orsaken till problemet visar forskningen att ungefär hälften är genetiskt och resterande beror på olika händelser i personens liv.

Enligt Enander kan den som är drabbad få relativt god hjälp av läkemedel, men ännu bättre av KBT. En av anledningarna till att så få erbjuds behandling, drygt en av tio, tror han beror på kunskapsbrist och eftersom det handlar om utseendet finns det en risk att problemet bagatelliseras av vården trots att det är ett stort handikapp. Han hoppas nu att hans forskning ska leda till att tillståndet blir mer känt så att fler söker rätt sorts vård och att fler får hjälp och behandling. 

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/05/21/slav-framfor-spegeln-svart-fa-vard-vid-sjuk-utseendefixering/

 

28 maj 2018

Samvetsstress – ett inre skavsår

Alexander Wilczek, psykiatriker och tidigare verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, tror att den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland läkare beror på dagens sjukvårdssystem. Systemets krav på produktivitet, administration och effektivitet krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt.

Den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm har sedan år 2013 bedrivit ett projekt kring utmattningssyndrom som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Alexander Wilczek var verksamhetschef för kliniken fram till år 2017 och är nu knuten till densamma såsom projektledare. 

Wilczek berättar, i en artikel i Läkartidningen, att under de år som projektet pågått har patientgruppen förändrats. Det första året var cirka 20 procent av patienterna läkare, men under hösten 2016 utgjorde läkarna hela 43 procent. Av dem var cirka hälften ST- eller AT-läkare och totalt var fem av sex kvinnor. Idag är den största gruppen som lider av utmattningssyndrom ST-läkare och specialister i allmänmedicin och därefter kommer läkare inom barn- och vuxenpsykiatri, barnsomatisk vård eller onkologi.

Utifrån resultatet av projektet kan man se att det är relativt få läkare som är sjukskrivna efter tre år, men enligt Wilczek behöver detta inte bara betyda att kliniken varit framgångsrik behandlingsmässigt. Det kan lika gärna bero på att hälso- och sjukvårdspersonal, läkare i synnerhet, är ovanligt motiverade och sugna att snabbt komma tillbaka till arbetet.

Läkare identifierar sig starkt med sitt yrke och Alexander Wilczek tror att dagens sjukvårdssystem - med höga krav på produktivitet, administration och effektivitet - är det som kan vara orsaken till den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland svenska läkare. Det krockar helt enkelt med läkarens syn på vad som är viktigt. 

- Vi brukar kalla det samvetsstress eller etisk stress, säger Wilczek. Det är kolossalt tärande att hamna i konflikt med sina egna värderingar. Man får ett slags inre skavsår.

Den 29 maj kommer Alexander Wilczek, tillsammans med två landstingsråd i Stockholm, att möta Sveriges Yngre Läkares Förening för att tala om stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare.

Läs hela artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/05/Allmanlakare-hart-drabbade-av-stressrelaterad-psykisk-sjukdom/

23 maj 2018

PBM får toppbetyg i ny kundundersökning

PBM har sedan år 2013 genomfört årliga kundundersökningar för att ta tempen på hur de privata kunderna upplever företagets behandlingsinsatser, tjänster och erbjudanden. Årets undersökningsresultat visar på mycket nöjda kunder. 100 procent är nöjda med kvaliteten i behandlingsinsatserna och 94 procent upplever att PBMs insatser haft en positiv effekt på verksamhetens arbete.

- Det här är naturligtvis fantastiskt roligt och dessutom ett kvitto på att vi fortsatt håller fanan högt, säger Madeleine Geholm, organisationskonsult och affärsområdeschef för Privat marknad inom PBM. Vi har haft fina resultat under alla år vi mätt, men 100 procent nöjdhet har vi inte kommit upp till förrän nu.

Affärsområdet Privat marknad vänder sig till kunder inom offentliga och privata verksamheter, försäkringsbolag och privatpersoner. Tjänsterna som erbjuds grundar sig på beteendepsykologi och finnsbland annat inom individ-, grupp-, organisations- och ledarskapsutveckling. PBM utför även rehabiliterings- och behandlingsinsatser för enskilda individer - insatser som utgår från KBT (Kognitiv beteendeterapi). Utöver detta erbjuds även coaching, utbildningsinsatser och förändringsledning med mera, där arbetssättet OBM (Organization Behavior Management) används – ett arbetssätt som syftar till att förbättra, effektivisera och utveckla organisationer och ledarskap.

Den senaste undersökningen, som utförts av undersökningsföretaget Vestra Konsulter,  visar att 100 procent är nöjda med kvaliteten i PBMs behandlingsinsatser för enskilda individer. Hela 96 procent känner att PBMs tjänster och erbjudanden möter deras behov och lika många anser att de stämmer överens med deras förväntningar. Därtill anser 94 procent av de tillfrågade att de insatser som PBM levererat har haft en positiv effekt på verksamhetens arbete.

- Vårt mål är att vara tillgängliga, snabbfotade och att vara riktigt bra på återkoppling – det vill säga att visa på att våra insatser ger resultat. Och det ser vi nu att de gjort, säger en tydligt nöjd affärsområdeschef.  Det är även viktigt för oss att vi kan erbjuda samma höga kvalitet över hela landet. Idag finns vi representerade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Gävle, Sundvall, Hudiksvall och Falun. 

Finns det något som ni kan bli bättre på?

- Ja, det gör det naturligtvis. Vi ser ständigt över och utvecklar våra tjänster så att vi kan möta våra kunders behov. I dag har vi till exempel mycket bra kliniska data på våra behandlingsresultat. Detta behöver vi fortsätta att utveckla, det vill säga våra mätmetoder, även inom segmentet organisation och ledarskap för att till exempel tydligare kunna visa på vilka fina resultat våra utvecklingsinsatser och ledarskapsprogram haft.  

Ta del av resultaten här: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Läs mer om PBMs tjänster till den privata marknaden här:https://www.pbm.se/ledarskap-organisationsutveckling

https://www.pbm.se/behandlingstjanster

 

21 maj 2018

Sjukskrivning vid psykisk ohälsa – risk för rättsosäkerhet

Cirka 46 procent av alla pågående sjukskrivningar i Sverige utgörs av psykiatriska diagnoser. Nu visar Riksrevisionens senaste granskning att läkare inom primärvården har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning vid psykisk ohälsa. Något som bland annat kan leda till att regelverket inte tillämpas rättssäkert och enhetligt när sjuka ansöker om ersättning.

Resultaten av Riksrevisionens granskning visar att det råder osäkerhet på flera områden när det gäller vilka krav som läkare ska leva upp till inom ramen för sjukskrivningsprocessen vid psykisk ohälsa. En stor andel av läkarintygen som primärvårdsläkarna skriver bedöms som otillräckliga av Försäkringskassan, vilket innebär att densamma begär in kompletteringar. Detta är en process som tar både tid och kostar pengar. 

Enligt riksrevisor Stefan Lundgren innebär bristerna att enskilda individer riskerar att komma i kläm och utsättas för onödig oro i väntan på Försäkringskassans beslut om sjukpenning. Det verkar i grund och botten som att det saknas en samsyn mellan primärvårdsläkarna och Försäkringskassan om möjligheterna att mäta och gradera funktionsnedsättning vid psykisk ohälsa. 

Riksrevisionens granskning visar att läkarna har svårigheter att beskriva patienternas funktionsnedsättning främst på grund av att det saknas undersöknings- och provresultat vid psykisk ohälsa, men även att det finns otillräckliga kunskaper inom försäkringsmedicin och psykiatri bland primärvårdsläkarna. En ytterligare försvårande omständighet är att det råder tidsbrist vid läkar- och patientmötet.

Riksrevisionen rekommenderar nu en översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys, med fokus på DFA-kedjan (Diagnos, Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsning) när det gäller psykiatriska diagnoser.

Läs mer på: https://riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2018-05-15-risk-for-rattsosakerhet-vid-sjukskrivning-for-psykisk-ohalsa.html

16 maj 2018

PBM – ett spännande tillväxtföretag för psykologer

PBM är i en spännande tillväxtfas vilket innebär stora möjligheter för engagerade psykologer att kunna utvecklas på olika sätt i sin profession. Det skriver tidningen ”Framtidens karriär – psykolog”. PBM erbjuder bedömning, behandling och rehabilitering för individer med utmattningssyndrom, smärta eller psykisk ohälsa, men även organisations- och ledarskapsutveckling till företag och organisationer.

I och med att vårdvalet för långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom infördes i Stockholms läns landsting ändrade PBM sitt behandlingsupplägg till en mer renodlad multimodal rehabilitering. Idag arbetar psykologer, fysioterapeuter, läkare och rehabkoordinatorer tillsammans i multiprofessionella team kring varje patient. Det ger inte bara bättre förutsättningar att hjälpa människor tillbaka till en välfungerande vardag – det ger också flera fördelar för psykologerna. Bland annat att ha nära tillgång till kollegor att lära av.

Förutom vårdvalet vänder sig PBM även till privatpersoner med behandling samt till företag och organisationer med organisations- och ledarskapsutveckling.  Genom att kombinera affärs- och verksamhetsnytta med psykologisk kunskap kan PBM åstadkomma långsiktigt hållbara resultat för företagen/organisationerna som verkligen gör skillnad på riktigt. 

I artikeln berättar två psykologer om hur det är att arbeta i PBM. Läs hela artikeln här: karriarpsykolog.se/presentation/hogt-anseende-och-fortroende-hjalper-pbm-att-vaxa

14 maj 2018

Jobbprestationer avgörs av dygnsrytmen

Det är inte bara hur man gör saker och ting som spelar roll för resultatet. När på dygnet uppgifterna utförs är minst lika viktigt och kan vara helt avgörande för resultatet, enligt forskningen. I sin nya bok ”When” förklarar författaren och ledarskapsspecialisten Daniel Pink dygnsrytmens hemligheter och vetenskapen bakom bra tajming.

Krono-biologer, eller tidsbiologer, har under lång tid ägnat sig åt att förstå de svängningar som gör oss pigga och trötta vid olika tidpunkter på dygnet. Nu har, enligt tidningen Chef, författaren Daniel Pink genomfört en sammanställning över vad forskningen säger om våra biologiska rytmer och hur vi bäst kan utnyttja dessa svängningar. 

Det är Supra-Chiasmatiska kärnan, SCN, i vår hjärna som är vår inre timer och som styr när på dygnet vi vill sova, men SCN styr även våra känslor, beteenden och prestationer. Under morgonen är det de positiva känslorna som stiger för att sedan sakta sjunka under eftermiddagen, för att därefter återigen stiga under kvällen. Detta kan få praktiska konsekvenser i arbetslivet, enligt Pink. Det finns till exempel studier som visar att när på dagen vi utför uppgifter förklarar så mycket som 20 procent av variationen av våra prestationer.

De flesta tänker bäst - mest analytiskt – runt kl 12 på dagen för att därefter hamna i en rejäl svacka på eftermiddagen. Men samtidigt verkar det som om att vi är mer kreativa när vi inte tänker analytiskt, enligt forskningen. Den praktiska slutsatsen som då kan dras är att det är smartare att jobba med analytiska uppgifter under förmiddagen och med mer kreativa under eftermiddagen. Men vi är som bekant olika.

Cirka 20 procent av befolkningen är utpräglade kvällsmänniskor, något som gör att det är andra regler som gäller för när man är mest analytisk. Det finns exempelvis studier som visar att kvällsmänniskor är mindre benägna att ha så kallad bias – det vill säga dra felaktiga slutsatser på grund av fördomar – klockan åtta på kvällen än klockan 8 på morgonen.

Enligt forskningen är det viktigaste, när det gäller jobbprestationer, att ta hänsyn till synkroniseringseffekten. Det vill säga att se till att den uppgift man ägnar sig åt är anpassad till tidpunkten. Som ett exempel är det farligare för en kvällsmänniska att köra bil tidigt på morgonen jämfört med på natten.

I boken ger Daniel Pink också tips på hur man avgör om man är en morgon- eller kvällsmänniska och hur man bäst utnyttjar topparna och svackorna under dygnet.

Läs hela artikeln här:https://chef.se/din-dygnsrytm-avgor-jobbprestationen/?utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3&pc_pid=994da738908506bae44ad464bbe5dced278fbc2d32d749d94d47bbb850e5eb52

 

9 maj 2018

Alla påverkas när chefen är stressad

Enligt fackförbundet Unionens senaste Novusundersökning upplever närmare två av tre chefer sig generellt stressade av sitt arbete. I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Marina Åman, andre vice ordförande för Unionen, att det nu är hög tid att arbetsgivarna tar sitt ansvar och säkerställer att cheferna har en rimlig arbetssituation.

Unionens senaste undersökning visar att chefer jobbar övertid i större utsträckning jämfört med genomsnittet. De är också oftare tillgängliga utanför arbetstid och känner sig tvungna att arbeta när det är lediga. 

Alla människor påverkas av stress, även chefer. När chefen är stressad, samtidigt som han/hon ska verka för en god arbetsmiljö för andra, går det lätt ut över andra anställda på jobbet. Därför är det så viktigt att arbetsgivarna skapar bra förutsättningar för att även cheferna ska kunna göra ett bra jobb, enligt Marina Åman. En chef som inte får rätt förutsättningar riskerar att skapa irritation, bli otydlig och ofokuserad istället för tvärtom – vara en tillgång för organisationen. 

Det finns mycket som arbetsgivaren kan och måste göra för att inte riskera att arbetet leder till ohälsa för de anställda. I debattinlägget har Åman därför listat fyra observandum till arbetsgivarna. I korthet handlar det om att se till att arbetsbelastningen är rimlig, att det råder tydlighet i arbetet, att erbjuda hjälp och stöd samt se till att chefer har kunskaper och förutsättningar för att kunna arbeta för en god arbetsmiljö. 

Läs hela artikeln på: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/nar-chefen-ar-stressad-paverkas-hela-arbetsplatsen-21984

 

7 maj 2018

Ny myndighet för arbetsmiljökunskap

Den 1 juni startar den nyinrättade Myndigheten för arbetsmiljökunskap sin verksamhet. Den nya myndigheten ska fylla tomrummet efter det nedlagda Arbetslivsinstitutet. Enligt den nye generaldirektören Nader Ahmadi, professor i sociologi och prorektor vid Högskolan i Gävle, kommer myndighetens första uppdrag handla om att ta fram kunskap om framtidens arbetsliv.

I en artikel i tidningen Arbetsliv säger Nader Ahmadi att frågor kring arbetsmiljökunskap inte behandlats på ett systematiskt och bra sätt sedan Arbetslivsinstitutet lades ner. Något som såväl arbetsmarknadens parter som politiken nu efterlyser. 

Idag är det svårt att få en helhetsbild av den kunskap som finns om arbetsmiljö. Målet är nu att samla denna kunskap och göra den lättillgänglig. Enligt Nader Ahmadi ska den nya myndigheten inte initiera forskning på området – det vill säga såsom Arbetslivsinstitutet gjorde. Myndigheten ska istället vara lyhörd och utgå från frågor som arbetsmarknadens parter och forskarvärlden anser vara viktiga. Myndigheten har även i uppdrag att analysera och stimulera till forskning, eller att ge anslag inom områden där det finns kunskapsluckor.

Som första uppdrag ska myndigheten ta fram kunskap om framtidens arbetsliv och analysera, bland annat, hur globalisering och teknikutveckling påverkar arbetsmiljön. 

Enligt Nader Ahmadi är det grundläggande att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetslivet, men det är också viktigt att titta på de positiva faktorerna i arbetslivet, det vill säga som kan bidra till hälsa. Det sistnämnda perspektivet har varit styvmoderligt behandlat och är nu något som han vill ändra på: ”Arbetet ska tillföra något positivt till människors hälsa.”

Läs mer på: https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2018/arbetet-ska-tillfora-nagot-positivt-till-manniskors-halsa/

 

 

2 maj 2018

Förskrivning av ADHD-läkemedel – stora skillnader i landet

Socialstyrelsen konstaterar att det råder stora skillnader i landet när det gäller förskrivning av ADHD-läkemedel. Skillnaderna är så stora att det inte kan bero på en tillfällighet. Enligt myndigheten är det nu angeläget att analysera vad som är orsakerna bakom dessa skillnader.

Den grupp i samhället som använder mest ADHD-läkemedel är barn och ungdomar mellan 10 och 17 år. Enligt Socialstyrelsen har förskrivningen av ADHD-läkemedel ökat markant under åren 2006 – 2017, även bland dem i högre åldrar. Anledningen till denna ökning är inte konstigare än att allt fler får diagnosen ADHD. Vad som däremot är ett observandum är de stora skillnaderna i förskrivning som råder bland landets kommuner.

I vissa kommuner är andelen pojkar som får ADHD-läkemedel så låg som cirka 2 procent, medan förskrivningen i andra kommuner ligger så högt som cirka 13 procent. Enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, kan dessa skillnader bero på att förekomsten av ADHD är olika i landet, men det kan också bero på att det finns en kompetens- och resursbrist för att utreda ADHD i dessa kommuner. Alternativt att man tillämpar diagnostiken olika i landet. 

Läs mer på: https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/forskrivningenavadhd-lakemedelvarierarkraftigtilandet

 

30 april 2018

Småbarnsmammor extra utsatta för stress på arbetet

Enligt ett inslag i Vetenskapsradion, P1, har effektiviseringarna på våra arbetsplatser lett till ökad arbetspress och minskad kontroll över arbetsuppgifterna. Effekterna av detta är att allt fler får stressrelaterade skador. Extra utsatta är unga småbarnsmammor. I radioinslaget kan du lyssna till Gunnar Aronsson, professor i psykologi med inriktning på arbetsmiljö och stress, samt Agneta Sandström, specialist i neuropsykologi.

Heltidsjobb och samtidigt huvudansvar för familjen är tufft. Till detta ska läggas effektiviseringar på arbetsplatsen, som lett fram till att många anställda upplever att de inte kan utföra sitt arbete på det sätt de önskar. Sammantaget leder detta till en negativ påverkan på två av våra starka stresskydd – känslan av meningsfullhet och socialt stöd i yrkeslivet. 

Gunnar Aronsson, menar bland annat att det inte räcker med endast terapi för att människor ska kunna komma tillbaka till sitt jobb.  Terapi ger förvisso stöd och hjälp och får folk att må bättre, men det krävs också rätt åtgärder på arbetsplatsen för att människor ska kunna återgå i arbete.

Lyssna på radioinslaget här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6931940

 

25 april 2018

Regnjacka – bra att ha även i yrkeslivet

Att ha rätt kompetens för sitt yrke är en självklarhet för de flesta. Däremot är det inte lika självklart att alla har kompetens och erfarenhet att kunna hantera de mellanmänskliga relationerna på en arbetsplats. Enligt PBM-psykologen Emelie Allansson är det viktigt att den enskilde medarbetaren, och arbetsgruppen, är väl rustad för de orosmoln som kan uppstå på arbetsplatsen. Hennes recept är: Skaffa en regnjacka.

PBM i Göteborg anordnar utbildningar i att hantera mellanmänskliga relationer på arbetsplatsen. Kurserna kan exempelvis handla om hur vi samarbetar bättre, hur vi ökar den psykologiska tryggheten i en grupp och hur vi hanterar svåra samtal samt hur vi säger nej på ett så bra sätt som möjligt. Utbildningarna handlar också om hur vi hanterar våra externa kontakter. När en kund är arg på mig och skriker i telefonen, hur ska jag då kommunicera för att inte väcka mer ilska? Och hur försvarar jag mig på ett professionellt sätt om någon uttrycker sig kränkande mot mig?

Enligt Emelie Allansson, leg psykolog vid PBM i Göteborg, finns det ett stort behov av att träna sina medarbetare i hur de kan hantera relationella utmaningar på jobbet. I ett första skede är det viktigt att reflektera över hur man brukar göra i situationer när man utmanas relationellt. Det är därefter centralt att man får teoretisk input om vad den senaste forskningen rekommenderar avseende framgångsrikt beteende. Till sist är det avgörande att man också får möjlighet att träna in nya ändamålsenliga förhållningssätt. Med denna metodik skapar både individer och arbetsgrupper beredskap inför olika typer av utmaningar på arbetsplatsen.

- Jag brukar likna budskapet i våra utbildningar vid en regnjacka. Lever vi i ett land där det då och då regnar är det smart att investera i en regnjacka. Att vara utomhus utan skydd när det kommer regn är ganska obehagligt och det tar tid att torka upp efter en riktig regnskur. Att helt oförberedd gå ut i sin tunna vårjacka eller skicka sina barn till dagis utan galonbyxor en dag med ösregn är ju inte något bra tips. Detsamma gäller på arbetsplatsen - arbetsgivaren måste se till att rusta sina medarbetare med rustika ”regnjackor”.

Att utrusta medarbetare och organisationer med ”regnjackor” är också en viktig arbetsmiljöfråga. Det ökar individens känsla av inre kontroll, vilket också påverkar upplevelsen av stress på arbetet.  

- Själva poängen med våra utbildningar är att man ska lära sig att se när det börjar dra ihop sig till ”regn” och när det är dags att ta på sig sin regnjacka, säger Emelie. Att relationella utmaningar kan uppstå på arbetet är, precis som regn, något mycket naturligt. Är man rätt rustad kommer man inte att uppleva det som farligt och inte heller att bli lika påverkad av det som hänt. Man börjar inte heller ägna sig åt beteenden som förvärrar situationen, utan kan istället underlätta för den andre att bibehålla sitt lugn. Man håller sig helt enkelt torr, samtidigt som man hjälper den andre att också vara det.

- Lyckas man med detta blir det enklare att gå in i nästa arbetsuppgift och det är lättare att lämna tankarna på arbetet när dagen är slut.  Detta är en vinst, inte bara för individen utan för hela arbetsgruppen.

Alla arbetsplatser och individer har olika behov. Därför kartlägger och skräddarsyr PBM utbildningar i samarbete med kunden. Det kan vara kortare eller längre utbildningar både på grupp- och individnivå.


Om du är intresserad av att få veta mer – kontakta PBM Göteborg: https://www.pbm.se/kontakt

Läs mer om PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

https://www.pbm.se/medarbetare

 

23 april 2018

Ökad risk för psykisk ohälsa med hormonella preventivmedel

P-piller och andra hormonella preventivmedel har i olika forskningsstudier i Sverige och Danmark visat sig kunna leda till psykisk ohälsa i form av bland annat nedstämdhet, depression och ökad risk för självmord, enligt en artikel i Svenska Dagbladet. Och risken att drabbas är störst för unga kvinnor.

P-piller och andra hormonella preventivmedel har många fördelar, men inte för alla kvinnor. En av de främsta orsakerna till att många kvinnor genom tiderna inte velat använda hormonella preventivmedel är de humörpåverkande biverkningar som östrogenpreparat kan ge. Något som genom de senaste 50 åren inte vunnit något vetenskapligt gehör, men nu har svenska och danska forskningsstudier kunnat påvisa att kvinnorna till viss del har rätt.

I en svensk studie, utförd av forskare vid Karolinska Institutet, har man kunnat konstatera att de kvinnor som fick p-piller under studien mådde märkbart sämre jämfört med dem som fick placebo. Studien genomfördes på 340 friska kvinnor i åldrarna 18-35 år som under tre månader fick antingen placebo eller den vanligaste formen av kombinerade p-piller.

Enligt professor Angelica Lindén Hirschberg, som ledde studien, kunde man se en signifikant sänkt ”allmän energinivå” i p-pillergruppen och att kvinnorna i den gruppen också skattade sin livskvalitet lägre jämfört med kvinnorna i placebogruppen. Däremot kunde man inte se någon signifikant ökning av depressiva symtom. Men hon säger samtidigt till Svenska Dagbladet att studien kan ha underskattat humörpåverkan.

I en dansk studie, som mellan åren 1996 och 2013 följde hundratusentals kvinnor i nationella register, har man kunnat fastslå att risken för att begå självmord eller att försöka begå självmord ökar vid användningen av hormonella preventivmedel. Risken för självmordsförsök var dubbelt så hög och risken för att ta sitt liv var tredubblad bland dem som åt p-piller jämfört med dem som inte åt p-piller. Risken var ännu högre bland dem som använde p-ring eller p-plåster.

En ytterligare dansk registerstudie har visat på en 70-procentig ökad risk för depression vid användning av hormonella preventivmedel. Enligt Øjvind Lidegaard, medförfattare till studien och professor vid danska Rigshospitalet, är detta de nyaste och mest allvarliga upptäckterna. Riskerna för dessa biverkningar är störst bland unga kvinnor och enligt Øjvind Lidegaard finns det all anledning att vara bekymrad över resultaten. 

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/darfor-sager-dagens-kvinnor-nej-till-p-piller?utm_source=SvDNYH1D&utm_medium=email&utm_campaign=2018-04-22

Läs mer om den svenska studien på: https://news.cision.com/se/karolinska-institutet/r/kvinnors-livskvalitet-paverkas-negativt-av-p-piller,c2240580

Läs mer om de danska studierna på: https://ajp.psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2017.17060616

https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2552796

18 april 2018

PBM utvärderar KBT via Telehealth

PBM har nyligen utvärderat sin pilottest av psykologisk distansbehandling via internet, så kallad Telehealth. Resultaten visar sammantaget på goda behandlingsresultat och att KBT via nätet tycks ligga i linje med resultaten för KBT ”ansikte-mot-ansikte”.

Psykologisk behandling via Telehealth gör det bland annat möjligt att erbjuda klienter behandling på platser som inte har tillgång till KBT-psykologer. PBMs utvärdering av Telehealth-piloten visar bland annat att det fysiska avståndet vid distansbehandling även kan minska patientens tröskel att ta upp svåra ämnen.

- Då urvalet har varit begränsat har vi fått vara återhållsamma kring statistiska analyser. Vi kan därför inte uttala oss om signifikans, säger PBM-psykologerna Christer Andemark och Loo Westfelt som har genomfört utvärderingen. Utvärderingen av pilottestet visar dock på behandlingsresultat som ligger i linje med jämförande resultat för klassisk KBT-behandling. Det vill säga behandling ”ansikte- mot-ansikte” som utfördes under samma tidsperiod inom PBM Executive.

Resultaten visar även på en god arbetsallians mellan behandlare och klient samt bra klientnöjdhet. Detta eftersom samtliga klienter kunde tänka sig att rekommendera metoden till en vän.

Enligt Andemark och Westfelt tycks distansbehandling dessutom kunna öka den upplevda tryggheten för klienterna, det vill säga när de befinner sig i sin vanliga hemmiljö, och bidra till mer koncisa samtal.

Ta del av utvärderingsrapporten här: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

 

15 april 2018

Regeringen utser psykolog till nationell samordnare

Idag utgör psykisk ohälsa cirka 46 procent av alla pågående sjukskrivningar i Sverige. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa har ökat med 129 procent från juni 2011 till halvårsskiftet 2017. Den 12 april i år utsågs Mandus Frykman, psykolog, ekonom och forskare vid Karolinska Institutet, till nationell samordnare för sjukskrivningsprocessen.

Rollen som nationell samordnare för sjukskrivningsprocessen är en nyinrättad funktion som ingår i regeringens åtgärdsprogram för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. I åtgärdsprogrammet ingår även en nytillsatt utredning om sjukförsäkringen, ledd av Claes Jansson.

Som samordnare ska Frykman se över individens resa genom sjukförsäkringen, det vill säga hur själva sjukskrivningsprocessen kan utvecklas utifrån ett individperspektiv.

Eftersom sjukskrivningsprocessen involverar ett flertal aktörer – arbetsgivare, hälso- och sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling, kommer Frykman bland annat att analysera förutsättningarna för, och främja, samverkan mellan dessa parter.

Mandus Frykmans bakgrund och erfarenheter, även från företagshälsovården, gör honom mycket lämpad att se över hur sjukskrivningsprocessen fungerar och kan utvecklas utifrån ett individperspektiv, enligt regeringen.

Den nationella samordnaren ska delredovisa sitt uppdrag den 30 april 2019. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2020.

Läs mer på: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/regeringen-ser-over-sjukforsakringen/

Läs mer på: https://ki.se/nyheter/ki-forskaren-mandus-frykman-utsedd-till-nationell-samordnare

 

11 april 2018

Tupplur – både bra och dåligt

Att ofta och ständigt ta en tupplur, trots att man sover sina rekommenderade sju till åtta timmar per natt, kan enligt professor Torbjörn Åkerstedt tyda på att något inte står rätt till - exempelvis på en depression eller en låggradig inflammation. Men en kort tupplur då och då, som tas på rätt tid under dygnet har vid EEG-undersökningar visat sig kunna göra underverk när det gäller prestation och uppmärksamhet.

Såväl för lite sömn, 6,5 timmar eller mindre, som för mycket sömn, 9,5 timmar eller mer, kan enligt studien ”Sleep, duration, mortality and heredity” kopplas till flera olika sjukdomstillstånd. Men i en artikel i Dagens Nyheter säger professor Torbjörn Åkerstedt, verksam vid Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, att man inte har sett någon negativ påverkan om man kan kompensera den sömnfattiga veckan med längre sömntid under helgerna.

Den som sovit dåligt en natt kan känna att en tupplur vore en välsignelse, men att ha ett behov av ständiga tupplurar är enligt Åkerstedt ett tecken på att något i systemet är fel. Det kan bero på någon form av låggradig inflammation, depression, fetma eller apné.

Det finns inte någon vetenskaplig definition på ”tupplur”, annat än att det handlar om sömn på mellan fem minuter upp till en timma eller kanske två, med syfte att öka vakenhetsgraden. Men för att tuppluren ska ge det resultat man vill uppnå är det viktigt att den tas på rätt tid under dygnet och inte varar för länge.

Enligt Åkerstedt har man i EEG-undersökningar kunnat se mätbara fysiologiska effekter på att man presterar bättre på uppmärksamhetstester efter en tupplur på tio minuter. Men om tuppluren blir för lång, 45 minuter eller längre, går man in i djupsömn, vilket gör att man känner sig seg och förvirrad när man vaknar. Och ju senare på dagen man tar en tupplur desto sämre är det för nattsömnen.

Rekommendationen för en tupplur är att den inte ska vara längre än 30 minuter och att den ska tas på eftermiddagen, minst sex timmar innan man går till sängs för natten.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/att-ofta-ta-en-tupplur-kan-vara-tecken-pa-ohalsa/?print=true

9 april 2018

Aktivitetsbaserade kontor – delade åsikter

Ett forskarlag vid Umeå Universitet har studerat 400 kommuntjänstemäns upplevelser av att byta kontor från företrädesvis cellkontor med egna rum till ett mer aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar att typen av arbetsuppgifter är avgörande för hur bra eller dåligt man mår i öppna miljöer. Därför är det av största vikt att göra en noggrann kartläggning av behov och arbetsuppgifter innan man fattar beslut om aktivitetsbaserade arbetsplatser.

Enligt Lisbeth Slunga Järvholm, docent vid Umeå Universitet och projektledare för forskarlaget som följt och utvärderat flytten av cirka 400 tjänstemän i Örnsköldsviks kommun, finns det många åsikter och känslor kring aktivitetsbaserade kontor. Av bland annat den anledningen ville forskarlaget så långt som möjligt ta reda på fakta kring företeelsen.

Innan flytten hade tjänstemännen i huvudsak egna rum, så kallade cellkontor. Efter flytten fick drygt hälften en aktivitetsbaserad arbetsplats och övriga fick egna eller delade rum. Båda grupperna följdes sex månader före flytt samt sex respektive 18 månader efter.

Resultatet visar att nöjdheten bland medarbetarna varierar kraftigt. Medan chefer och medarbetare med behov av att ofta interagera med kollegor var nöjda visade det sig att medarbetare som hade koncentrationskrävande arbetsuppgifter var missbelåtna. De sistnämnda uppgav att de blev störda och att deras produktivitet sjönk. Även de medarbetare som haft tidigare besvär med stress och psykisk ohälsa upplevde problem med den öppna miljön.

Sammantaget visar resultaten hur viktigt det är med en noggrann kartläggning av arbetsuppgifter och anställas behov, samt att arbetsgivaren tar fram gemensamma spelregler och rutiner innan man beslutar sig för ett aktivitetsbaserat kontor.

Läs hela rapporten här: http://www.phmed.umu.se/digitalAssets/209/209026_slutrapport-aktikon-final.pdf

 

 

 

4 april 2018

Stort intresse för PBM bland blivande psykologer

Den årligen återkommande intresse- och arbetsmarknadsmässan inom psykologi i Sverige - Psykologidagen vid Uppsala Universitet - satte publikrekord i år. 500 besökare och 30 utställare hade den 24 mars samlats för att knyta kontakter, lyssna till intressanta föreläsningar, workshops och debatter. Huvudpartner för dagen var PBM.

Psykologidagen har arrangerats av psykologistudenter vid Uppsala Universitet sedan år 2009. Ett av målen med dagen är att studenter, yrkesverksamma och arbetsgivare inom området psykologi ska kunna träffas och knyta kontakter inför framtiden.

- PBM har deltagit som utställare under Psykologidagen även tidigare år, men för mig var det första gången, säger Yvonne Karlsson, HR-chef vid PBM. Det var fantastiskt inspirerande att få träffa alla dessa förväntansfulla studenter. Och som nypåstigen PBM:are var det extra roligt att få uppleva vilket stort intresse studenterna visade för vårt företag.

Huvudpartner för årets Psykologidag var PBM som fanns på plats med såväl en monter som med medarbetare verksamma inom företagets båda affärsområden; Vårdval (behandling av långvarig och kronisk smärta och/eller utmattningssyndrom) och Privat Marknad, det vill säga den del av företaget som vänder sig till företag/organisationer med bland annat organisationsutveckling, ledarskapsutbildning och coaching.

- PBMs bredd, det vill säga att vi arbetar med helheten såväl kliniskt som med ledarskaps- och organisationsutveckling, var det som verkligen intresserade studenterna, säger Yvonne. De verkade genuint inspirerade av tanken på att få arbeta med kollegor inom olika vårdprofessioner samtidigt som PBM är en mycket psykolog-tät  verksamhet. Sammantaget är vi ett företag som erbjuder ett brett arbetsfält för psykologer.

Förutom mingel, föreläsningar och workshops fanns det även tillfälle till ”speed-dejting” under dagen. Med det menas att studenterna fick möjlighet att dejta en yrkesverksam psykolog för att prata om allt som låg dem varmt om hjärtat när det gäller yrkesval och karriärvägar. Något som uppskattades av såväl PBM-psykologerna som studenterna.

- Den 4-6 maj är det dags för nästa stora sammankomst för oss inom beteendepsykologi: PS 18-kongressen i Göteborg, som arrangeras av Sveriges psykologistudenter och PTP-psykologer. Där kommer PBM så klart att finnas på plats och jag hälsar alla som har vägarna förbi varmt välkomna till vår monter.

2 april 2018

Stressrelaterad ohälsa – ett arbetsgivaransvar

Utredningen för hållbart arbetsliv över tid har på uppdrag av regeringen kartlagt kostnaderna för stressrelaterad sjukfrånvaro. Kostnaderna är hisnande och utredarna menar bland annat att arbetsgivarnas kunskaper om hur vi kan förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa måste öka och att kunskaperna implementeras på alla arbetsplatser.

I ett debattinlägg i Aftonbladet skriver utredaren Anders Wallner och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap, att enbart de offentliga utgifterna för stressrelaterad sjukfrånvaro ligger på mellan åtta och nio miljarder kronor per år. Lägger man därtill kostnaden för produktionsbortfall och individens egna kostnader blir summan svindlande.

Den forskning som finns om hur stressrelaterad sjukfrånvaro kan förebyggas och vilka riskfaktorerna är måste användas i arbetslivet. På samma sätt som skyddshjälmen är obligatorisk på byggarbetsplatsen måste kunskaperna om stressrelaterad psykisk ohälsa öka och implementeras i arbetslivet, enligt utredaren.

Forskningen visar bland annat att höga krav kombinerat med svag kontroll, dåligt stöd och bristande ledarskap är farligt. Detsamma gäller för emotionell belastning - samvetsstress - som uppstår på arbeten med hög detaljstyrning, produktivitetskrav och närkontakt med människor inom välfärdssektorn.

Kvinnor är överrepresenterade när det gäller stressrelaterad sjukfrånvaro, men det betyder inte att de är känsligare än männen. Det handlar istället om att kvinnodominerade arbetsplatser har fler riskfaktorer.

Utredningen har även tittat på ökade möjligheter till ledighet och sänkt arbetstid som ett led i att minska stressrelaterad ohälsa, men vare sig utredaren eller forskningen ser arbetstidsförkortning som en effektiv lösning. Tvärtom kan det finnas risker med kortare arbetsdagar. Detta om samma uppgifter ska utföras på kortare tid eller om pausar bortprioriteras.

Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/a/L0ey21

Läs om utredningen här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2018/03/sou-201824/

28 mars 2018

Ökad samverkan behövs mellan vård och arbetsgivare

I en ny studie ska forskare vid Institutet för Miljömedicin undersöka vad som krävs för att uppnå bra, men även vad som förhindrar, samverkan mellan vården och arbetsgivaren för att den som är sjukskriven för psykisk ohälsa lättare ska kunna komma tillbaka i arbete.

Vad behövs för att samverkan mellan vården och arbetsplatsen kan fungera bra och vilka faktorer hindrar samverkan samt vilka etiska frågor kan uppstå? Det är några av de frågeställningar som Elisabeth Björk Brämberg vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, ska titta närmare på i en ny studie som handlar om sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Målet med studien är att förbättra den arbetslivsinriktade rehabiliteringen – att kunna ge verktyg till arbetsgivare, vård och medarbetare.

Satsningen på rehabiliteringskoordinatorer i vården - det vill säga dem som ska underlätta den sjukskrivnes kontakter med chef, primärvård, försäkringskassa med flera aktörer - blir allt vanligare. Satsningen har dock hunnit olika långt i landet.

Enligt Elisabeth Björk Brämberg behövs det verkligen någon som håller i kommunikationen för att förbättra möjligheterna för den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetet. Dessutom måste arbetsgivaren vara involverad i processen. Detta eftersom det är han/hon som är ansvarig för rehabiliteringen. Om inte chefen har kunskap om vad medarbetaren som kommer tillbaka till jobbet orkar med är det svårt att anpassa arbetsuppgifterna.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/hallbar-rehabilitering/tillbaka-till-jobbet-samverkan-behovs/

26 mars 2018

Antidepressiva läkemedel - effekten skiljer sig åt

Enligt en omfattande metaanalys som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet har antidepressiva substanser olika effekt och tolererbarhet hos vuxna med akut depression. Dock är alla substanser som ingått i analysen bättre än placebo.

Ett forskarlag har nu rankat effekt och tolererbarhet för 21 antidepressiva substanser hos patienter med akut egentlig depression. Syftet med analysen var att undersöka om behandlingarna gett en åtminstone 50-procentig reduktion av symtomen och i vilken utsträckning som patienter inte accepterat behandlingen, det vill säga avbrutit den inom åtta veckor. Enligt den svenska Läkartidningen beskrivs Metaanalysen som den hittills mest omfattande inom det psykiatriska fältet.

Enligt forskarnas slutsats har läkemedlen escitalopram, mirtazapin, paroxetin, agomelatin och sertralin en relativt bra effekt och dessutom är det få patienter som avbryter behandlingen med dessa läkemedel. När det gäller läkemedlen reboxetin, trazodon och fluvoxamin är såväl effekten som tolererbarheten sämre.

Studierna har genomförts under 37 år och omfattat 116 500 patienter med måttlig till svår depression. I analysen har 522 randomiserade dubbelblinda studier ingått där de 21 läkemedlen jämförts med placebo, och andra antidepressiva läkemedel, vid behandling under åtta veckor.

Forskarna hoppas nu att resultaten av analysen ska kunna hjälpa förskrivare vid valet av antidepressiva läkemedel hos vuxna med akut depression.

Läs mer på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/02/Skillnader-i-effekt-mellan-antidepressiva-preparat/

 

21 mars 2018

Destruktiva ledarbeteenden – aktiva och passiva

Aggressiva, orättvisa och falska eller otydliga, fega och frånvarande. Det finns olika typer av dåliga chefer och gemensamt för dem alla är att de skapar missnöje, oro, stress och dålig produktivitet i organisationen. Ledarskapsforskaren Maria Fors Brandebo menar att det finns två former av destruktiva ledarskapsbeteenden – aktiva och passiva. Och det är det passiva beteendet som kan vara det mest destruktiva.

I en artikel i Dagens Nyheter berättar Maria Fors Brandebo, fil dr i psykologi och lektor vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum, om sin forskning kring ledarskap. Hon menar bland annat att det finns både aktiva och passiva former av destruktiva ledarbeteenden. Inom ramen för dessa har hon och hennes kollegor nu identifierat fem olika typer av ledarstilar/beteenden.

Inom den aktiva beteendeformen ryms tre beteenden: Den arroganta och orättvisa ledaren. Den bestraffande ledaren med överkrav. Den egocentriska och falska ledaren. Dessa chefer är ganska lätta att identifiera. Däremot är de med ett passivt destruktivt ledarbeteende svårare att känna igen. De har beteenden som inte alltid syns och de är dessutom inte heller alltid själva medvetna om sitt beteende. Enligt Maria Fors Brandebo är det detta beteende som kan vara det mest destruktiva.

Det passiva beteendet har delats in i två kategorier: Den passiva och/eller fege ledaren. Den osäkra och/eller otydlige ledare. Dessa beteenden kan även få konsekvenser för, inte bara för medarbetarna, ledaren själv och på sikt för hela organisationen. Till exempel genom att medarbetarna tappar förtroendet för sin chef, vilket i förlängningen kan innebära att förtroendet för hela organisationen äventyras. För medarbetarna kan den osäkra och otydliga ledaren leda till stress och emotionell utmattning. Och de medarbetare som mår dåligt på jobbet tenderar också att prestera sämre och kanske till slut lämna sin anställning.

Men negativa ledarskapsbeteenden behöver inte bara handla om chefens personlighetsdrag. Hög arbetsbelastning och stress kan vara orsaker till att han/hon helt enkelt inte hinner vara tydlig och närvarande. Dessutom måste medarbetarna vara tydliga med vad de förväntar sig och hur de upplever sin ledare. Maria Fors Brandebo konstaterar: Det är svårt att som ledare ändra på ett beteende om man aldrig får feedback på om det uppskattas eller fungerar.

Läs hela artikeln och om hur du kan hantera en destruktiv ledare på: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/sa-kan-du-hantera-chefens-destruktiva-ledarskap/

 

19 mars 2018

Ny forskning visar sömnens påverkan på arbetsförmågan

Att arbetsmiljön är viktig för vår nattsömn har tidigare forskning visat, men ingen forskning har förrän nu klarlagt hur undermålig nattsömn påverkar arbetsförmågan. I en nyligen publicerad studie från Uppsala universitet konstateras att sömnbrist har en negativ effekt på såväl prestation och bedömningsförmåga som på förmågan att hantera stress.

Christian Benedict, docent i neurovetenskap och ledare för Uppsala Sleep Science Lab vid Uppsala Universitet har nyligen avslutat en treårig studie om sambandet mellan sömn, yrke och hälsa. I studien har han undersökt hur människors förmåga att hantera stress, inlärning och hur arbetsprestationer påverkas av sömnbrist.

Ett av de experiment som genomfördes i studien var att utsätta studenter som sovit olika länge för stressade situationer, som att hantera svåra ord och matematiska uträkningar. Resultatet visade att de som sovit dåligt, en halv natt, tappade tio procent av informationen. Deras prestationer och bedömningar var alltså mer negativa jämfört med dem som sovit en hel natt.

Enligt Christian Benedict är det så många som 30-40 procent av alla vuxna som sover mindre än de rekommenderade 7-8 timmarna per natt. Ett sätt att komma till rätta med en dålig nattsömn är att försöka påverka sin inre klocka. Det gör man bäst genom att vara fysiskt aktiv och ta vara på solljuset under dagen.

Läs mer på: http://news.cision.com/se/afa-forsakring/r/ny-forskning-om-samband-mellan-somn--arbete-och-halsa,c2472836



14 mars 2018

Att leda på distans ställer högre krav på närvaro

Distansledarskap blir allt vanligare, något som till exempel innebär att vi inte längre behöver vara låsta till en specifik geografisk plats. Men det digitala och virtuella ledarskapet ställer samtidigt nya och mycket större krav på ledarna. Enligt Jesper Dagöö, leg psykolog, specialiserad på digital beteendepsykologi vid PBM, blir människan ”bakom maskinen” allt viktigare.

Många internationellt verksamma företag har under lång tid använt sig av distansledarskap – det vill sig att ledare och medarbetare framför allt kommunicerar via till exempel telefon- och videokonferenser, e-post och Skype. Idag är ledarskap på distans vardag även för mindre och nationellt verkande företag. Och utvecklingen av nya kommunikationsverktyg går i en rasande takt för att skapa ännu bättre möjligheter för ett virtuellt ledarskap*).

- Samtidigt som den tekniska utvecklingen i princip nästan håller på att explodera visar viss forskning att tekniken i sig gör att det mänskliga blir ännu viktigare, säger Jesper Dagöö. Exempelvis visar studien ”Ledarskap på distans” från Södertörns Högskola att det krävs en stor portion tillit och förståelse av ledaren.

Jesper exemplifierar med de automatiska telefontjänsterna: ”Sa du Gröndal?”. ”Nej, jag sa Sköndal!” Och så vidare… Pust, vi är många som blir lätt vansinniga på att försöka göra oss förstådda av ”robot-rösterna” som dessutom troligtvis är utvecklade på engelska och inte svenska.

- Det är här vikten av det kvalitativa virtuella ledarskapet kommer in – att inte bete sig som en ”robot” utan som en människa av kött och blod. Istället för att t ex direkt gå in på den aktuella arbetsuppgiften under Skype-mötet måste ledaren försöka skapa en stämning av mänsklighet och relation. Med andra ord är det virtuella mötet lika viktigt som det fysiska. Den brittiske matematikern Alan Turing var något på spåren redan på 40-talet när han tog fram det så kallade­ Turingtestet - ett test som används för att avgöra om en dator kan anses ha människoliknande intelligens.

Vi som lever nu är de sista som levt i en värld utan artificiell intelligens och vi är troligtvis den sista generationen som kommer att skilja på fysisk och virtuell verklighet. Och här har faktiskt svenska chefer ett försprång gentemot många andra länders chefer.

- Svenskar är generellt duktiga på ny teknik och svenska ledare är kända för att vara bra på det mänskliga och relationella i ett ledarskap. När det gäller företag som verkar på en global marknad blir det ännu viktigare med denna förmåga – att trots kulturella skillnader ha en förmåga att skapa ett ”här och nu” under ett virtuellt möte.

Det finns många krav på dagens ledare, krav som tidigare inte ställdes på en chef. Till exempel att tidigt kunna se tecken på stress. Och många är de chefer som stilla undrar hur de ska klara allt.

Är det verkligen möjligt för distansledaren att klara av detta?

- Personligen tror jag att det digitala ledarskapet på sikt kan göra att vi får ännu bättre och mer närvarande ledare. Välutbildade ledare i distansledarskap kommer att inse att den fysiska relationen blir ännu viktigare, det ena utesluter absolut inte det andra. Distansledarskap innebär faktiskt att vi möts oftare och mer kvalitativt både i virtuella och fysiska situationer, vilket förhoppningsvis berikar relationen mellan ledaren och medarbetarna. 

*) Virtuell verklighet (även datorsimulerad verklighet) är en datateknik  som replikerar en miljö, verklig eller inbillad och simulerar användarens fysiska närvaro samt miljö för att möjliggöra användarinteraktion. Virtuell verklighet skapar artificiella sensoriska upplevelser som kan innefatta syn, känsel, hörsel och lukt.

12 mars 2018

Hitta och anställ utifrån neuropsykiatrisk mångfald

Olika mångfaldsprogram i bland annat USA och Tyskland visar att människor med diagnoser inom autism och ADHD kan vara bättre på vissa arbetsuppgifter jämfört med människor utan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är nu hög tid att även svenska arbetsgivare ser över rekryteringsprocessen för att hitta och anställa personer utifrån neurologisk mångfald. Det skriver ett flertal debattörer i ett inlägg i Svenska Dagbladet.

I Sverige strävar de flesta organisationer efter mångfald i arbetslivet, men en grupp som tycks vara exkluderade enligt debattörerna är personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). NPF är ett samlingsnamn för diagnoser såsom ADHD, Aspergers syndrom, Autismspektrumstillstånd och Touretts syndrom.

I USA däremot har begreppet neurodiversity börjat bli stort inom tech-sektorn och företag som Microsoft, IBM och Dell förändrar nu sina rekryteringsprocesser för att kunna hitta och anställa personer med neuropsykiatriska diagnoser. Detta eftersom de insett att personer med autism- och ADHD-diagnoser kan vara bättre på vissa arbetsuppgifter. Exempelvis kan de ofta bidra med nya och udda perspektiv, framför allt viktigt i olika innovationsprocesser.

Ett annat exempel är det tyska mjukföretaget SAP som sedan de påbörjade sitt mångfaldsprogram kunnat uppvisa en rad vinster såsom bättre arbetsklimat och sammanhållning, men även en ökad vinst.

En av anledningarna till att arbetslösheten bland dem med NPF är så stor i Sverige är de standardiserade rekryteringsprocesserna. Den generella synen på anställda samt på rekryteringsprocessen kan göra att individuell talang och kapacitet går förlorad – något som kan gälla även för anställda som inte har någon funktionsnedsättning.

I artikeln ger debattörerna tips till HR-avdelningar som är intresserade av att börja arbeta med neurologisk mångfald. Några av tipsen är att se bortom normen, att bygga på individuella styrkor och att vara flexibla när det gäller arbetsmiljön.

Läs mer på: https://www.svd.se/ge-personer-med-npf-chansen-i-arbetslivet?utm_source=SvDNYH1D&utm_medium=email&utm_campaign=2018-03-12

 

7 mars 2018

Ny studie visar: Ökad inflammation i hjärnan vid depression

Det finns teorier om att inflammationer i kroppen kan leda till vissa depressionstillstånd. Nu visar en ny mindre studie att flera regioner i hjärnan, som är påverkade vid depression, tycks vara mer inflammerade hos patienter som inte behandlats med antidepressiva läkemedel.

Enligt Martin Samuelsson, universitetsöverläkare vid psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, pekar resultatet av den kanadensiska studien på att patienter som inte fått antidepressiv behandling under en längre tid uppvisar mer inflammation i hjärnvävnaden jämfört med dem som medicinerats. Inflammationen tycks helt enkelt stegras med tiden. De fynd som forskarna nu hittat kan därför bidra till en ökad förståelse för sjukdomsförloppet vid depression.

80 patienter med svår depression ingick i studien där cirka en tredjedel varit utan behandling i mer än tio år, en tredjedel i mindre än tio år samt en kontrollgrupp med friska individer. Undersökningen gick till på så sätt att hjärnorna avbildades med en pet-kamera där forskarna tittade på en inflammationsmarkör som anges av immunceller - en markör som är sammankopplad med nervcellsdöd.

Resultatet, som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Psychiatry, visade att de patienter som inte medicinerats på tio år hade 33 procent högre nivå av inflammationsmarkören jämfört med de patienter som inte varit utan antidepressiva läkemedel lika länge.

Enligt tidningen Dagens Medicin säger Samuelsson att ett intressant fynd är att det visade sig att nervcellsinflammationen gick att bromsa med medicinering. Han tror att forskarna är inne på rätt spår, det vill säga att det finns olika stadier i en depression vilket också gör att medicineringen måste anpassas efter vilket stadium av sjukdomen patienten befinner sig i.

En ny studie kommer snart att starta även i Sverige. Det är Martin Samuelsson med kollegor som ska låta patienter med depression och inflammation i hjärnan prova antiinflammatorisk behandling (IL 6-hämmare).

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/02/28/depression-kopplas-till-stegrad-hjarninflammation/

http://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(18)30048-8/fulltext

 



5 mars 2018

Fem egenskaper som gör dig till en bra ledare

Ny amerikansk forskning om ledarskap har hittat fem speciella egenskaper som visar på om man har fallenhet för att bli en riktigt bra ledare. Att enkelt kunna få kontakt med andra och att lyckas skapa trygghet är några egenskaper som ledarskapssajten Inc. listat som extra viktiga.

Den som har lätt att skapa kontakt med andra och kan visa sina mänskliga sidor lyckas också få andra att växa. En god ledare ska också kunna skapa trygghet med sin närvaro. Det gör man bland annat genom att själv ta ansvar och ge medarbetare trygghet att våga ta risker. På så sätt skapas en vi-känsla.

Andra viktiga egenskaper är medkänsla, öppenhet och transparens. Den som delar mycket information med sina medarbetare minskar också stressnivån i organisationen. Detta eftersom medarbetarna känner sig delaktiga i vad som händer på arbetsplatsen.

Och sist, men inte minst, är konsten att kunna motivera andra en viktig egenskap att besitta. Genom att vara intresserad och ha en förmåga att förmedla positiva känslor runt en arbetsuppgift kan ledaren lyckas få stora utmaningar att verka möjliga.

Läs mer på: https://chef.se/5-tecken-pa-att-du-ar-fodd-till-ledare/

28 februari 2018

Framgångsrik samordning för patienter med psykisk ohälsa

Genom en speciellt utsedd vårdsamordnare i primärvården får patienter som lider av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest, ett snabbare tillfrisknande och tidigare återgång i arbete. Det visar en vetenskaplig studie från Sahlgrenska Akademin.

Nyligen publicerades den första vetenskapliga studien i Sverige som visar på vikten av primärvårdens roll för patienter med psykisk ohälsa. Det är tidskriften BMC Family Practice som redovisar resultaten från en studie som genomförts av forskare vid Sahlgrenska Akademin, i nära samarbete med Västra Götalandsregionens primärvård. Projektet har undersökt hur särskilda utsedda vårdsamordnare, ofta distriktsköterskor, kan fungera för de personer som söker för depression, ångest och stressrelaterad ohälsa.

Majoriteten av dem som drabbats av psykisk ohälsa söker sig till primärvården. Den som drabbats är i behov av hög kontinuitet i vården och just kontinuitet är något som dagens primärvård har problem med att erbjuda sina patienter. Enligt Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin, kan en patient efter första läkarbesöket få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Att stå på väntelista är ingen bra vård – det är snarare icke-vård.

I studien, som omfattar 400 patienter, jämfördes elva vårdcentraler som infört vårdsamordnare med tolv som erbjöd ”vanlig” vård. Resultatet av studien visar att funktionen med vårdsamordnare ökar såväl tillgänglighet som kontinuitet för denna patientgrupp. De patienter som hade kontakt med en vårdsamordnare tillfrisknade snabbare och återgick även i arbete signifikant tidigare jämfört med den grupp som behandlades i den vanliga vården, det vill säga som inte hade kontakt med en våjämfördes elva vårdcentralerårdekontakt med en ve signifikant tidigare jämfört med den grupp som behandlades i den vanliga vårderdsamordnare.

Funktionen med vårdsamordnare i primärvården har nu utvecklats ytterligare och finns idag på cirka 100 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen, vilket är hälften av vårdcentralerna i regionen.

Läs mer på: https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//vardsamordnare-pa-vardcentraler-ger-snabbare-aterhamtning-vid-depression.cid1552178

 



26 februari 2018

Hög och långvarig gas kan slå ut bromsen

Långvarig stress gör att stresshormonet kortisol är konstant förhöjt. Något som vi inte är skapade för att klara av. När stressen pågått under lång tid kan de naturliga ”stressbromsarna” i hjärnan nötas ned vilket gör att man blir än mer stresskänslig - en ond cirkel som kan vara svår och tidskrävande att bryta.

I en intressant artikel i Dagens Nyheter intervjuas Anders Hansen, psykiatriker och författare till boken ”Hjärnstark”, om vad som händer i hjärnan vid långvarig stress. Enligt Hansen kommer den som är utsatt för stress (höga kortisolnivåer) under en längre tid att bryta ner sina ”stress-bromsar”, vilket på sikt gör att hjärnan bokstavligen krymper. När bromsarna blir utnötta händer också andra saker i vår hjärna – bland annat minskar vår motståndskraft mot högt kortisol och en ond cirkel har startat där olika processer samverkar, där stress föder stress.

Den som fortsätter att stressa utan paus och återhämtning, det vill säga överbelastar stressystemet, kan till slut drabbas av utmattningssyndrom. Något som både kan ge fysiska och psykiska symtom, exempelvis ångest, minnes- och koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Utöver dessa symtom kan man drabbas av depression och då talar man om att individen har en utmattningsdepression.

Hansen gillar inte det vardagliga uttrycket utbrändhet. Han talar istället om urladdning. Detta eftersom epidemiologiska studier visar att de flesta som drabbas blir bra igen, men det kan ta lång tid att bli återställd. Förmodligen på grund av att den som en gång drabbats av utmattningssyndrom blir känsligare för stress. Varför det är så är det ingen som ännu vet. Anders Hansen beskriver det som att isen blir tunnare under fötterna. De som drabbas av utmattningssyndrom är ofta ambitiösa och exekutiva människor. När de känner att livet börjar bli mer normalt vill de leva som vanligt igen. Det är då det gäller att se upp – att vara uppmärksam på tidiga symtom.

Det är lättare att förebygga utmattningssyndrom jämfört med att komma tillbaka. Balans i livet och dagdrivarhjärna (att inte göra något särskilt och bara låta tankarna vandra) är några av de råd som Hansen vill ge. Ingen kan vara exekutiv hela tiden, tvärtom är det troligen nyttigt att inte göra någonting alls. Detta handlar vare sig om lathet eller bristande moral. Enligt Anders Hansen är det lika naivt att säga till någon med utmattningssyndrom att ta sig samman, som att säga det till en människa som drabbats av en hjärtinfarkt.

 

Läs hela artikeln påhttps://www.dn.se/nyheter/vetenskap/det-har-hander-i-hjarnan-vid-stress/



21 februari 2018

Att leda på distans ställer högre krav på närvaro

Distansledarskap blir allt vanligare, något som till exempel innebär att vi inte längre behöver vara låsta till en specifik geografisk plats. Men det digitala och virtuella ledarskapet ställer samtidigt nya och mycket större krav på ledarna. Enligt Jesper Dagöö, leg psykolog, specialiserad på digital beteendepsykologi vid PBM, blir människan ”bakom maskinen” allt viktigare.

Många internationellt verksamma företag har under lång tid använt sig av distansledarskap – det vill sig att ledare och medarbetare framför allt kommunicerar via till exempel telefon- och videokonferenser, e-post och Skype. Idag är ledarskap på distans vardag även för mindre och nationellt verkande företag. Och utvecklingen av nya kommunikationsverktyg går i en rasande takt för att skapa ännu bättre möjligheter för ett virtuellt ledarskap*).

- Samtidigt som den tekniska utvecklingen i princip nästan håller på att explodera visar viss forskning att tekniken i sig gör att det mänskliga blir ännu viktigare, säger Jesper Dagöö. Exempelvis visar studien ”Ledarskap på distans” från Södertörns Högskola att det krävs en stor portion tillit och förståelse av ledaren.

Jesper exemplifierar med de automatiska telefontjänsterna: ”Sa du Gröndal?”. ”Nej, jag sa Sköndal!” Och så vidare… Pust, vi är många som blir lätt vansinniga på att försöka göra oss förstådda av ”robot-rösterna” som dessutom troligtvis är utvecklade på engelska och inte svenska.

- Det är här vikten av det kvalitativa virtuella ledarskapet kommer in – att inte bete sig som en ”robot” utan som en människa av kött och blod. Istället för att t ex direkt gå in på den aktuella arbetsuppgiften under Skype-mötet måste ledaren försöka skapa en stämning av mänsklighet och relation. Med andra ord är det virtuella mötet lika viktigt som det fysiska. Den brittiske matematikern Alan Turing var något på spåren redan på 40-talet när han tog fram det så kallade­ Turingtestet - ett test som används för att avgöra om en dator kan anses ha människoliknande intelligens.

Vi som lever nu är de sista som levt i en värld utan artificiell intelligens och vi är troligtvis den sista generationen som kommer att skilja på fysisk och virtuell verklighet. Och här har faktiskt svenska chefer ett försprång gentemot många andra länders chefer.

- Svenskar är generellt duktiga på ny teknik och svenska ledare är kända för att vara bra på det mänskliga och relationella i ett ledarskap. När det gäller företag som verkar på en global marknad blir det ännu viktigare med denna förmåga – att trots kulturella skillnader ha en förmåga att skapa ett ”här och nu” under ett virtuellt möte.

Det finns många krav på dagens ledare, krav som tidigare inte ställdes på en chef. Till exempel att tidigt kunna se tecken på stress. Och många är de chefer som stilla undrar hur de ska klara allt.

Är det verkligen möjligt för distansledaren att klara av detta?

- Personligen tror jag att det digitala ledarskapet på sikt kan göra att vi får ännu bättre och mer närvarande ledare. Välutbildade ledare i distansledarskap kommer att inse att den fysiska relationen blir ännu viktigare, det ena utesluter absolut inte det andra. Distansledarskap innebär faktiskt att vi möts oftare och mer kvalitativt både i virtuella och fysiska situationer, vilket förhoppningsvis berikar relationen mellan ledaren och medarbetarna. 


*) Virtuell verklighet (även datorsimulerad verklighet) är en datateknik  som replikerar en miljö, verklig eller inbillad och simulerar användarens fysiska närvaro samt miljö för att möjliggöra användarinteraktion. Virtuell verklighet skapar artificiella sensoriska upplevelser som kan innefatta syn, känsel, hörsel och lukt.

19 februari 2018

Vänskap – viktigare för hälsan än du tror

Trots att flera studier visar på att den som har nära vänskapsrelationer mår bättre och är mindre drabbad av ohälsa jämfört med den som är ensam finns det ingen vänskapsterapeut att gå till. Enligt forskaren och författaren Mats Hilte, som fördjupat sig i vänskapsrelationer, finns det helt enkelt ingen problembearbetning för vänskap.

Idag är det vännerna och inte familjen som skänker mest lycka. Och ju äldre vi blir desto viktigare tycks vännerna bli. Det visar studier från Michigan State University. I en av studierna har forskarna låtit personer över 50 år bedöma kvaliteten på sina vänskapsrelationer. Personerna följdes sedan upp efter sex år, där det visade sig att de som hade problem i sina vänskapsrelationer mådde betydligt sämre jämfört med dem som hade bra relation med sina vänner. Däremot tycktes inte familjerelationerna ha någon betydelse för hälsan.

Enligt Mats Hilte, forskare i sociologi vid Lunds universitet, är det något gåtfullt med vänskap. Den har ett avgörande inflytande över våra liv och trots det pratar vi sällan om den. Det finns helt enkelt ingen problembearbetning för vänskap, det vill säga som det gör för till exempel parrelationer.

Enligt sajten forskning.se har Hilte bland annat fördjupat sig i skillnaderna mellan manlig och kvinnlig vänskap. Han menar att kvinnlig vänskap, precis som stereotypen säger, är mer intim och verbal i förhållande till mäns vänskap. Medan kvinnor oftare pratar om känslor ”ansikte-mot ansikte” sker mäns vänskap sida-vid-sida och är mer praktiskt inriktad, män måste skapa distans i närheten. Men trots distansen är män beroende av vänskapsband – inte minst för deras hälsas skull.

Forskare vid universitetet vid Göttingen har i studier följt han-makaker som fick umgås med sina manliga vänner. Det visade sig att de som fick ”hänga med kompisarna” uppvisade betydligt lägre stressnivåer jämfört med när de umgicks med sin partner eller annan familjemedlem. Dessutom såg man i studien att stressrelaterade sjukdomar bara verkade uppkomma bland honor samt bland de hanar som hade en parrelation.

Fotnot: En studie (2014) från SOM-insitutet vid Göteborgs universitet visar att upp emot en och en halv miljon svenskar är socialt ensamma.

Läs mer på: https://www.forskning.se/2018/02/13/nej-vi-ar-bara-vanner/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

 

14 februari 2018

Chefer i skottlinjen – studie som sätter fokus på mobbing

I studien ”Chefer i skottlinjen” har 18 000 chefer svarat på sina upplevelser av att vara utsatta för mobbing och att anklagas för att själva vara den som mobbar. Resultatet av studien visar att 3,2 procent av cheferna utsätts för mobbing. Mest utsatta är chefer i offentlig sektor.

Mobbing är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och i förlängningen ett samhällsproblem. Tidigare forskning kring mobbing har i huvudsak undersökt nedåtgående och horisontell mobbing - det vill säga när en chef utsätter en medarbetare för mobbing eller när kollegor utsätter varandra för mobbing. Det motsatta – att en chef utsätts för mobbing av anställda - finns det mycket begränsad forskning om. Därför har nu Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi vid Karolinska Institutet, undersökt så kallad uppåtgående mobbing – med andra ord om chefer är utsatta för mobbing av sina anställda.

I studien - som har pågått sedan den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2017 - har hon undersökt 18 000 svenska chefers syn på mobbing – att själva utsättas för mobbing, men även att anklagas för att vara den som mobbar. Studien grundar sig på tidigare enkätsvar som cheferna besvarat angående upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön samt 22 djupintervjuer.

Slutresultaten visar att 3,2 procent av Sveriges chefer utsätts för mobbing, något som förekommer i alla sektorer – men mest utsatta är chefer i offentlig sektor. De mönster som tydligt kan skönjas är att det handlar om erfarna chefer som är nya på en arbetsplats eller i en arbetsgrupp. Resultaten från studien visar även att otydliga strukturer på arbetsplatsen förstärker företeelsen mobbing samt att det saknas kunskap och rutiner för att hjälpa de chefer som utsätts för mobbing.

Läs mer om studien här: https://ki.se/imm/projekt-chefer-i-skottlinjen-en-studie-av-chefer-som-blivit-utsatta-for-mobbning-samteller

https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2018/02/chefer-i-skottlinjen--mobbning-pa-arbetet/

 

12 februari 2018

It-strul – en arbetsmiljöfråga

I en nyligen genomförd undersökning som söker svar på chefers upplevelser av IT-strul svarar två tredjedelar att de känner ilska, irritation och frustration över dåligt fungerande system. Även om en stor del av de tillfrågade anser att den digitala utvecklingen underlättar arbetslivet i stort är ”systemtröttheten” ett faktum.

Tidningen Chef har i sin undersökning: ”Hur ofta drabbas du av IT-strul som försvårar ditt arbete?” intervjuat 1 283 chefer. Resultaten visar i och för sig på en teknikoptimism, men samtidigt visar sig den övertro på teknikutvecklingen - om att allt skulle bli så mycket enklare - vara för optimistisk. Problem som exempelvis stress, otydlig kommunikation och otydliga roller löses inte genom en ökad digitalisering.

De tillfrågade cheferna säger bland annat att It-strul är en arbetsmiljöfråga – mer än något annat. Att det är alldeles för många system som man ska lära sig och mängder av lösenord att komma ihåg, något som tar allt för mycket tid i anspråk i förhållande till de resultat som genereras. It-systemen är dessutom inte färdiga eller anpassade för komplexa verksamheter som hälso- och sjukvård. På det hela taget verkar undersökningen visa på att många chefer verkligen är systemtrötta.

Enligt författaren till boken ”Jävla skitsystem” är It-strul troligtvis ett ännu större problem än vad undersökningen visar och vad cheferna själva inser.

Läs mer på: https://chef.se/sveriges-chefer-vi-ar-digitalt-frustrerade/

7 februari 2018

KBT via nätet kan hjälpa mot hälsoångest

Det är helt normalt att då och då oroa sig över hälsan, men när oron pågår en längre tid och tar sig orimliga proportioner kan det få negativa konsekvenser för hälsan. Flera studier visar att en effektiv behandling mot hälsoångest och hypokondri är kognitiv beteendeterapi (KBT). För att geografiskt sprida tillgången till denna behandling har forskare vid Karolinska Institutet nu utvecklat en form av KBT via internet.

Flera utländska studier visar att hälsoångest är vanligare än vad många tror. Uppskattningsvis bedömer man att cirka fem procent av befolkningen är drabbade. Den starka oro som personen som lider av hälsoångest upplever handlar ofta om rädsla för cancer eller neurologiska sjukdomar. Vissa känner denna oro i perioder medan andra har starka oroskänslor nästan dagligen.

Enligt Erland Axelsson, psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet (KI), medför hälsoångest bland annat sänkt livskvalitet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och passivitet. Ofta går ångesten även ut över nära relationer. Flera studier har visat att KBT för hälsoångest och hypokondri minskar oron för såväl sjukdom i sig som den drabbade personens nedstämdhet.

Eftersom tillgången till KBT är skral i stora delar av Sverige har forskare vid KI utvecklat en form av KBT via internet – ett självhjälpsprogram som visat på mycket lovande resultat i tre stora studier. De närmaste åren kommer nu forskarna att försöka besvara frågan om hur pass väl internetbaserad terapi för hälsoångest och hypokondri står sig jämfört med vanlig KBT-terapi.

Läs mer på: https://www.netdoktor.se/psykiatri/depression-angest/artiklar/internetbaserad-kbt-ny-behandling-for-halsoangest-hypokondri/



5 februari 2018

Högkänslighet – ett medfött personlighetsdrag

Upp emot 20 procent av alla människor kan definieras som ”högkänsliga”. Enligt den amerikanska forskaren och psykoterapeuten Elaine Aron är högkänslighet förknippat med både för- och nackdelar. Till fördelarna hör exempelvis kreativitet och empati. Till nackdelarna hör risken för överstimulering - något som kan leda till bland annat sömnsvårigheter, depression och utbrändhet.

Elaine Aron, verksam vid Stony Brook University i New York, är känd för sin forskning, men även för sina populära böcker om ”högkänslighet”, HSP (highly sensitive person). I en artikel i Svenska Dagbladet berättar hon om den nya forskningen kring begreppet HSP, eller ”differentiell mottaglighet” som många inom forskningsvärlden numera benämner det.

Att vara en högkänslig person innebär att man är extra mottaglig för både fysiska och psykiska stimuli från omgivningen. Enligt Elaine Aron bearbetar dessa personers hjärnor intrycken mer intensivt och därför blir de också mer sårbara. Utsätts de till exempel för alltför mycket stress riskerar de att drabbas av psykisk ohälsa.

Denna genetiska känslighet har länge ansetts som negativ eftersom personerna i fråga drabbas extra hårt vid stress, men nu visar den senaste forskningen att de även är extra känsliga för positiva intryck. Och om de växer upp med stöttande föräldrar och lärare kan de, enligt Elaine Aron, både uppvisa bättre prestationer och större välmående jämfört med mer motståndskraftiga personligheter.

Elaine Aron har i sin forskning utvecklat den så kallade ”HSP-skalan” - ett självskattningstest som skattar individens känslighet. Som exempel visar en studie, där 100 personer exponerades för känslomässigt laddade bilder, att de som låg högt på HSP-skalan upplevde bilderna mer intensivt. Detta gällde framför allt dem som visade på positiva känslor och extra tydligt blev det bland de personer som upplevt att de haft bra föräldrar under sin uppväxt.

I en uppföljande studie, där man använt sig av magnetkamera för att mäta och jämföra hjärnaktivitet, visar det sig att den känslighet som skattas i ”HSP-skalan” också kan kopplas till speciella emotionella reaktioner och aktivitetsmönster i hjärnan.

Vissa forskare har ifrågasatt begreppet högkänslighet och menar att den extra känslighet som beskrivs egentligen är ett tecken på autism, men enligt Elaine Aron finns det skillnader. Såväl högkänsliga som autistiska individer är extra mottagliga för intryck från omgivningen, men autistiska personer saknar bland annat den högkänsliga individens stora förmåga att läsa andras tankar och känslor.

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/hogkanslig-extra-mottaglig--aven-for-positiva-signaler

31 januari 2018

Arbetsrelaterad stress bland ST-läkare

En ny studie om arbetsrelaterad stress bland 147 ST-läkare i allmänmedicin visar att över hälften av läkarna upplever stress över en ökad arbetsbelastning och att de inte kan bestämma över sin egen arbetstid. Värst drabbade är de kvinnliga ST-läkarna som arbetar på offentligt drivna vårdcentraler.

ST-läkaren Karin Pokorny har genomfört en studie bland 147 ST-läkare (läkare under specialisttjänstgöring) i Göteborg och södra Bohuslän. Upprinnelsen till studien var hennes upplevelse av att ST-kollegorna verkade må dåligt – att samtalsämnet när kollegorna träffades nästan alltid präglades av den ohållbara arbetssituationen och den höga nivån av stress som de upplevde.

Resultatet av studien visar att runt hälften av ST-läkarna upplever arbetsrelaterad stress – framför allt över en alltför hög arbetsbelastning och över att de upplever att de inte kan bestämma över sin egen arbetstid. En stor stressfaktor visar sig vara ST-läkarnas egna individuella krav och engagemang. Det vill säga höga krav på sig själva och att de har svårt att säga nej trots en redan hög arbetsbörda.

Mest stressade är de kvinnliga läkarna, där 60 procent uppger att de är stressade jämfört med 40 procent av de manliga läkarna. Och allra mest stressade är de som arbetar på offentliga vårdcentraler.

Enligt Läkartidningen är Karin Pokorny förvånad över att skillnaderna mellan offentligt- och privat anställda är så stora när det gäller bland annat inflytande, organisation/konflikter och stress. Notabelt är även att studien visar att de manliga ST-läkarna i högre utsträckning är anställda på privat drivna vårdcentraler jämfört med de kvinnliga läkarna.

Läs hela artikeln på: http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/01/Halften-av-ST-lakarna-i-Goteborg-och-Sodra-Bohuslan-upplever-arbetsrelaterad-stress/

29 januari 2018

Skuldkänslor – både på gott och ont

Det finns många fördelar med att känna skuld. Känslan skyddar oss till exempel emot att vara för själviska och utgör ett viktigt kitt för att vi ska kunna samarbeta med andra. Men skuldkänslor kan också skapa problem. Om de tar över vardagen kan de vara ett tecken på att någonting inte står rätt till.

Vi människor är sociala varelser, men också några av de mest aggressiva varelserna på jorden. Dessa två aspekter måste fungera ihop för att vi ska kunna samarbeta och leva tillsammans. Det är här skuldkänslorna kommer in.

I en artikel i Dagens Nyheter säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, att det finns studier som visar att dessa psykologiska funktioner är rent evolutionära. Människor som känner skuld har klarat sig bättre eftersom de har haft färre konflikter och bättre möjligheter att överleva tack vara sina intima samhällen. Detta samtidigt som de har kunnat använda våld mot andra.

Trots att skuldkänslor har en faktisk funktion för mänskligheten kan de också skapa problem och signalera att någonting inte står rätt till. Som exempel är ett av symtomen på stark stress ökade skuldkänslor och ett av kriterierna vid depression är starka obefogade skuldkänslor.

Enligt professor Carlbring är det alltså inte sjukt att känna skuld när så är befogat, men känslor av obefogad skuld - överdrivna skuldkänslor, kombinerade med känslor av att man är värdelös - är varningstecken. Då ska man söka hjälp och behandling för sina problem. Det är dock inte alltid så lätt att själv kunna avgöra om ens känslor är överdrivna eller inte, men har man dessa obefogade känslor dagligen kan det vara ett tecken på nedstämdhet eller depression.

Sedan finns naturligtvis den absoluta motsatsen – att ha bristande skuldkänslor - vilket också kan skapa problem för individen, men då i form av att man uppfattas som okänslig eller självisk. Att få en sådan individ att känna skuld för saker och ting kan vara svårt, men att prata om det är en bra början - till exempel om hur man själv upplever och känner sig i situationen.

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/insidan/skuldkanslor-kan-vara-positiva-om-de-inte-tar-over/

 

24 januari 2018

Tuffare samhällsklimat påverkar fler än skogsharen

Neuropsykiatriska problem ökar i samhället och med dem även behovet av bättre förståelse och kunskap bland alla dem som inte har samma svårigheter att hantera intryck och sociala relationer. Det gäller såväl i skolan som i arbetslivet. Utmattningssyndrom är en annan diagnos som ökar – kan det möjligtvis finnas ett samband? Enligt Emelie Allansson, leg psykolog och organisationskonsult inom PBM, är svaret: Ja, det tror jag absolut.

Nyligen meddelade regeringen att man inför nya examensmål för speciallärare- och specialpedagoger med målet att skolan ska bli bättre på att stötta elever med neuropsykiatriska svårigheter, t ex ADHD och autistspektrumstillstånd (tidigare kallad Aspergers syndrom). Gott så. Men hur står det till inom arbetslivet? Skulle det inte behövas utbildning och verktyg även här?

- Absolut. Forskningen visar att personer med neuropsykiatriska tillstånd, såväl diagnostiserade som odiagnostiserade, befinner sig i en riskzon och är överrepresenterade för att drabbas av andra psykiska problem som t ex ångest-, stress- och utmattningssyndrom. Därför är det extra viktigt att förstå att vi kan förändra och anpassa arbetsplatsen så att människor inte behöver drabbas av psykisk ohälsa, säger Emelie Allansson som arbetar som psykolog och organisationskonsult inom PBM i Göteborg.

Människor som lider av neuropsykiatrisk problematik har bland annat perceptionssvårigheter. Det vill säga att ta in och behandla intryck som t ex ljud och ljus. De tar in mer än andra, vilket gör att de ofta får koncentrationssvårigheter. Detta innebär att för mycket intryck slukar individen – äter upp deras energi. Samtidigt förändras vårt samhälle i mycket snabb takt – vi ska vara flexibla, stresståliga, ta in fakta från många olika källor med mera.  Informationsflödet är högt i vårt samhälle, vilket är en utmaning för många. Speciellt svårt för dem med neuropsykiatrisk problematik. De blir mycket mer sårbara. Emelie drar en parallell till djur och natur.

- Klimatförändringarna har lett till att vi nu alltmer sällan har vita vintrar. Nya studier visar att detta påverkar skogsharens existens. I korthet innebär det att skogsharen – som växlar färg från brun till vit på vintrarna – trots snöfria vintrar fortsatt växlar färg. Det har lett till att istället för att den vita färgen ger ett skydd blir haren hotad och mycket mer sårbar. Den kan inte kamouflera sig längre. Kort och gott – omvärlden förändras och det klarar inte haren av – den kan inte sluta växla färg. Detsamma gäller för många människor – inte minst för de med neuropsykiatrisk problematik. De får svårt att anpassa sin ”päls” i en stress- och snabbföränderlig värld. De blir synligare och mer sårbara. Men skillnaden är att arbetsgivare kan förändra miljön för sina medarbetare, det är tuffare för skogsharen.

Både chefer och arbetsgrupper behöver mer kunskap och verktyg - dels om vad det innebär att leva med dessa svårigheter och hur de yttrar sig, dels om vad som kan göras för att förenkla för individen (indirekt för hela arbetsgruppen) ifråga.

Varför upplever arbetsgruppen eller chefen att Kalle aldrig lyssnar, att han inte tycks vara med här och nu? Varför har Märta inte förstått någonting av vad vi kommit överens om och varför ler hon inte när man säger något skoj? Varför känns det som om chefen totalt har dränerat en på all energi efter ett möte. Och så vidare…

Enligt Emelie Allansson måste det finnas en spännvidd, olika lösningar, på hur arbetsmiljön utformas för olika individer. Att t ex tvinga en person med neuropsykiatriska problem, eller den som befinner sig i den så kallade gråzonen, att sitta i ett öppet landskap kan vara förödande. De kan bli helt dränerade på energi.

- Dessa individer har ofta också problem med att förstå sammanhang och socialt samspel, de har ofta svårigheter att läsa mellan raderna. Det gör att de behöver struktur och tydliga spelregler, exempelvis en tydlig mötesagenda och minnesanteckningar, vad som gäller i lunchrummet och så vidare. De behöver tydliga och konkreta spelregler för att kunna prestera både arbete och socialt engagemang.

- Många gånger är det så att det är miljön som avgör om de här människorna ska blomma eller vissna. Genom ökad kunskap om neuropsykiatriska problem och om vilka förändringar som krävs på arbetsplatsen kommer såväl chef som medarbetare bättre förstå hur man kan använda Kalles och Märtas resurser för arbetsplatsens bästa. Dessutom kan vi undvika att de drabbas av psykisk ohälsa.

22 januari 2018

Ställ dig en fråga varje morgon

Studier från Harward har visat att den som startar morgonen med mentala förberedelser uppnår en ökad mening med dagen. Det var också något som den framlidne grundaren av Apple, Steve Jobs, praktiserade. Allt för att inte livet och målen skulle flyta förbi för snabbt - innan han hunnit reflektera över vart han var på väg.

Steve Jobs såg till att ha tydliga syften i vardagen, skriver tidningen Chef. Han fick kontroll över sin livssituation genom att varje morgon titta sig i spegeln och ställa sig frågan: ”Om det här var min sista dag i livet, vad hade jag då velat göra idag?”. Om svaret var ”NEJ” för många dagar i rad visste han att det var dags att göra något nytt.

Företaget Thrive Global har utifrån detta hittat tre metoder som kan ge såväl en större självmedvetenhet som bättre möjlighet att hitta sin egen passion. Den ena metoden går ut på att hitta sina Egna geniala sidor. Där är rådet att sluta tänka på framtiden och istället fokusera på kommande dag. På så sätt kan du känna att du åstadkommit något.

Den andra metoden är att Våga ta ansvar. Här refererar man till Benjamin Franklin som varje morgon ställde sig frågan ”Vilka bra saker kan jag göra idag?” och innan han lade sig för natten följde han upp med ”Vilka bra saker har jag gjort idag?”. Detta sätt gör att du blir ansvarig för dina egna löften och också kommer att hålla dem i högre utsträckning.

Den tredje metoden går ut på att varje morgon förbereda sig mentalt på vad du vill göra av arbetsdagen och vad det skulle leda till i slutändan. Sammantaget ger detta ökad mening i vardagen och du kan enklare både hitta fokus och öka din produktivitet.

Läs artikeln på: https://chef.se/fragan-steve-jobs-stallde-sig-varje-dag/

 

17 januari 2018

Forskning om arbetsmiljö och hälsa får 22 miljoner

Drygt 22 miljoner kronor är den summa som AFA Försäkring nu delar ut till tio nya forskningsprojekt som ska bidra till att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Ett av projekten handlar om att minska psykosociala- och fysiska arbetsmiljörisker ett annat om att göra det möjligt för människor att arbeta längre – högre upp i åldern – och ett tredje att främja ökad arbetsåtergång bland personer med psykisk ohälsa.

I 2017-års fjärde anslagsomgång beviljar nu AFA Försäkring, på uppdrag av arbetsmarknadens parter, totalt 22 191 000 kronor till tio nya forskningsprojekt som har fokus på arbetsmiljö och hälsa.

Ett av dessa projekt ska fokusera på att öka återgång till arbete bland personer med psykisk ohälsa, bland annat genom att utveckla strategier för främjande av samverkan som rehabiliteringsmetod. Projektet ska undersöka och identifiera de faktorer som möjliggör och hindrar samverkan i rehabiliteringsarbetet mellan vårdcentral, arbetsgivare, försäkringskassa, företagshälsovård och den sjukskrivne som drabbats av psykisk ohälsa (måttlig depression, ångest eller reaktioner på stress). Det är Elisabeth Björk Brämberg, doktor i vårdvetenskap på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, som tilldelas 1 756 000 kronor för projektet ”Möjliggörande och hindrande faktorer samt etiska aspekter vid samverkan med syfte att öka återgång i arbetet bland personer med psykisk ohälsa”.

Projektet ”Modell för prediktiv bedömning av kognitiv arbetsbelastning – PreKo” är ett annat projekt som tilldelats forskningsanslag. Projektet ska fokusera på att tidspress ökar den mentala påfrestningen och kan orsaka arbetsrelaterad stress, bristande motivation och sjukfrånvaro. Det är Cecilia Berlin, doktor i ergonomi vid Chalmers Tekniska högskola, som tilldelats 4 500 000 kronor för att undersöka hur kognitiva och fysiska aspekter i industriellt monteringsarbete samverkar och för att utveckla en modell för förebyggande belastningsbedömning.

Exempel på ytterligare projekt som tilldelats forskningsanslag är ”Hållbart arbetsliv – utveckling av åldersmedvetet ledarskap bland kommunala chefer utifrån swAge-modellen”. Det är Kerstin Nilsson, docent i folkhälsovetenskap vid avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, som tilldelas 3 565 000 kronor. Detta för att utbilda chefer och HR-personal i Helsingborgs kommun att organisera arbetet så att det främjar arbetsmiljön så att fler kan arbeta i högre ålder. Samt projektet ”Etablering av nationella normvärden avseende den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på svenska arbetsplatser”. Projektet, som leds av Hanne Berthelsen vid Malmö universitet, har tilldelats 3 206 000 kronor för att ta fram nationella normvärden och validera de forskningsbaserade arbetsmiljöenkäterna COPSOQ och PSC, Psychosocial Safety Climate.

Läs mer på: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2018/01/22-miljoner-kronor-till-ny-forskning-om-arbetsmiljo-och-halsa/

15 januari 2018

Psykisk ohälsa - tuffare riktlinjer

För att kunna möta den ökande psykiska ohälsan vill Socialstyrelsen nu se en kraftig ökning av tillgång till psykologisk behandling. Myndigheten har nyligen uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom och i de nya riktlinjerna betonas särskilt vikten av tidig upptäckt och ökad tillgänglighet till psykologisk behandling för barn och ungdomar med psykisk ohälsa.

Stora delar i de nya riktlinjerna behandlar barn och unga vuxna – en grupp där den psykiska ohälsan ökat markant. Idag lider uppemot 190 000 barn och unga vuxna av psykisk ohälsa och i åldersgruppen 18 – 24 år har det skett en ökning på cirka 70 procent under de senaste tio åren.

Det är framför allt behov av ett ökat utbud av psykologisk behandling, och då framför allt olika former av kognitiv beteendeterapi, som behövs. Idag överstiger behovet av behandling tillgången och det råder framför allt brist på kompetens vid den första vårdkontakten, enligt myndigheten. I en debattartikel i DN skriver myndigheten att vården måste kunna erbjuda en snabb bedömning och en effektiv behandling så tidigt som möjligt. Om inte, då finns risk för att långvarig sjukdom ökar vilket på sikt kan leda till att självmordsrisken ökar.

Det stora behovet av psykologisk behandling kommer på kort sikt att leda till ökade kostnader för vården för att sedan plana ut, men på en höge nivå jämfört med idag.

Här hittar du de nya riktlinjerna: https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom

Läs debattartikeln på: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

10 januari 2018

Rädsla för stress kan leda till stressymtom

En nyligen genomförd enkätundersökning bland 1.080 personer mellan 18 och 79 år visar att 58 procent av de tillfrågade under det senaste året känt oro för att stress ska påverka deras hälsa negativt. Stressforskare ifrågasätter dock att den gängse bilden av stress endast skulle vara av ondo. Vi människor är skapta för att hantera stress. Om vi inte varit det hade vi inte överlevt.

I undersökningen, som genomförts av Novus på uppdrag av Skandia, uppger mer än hälften av de tillfrågade att de varit oroliga för sin egen hälsa på grund av stress och 24 procent att de inte känner tillräckligt stöd från sin arbetsgivare när det gäller sitt mentala välmående.

Att mental hälsa hör nära samman med den fysiska hälsan är allmänt vedertaget och i undersökningen frågade man därför också om vilka hälso- och livsstilsutmaningar som personerna såg som störst. Som nummer ett kom motion – det vill säga den största utmaningen (hälften av de tillfrågade). Som nummer två kom sömn (28 procent) och som nummer tre matvanor (25 procent). Stress kom först på fjärde plats (24 procent).

Kristina Alexandersson, professor vid Karolinska Institutet och verksam vid Stockholm Stress Center, säger i en intervju i Dagens Nyheter att hon kan förstå att motion hamnar på plats nummer ett. Och även om det finns vetenskapligt stöd för att stress, kopplat till dålig psykosocial arbetsmiljö, innebär en högre risk för bland annat depression anser forskarna att stress inte bara är av ondo. Tvärtom kan för lite stress - att ha för låg sysselsättning - göra att människor mår sämre. Som exempel är sjukskrivning i utmattningssyndrom vanligare bland arbetslösa än bland dem som har en sysselsättning. Utmattningssyndrom är kopplat till så många fler faktorer i livet.

Alexandersson tror att massmediernas stora fokusering på stress paradoxalt nog kan innebär en risk – att människor blir mer stressade när de tror att det är farligt att uppleva stress. Hjärnan har nämligen en förmåga att forma symtom och kan även tolka förändringar i kroppen som symtom, snarare än som ett ofarligt brus. Dessutom behövs det mer forskning kring vårt behov av vila och återhämtning, enligt Kristina Alexandersson. Jämfört med förr har vi så mycket mer fritid och stora förväntningar på hur livet ska vara. Kanske behöver våra hjärnor vila mer?

Läs hela artikeln på: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/5-av-10-kanner-oro-for-att-stress-ska-skada-deras-halsa/

8 januari 2018

Rättvist ledarskap påverkar nattsömnen

Under tolv år har forskare vid finska Arbetshälsoinstitutet följt 25 000 kommunanställda för att framför allt skapa sig en uppfattning om hur jobbstress och upplevda orättvisor påverkar de anställdas sömn. I korthet visar den omfattande studien på att ett rättvist ledarskap och mindre stress på jobbet är helt rätt medicin för en god nattsömn.

Nu är det bevisat: Arbetsvillkoren påverkar helt klart anställdas nattsömn. Den finska studien visar att de som hade en god nattsömn vid studiens start fick en avsevärt sämre sömn när arbetsvillkoren försämrades. Av dem som utsattes för stress började en tredjedel sova sämre och bland dem som upplevde orättvisor började närmare var sjätte drabbas av sömnproblem. Motsatt förhållande kunde ses bland dem som redan vid studiens start hade sömnproblem. Här såg forskarna klara förbättringar när arbetsförhållandena förbättrades. Sömnproblemen gick ner vid minskad stress med närmare en fjärdedel och vid minskade orättvisor med närmare en femtedel.

Under de senaste åren har flera vetenskapliga studier visat att dålig sömn leder till koncentrationssvårigheter och minskad produktivitet. Är sömnstörningarna dessutom långvariga kan de ge upphov till svåra medicinska problem för den drabbade som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Enligt forskarna är detta några av de orsaker som gör att arbetsgivare borde ta anställdas sömn på största allvar och arbeta för att skapa goda arbetsvillkor och åtgärda de faktorer på jobbet som påvisligen leder till sämre sömn.

Sådana faktorer kan vara att omorganisera arbetet och utbilda chefer i rättvist och opartiskt bemötande. Under studien har forskarna bland annat mätt den organisatoriska rättvisan – något som i hög grad rör ledarskapet. Det handlar exempelvis om att man som anställd känner att chefen lyssnar till en, tar hänsyn till ens åsikter och om man upplever att man får tillräckligt med information.

Stress mättes genom den så kallade krav-kontrollmodellen som visar på om svarspersonerna upplever rimliga krav, har inflytande över sina arbetsuppgifter och känner tillräckligt stöd.

Enligt forskarna pekar allt på att resultaten från studien kan appliceras på alla anställda, oavsett land eller bransch.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/ledarskap-och-organisation/rimliga-krav-och-rattvisa-gynnar-nattsomnen/

20 december 2017

Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen – så påverkas vi

Aktivitetsbaserade arbetsplatser och öppna kontorslandskap blir allt vanligare bland svenska företag. Men allt eftersom väggarna rivs frågar sig fler och fler om vi verkligen trivs bäst i öppna landskap? Forskning visar på att högre tillfredsställelse med arbetsmiljön är positivt korrelerat med ökad produktivitet. I ljuset av detta är det intressant att fundera kring hur så kallade aktivitetsbaserade arbetsplatser påverkar hälsan och produktionen hos de anställda. Det skriver Linda Cardeberg, leg. psykolog och organisationskonsult i PBM.

Begreppet aktivitetsbaserade arbetsplatser innebär i korthet att ingen medarbetare har en egen arbetsplats, med eget skrivbord. Individen är mobil och väljer själv var han/hon ska sitta och utföra sitt arbete för dagen. Man frångår således både den traditionella lösningen där alla hade eget rum (så kallat ”cellkontor”), men det är även ett steg bort från kontorslandskap. Arbetsmiljön ska alltså utformas utefter vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Vanligt är att ha tre zoner: en tyst och stilla, en mellantyst och en mer livlig zon som kan användas för möten och diskussioner kollegor emellan. Det finns även mötesrum som kan bokas. Personliga tillhörigheter förvaras i ett skåp.

Att genomdriva en sådan planlösning handlar inte enbart om att skapa en ny sorts arbetsmiljö. Det är en ganska omfattande process, som bör vara ett led i utvecklingsarbetet för företaget. Från ledningens håll kan syftet vara att spara lokalkostnader och förhoppningsvis uppnå ökad kreativitet och produktivitet.

Hjärn- och stressforskningen menar på att vi människor koncentrerar oss lättast - och presterar bäst -om vi känner att vi har en trygg arbetsmiljö där vi inte ständigt blir avbrutna. Om man blir avbruten kan det ta upp till 15 minuter att återfå samma fokus som innan. Forskning på öppna kontorslandskap visar också att koncentrationen försämras och att man tar ut fler sjukdagar jämfört med om man sitter i eget rum. Detta kan till exempel härledas till fler störningsmoment och att virus lättare sprids i öppna kontorslandskap.

Enligt Christina Bodin Danielsson, forskare inom området arkitektur och stress, överväger fördelarna med att övergå från kontorslandskap till aktivitetsbaserad arbetsplats. Känslan av kontroll ökar då valfriheten ökar. Så länge det finns tillräckligt med zoner/rum för tyst arbete kan du också få bättre möjlighet att jobba koncentrerat jämfört med i ett öppet kontorslandskap. I förhållande till cellkontor ökar möjligheten till spontana möten och social samvaro, vilket av många ses som positivt. Det kan också öka effektiviteten. I en holländsk studie såg man ingen minskning i produktiviteten när man övergick från cellkontor till aktivitetsbaserad kontorsmiljö, däremot såg man en liten ökning av hälsan. Det verkar också som att medarbetarnas upplevelse av ledarskapet förbättras i aktivitetsbaserade arbetsmiljöer, då hierarkier och positioner suddas ut.

Riskerna med att övergå till en aktivitetsbaserad arbetsplats verkar framförallt uppstå om man inte har gjort en grundlig analys innan. Arbetssättet passar inte alla arbetsplatser. Man behöver noga analysera vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Hur mycket möten, kommunikation och interaktion kräver arbetsuppgifterna? Hur mycket komplext, koncentrationskrävande, arbete ska utföras? Repetitiva arbetsuppgifter som är automatiserade kräver inte lika hög koncentration och därmed mindre behov av tyst yta, jämfört med det komplexa och koncentrationskrävande. Man behöver också ta hänsyn till att människor är olika i sin personlighet. Vissa föredrar liv och rörelse runt omkring sig då de ska arbeta, medan andra personer - som uppskattar rutiner, vana och trygghet - troligtvis skulle kunna uppleva en aktivitetsbaserad arbetsplats som mer stressande och därmed prestera sämre. Erfarenheter från arbetsplatser där aktivitetsbaserad arbetsmiljö införts tyder också på att det är av allra största vikt att det finns tillräckligt med arbetsplatser, det vill säga att det inte uppstår situationer där anställda behöver ”jaga” en arbetsplats för dagen.

I en tid där trenden går mot aktivitetsbaserade arbetsplatser behöver vi således tänka till innan - och ställa oss frågan - hur kommer detta påverka de anställda, deras mående och produktivitet?


18 december 2017

Var rädd om din julefrid

Idag tycker majoriteten av befolkningen att julen ska handla om att umgås med familjen och att det är viktigare med julklappar än att fira Jesu födelse, enligt en tidigare genomförd SIFO-undersökning. I en intervju i Svenska Dagbladet delar Mats Eklöf, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, med sig av sina tankar och råd om hur vi ska kunna uppnå en mindre krav-, stress- och konfliktfylld jul.

Att ge och få är en bekräftelse på att vi är socialt delaktiga och har ett värde som individer, men enligt Mats Eklöf finns det en risk att den fina egenskapen med givandet blir synonymt med materialistiska gåvor. Som exempel ger föräldrar idag sina barn fler och fler julklappar, vilket kan ses som ett substitut för bristande föräldranärvaro och engagemang. Det handlar om en sorts skuldbefrielse och skam över att inte räcka till som förälder – en känsla av att inte duga och vara så perfekt och pigg som förväntat.

Vår föreställning om julen som en högtid av gemenskap, vila och eftertanke är enligt Eklöf minst lika betydelsefulla som vår strävan efter flykten från vardagen, inte minst med tanke på vår tids växande psykiska ohälsa.  Tyvärr har dessa djupa mänskliga behov exploaterats sönder till ren kommers, något som har tömt givandet på innehåll och istället skapar existentiell tomhet, stress och konflikter. Den snabbt ökande utbrändheten är enligt Eklöf ett tecken på att stillhet och återhämtning, utan stimulans och möjligheter, är en bristvara i dagens samhälle. Alla borde få vara lediga några dagar och allt borde enligt honom stängas ned under julhelgen – TV, butiker, tidningar och internet.

Varför det är så vanligt med konflikter under julhelgen, när släkt och vänner samlas, handlar helt troligt också om stress. I samband med stresspåslag sker det en snabb förändring i hjärnan och mer impulsiva och kategoriska beteendemönster blir mer framträdande och känslomässiga grundtoner blir mer negativa. Sammantaget blir detta en cocktail som leder till missförstånd och konflikter. Lägger man där till alkohol ökar risken ytterligare för att konflikterna verkligen tar fart.

Totalt sett är dock jultraditionerna av godo för oss. Enligt Eklöf har vi alla ett behov av att vila i rutiner, men pass på så att ritualerna inte blir ett tvång. Om de upplevs som måsten kommer stressen och stressen gör oss både dummare, brutalare och mer konfliktskapande.

Läs hela intervjun påhttps://www.svd.se/psykologens-7-rad-infor-jul-handlar-om-vuxnas-skam

 

11 december 2017

Hög svarsfrekvens och bra resultat för PBM

Ett seriöst kvalitetsarbete bygger på att verksamheten planerar, följer upp och utvärderar sitt arbete och sedan omsätter resultaten i vardagen. Det gör PBM. Genom åren har företaget utvecklat en tydlig kvalitetsorganisation med engagerade medarbetare som arbetar strukturerat med uppföljning av all behandling och rehabilitering samt forskning och utveckling. Två magisteruppsatser och två doktorander i företaget är några exempel på PBMs kontinuerliga arbetet med att förfina sitt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan år 2014 mäter och utvärderar PBM systematiskt all rehabilitering som ges inom företagets uppdrag i Vårdval Stockholm - behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom. Patienterna fyller i ett standardiserat frågeformulär före och efter rehabilitering samt tolv månader efter avslutad rehabilitering.

2016-års utvärdering visar att hela 79 procent av patienterna upplever att målen med rehabiliteringen i stort sett är uppfyllda.

- Ja, det verkar som om vi gör rätt. Vi har både hög svarsfrekvens och bra resultat. Det är naturligtvis jätteroligt att få denna återkoppling, säger docent Gunilla Brodda Jansen, som är forsknings- och utvecklingsansvarig inom PBM. Resultaten innebär att dessa patienter inte skulle kunna inkluderas i rehabiliteringsprogrammet idag. Detta eftersom de har så få symtom kvar. Nu väntar vi med spänning på resultaten från ett-års-uppföljningen efter avslutad rehabilitering.

PBM har i princip alltid följt upp behandling och rehabilitering, men inte så samlat såsom de gjort de senaste åren. Genom att skapa en organisation för kvalitet och att börja använda patientmaterialet i magisteruppsatser inom verksamheten ökade kvalitetstänkandet bland medarbetarna.

- Som en följd av studierna kunde vi bland annat påvisa att smärtpatienter hade en högre grad av symtom på stress jämfört med dem som rehabiliterades för utmattningssyndrom, säger Gunilla. Mycket intressant, bland annat eftersom smärta kombinerat med utmattningssyndrom är något som vi fortsatt måste lära oss ännu mera om. Från och med 2017 är jag även handledare till en av våra psykologer i PBM, som är doktorand vid Uppsala Universitet. Han kommer nu att forska på vårt material, vilket ytterligare lägger en stabil grund för vårt kvalitetsutvecklingsarbete.

Sedan PBM införde kvalitetsansvariga vid samtliga verksamheter har svarsfrekvensen bland patienter och privata klienter stigit avsevärt. Idag kan man stoltsera med 100 procent svarsfrekvens före behandling och 80 procent efter avslutad behandling bland patienterna inom vårdvalet. Tidigare var svarsfrekvensen efter behandling 30 procent.

- Ju mer data som ackumuleras desto säkrare blir statistiken, vilket naturligtvis är stimulerande för alla oss som arbetar här. Nu har vi infört samma procedur bland våra privata klienter, det vill säga dem som behandlas inom den privata marknaden.

Mätningarna inom den privata marknaden är ännu i sin linda, men redan nu kan man se en ordentlig ökning av svarsfrekvensen. År 2017 var svarsfrekvensen före behandling 83 procent och efter behandling har den stigit från ynka fyra procent till 45 procent.

- Dessa klienter har blandade symtom, t ex ångest-, stress- och depressionssymtom, men en relativt hög arbetsförmåga när de första gången besöker oss. Vi kan nu se, förutom att svarsfrekvensen bland dessa personer ökar, att deras sömnbesvär avsevärt förbättrats. Detsamma gäller för deras ångest-, stress- och depressionssymtom. De har sjunkit till en normalnivå och de uppfyller alltså inte längre kriterierna för t ex depression.

Enligt Gunilla visar detta på hur viktigt det är att det finns en tydlig struktur för kvalitetsarbetet med dedikerade personer – det vill säga utvalda personer som befinner sig direkt i den kliniska vardagen. Genom att kontinuerligt följa upp och återrapportera till medarbetarna skapas ett större engagemang och förståelse för vikten av utvärdering.

Läs mer om PBMs resultat på: https://www.pbm.se/behandlingsresultat

Läs mer om PBMs forskning och utveckling på: https://www.pbm.se/forskning

6 december 2017

Psykisk ohälsa fortsätter att öka i offentlig sektor

Samtidigt som antalet långa sjukskrivningar börjar avta fortsätter sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa att öka inom kommuner och landsting. Anställda i så kallade kontaktyrken, t ex socialarbetare, läkare, kuratorer och förskollärare, är extra drabbade. Det visar ny statistik från AFA Försäkrings skadedatabas.

Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar och det finns statistiska skillnader mellan män och kvinnor. Det visar AFA Försäkrings fjärde ämnesspecifika delrapport ”Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn” som omfattar olika diagnoser, som exempelvis depressioner, stressreaktioner och ångest.

År 2015 kunde 46 procent av de långa sjukskrivningarna bland kvinnor härledas till psykiska diagnoser och 41 procent av männens. Särskilt drabbade av psykisk ohälsa är dem som har så kallade kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn. Därför har AFA även i denna rapport tittat närmare på några av kontaktyrkesgrupperna, förskollärare, fritidspedagoger, socialarbetare, kuratorer, psykologer samt läkare.

I en preliminär jämförelse mellan åren 2015 och 2016 kan man konstatera att sjukfall med psykiatrisk diagnos har ökat bland läkare. Procentuellt sett finns den största ökningen bland manliga läkare, från 3,6 till 4,6 procent/1000 läkare, men utgår man från en längre tidsperiod är det de kvinnliga läkarna som har störst ökning. Mellan åren 2009 och 2016 har de långa sjukskrivningarna, på grund av psykiska diagnoser, bland kvinnliga läkare ökat från 4,4 procent/1000 läkare till 13,4 procent.

Läs mer på: https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/20172/12/psykisk-ohalsa-i-kommuner-och-landsting/

 

4 december 2017

Ny studie visar: Unga kvinnor mår allt sämre

En långsiktig befolkningsbaserad studie från Umeå Universitet och Region Norrbotten visar att från år 1990 till 2014 har utvecklingen när det gäller självskattad hälsa bland kvinnor i åldrarna 25-34 år blivit allt sämre. Samtidigt visar studien att män i samma åldersspann mår bättre. Några av orsakerna till den negativa utvecklingen för kvinnor kan bero på tuffare krav i kvinnodominerande yrken, samvetsstress och samhällsvärderingar.

I studien ”Monica i Norra Sverige” har forskarna analyserat svar från 1 811 personer under åren 1990-2014. Studien visar att år 1990 självskattade 8,5 procent av kvinnorna sin hälsa som sämre jämfört med andra jämnårigas. År 2014 hade samma andel stigit till 20 procent. Ett motsatt förhållande visade sig råda för män.

I studien kunde man även se en ökad andel av fetma, oroskänslor och missnöje med ekonomin, med mera bland studiedeltagarna. Detta samtidigt som andelen, både män och kvinnor, visade på ökad fysisk aktivitet!

Några av orsakerna till den negativa utvecklingen bland kvinnorna kan enlig forskarna vara: Motstridiga normsystem i samhället (jämställdhet och könsuppfattningar) där kvinnan måste ”klara allt”.  Samhällsvärderingar som sätter press på att vara både framgångsrik, aktiv och vacker. Tuffare arbetsförhållanden inom t ex vård- och omsorgsyrken. Utbrändhet och samvetsstress, med mera.

Orsakerna till den positiva utvecklingen bland män kan enligt forskarna vara: Män värderas högre på arbetsmarknaden. Delat ansvar för hem och barn är bra för mäns hälsa. Mindre bundenhet till rigida mansnormer.

Att skatta sin hälsa som sämre än andras innebär enlig forskarna sannolikt en risk för ökad sjuklighet, såväl kort- som långsiktigt. Något som gör att arbetet med jämställdhet och män och kvinnors rätt till lika hälsa kräver ett rejält omtag i Sverige.

Läs mer på:  http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//forsamrad-halsa-for-unga-kvinnor-och-forbattrad-halsa-for-unga-man-sedan-1990.cid288274?utm_source=Minds+veckobrev&utm_campaign=7d70194d38-EMAIL_CAMPAIGN_2017_11_26&utm_medium=email&utm_term=0_e8de409d60-7d70194d38-224650561

http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0187896

27 november 2017

O(B)M – varför vi gör som vi gör

Hur ska man kunna förändra en ohälsosam kultur på en arbetsplats? Hur ska man veta om det är enskilda individer eller hela organisationen som behöver förändras? Det kan handla om oönskade beteenden, t ex kränkningar. Men även om behov av att förändra rent affärsdrivande beteenden. Här kan metodiken Organizational Behaviour Management, OBM, vara ett sätt att sätta fingret på varför situationen är som den är och vad som behövs för att förändra den.

Idag skrivs spaltmetrar och debatterna avlöser varandra i massmedierna om varför så många människor mår dåligt i/av arbetslivet. Varför drabbas fler och fler av utmattningssyndrom och, nu senast, varför upplever så många kränkningar på sin arbetsplats? Hur ska man kunna förändra en ohälsosam kultur? Hur ska man lyckas utröna om det är enskilda individer eller hela organisationen som behöver förändras?

Enligt Johan Sjö, regionchef för PBM Skåne, leg psykolog och certifierad OBM-konsult, kan en lösning vara att prova på den beteendebaserade ledarskaps- och organisationsmetodiken OBM.

- Metodiken kring OBM handlar ytterst om att förklara varför vi gör som vi gör i olika situationer, och att röja hinder för prestation. Det handlar om att förstå beteendets infrastruktur – vad krävs, vad uppmuntrar och vad hindrar utveckling i en önskad riktning. Enkelt kan man säga att det är KBT, men fokus ligger inte i första hand på individen utan på organisationen som prestationsskapande system, säger Johan,

OBM är ett mycket systematiskt arbete och trycker på hur vi tidigt gynnar önskvärda handlingar genom att förstå och påverka de konsekvenser som ökar eller minskar sannolikheten av ett beteende. Ett exempel är beteendebaserat säkerhetsarbete där man i hög grad gynnar säkra beteenden och inte låser sig vid t ex avvikelserapportering.

Många organisationer lägger stor kraft på att utforma policys, värdegrunder med mera – ofta tomma instruktioner som ligger långt ifrån praktiska situationer i vardagen.

- Låt oss säga att vi har en policy som tar avstånd från kränkande behandling och att vi hänger på ett par värdeord, tror vi att det gör skillnad egentligen? OBM öppnar för att förstå hur vägen fram till handling egentligen ser ut och vad som förstärker eller försvagar olika beteenden.

- Förstärkning är internt psykologspråk, jag brukar istället prata om vad som gasar och bromsar det vi gör, fortsätter Johan. Värdeord skapade i januari bromsar ingenting en sen kväll i december på julfesten, men ett tydligt ingripande kanske gör det. Eller att förändra situationen i grunden.  Med OBM tar man ett helhetsgrepp, vänder ut och in på organisationen, och försöker analysera förutsättningar för önskade och oönskade handlingar. I fallet med kränkningar borde organisationer i mycket högre utsträckning definiera önskvärda beteenden och gynna dessa i ett tidigt skede.

OBM kan med fördel även användas för affärsdrivande situationer och bredda förståelsen för vad som påverkar beteenden i situationer där resultat ska skapas. Feedback och uppskattning från chefen är såklart viktigt, men från ett OBM-perspektiv tittar man bredare på vad som verkligen driver motivation. Ibland överskattar ledare vikten av sin egen feedback, eller ger den på fel sätt. Johan anser att det viktigaste ofta är att låta teamet själva mäta och kommunicera kring sina resultat och att ledaren samtidigt inser att det handlar om påverkningsbara saker som kompetens, möjligheter, förutsättningar och nya konsekvenser.

Enligt Johan ligger utmaningen ofta i att försöka hjälpa företag/organisationer som redan provat på olika sätt att försöka förändra, till exempel attityder. De kan ha låst fast sig i beskrivningar som upplevs som anklagelser och det upparbetats stor frustration. Då kan metodiken OBM komma in och sätta fingret på vad som egentligen är problemet och var utvecklingspotentialen ligger på en konkret nivå.

- Det brukar ofta bli mycket befriande för alla involverade, det vill säga att komma ner på en praktisk nivå och på så sätt kunna skapa en bild över vad som verkligen är påverkningsbart och inte.

Läs mer om OBM och PBMs utbildningar här: https://www.pbm.se/ledarskapsutbildning

22 november 2017

Stressad personal hotar patientsäkerheten

Västra Götalandsregionen har genomfört en stor patientsäkerhetsenkät samt en medarbetarundersökning bland 34 000 medarbetare. Flera av svaren visar på tydliga problem med tidsbrist och stress. Så pass allvarliga att 77 procent av de tillfrågade anser att deras chef förbiser patientsäkerheten.

Undersökningsresultaten visar bland annat att 28 procent anser att patientsäkerheten får stå tillbaka för att de dagliga sysslorna ska hinnas med och 27 procent uppger att de inte hinner med sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid.

Många är också oroliga för att bestraffas om de gör några misstag. Som exempel upplever 66 procent att avvikelserapporteringen, istället för att påvisa problemen i organisationen, pekar ut personen som rapporterat avvikelsen. 57 procent av de tillfrågade oroas också över att begångna misstag kommer att registreras och sedan förfölja dem.

Trots att så många som nio av tio tycker att arbetet känns meningsfullt finns det även många svar som indikerar problem med stress och tidsbrist i vardagen. 33 procent upplever t ex att de sällan har tid för eftertanke och reflektion och 22 procent att de inte har möjlighet till återhämtning.

Läs mer på: http://news.cision.com/se/vastra-gotalandsregionen/r/sa-tycker-vgr-s-medarbetare-om-sitt-arbete-och-patientsakerheten,c2386541

20 november 2017

Jobbmobbning måste stävjas

En undersökning från SACO bland 1000 akademiker visar att var femte individ känt sig trakasserad eller utfryst på jobbet det senaste året. Värst drabbade är de som arbetar inom offentlig sektor.

Idag kan fyra av tio sjukskrivningar härledas till psykisk ohälsa. En bidragande orsak är mobbning. Enligt SACO finns det klara brister i lagstiftningen och man uppmanar därför regeringen till en ordentlig översyn av regelverket.

Bland annat anser man att dagens lagstiftning endast fokuserar på förebyggande arbete, något som knappast hjälper den som är utsatt. En arbetsgivare kan idag fällas för diskriminering om en anställd trakasseras för hudfärg eller kön. Om en anställd däremot utsätts för mobbning på grund av han eller hon är illa omtyckt finns inget rättsligt regelverk att tillgripa.

Enligt SACOs ordförande Göran Arrius är detta orimligt. Han kräver nu insatser från regeringen för att få ett slut på trakasserierna på våra arbetsplatser.

Läs mer på: https://www.saco.se/press/aktuellt-fran-saco/pressmeddelanden/var-femte-akademiker-utfryst-pa-jobbet/

15 november 2017

PBM Kista tolkar smärta och utmattningssyndrom

På Järvafältet i Stockholms län bor över 60 000 människor från jordens alla hörn. Många av dem har flytt från oroshärdar och med sig i bagaget har de ofta traumatiska upplevelser, ofta sådana som resulterar i psykisk ohälsa. Befolkningen på Järvafältet har länge saknat lokala vårdaktörer att vända sig till för sina problem, men det har nu PBM rått bot på genom sin nya rehabiliteringsklinik i Kista.

Vår bildtext

Den 19 oktober invigde hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) PBM Kista, den första rehabiliteringskliniken på Järvafältet inom vårdvalet: Behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom.  Invigningen drog till sig många besökare, såväl politiker som landstingstjänstemän men även blivande remittenter.

- Att så många kom till invigningen visar bland annat på hur stor saknaden varit efter en klinik på Järvafältet att kunna remittera patienter, med denna problematik, till, säger Erik Aschan, verksamhetschef och leg. fysioterapeut. Denna del av Stockholm har länge varit en svart fläck på kartan när det gäller vårdaktörer som är specialiserade på beteendepsykologi och rehabilitering. Nu hoppas vi kunna nå målgrupper som inte tidigare kunnat ta del av denna vård, ofta på grund av långa avstånd till en klinik och på grund av språkförbistringar.

Enligt Erik tar psykisk ohälsa bland många i den utrikesfödda målgruppen sig i uttryck som fysisk smärta. I flertalet av de hemländer som de kommer ifrån är psykisk ohälsa oerhört stigmatiserat. Därför uttrycker de psykiskt lidande i termer av fysisk smärta – till exempel att deras hjärta håller på att brista. Detta gör att mycket av behandlingen som sker i Kista behöver basera sig på patienternas upplevelser.

- PBM Kista erbjuder samma behandlingsprogram som vi gör vid våra övriga verksamheter i Stockholm, men en anpassning till utrikesfödda är under uppbyggnad.

Som ett exempel startar vi i januari 2018 vår första grupp med enbart utrikesfödda patienter. Vi kommer att ha tolkar inom bl a arabiska, persiska, somaliska och tigrinha, med under behandlingen.

Vidare kommer PBM Kista även att väva in lärdomar från ett stort rehabiliteringsprojekt i sin verksamhet.  Projektet har bedrivits på Karolinska Huddinge av Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken vid Danderyds sjukhus och har bestått av smärtrehabilitering för patienter med behov av språktolk.

- Idag är majoriteten av våra patienter svenskfödda, men vår förhoppning är att vi nu allt eftersom ska nå ut bredare till remittenter, vårdcentraler med flera, om vår existens så att fler utrikesfödda kan få ta del av vår behandlingsmodell, säger Erik.

Läs mer om vårdvalet och PBMs modell på: https://www.pbm.se/vardvalet-startsida

 

13 november 2017

Nära en miljon mår psykisk dåligt av att gå till jobbet

Branschföreningen Sveriges Företagshälsors senaste undersökning, som omfattar 10 000 personer på arbetsmarknaden, visar att en femtedel mår psykisk dåligt av att gå till arbetet, några eller flera gånger i månaden. Det motsvarar cirka en miljon anställda. Undersökningen visar också att det är ungefär dubbelt så många yngre kvinnor jämfört med äldre män som upplever psykiska obehag – mest drabbade är anställda i vård, omsorg och skola.

Lättar psykisk ohälsa kan orsakas såväl i som utanför arbetet, men det finns vetenskapliga bevis för att det finns ett starkt samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa. Goda arbetsplatser förebygger och skyddar mot påfrestningar som kan orsaka lättare psykisk ohälsa, t ex att det finns ett rättvist och stödjande ledarskap, möjligheter till inflytande och balans mellan arbete och fritid.

Enligt Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen, kan man i undersökningen se ett tydligt samband mellan individens upplevelse av obehag och dennes upplevelse av arbetsmiljön. Rapporten visar att upplevelsen av arbetsmiljön inte har att göra med den position man har – det är lika många med som utan chefsansvar som säger att de upplever psykiska obehag att gå till jobbet. Det framkommer även att upplevelsen av ledarskapet på den egna arbetsplatsen är sämre bland dem som känner psykiska obehag av att gå till arbetet.

I resultaten kan man även se tydliga skillnader mellan män och kvinnor och olika åldersgruppers upplevelser av arbetsmiljön. Den yngre generationen, kvinnor upp till 30 år och anställda i skola, vård och omsorg är dem som är överrepresenterade i upplevelsen av psykiska obehag av att gå till arbetet.

Ta del av hela rapporten på: http://www.foretagshalsor.se/sites/default/files/fsf/Filer/jobbh_2017_delrapp_1_0.pdf

 

8 november 2017

Chefer sover för dåligt

Tidningen Chefs nyligen genomförda undersökning bland 1646 personer visar att inte mindre än sju av tio chefer lider av så pass stora sömnproblem att det inverkar menligt på deras yrkesroll som ledare. Sömnproblemen har nästan dubblerats jämfört med för fem år sedan då föregående undersökning genomfördes.

Undersökningen visar bland annat på att de flesta – 57 procent – av cheferna endast sover 5-6 timmar per natt.  67 procent sover dåligt på grund av jobbrelaterad oro och stress. 23 procent på grund av allmän stress och oro och tio procent på grund av smärtrelaterad oro.

Enligt en forskningssammanställning i Ashridge Journal kan redan en liten sömnbrist påverka den exekutiva förmågan. Det handlar bland annat om att kunna hantera snabba förändringar, att kunna göra riskbedömningar och konsekvensanalyser samt att ha en kreativ och kommunikativ förmåga.

Än värre är att sömnbrist även försämrar all form av emotionell intelligens, till exempel självinsikt, självkontroll, självförtroende och empati. Det vill säga egenskaper som kanske är de allra viktigaste att besitta som chef med personalansvar.

Läs mer på: https://chef.se/7-av-10-chefer-lider-av-somnproblem/

6 november 2017

Ny vetenskaplig mätmetod fångar upp arbetsrelaterad stress

Det krävs insatser från flera olika aktörer för att vända den negativa utvecklingen av att allt fler drabbas av stressrelaterad ohälsa. En av dessa aktörer är företagshälsovården som har en viktig roll att i ett tidigt skede kunna fånga upp arbetsrelaterad stress. Nu finns en vetenskapligt framtagen mätmetod för just detta – LUQSUS-K - som utvecklats av bland annat forskare i Lund.

Under ett seminarium i oktober, arrangerat av Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, presenterades en ny vetenskapligt framtagen mätmetod för att tidigt kunna fånga upp stressrelaterad ohälsa på både individ- och gruppnivå. Verktyget - som går under namnet LUQSUS-K - används bland annat av Västra Götalandsregionens företagshälsovård Hälsan & Arbetslivet. Verktyget består av fyra frågeformulär som efter bearbetning visar på upplevd stress, vilka faktorer som påverkar och om personen ifråga riskerar att drabbas av utmattningssyndrom.

Enligt företagsläkaren Artur Tenenbaum, enhetschef vid Hälsan & Arbetslivet, är metoden lätt att förstå och använda. Den ger dessutom återkoppling direkt. Därför har de nu tagit fram en klinisk handbok för att underlätta företagshälsovårdsenheternas arbete med verktyget när det gäller utredning, sjukskrivning och rehabilitering av misstänkt, eller förstadier till, utmattningssyndrom.

Enligt sajten suntarbetsliv.se har metoden hittills framför allt använts på individnivå, men i några fall även på avdelningsnivå för att kartlägga den psykosociala arbetsbelastningen i en grupp. Utvecklingen av verktyget har dock gått framåt. Docent Kai Österberg i Lund har utvecklat en webbaserad version av verktyget som kan användas på upp till 1000 individer, vilket gör att det nu finns en stor potential att undersöka en hel arbetsplats. Men en grundförutsättning för att metoden ska fungera på gruppnivå är att chefer verkligen vill arbeta systematiskt med arbetsrelaterad ohälsa.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/hallbar-rehabilitering/tummen-upp-matmetod-mot-stress/

 

 

30 oktober 2017

Ny studie visar: Dåliga nyheter kan motivera

I ett chefsuppdrag ingår att hålla sina medarbetare informerade – oavsett om informationen som ska levereras är negativ eller positiv. Som chef föredrar man naturligtvis att informera om positiva händelser, men nu visar en ny brittisk studie att dåliga nyheter faktiskt kan vara bra nyheter. De kan till och med inspirera och motivera personalen till bättre prestationer.

Leif Brandes, professor vid Warwick Business School, London, forskning visar att  arbetsplatser där medarbetarna ständigt uppdateras av sin chef också präglas av att ha högt motiverade medarbetare. Sammantaget innebär detta att det viktigaste är att faktiskt hålla sina medarbetare kontinuerligt informerade, såväl med bra som dåliga nyheter.

Att undanhålla obekväm information kan enligt Brandes få allvarliga konsekvenser. Enligt chef.se visar Brandes forskning att undanhållande av information påverkar personalens motivation och prestation på ett mer negativt sätt jämfört med vad man tidigare trott. 

En annan studie förstärker kommunikationens betydelse ytterligare. Den visar nämligen på att pengar inte är allt för att medarbetare ska känna sig motiverade. Det krävs mer. En chef som är bra på kommunikation, som väljer att informera om sådant som ännu inte nått ut till hela organisationen, kan få medarbetare att känna att de är med och utvecklar arbetsmiljön och på så sätt uppnås ökade arbetsinsatser.

Läs artikeln på: https://chef.se/leif-brandes-daliga-nyheter-kan-motivera-personalen/

26 oktober 2017

Självmedkänsla – viktigt för det psykiska välbefinnandet

Empatitrötthet och samvetsstress är två tillstånd som forskare runt om i världen nu kunnat identifiera som betydande riskfaktorer bakom utmattningssyndrom. Att kunna känna medkänsla med sig själv är viktiga egenskaper för att vi ska kunna reglera stress och öka vårt psykiska välbefinnande, men det är lättare sagt än gjort visar det sig.

Författaren och journalisten Agneta Lagercrantz har varit på en konferens om ”självmedkänsla” som hon refererar till i en artikel i tidningen Mind (se länk till artikeln nedan). Det visar sig att de som forskar om empati, de senaste åren, har upptäckt att känslighet för hur andra mår kan orsaka utmattning. De som dessutom har dåligt samvete på jobbet för att inte räcka till för andras behov – något som forskarna kallar samvetsstress – löper stor risk för att drabbas av utmattningssyndrom. Samvetsstress uppges faktiskt vara den största riskfaktorn för utmattningssyndrom.

Självmedkänsla handlar i korthet om att kunna ha en vänlig inställning till sina egna tillkortakommanden.  Självmedkänsla är ett växande forskningsområde och resultaten från de senaste 15 årens forskning visar att självmedkänsla reglerar stress och ökar det psykiska välbefinnandet, men att många har svårt att ge sig själva denna vänlighet. Detta trots att de anser att det är självklart att andra i sin omgivning är värda omsorg och medkänsla.

De holländska terapeuterna Erik Van den Brink och Frits Koster har utvecklat en kurs som baserar sig på mindfulness. Där har de bland annat kunnat se att när sjukvårdspersonal kommer till deras kurser så somnar de ofta redan efter andra dagen av kursen. Detta innebär inte att de är utbrända enligt terapeuterna. De tillåter sig bara att äntligen känna hur trötta de är.

Läs hela artikeln på: https://mind.se/aktuellt/sjalvmedkansla-kan-reglera-stressen/

 

 

24 oktober 2017

Mäta och motverka stress med två bollar i luften

Sedan mars 2016 gäller nya arbetsmiljöföreskrifter med syfte att förtydliga vad arbetsgivare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skriften är tunn, kraven breda och målet högt: Varken du, jag eller våra nära ska bli sjuka i vårt arbete på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling. Så långt allt väl, men det har uppstått problem på vägen. Det skriver Johan Sjö, leg psykolog, organisationskonsult och regionchef för PBM Malmö.

De nya arbetsmiljöföreskrifterna kom tillsammans med en påkostad och välregisserad lansering som väckte engagemang, men också kritik kring att föreskrifterna för många innebär att man i sitt arbetsmiljöarbete möter höga och diffusa krav.

När jag i mitt arbete som rådgivare, ledare och arbetstagare agerat utifrån föreskrifterna har jag mött många reaktioner på denna otydlighet. Jag har mer och mer landat i att det krävs en rejäl lokal ansträngning för att tolka vad kunskapskrav och krav på mål innebär i den egna verksamheten.

Under det gångna året har jag också sett många goda exempel på kreativitet och samverkan där man bit för bit fyller allmänt hållna begrepp i föreskriften med mening och skapar riktning i det lokala arbetsmiljöarbetet. Tyvärr är dock ett vanligt scenario att arbetet stannar upp i diskussionerna om att risk för ohälsosam arbetsbelastning ska förstås utifrån person eller situation.

Mitt bästa råd så här långt är ”Gräv er fort upp ur det dike som denna diskussion skapar!”. Jag funderar på hur få positiva exempel jag mött, där man klarat att hålla dessa båda bollar i luften samtidigt. Det är olyckligt eftersom det i de allmänt hållna strategiska insatser som följer ofta saknas verktyg för att upptäcka de individer som finns i riskzonen för stressrelaterad ohälsa. Rimligen behöver vi för att vara framgångsrika i att möta alarmerande ohälsotal hantera både individ och situationsfaktorer.

Efter att en tid ha testat att arbeta med ett mätverktyg från Spotstress – ett verktyg som klarar att ge organisationen underlag för att identifiera grupper i riskzon och att styra förebyggande insatser till rätt individer - tänker jag att det finns möjlighet att skapa tydliga och accepterade processer. Processer där den här jongleringsövningen upplevs både som möjlig och inspirerande.

Jag berättar gärna mer om detta vid våra kommande seminarier! Besök gärna vår webbplats för mer information om detta och våra tjänster och utbildningar på www.pbm.se

/ Johan Sjö, Regionchef PBM Malmö

 

Här kan du läsa om de nya arbetsmiljöföreskrifterna: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/

Snabb förklaring av de nya föreskrifterna: https://chef.se/chef-forklarar-arbetsmiljoverkets-nya-foreskrifter-pa-3-minuter/

16 oktober 2017

PBM öppnar rehabiliteringsklinik i Kista


Torsdag den 19 oktober inviger hälso-och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) PBMs tredje rehabiliteringsklinik inom Stockholms läns landstings vårdval ”behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom”.

- Det känns mycket värdefullt att vi nu även kan öppna en klinik i Kista, eftersom vårdbehovet här är stort och det länge saknats vårdaktörer inom beteendepsykologi och rehabilitering i nordvästra Stockholm, säger Andreas Iwarsson, leg psykolog och affärsområdeschef.

Den psykiska ohälsan ökar i hela landet – så även i Stockholms län. Idag beräknas psykisk ohälsa kosta samhället cirka 100 miljarder kronor per år och inte mindre än 40 procent av alla sjukskrivningar härleds till psykisk ohälsa.

- Symtomen på utmattningssyndrom är mångskiftande och svårtolkade för individen och innehåller ofta en kombination av psykiska och fysiska besvär, säger Andreas Iwarsson. Det kan handla om allt från depression, ångest, onormal trötthet och sömnsvårigheter till infektionskänslighet och kroppslig smärta.

PBM Kista sätter individen i fokus genom att samla alla nödvändiga specialister - läkare, psykologer, fysioterapeuter och rehabkoordinatorer - på ett och samma ställe för att främja ökad funktion och återgång i arbete.

- Genom att kunna erbjuda patienterna en avsevärt mer långsiktig, komplett och strukturerad vård kommer det också att bli lättare att kunna följa och utvärdera PBMs behandlingsmodell, säger Andreas.

Fotnot: PBM AB är ett företag som under mer än 30 år varit verksamt inom beteendepsykologi. Vi använder oss av behandlingsmetoder som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) med stark koppling till evidens och forskning. PBM är bland annat godkänd vårdgivare i Stockholms läns landstings Vårdval som omfattar behandling av långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och/eller utmattningssyndrom samt i region Skånes Hälsoval. 

10 oktober 2017

Beteendeekonomi – ett Nobelpris i PBM:s smak

Årets Nobelpris i ekonomi går till den amerikanske forskaren Richard Thaler för hans beteendeekonomiska forskning som visar på att människor genom en liten ”knuff” i rätt riktning (Nudge) kan fatta rationella beslut. Hans teorier har bland annat inspirerat Barack Obama med flera. Peter Sohlström, leg psykolog, psykoterapeut och organisationskonsult inom PBM, uppmärksammade Richard Thalers arbete redan år 2015 då han också skrev ett blogginlägg här på FLOW. Läs Peters inlägg här nedan.

Obama knuffar åt rätt håll

I mina flöden på sociala medier var en av de större nyheterna i veckan president Obamas direktiv (1) om att amerikanska myndigheter ska använda psykologisk kunskap när de utformar sin verksamhet i olika delar av samhället.

Att det här blev en stor sak i mitt flöde kan ju bero på att jag har många psykologer i min bekantskapskrets, men jag tror faktiskt att Obamas direktiv kan påverka politiken och samhällsutvecklingen även här i Sverige framöver. Faktum är att det under en längre tid redan pågått en utveckling som inneburit ett ökande intresse för psykologi och beteendevetenskap inom politik och samhällsdebatt. 


Obama hänvisar i sitt direktiv till psykologisk forskning som visar att man med ganska enkla medel kan effektivisera och förbättra kvaliteten på många områden i samhället genom att på olika sätt underlätta människors beslut och beteenden. Utgångspunkten är att människor ofta har svårt att fatta rationella och långsiktigt fördelaktiga beslut och sedan också bete sig i enlighet med besluten. Vi kan därför ha nytta av att få stöd i detta på olika sätt, t ex påminnelser om vad vi behöver göra, att någon förklarar vad som är bäst att göra, eller att någon hjälper till att förtydliga komplicerad information.

President Obama vill att man ska ta hänsyn till dessa högst mänskliga brister i utformningen av samhällets olika system inom t ex skola, arbetsmarknad, sjukvård och i omställningen till ett miljövänligare samhälle. Individer och samhälle har att vinna på att samhället hjälper medborgarna att fatta bra beslut och följa besluten menar Obama. För att vi närmare ska förstå vad Obama menar; låt oss ta en titt på skrivarinställningarna i din dator.

När du senast skrev ut ett dokument från din dator kanske din utskrift kom ut enkelsidig, d v s text bara på ena sidan? På de flesta moderna skrivare kan du välja dubbelsidiga utskrifter genom att markera det alternativet i inställningarna för skrivaren. Kanske har du gjort det redan tidigare? I såfall: Grattis! Det är ett val som har fördelar både för miljön och din eller din arbetsgivares ekonomi. En s k win-win-situation!

Inspirerad av detta kanske du tänker nu att du borde ändra utskriftsinställningarna nu på en gång, eller nästa gång du ska göra en utskrift, eller nästa gång du sitter vid datorn? Bra. Vi har alla att vinna på att du vill bidra till en bättre miljö och det är ju smart att spara pengar. Det säkraste är troligen att göra det nu med en gång. Det finns en risk att du glömmer det här om du skjuter det framåt. För oss lite mer tankspridda är den risken stor! Det är inte självklart att det blir av att göra det nu på en gång heller. Just nu håller du ju på att läsa den här bloggen. Och du kanske inte heller är säker på var i datorn du hittar skrivarinställningarna? Windows 8 är ju lite krångligare. Och förresten: Är det lika lätt att läsa dubbelsidiga utskrifter? Det känns kanske lite ovant dessutom.

Vad tror du: Om standardalternativet för utskrifter i din dator och skrivare var att skriva ut dubbelsidigt, skulle det öka mängden dubbelsidiga utskrifter för dig?

Enligt forskningen inom området beteendeekonomi är svaret ett rätt säkert ja. T ex visade ett fältexperiment av två doktorander i nationalekonomi, Johan Egebark och Mathias Ekström vid Stockholms Universitet att en sådan förändring av standardalternativet minskade pappersåtgången med 15%, vilket under 25 dagar innebar en besparing av 15 000 dokument för de 25 skrivare tillhörande Stockholms Universitet som ingick i experimentet (2). Under experimentet var det förstås fritt fram att skriva ut enkelsidigt om man så önskade. Men då behövde man alltså ändra standardalternativet.

Utformningen av standardalternativet har stor betydelse för våra beslut och beteenden. Samma fenomen återfinns på många områden. Mer än 80% av svenskarna som ingår i PPM-systemet har avstått från att göra ett aktivt val av fonder. Man har följt standardalternativet. I länder där standardalternativet är att medborgarna samtycker till att delta i organdonationsprogram är över 99% av medborgarna med, jämfört med så låg andel som 4 % i länder där det krävs ett aktivt val för att delta. (3).

Att ta hänsyn till den stora betydelse standardalternativet har ingår som en av hörnstenarna i den beteendeekonomiska forskningen om vad som påverkar människors beslut och beteenden. Daniel Kahneman som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne är en av förgrundsgestalterna inom beteendeekonomi. Kanske har du läst hans bok Tänka, snabbt och långsamt (4) som kom på svenska 2012? Du kan också läsa mer om boken i Matilda Bergs bloggpost från 25 augusti i PBM-Flow.

Några andra framstående forskare och författare på det beteendeekonomiska området är Cass Sunstein och Richard Thaler som utkom 2008 med boken Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness (5). Boken sammanställer forskning om hur människors beteenden i samhället kan påverkas utan att använda lagstiftning eller ekonomiska incitament. Sunstein och Thaler lanserar även den politiska idén libertariansk paternalism där de förespråkar användning av beteendevetenskaplig forskning i samhället för att hjälpa människor att fatta långsiktigt kloka beslut och öka sannolikheten för långsiktigt hälsosamma eller på andra sätt önskvärda beteenden i befolkningen. Smarta utformningar av standardalternativ ingår här som en viktig metod, tillsammans med design av fysisk miljö, användning av sociala normer och lättförståelig utformning av information. För att använda exemplet med dubbelsidiga utskrifter så är det troligt att din användning av sådana utskrifter skulle öka ytterligare om det var enkelt att hitta inställningen i din dator (design av fysisk miljö), om du fick veta att många i din närhet ofta skrev ut dubbelsidigt (sociala normer) och att du fick tydlig och lättförståelig information om de positiva konsekvenser dubbelsidiga utskifter kan få. Ditt beteende skulle också kunna påverkas av att du fick återkommande tydlig information om hur stor andel av dina utskrifter som är dubbelsidiga.

Det är möjligt att påverka människors beteenden och val utan att de är helt medvetna om att en sådan påverkan sker. Sunstein och Thaler valde ordet nudge för att beskriva en sådan påverkan. Det närmaste vi kommer på svenska är kanske att puffa eller knuffa någon lite försiktigt. En nudge är en vänlig knuff. En nudge ska inte begränsa friheten att agera på annat sätt. Definitionen av en nudge enligt Sunstein och Thaler är varje förändring av situationen som påverkar människors beteende utan att förbjuda något alternativ eller att ändra på ekonomiska incitament. Dessutom ska det vara enkelt och billigt att undvika en nudge om man så önskar. Att placera frukten i ögonhöjd i en cafeteria räknas som en nudge. Att förbjuda onyttig mat räknas inte som en nudge (min översättning).

President Barack Obama som är inne i slutfasen av sin presidentperiod har under hela sin tid vid makten visat stort intresse för beteendeekonomi och användningen av nudging i utformningen av samhällets olika system. Nudge-teorier har bl a funnits med i utformningen av reformerna i USA:s sjukförsäkringssystem, som i folkmun fått namnet ObamaCare. Det har förstås funnits kritiker mot dessa reformer, likväl som kritiker mot att alls använda beteendevetenskapliga rön inom politiken. Det har inte hindrat Obama från att ytterligare fördjupa de beteendeekonomiska inslagen i politiken.

Den 15 september 2015 skrev alltså president Barack Obama under ett direktiv om att amerikanska myndigheter ska använda kunskaper från psykologi i utformningen av sin verksamhet (1). Obama lyfter särskilt fram området beteendeekonomi och forskningen om mänskligt beslutsfattande i direktivet. I praktiken betyder detta att amerikanska myndigheter nu t ex ska utforma blanketter, skapa påminnelser och utforma alternativ för medborgarna på ett sätt som ökar sannolikheten för att medborgarna ska fatta bra beslut för sig själva och samhället. Direktivet från Obama är en stor framgång för förespråkarna för libertariansk paternalism och alla andra som intresserat sig för användningen av psykologisk kunskap inom politik och samhällsutveckling.

I Europa har det beteendeekonomiska perspektivet redan fått fäste, bl a i Storbritannien där en s k nudge-unit (Behavioral Insights Team) (6) under flera år samarbetat med regeringen. Även i Sverige ökar intresset och tillämpningar av nudge-metoder förekommer bl a på miljöområdet. Naturvårdsverket har skrivit en bra rapport om nudging som finns till nedladdning (7). Flera kommuner har påbörjat arbete för att använda metodiken för att påverka t ex resvanor och avfallssortering. Försäkringsbolaget If har i augusti lanserat sin GPS-app Slow Down GPS (8), där din GPS-enhet byter till en barnröst för köranvisningarna när du är i närheten av ett område där barn ofta är. Idén är att hjälpa föraren att sänka hastigheten. Teamet som utformat appen menar att barnrösten gör det möjligt att använda allas vår instinkt att ta hand om barn som ett sätt att påverka vårt körbeteende. Slow Down GPS är ett bra exempel på en vänlig liten påminnelse och knuff som kan leda till ändrat beteende.

PBM har länge följt forskningen inom beteendeekonomi och alla de intressanta
tillämpningar som kan bidra till förbättringar för oss alla. Vi ser fram emot att få möjlighet att bidra i utvecklingen av området även här i Sverige och har redan flera kontakter bl a med kommuner för att undersöka möjligheterna till samarbete.

Peter Sohlström

Leg psykolog, leg psykoterapeut, organisationskonsult




Källor:
1.Obama: https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/09/15/executive-order-using-behavioral-science-insights-better-serve-american

2.Egebark & Ekström (2013): http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2324922

3.Johnson & Goldstein (2003): http://www.sciencemag.org/content/302/5649/1338.short

4.Daniel Kahneman: http://www.adlibris.com/se/bok/tanka-snabbt-och-langsamt-9789175032429

5.Thaler & Sunstein: http://www.adlibris.com/se/bok/nudge-improving-decisions-about-health-wealth-and-happiness-9780143115267

6.Behavioral Insights Team: https://www.gov.uk/government/organisations/behavioural-insights-team

7.Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6642-0.pdf?pid=14231

8.If Slow Down GPS: https://www.if.se/web/se/om/fakta/slowdowngps/pages/default.aspx

9 oktober 2017

Bra ledarskap kräver förmåga till anpassning

Ledarskapssajten inc.com har pekat ut fyra tecken på beteenden som bra ledare strävar efter, där anpassning är något som är genomgående. Att vara en fena på att kunna anpassa sig till olika människors personlighet och beteenden är något som utmärker en bra ledare.

Vissa människor gillar ”närkontakt”, andra föredrar e-post. Vissa människor är glad åt konstruktiv kritik även om den är tuff, medan andra måste hanteras med silkesvantar. Som chef krävs det en god inkänningsförmåga och anpassning till olika individers personlighet.

Tidningen chef har listat de fyra tecknen som inc.com anser vara ett gott beteende som riktigt bra ledare strävar efter. Det första är att de lyckas utveckla emotionella drag. Att besitta en stor emotionell intelligens gör att du snabbare kan läsa mellan raderna, det vill säga att snabbare förstå dem som inte alltid kan kommunicera sina problem tydligt.

Att försöka förstå sina medarbetare. Se deras styrkor, svagheter och vad som motiverar den ene men kanske inte den andre och att kunna hålla sig uppdaterad om hur medarbetarens totala livssituations ser ut är andra tecken på ett bra ledarskapsbeteende. Och till sist, men inte minst, gäller det att kunna uppskatta olika personlighetsdrag. Som chef ska du kunna leda och uppmärksamma alla dina medarbetares insatser – inte bara dem som hörs mest. En bra chef ska kunna se hela arbetslaget samlade styrkor.

Läs mer på:  https://www.inc.com/the-muse/how-to-become-a-great-manager.html?cid=hmsub3

4 oktober 2017

PBM – ett Gasellföretag

PBM Sweden AB är ett av Sveriges snabbast växande och mest lönsamma företag – en riktig Gasell. Det slår nu tidningen Dagens Industri (DI) fast. Kriterierna som måste uppfyllas för att bli utnämnd till DI:s prestigefyllda utmärkelse Gasell är många. Ett av dem är att företaget har sunda finanser och har vuxit organiskt, det vill säga inte genom förvärv eller fusioner.

Syftet med DI Gasell är att stödja och uppmuntra svenskt näringsliv och företag som vågar satsa för att växa. Ett Gasellföretag är ett företag som skapar jobb, driver tillväxt och inspirerar andra att följa i dess fotspår.

- Det här är naturligtvis helt fantastiskt roligt och hedrande, säger en glad Catharina Nordlander, VD för PBM Sweden AB. Det här visar att våra tjänster uppskattas och vi är oerhört stolta över kundernas gensvar. Vi är ett väl sammansvetsat gäng som nu fått en tidig julklapp!

Det var den amerikanske forskaren David Birch som uppfann begreppet Gasell. Han kunde redan under 1980-talet visa att det är dessa företag – de små och snabbväxande - som skapar flest nya jobb. Detta till skillnad från ekonomins elefanter – det vill säga de företag som måste effektivisera och ofta minska sysselsättningen.

Den 5 december äger prisutdelningen för de utsedda Gasellföretagen i Stockholmsregionen rum.

Snabbfakta: En gång per år – sedan år 2000 – har DI utsett de snabbast växande företagen i Sveriges 21 län. Samtliga Gasellföretag underrättas i september/oktober och bjuds in till en prisutdelning för det län där företaget har sitt säte. Vid detta arrangemang tillkännages länets vinnare och samtliga Gaseller får ett diplom. På den avslutande Gasellfesten utses även årets Supergasell – det vill säga det företag som vuxit snabbast i Sverige de senaste tre åren.

29 september 2017

Unga kvinnor som brunnit och bränt ut sig

Utmattningssyndrom kryper allt längre ner i åldrarna och drabbar framför allt kvinnor. Av de som idag är sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa är inte mindre än fyra av fem kvinnor. I en ny programserie ” We can´t do it” på SVT-play samtalar Fanna Ndow Norrby – som själv drabbades av utmattningssyndrom redan vid 25 års ålder – med andra unga kvinnor som har brunnit och därefter bränt ut sig.

I det första avsnittet i serien träffar vi flera unga kvinnor som alla under lång tid förnekade sina symtom på utmattning. De körde helt enkelt över sig själva till dess det tog stopp.

En oerhörd trötthet, aggressivitet, glömska, sömnsvårigheter, viktnedgång, allergireaktioner, ständiga infektioner, spänningshuvudvärk, smärta i axlar och ländrygg med mera. Det är några av de symtom som kvinnorna hade, men förnekade in i det längsta.

Enligt Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet, vet man idag att hjärnan ser annorlunda ut efter långvarig, allvarlig stress. Bland annat störs hormonbalansen. Det är till exempel inte ovanligt med oregelbundna hjärtslag och hjärtrusning.

Se hela programmet här: https://www.svtplay.se/genre/utbrandhet




 



25 september 2017

Åtta av tio chefer jobbar ofrivilligt övertid

Det är väl känt att chefer idag löper hög risk att arbeta för mycket. Något som på sikt kan leda till allvarliga hälsoproblem. Nu visar en ny undersökning som beställts av fackförbundet Unionen att inte mindre än åtta av tio chefer känner sig tvingade att arbeta övertid.

Det är undersökningsföretaget Novus som på uppdrag av Unionen genomfört undersökningen vars resultat nu oroar Unionen. Enligt Unionen ska övertid vara oförutsedd och oplanerad. Det vill säga inte användas som ett sätt att klara den dagliga verksamheten på en arbetsplats.

En av orsakerna till att kraven i arbetslivet ökar är digitaliseringen. Att alltid ha jobbet med sig i datorn eller mobilen gör det svårt med gränsdragningen mellan jobb och privatliv. Chefen känner sig aldrig ledig, vilket leder till en ohållbar arbetssituation och är ett tecken på att många arbetsplatser har organisationsproblem.

Enligt Marina Åman, andre vice ordförande i Unionen, blir knappast den som aldrig får vara ledig en bättre chef. För att komma till rätta med problemen behöver arbetsplatser ha en policy som begränsar kraven på att ständigt vara tillgänglig.

Läs mer på: https://www.unionen.se/om-unionen/press/8-av-10-chefer-kanner-sig-tvingade-att-jobba-overtid

18 september 2017

Studie visar: Tre intensiva veckor ger resultat

Sjukskrivingarna för utmattningssyndrom ökar i det svenska lärarkollektivet. Därför genomför nu Lärarförsäkringar, tillsammans med Karolinska Institutet (KI) och Förenade Liv, en spännande forskningsstudie för att hitta en hållbar rehabilitering för återgång i arbetslivet. Studien visar redan på positiva resultat.

Trots att sjukskrivningarna för utmattningssyndrom fortsätter att öka finns det ännu ingen studie, vare sig nationell eller internationell, som kunnat visa på någon positiv behandling för tidigare återgång i arbete. Men kanske kan Åke Nygrens, seniorprofessor vid KI, pågående studie ändra på detta.

Studien, som pågått sedan september 2016, har som mål att lyckas hjälpa lärare med utmattningssyndrom att kunna återgå i arbete tidigare än naturalförloppet för sjukdomen. I studien ingår 60 lärare som får genomgå multimodal behandling (flera samverkande delar i behandlingen) på heltid under tre veckor. Behandling ges vid Svenska Res anläggning på Gran Canaria. I studien ingår även en kontrollgrupp med lika många lärare som får genomgå den behandling som erbjuds på orten där de bor.

Intensivbehandlingen sker i en stressfri miljö, långt borta från vardagen och stressen, tillsammans med deltagare som har samma bakgrund och diagnos. Behandlingen består av kollegiala samtalsgrupper, fysisk och mental träning, enskilda samtal med psykolog med mera. Efter genomförd behandling får deltagarna en handlingsplan som de kan hålla sig till när de kommer hem och deras utveckling följs upp efter tre månader, sex månader och ett år.

Nu har den första behandlingsgruppen följts upp efter sex månader och resultaten ser mycket lovande ut enligt professor Nygren.

Innan behandlingen startade fick samtliga deltagare göra ett KEDS-test (Karolinska Exhaustion Disorder Scale) - ett test som visar hur länge individens utmattningssyndrom pågått. Vid den första uppföljningen visade det sig att samtliga deltagare hade sänkt sina KEDS-värden och dessa värden kvarstår även efter sex månader. Kontrollgruppens värden var dock lika höga som vid första mätningen.

Läs mer på lärarförsäkringsbloggen och på mind.se: http://www.lararforsakringarbloggen.se/ake-nygren-leder-stressprojektet-kring-larare-med-utmattningssyndrom/

https://mind.se/utmattade-larare-rehabiliteras-att-komma-tillbaka-snabbare/

 

11 september 2017

Otillräckliga resurser kan leda till psykisk ohälsa

En av de största utmaningar som Sverige står inför är att lyckas stärka den psykiska hälsan i arbetslivet. Det var ett av de budskap som socialminister Annika Strandhäll (S) gav vid ett seminarium om psykisk hälsa som arrangerades i Stockholm under fredagen den 8 september.

Att den psykiska ohälsan alltjämt ökar bland olika åldersgrupper har varit känt länge, men nu slås även den yngre generationen ut av stress, ångest och depression. Och det är då framför allt de som arbetar i kvinnodominerande yrken som drabbas.

Enligt Kommunals ombudsman Lena Byström, där många av dessa kvinnor är medlemmar, finns det ett konkret recept för att lyckas uppnå bättre psykisk hälsa. Det handlar bland annat om rätt bemanning utifrån behov, balans mellan krav och resurser, jämn arbetsbelastning, heltidstjänster och sammanhållna arbetsdagar.

Enligt tidningen Arbetet så håller Annika Strandhäll med om att otillräckliga resurser är en viktig anledning till att det är just kvinnor, som arbetar inom välfärden, som sjukskrivs på grund av psykiska orsaker. Det gamla mantrat att det inte skulle handla om resurser utan om att vi ska jobba smartare anser hon är överspelat. Enlig Strandhäll behövs det fler händer. Något som är hela regeringens analys.

Enligt ministern måste även arbetsmiljöarbetet för psykisk hälsa utvecklas och bli lika naturligt som arbetet med den fysiska arbetsmiljön.  En stor förhoppning ställs nu till en ny myndighet för arbetsmiljökunskap som inrättas under nästa år.

Läs mer påhttps://arbetet.se/2017/09/08/kommunals-recept-mot-psykisk-ohalsa-battre-resurser/

4 september 2017

Sex friskfaktorer på arbetsplatsen

Rapporten ”Från risk till frisk” har undersökt vad som gör att medarbetare på vissa arbetsplatser i offentlig sektor håller sig friskare jämfört med andra. Det är framför allt sex faktorer som tycks vara avgörande – en av dem är bra kommunikation.

Rapporten är en del i forskningsprojektet Hälsa och Framtid i offentlig sektor som pågått under tre år. Ett projekt som stöds av arbetsmarknadens parter och forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Arbetsmiljömedicinska enheten i Uppsala.

De sex friskfaktorerna som presenteras är:

- Närvarande ledarskap.

- Positiv inställning till kompetensutveckling.

- Bra kommunikation – feedback till medarbetarna och forum för alla att göra sin röst hörd.

- Möjlighet att byta arbetsuppgifter.

- Chefen prioriterar arbetsuppgifterna när det är mycket att göra.

- Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete.

Christina Petersson, representant för Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, som stöttat forskningsprojektet tycker dock att resultatet inte blev lika tydligt som i den liknande studie som tidigare genomförts i privat sektor. Det resultatet visade på betydligt större skillnader.

Hon säger till webbplatsen suntarbetsliv.se att det är mycket svårare att arbeta med arbetsmiljöfrågor i offentlig sektor. Bland annat för att verksamheter i landsting och kommuner spänner över så olika områden och att det är otydligare vem som har det slutgiltiga ansvaret: mellanchefer, kommunledning eller politiker.

Läs mer på: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/ledarskap-och-organisation/sex-faktorer-som-gor-din-arbetsplats-frisk/

 

28 augusti 2017

Forskare tillbakavisar att antidepressiva inte har effekt

Forskare vid Sahlgrenska akademin punkterar nu den uppmärksammade teorin om att antidepressiva läkemedel inte skulle ha någon egentlig antidepressiv effekt. Förespråkarna för teorin hävdar att det är läkemedlens biverkningar, inte att de utövar en biokemisk antidepressiv verkan, som förstärker en psykologisk placeboeffekt. En bisarr hypotes enligt professor Elias Eriksson.

Att den goda effekten av antidepressiva läkemedel, till exempel SSRI-preparat, inte skulle bero på läkemedlens specifika biokemiska verkan utan på läkemedelsbiverkningar avfärdas helt av Elias Eriksson, professor i farmakologi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

De som förespråkar denna teori menar att de förbättringar som upplevs av de som medicinerar beror på en placeboeffekt – det vill säga att de förväntar sig att må bättre. Denna placeboeffekt skulle också ha påverkat resultaten i kliniska studier.

För att undersöka denna teoris hållbarhet har en forskargrupp vid Sahlgrenska akademin analyserat data från tidigare studier som legat till grund för varför man bedömt att de två mest använda SSRI-medlen (paroxetin och citalopram) är mer effektiva än placebo. Frågeställningen som forskarna sökte svar på var om det är biverkningar som gör att de patienter som fått SSRI-preparat i studierna svarat bättre jämfört med dem som endast fått placebo.

Forskargruppen vid Sahlgrenska har låtit analysera totalt 3 344 patienter, varav 2 273 som fick SSRI-preparat och 1 071 som fick placebo. Resultatet visar att de två studerade läkemedlen är klart överlägsna placebo, även bland de SSRI-behandlade patienter som inte upplevde några biverkningar.

Läs mer på: http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//ny-studie-tillbakavisar-att-antidepressiva-lakemedel-inte-fungerar.cid1506583?utm_source

 

22 augusti 2017

För hög arbetsbörda – då kan chefen straffas

De nya reglerna för arbetsgivare som infördes för ett år sedan, vilka bland annat syftar till att motverka sjuklig stress, kan snart få verkliga konsekvenser. Forskare menar att det bara är en tidsfråga innan chefer som inte tar sina medarbetares arbetsbörda på allvar kan fällas.

Stressrelaterad ohälsa har ökat med 70 procent de senaste sex åren. Därför infördes för ett år sedan nya regler som ställer högre krav på arbetsgivarna att arbeta för att motverka stressrelaterade sjukdomar. De som bryter mot reglerna kan bestraffas med vitesförelägganden.

Forskaren Kristina Palm, vid Karolinska Institutet, har nu startat ett forskningsprojekt under namnet ”Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv”, där hon under tre år ska studera konsekvenserna av för hög arbetsbörda. Men hon säger redan nu till Suntarbetsliv.se att det endast är en tidsfråga innan någon fälls för att en medarbetares arbetsbörda är för stor.

I väntan på forskningsresultaten ger Kristina Palm några råd till chefer.

Läs råden på: https://chef.se/forskare-en-tidsfraga-innan-en-chef-falls/

Och här kan du läsa om de nya föreskrifterna: https://chef.se/chef-forklarar-arbetsmiljoverkets-nya-foreskrifter-pa-3-minuter/

15 augusti 2017

Studie visar samband mellan ADHD och långvarig smärta

Det tycks finnas ett samband mellan långvariga smärttillstånd och ADHD. Det visar en studie utförd av forskare vid Uppsala Universitet/Akademiska sjukhuset. Detta är något som forskarna anser att vården borde uppmärksamma mer eftersom det kan ha stor betydelse för patientens upplevelse och hantering av sin smärta.

Långvarig smärta, det vill säga med en duration på minst tre månader, kan idag sägas vara en folksjukdom. I en debattartikel i Läkartidningen skriver de två forskarna Birgitta Nilsson och Magdalena Wlad att det är förvånande att sambandet mellan ADHD och långvarig smärta är så outforskat.

Smärta påverkas av såväl kognitiva som emotionella faktorer och det finns en stark samsjuklighet när det gäller depression och ångest. En fråga som forskarna ställde sig var om detta samband även kunde gälla för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis ADHD.

För att finna svar på frågan intervjuades vårdpersonal (psykologer, kuratorer, sjukgymnaster och läkare) om deras erfarenheter kring patienter med långvarig smärta och ADHD, där flertalet av dessa tyckte sig kunna se en samexistens mellan ADHD och långvarig smärta. En av förklaringarna kan bero på förändringar i dopaminsignaleringen, något som tycks föreligga såväl vid ADHD som vid långvariga smärttillstånd.

Många patienter med långvariga smärttillstånd och samtidig ADHD verkar kunna uppnå en positiv effekt på sina smärttillstånd genom centralstimulantia (ADHD-medicinering). De intervjuade ansåg bland annat att det är viktigt med en snabbare utredning och behandling av eventuell samtidig ADHD-problematik och långvarig smärta. De önskade också gemensamma behandlingsrekommendationer för att underlätta samarbetet över specialistgränserna.

Läs hela artikeln här: http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/08/Langvarig-smarta-och-ADHD--otillrackligt-uppmarksammat-samband-/



8 augusti 2017

Narcissisten – en mardröm i arbetslivet

Studier från bland annat APA, American Psychological Association, visar att narcissister i arbetslivet allvarligt kan skada såväl enskilda individer som hela företaget. De skapar kaos omkring sig och förstör organisationen, men det finns sätt att hantera dem på.

Forskningen visar att narcissisten – oavsett om denne är en anställd eller chef – har ett så kallat kontraproduktivt arbetsbeteende som skadar både arbetskamrater och organisation. Än värre blir det om personens självkänsla är hotad. De har svårt att visa empati och deras grandiosa självbild kräver konstant näring i form av beundran och smicker.

Narcissistiska chefer kan nå kortsiktig framgång, men på längre sikt gör de mer skada än nytta. Ledarskapssajten Fullfillmentdaily.com har publicerat åtta förhållningssätt som kan vara till hjälp för den som tvingas hantera en narcissist på jobbet. Ett av dessa tips är att aldrig bli allt för personlig med narcissisten, ett annat är att aldrig öppet kritisera personen ifråga.

Läs mer på: https://chef.se/8-satt-sa-hanterar-du-narcissister-pa-jobbet/

 

1 augusti 2017

Stressjukdomar - det gränslösa arbetslivets baksida

Idag är stressrelaterade sjukdomar den vanligaste orsaken till sjukskrivningar – inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa. Frågorna hopar sig – vad är det som hänt med vårt samhälle? Vad kan vi själva, arbetsgivarna, vården och staten göra för att stoppa - helst vända – denna negativa utveckling? Om detta samtalar Sveriges Radios vetenskapsjournalist Johan Bergendorff med inbjudna gäster – däribland socialministern.

Det gränslösa arbetslivet börjar visa upp sitt ”onda” ansikte. Inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa. Vilka verktyg finns för att komma till rätta med den negativa utvecklingen, det vill säga att allt fler drabbas av stressrelaterade sjukdomar? Finns det länder som lyckats vända den negativa spiralen? Vem har det yttersta ansvaret?

I ett radioinslag i P1 samtalar Johan Bergendorff om dessa frågor tillsammans med Eva Lind Johansson, som skrivit boken ”Utmattad” som är en novellsamling om stress, Anna Bennich Karlstedt, leg psykolog, Eva Landeståhl, HR-specialist vid Astrazeneca och Annika Strandhäll, socialminister (S).

I Frankrike är det idag förbjudet för företag/organisationers medarbetare att maila på helger och kvällar. I Nederländerna har staten beslutat att det är arbetsgivarna som är skyldiga att betala sjuklön för anställda under minst två år. Detta oavsett om sjukskrivningen beror på jobbet eller inte (att jämföra med svenska arbetsgivares sjuklöneansvar som är två veckor). Om företaget (chefen eller företagsläkaren) inte följer de statliga riktlinjerna kan det drabbas av att betala tre års sjukskrivning eller delar av sjukpensionen för den anställde.

Detta har lett fram till att Nederländerna lyckats minska sjukskrivningar och förtidspensionering med cirka 40 procent – samtidigt som företagen tjänar pengar.  Idag har en nederländsk medarbetare i genomsnitt sju sjukdagar per år – att jämföra med svenskars elva dagar per år.

Enligt socialminister Annika Strandhäll har Sverige inte för avsikt att kopiera eller lagstadga om dessa frågor. Istället väljer man den svenska modellen som bygger på frivillighet och olika stimulansmedel. Bland annat kommer det att komma ett lagförslag som innebär att arbetsgivare ska få tillgång till expertishjälp under en sjukskriven anställds rehabiliteringsperiod.

Lyssna på hela – eller delar av – inslaget här (Samtalet med socialministern kommer i slutet av inslaget): http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/927786?programid=2946

 

 





24 juli 2017

Det skandinaviska ledarskapet - fler likheter än olikheter

En nyligen genomförd undersökning bland chefer/ledare i Sverige, Norge och Danmark visar på tydliga gemensamma värderingar, men även på olikheter, när det gäller synen på ledarskap. Medan svenskt ledarskap präglas av coaching, präglas det norska ledarskapet av trivsel/arbetsglädje och det danska av delegering och självständighet.

Organisationen Ledarna har genomfört en undersökning tillsammans med sina systerorganisationer i Norge och Danmark med syfte att hitta det som är typiskt för det skandinaviska ledarskapet, men även vad som är skillnaderna mellan de olika ländernas syn på ledarskap.

Resultatet av undersökningen visar på att det verkligen finns ett skandinaviskt ledarskap med gemensamma värderingar och särdrag – ett ledarskap som utmärker sig med tre centrala egenskaper:

- En hög grad av involvering i beslutsprocessen.

- Ett kort avstånd mellan ledare och medarbetare.

- Frihet under ansvar.

I undersökningen identifierades även tre olika varianter – som kan förknippas med de olika länderna - på framgångsrikt ledarskap. Norge som utmärker sig med det ”Demokratiska ledarskapet”. Danmark som utmärker sig med det ”Målinriktade ledarskapet”. Sverige som utmärker sig med det ”Relationsskapande ledarskapet”.

Det skandinaviska ledarskapet innebär att ländernas organisationer/företag står inför liknande utmaningar. Till exempel att som organisation lyckas vara flexibel och effektiv samtidigt som man ska kunna involvera medarbetarna i en tidskrävande beslutsprocess. Ytterligare utmaningar är avsaknaden av tydliga ramar och struktur, det vill säga ett icke hierarkiskt ledarskap, samt att lyckas skapa en trygg miljö för de medarbetare som upplever stress i samband med större krav på eget ansvar och mer självständighet.

Läs hela rapporten på: https://www.ledarna.se/globalassets/rapporter/skandinaviskt-ledarskap-2017.pdf

17 juli 2017

Psykisk ohälsa: Hårdare lagar krävs för att förhindra sjukskrivningar

Hur kan primärvården arbeta för att minska sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa? Det var en fråga som läkare och politiker debatterade på ett seminarium i Almedalen tidigare i juli. Modernisera arbetsmiljölagstiftningen så att den ställer tuffare krav på arbetsgivarna var ett av förslagen från debattörerna.

Några av förslagen som lyftes fram under debatten var att en ökad satsning på förebyggande vård, men även en bättre samverkan mellan arbetsgivarna och Försäkringskassan, skulle kunna minska sjukrivningarna på grund av psykisk ohälsa.

Dessa förändringar är dock inte tillräckliga, enligt Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma. Hon menar att regeringen måste genomföra flera lagändringar, som till exempel att modernisera arbetsmiljölagstiftningen, så att den ställer skarpare krav på arbetsgivarna att arbeta så att sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa förebyggs.  Dessutom eftersökte Tuutma en lag om att arbetsgivarna ska tillhandahålla företagshälsovård till alla anställda.

Läs artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/07/06/vill-se-hardare-lagkrav-pa-arbetsgivarna/

10 juli 2017

Stress och utmattning bakom självupplevda minnesbesvär

En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att allt fler söker Minnesmottagningen för självupplevda minnesproblem. De patienter som söker är ofta högutbildade och relativt unga, mellan 50 och 60 år, och utgör idag en tredjedel av dem som kommer till mottagningen. Det är dock långvarig stress och inte begynnande demens som visat sig ligga bakom problemen.

Minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en verksamhet som utreder misstankar om begynnande demens samt bedriver forskning. Marie Eckerström, leg psykolog och disputerad vid institutionen neurovetenskap och fysiologi, har under cirka fyra år följt ett par hundra kvinnor och män som sökt mottagningen för självupplevda kognitiva problem. Problem som trots omfattande utredning inte visat på någon sjukdom.

Eftersom antalet som söker för minnesproblem har ökat har också kunskapen om vilka de är blivit allt viktigare. Marie Eckerström har funnit att det ofta är män och kvinnor med stressproblematik som upplever minnesproblem. Hela sju av tio i gruppen hade upplevt allvarlig stress, utmattningssyndrom eller depressivitet. De hade levt under stress så länge att de till slut uppfattat att de var sjuka. Men enligt Eckerström visade majoriteten av dem inga objektiva tecken på demenssjukdom.

Läs mer på: http://www.forskning.se/2017/07/03/svar-stress-men-sallan-demens-bakom-minnesproblem/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

6 juli 2017

Ju mer empati desto mindre stress

Olika studier visar att chefer som kan uttrycka empati för sina medarbetare blir mindre stressade och ökar på så sätt sin motståndskraft mot att utveckla psykisk ohälsa. Receptet för att lyckas med att kunna känna aktiv medkänsla för andra är att börja med att vara snäll med sig själv.

91 procent av de chefer som tillfrågats i en studie om hur de lyckas hantera stress svarar att de gör det genom att uttrycka empati för andra - genom att uttrycka omtanke, försöka förstå andras perspektiv och behov. På så sätt uppnås en kontakt på ett djupare plan och fokuseringen på dem själva släpper.

Förmågan till att kunna känna empati kräver dock att du först är snäll med dig själv, till exempel genom att inte reflexmässigt jobba övertid och att sluta ”slå” på dig själv. När du lyckat känna empati minskar stressen och därmed ökar motståndskraften. Sammantaget ett bra recept för hela organisationen.

Läs artikeln på: https://chef.se/studie-medkansla-dodar-stress-och-utbrandhet/

 

4 juli 2017

Nytt centrum för psykisk ohälsa

För att lyckas möta den psykiska ohälsan i Sverige behövs både mer resurser och kunskap. Därför har Stockholms läns landsting nu planerat att inrätta ett regionalt psykiatricentrum för att öka samordningen mellan psykiatrin och den övriga sjukvården – det vill säga att lyfta betydelsen av evidensbaserade och överenskomna vårdförlopp.

I ett debattinlägg i Dagens Medicin skriver Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd och Jessica Ericsson, ordförande i hälso- och psykiatriberedningen, att Stockholm nu utmanar övriga landsting och regioner att göra som dem – att genomföra ett lyft för psykiatrin. Detta så att psykiatrins patienter ska kunna förvänta sig lika god vård som övriga vårdtagare. Såväl när det gäller bemötande, medicinsk kompetens som personal.

Under de senaste tio åren har privata vårdgivare fått delta i utvecklingen av psykiatrin i Stockholm, vilket lett till nya idéer - idéer som också gett mer vård för pengarna. Nu är det snart dags för ytterligare innovationer. Debattörerna hoppas att kunna starta ett Psykiatricentrum redan år 2018 – med målet att få vårdkedjorna att fungera bättre och att styrning, avtal och uppföljning ska ge psykiatrin en starkare ställning gentemot universitetssjukvård och akademi.

Läs hela artikeln på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/06/27/psykiatrin-behover-ett-lyft/ 

2 juli 2017

Oacceptabelt att engagerade medarbetare går sönder på jobbet

Saco har specialgranskat ny statistik från Försäkringskassan som rör ohälsan i landet. I en debattartikel i Aftonbladet uppmanar nu ordförande Göran Arrius till samling för att stoppa den alarmerande utvecklingen av ohälsa bland landets akademiker och därmed sjukskrivningarna.

Akademiker har enligt en nyligen publicerad rapport den i särklass största ökningen av sjukfrånvaro i samhället och hälften av dem är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa – framför allt på grund av stress.

Att alltid vara tillgänglig, att kunna jobba under dygnets alla 24 timmar, samtidigt som man får minskade resurser och ökade krav, har förändrat relationen till arbetet. Och för de högutbildade har gränsen mellan arbetstid och fritid i princip flutit ihop.

Vi pratar om yrkesgrupper som lärare, ekonomer, läkare, socialsekreterare med flera – yrkesgrupper som har höga krav på sig själva, men som till slut går sönder på grund av att arbetssituationen får dem att känna sig otillräckliga.

Det är hög tid att vända utvecklingen enligt debattören. Akademiker är experter på sina yrken varför detaljstyrning och ökad administration leder till stressade medarbetare. Chefernas kunskap om psykisk ohälsa och tidiga signaler på att något inte stämmer måste öka. Varje sjukskrivning är ett misslyckande och eftersom stress är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är tidiga insatser oerhört viktiga.

 

Läs hela artikeln på: http://www.aftonbladet.se/a/7rPq8

Här kan du hämta rapporten: http://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2017-psykisk-ohalsa-bland-akademiker.pdf

26 juni 2017

För lite - och fel – vård vid psykisk ohälsa

Cirka 100 miljarder kronor om året, så mycket uppskattas psykisk ohälsa kosta samhället. Trots detta är den psykologiska kompetensen inom dagens primärvård fortsatt bristfällig. Något som får till följd att tillfrisknandet och sjukskrivningarna blir längre för dessa patienter. Detta leder i sin tur till att akutsjukvården utnyttjas helt i onödan.

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver flera debattörer att en tredjedel av dem som idag söker en vårdcentral (primärvård) lider av psykisk ohälsa och att primärvården tar miste på majoriteten av dessa diagnoser. En bidragande orsak till detta är att vårdcentralerna saknar ett brett utbud av legitimerade psykoterapeuter.

40 procent av alla sjukskrivningar i dag härleds till psykiatriska diagnoser. Trots detta visar en studie från Stockholms läns landsting (2011) att av alla som sökte en vårdcentral fick bara sju procent en psykiatrisk diagnos. 20 procent fick behandling för psykisk ohälsa, men behandlingen var felaktig. 17 procent fick psykofarmaka och tre procent fick träffa en psykolog, psykoterapeut eller kurator.

Istället för en medicinsk bedömning av en allmänläkare vore det lämpligare att psykologer ansvarar för diagnostik och behandlingsval. För att därefter  - vid behov -konsultera en läkare.

Läs hela artikeln på: https://www.svd.se/manga-med-psykisk-ohalsa-far-inte-ratt-behandling

19 juni 2017

Koppla ner och få effektivare arbetsplatser

Våra hjärnor håller på att koka över av ”multitasking” och att dygnet runt vara kontaktbara. I genomsnitt tittar vi i våra mobiler cirka 150 gånger per dag och vi blir allt mer ineffektiva på jobbet och får allt svårare att fokusera på viktiga arbetsuppgifter, enlig en artikel i tidningen Chef.

Nu börjar till och med mobiloperatörerna att höja en varningsflagga för ett allt för flitigt användande av interaktiva medier. Istället för att utnyttja tekniken för att jobba smartare så blir vi allt mer ineffektiva på jobbet. Att alltid vara kontaktbar skapar stress och gör möten ineffektiva, det vill säga när vi använder tekniken fel.

Detta kan bli affärskritiskt för företag och organisationer i form av ökad psykisk ohälsa, men även när det gäller att attrahera ny arbetskraft. Därför har nu Telenor, tillsammans med hjärnforskaren Katarina Gospic, tagit fram verktyget Workfulness i ett försök att kunna lära chefer hur man genom en smart teknikanvändning kan få en sund och hållbar arbetsmiljö.

Läs mer på: https://chef.se/sponsrat/workfulness-chefens-nya-priofraga-telenor/

12 juni 2017

Hjärnkoll på arbetsmiljön

Den främsta orsaken till att sjukskrivningarna ökar idag är den växande psykiska ohälsan. Diagnoser som utbrändhet och depression kostar samhället miljardbelopp och flera rapporter visar nu på arbetsmiljöns betydelse för vår hälsa, skriver Anki Sandberg, Riksförbundet Hjärnkoll, i ett debattinlägg i tidningen Dagens Medicin.

En ny rapport från Försäkringskassan visar att sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa är hela 70 procent längre än genomsnittet. Trots detta – och att flera andra rapporter lyfter fram arbetsmiljön som en viktig faktor för att förhindra psykisk ohälsa - ser Riksförbundet Hjärnkoll tydliga tecken på att arbetsgivarna har svårt att tillgodose de nya föreskrifterna kring god psykosocial arbetsmiljö.

Tre av fyra svenskar har erfarenhet av psykisk ohälsa – egen eller anhörigs. Trots detta pratas det sällan om dessa problem – inte heller i arbetslivet. Detta måste förändras. Arbetsgivarna måste ta ansvar för att en god psykosocial arbetsmiljö och dess betydelse för vår hälsa, enligt Riksförbundet Hjärnkoll.

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/05/29/en-sjukskrivning-minskar-inte-stigmatiseringen/

5 juni 2017

Stressrelaterade sjukskrivningar ökar bland kvinnliga läkare

I en artikel i Läkartidningen skriver Sveriges kvinnliga läkares förening att långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa nu kraftigt ökar bland läkarna - och då framför allt bland unga kvinnliga läkare. Utvecklingen beskrivs som mycket oroande och allvarlig.

I slutet av 90-talet började allt fler få diagnosen utmattningssyndrom och kulmen kom år 2003. Enligt psykiatriprofessor Marie Åsberg är vi nu inne i en ny ”epidemi” när det gäller diagnosen utmattningssyndrom.

När det gäller kvinnliga läkare, och då framför allt de yngre, ökar sjukskrivningarna oroväckande och man misstänker att detta beror på en allt sämre arbetsmiljö. Varför det är just kvinnorna som drabbas hårdast kan bero på ett flertal faktorer.

Enligt Alexander Wilczek, verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus – som sedan år 2013 har bedrivit ett projekt som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal med utmattningssyndrom – är utvecklingen mycket oroande. Som ett exempel har andelen kvinnliga patienter ökat de senaste tre åren från 20 till 43 procent av det totala antalet patienter vid kliniken.

Läs hela artikeln på: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/05/Det-ar-oacceptabelt-att-sa-manga-blir-sjuka-pa-jobbet/

 

30 maj 2017

Nytt mål i kommunerna: Tak för antalet medarbetare per chef

Sju av tio chefer i vård- och omsorgssektorn har ansvar för över 30 medarbetare och många av cheferna inom kommunens äldreomsorg har upp till 60 personer att ansvara för. Det visar fackförbundets Visions nyligen genomförda enkätundersökning.

Att minska på antalet medarbetare per chef är den viktigaste frågan för att lyckas förbättra chefernas situation enligt enkäten. Att ansvara för så många medarbetare inverkar menligt på möjligheten för cheferna att kunna genomföra sina åtaganden och kunna skapa god kvalitet, enligt Socialstyrelsen.

Många kommuner har nu börjat anställa fler chefer för att minska belastningen, något som på sikt kan minska ohälsan.

Läs mer på chef.se: https://chef.se/trend-tak-for-antal-medarbetare-per-chef/

25 maj 2017

Ledarskapsforskning visar: Makt ges till den med positiva egenskaper

I 1500-tals författaren Machiavellis bok Fursten lär vi oss att makt och inflytande uppnås via samvetslös råstyrka. Om det finns någon som fortfarande tror att detta är sanningen så ska de ta del av den senaste ledarskapsforskningen. Dagens forskning visar tvärtom att makt är något vi får av andra - genom att förbättra deras liv. Studier visar att mod förvisso är en viktig egenskap, men att generositet och förmåga till konfliktlösning är viktigare när vi väljer ledare.

Dacher Keltner, professor i psykologi vid University of California, Berkeley, USA, har genom åren publicerat mer än 190 vetenskapliga artiklar som handlar om makt och inflytande. I sin senaste bok ”The power paradox: How we gain and lose influence”, presenterar Keltner mycket intressant forskning om den så kallade maktparadoxen, enligt tidskriften chef.

Keltner har i över 70 studier visat att grupper tilldelar makt till de personer som har positiva beteenden och egenskaper. Egenskaper som t ex att lyssna, vara närvarande, utstråla lugn, att tala öppet och visa intresse för sin omgivning.

Men makt kan också korrumpera och göra ledare till mindre empatiska vilket leder till att ledaren blir sämre på att se och ta in andras känsloläge. Hur vi lär oss att hantera maktparadoxen är avgörande för hur framgångsrika vi blir.

Läs mer på: https://chef.se/maktparadoxen-avgor-vem-som-haller-i-langden/










18 maj 2017

Efterlysning: En mottagning för alla som behöver få veta att de är friska

I en krönika i Läkartidningen efterlyser läkaren Nina Cavalli-Björkman en mottagning för alla dem som vårdar sjuka människor – de som varje dag omger sig med människor, unga som gamla, som av olika anledningar får livet omkullkastat på grund av sjukdom.

Att många som arbetar i vården drabbas av det vi ofta, felaktigt, kallar hypokondri är inget konstigt. Det är istället en slags arbetsskada. Symtom som värk, ångest, sömnstörningar och olika ”hjärnspöken” är inte ovanligt bland vårdens personal. Frågan är vart vårdpersonalen ska vända sig när oron för den egna hälsan börjar påverka det psykiska välbefinnandet? Vart ska de vända sig för att få veta att de är friska?

Läs hela krönikan i Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/Kronika/2017/05/Jag-efterlyser-en-mottagning-for-alla-oss-som-ibland-behover-fa-veta-att-vi-ar-friska/

10 maj 2017

Så kan du uppmärksamma tidiga signaler på utmattningssyndrom

För många av oss känns livspusslet allt svårare att lyckas sätta samman – inte minst för kvinnorna. När dygnets timmar inte tycks räcka till blir resultatet ofta att kvinnorna drar ner på sina egna behov, vilket kan leda till nedstämdhet och i förlängningen till kroppslig smärta och/eller utmattningssyndrom.

Ju tidigare vi kan uppmärksamma signaler på utmattningssyndrom desto bättre. Hur kan kan vi känna igen tidiga varningssignaler på vår egen – och andras – begynnande psykiska ohälsa? Om detta samtalar Alexandra Charles, ordförande i 1,6- och 2,6 miljonerklubben och Gunilla Brodda Jansen, docent vid Karolinska Institutet, specialist inom rehabiliteringsmedicin och smärtlindring samt PBMs forsknings-, utvecklings- och medicinskt ansvarige läkare.

Se inslaget här: 

Kvinnor & Hälsa - Alexandras Hörna | Säsong 2 Avsnitt 11






26 april 2017

Studie visar – ökad risk för självmord bland studerande

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att risken för att begå självmord är dubbelt så hög bland dem som studerar på högskola/universitet jämfört med dem som är klara med sina studier.

I studien, som publicerats i BMJ open, har forskarna undersökt data bland fem miljoner individer mellan 18 och 39 år som studerat i Sverige någon gång under åren 1993-2011. I studien visade det sig att risken för att begå självmord var dubbelt så stor för studerande jämfört med dem som ej studerade. Risken visade sig vara något större för män jämfört med kvinnor.

Enligt forskarna är det oklart varför det ser ut som det gör. Men resultatet av studien är viktigt för att kunna synliggöra och uppmärksamma gruppen studenter och identifiera vilka som befinner sig i riskzonen för psykisk ohälsa.

 Läs artikeln här: http://bmjopen.bmj.com/content/bmjopen/7/3/e014264.full.pdf



12 april 2017

Posttraumatisk stress kan förebyggas med hjälp av skärmspel

De människor som upplevt trauman där de fruktat för sitt eget eller andras liv kan drabbas av posttraumatisk stress, PTSD. Många får symtom såsom påträngande minnesbilder av det upplevda traumat, så kallade flashbacks. En ny studie visar att dessa symtom kan gå att förebygga.

Idag behandlas de som utvecklat PTSD ofta med kognitiv beteendeterapi. Förebyggande insatser saknas dock. En ny studie visar nu att personer som riskerar att drabbats av PTSD skulle kunna hjälpas av skärmspelet Tetris.

I studien, där 71 patienter som varit med om en motorolycka ingått, fick hälften spela skärmspelet som en del av en beteendepsykologisk intervention under tiden de väntade på akuten. Den andra hälften fick en annan uppgift. Resultatet visade att de som spelat Tetris fick färre flashbacks, symtom som även klingade av snabbare jämfört med kontrollgruppen. Mer forskning på större patientgrupper behövs för att kunna se om t ex även personer som redan drabbats av PTSD kan bli hjälpta av tekniken.

Läs hela artikeln här: http://www.forskning.se/2017/03/29/tetris-kan-forebygga-posttraumatiska-stress-symptom/







13 mars 2017

Grattis Doktor Rozental!

Vi har sedan 2013 haft förmånen att följa Alexander Rozentals arbete som psykolog, först som anställd hos oss och sedan i form av samarbete under hans doktorandstudier. Det är väldigt roligt att kunna konstatera att Alexander numera kan titulera sig Fil. Dr. utöver Leg. Psykolog.

Alexander under disputationen. På bilderna syns också opponenten Adam S. Radomsky PhD, Professor at Concordia University

Självklart är det roligt på ett personligt plan för oss som känner Alexander, men det finns två aspekter på hans forskning som gör den här disputationen extra rolig;

För det första har forskningen bedrivits i kombination med samtidigt kliniskt arbete –det är en oerhörd tillgång när forskning utförs med ett ben i den kliniska vardagen, eftersom det bidrar till att undvika den klyfta som annars lätt uppstår mellan teori och praktik.

Den andra aspekten som är väldigt glädjande i sammanhanget är ämnet för avhandlingen, nämligen biverkningar eller om man så vill ”negativa effekter av internetförmedlad-KBT”. Det är modigt och viktigt att undersöka helheten, även för generellt mycket verksamma behandlingar.

Studierna Alexander genomfört är naturligtvis också högst relevanta för ”vanlig KBT” och påminner oss om att även om KBT är en effektiv behandlingsmetod vid en mängd tillstånd så behöver man som behandlare verkligen veta vad man gör och ständigt utvärdera sitt arbete tillsammans med patienten.

Den som vill ta del av hela avhandlingen finner den här: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1045149&dswid=8696

Vill man veta mer om Alexander, så finns information här: http://w3.psychology.su.se/staff/aroze/

Andreas Schill, Leg. Psykolog/Regionchef PBM

10 mars 2017

Chefshandledning i grupp hos PBM i Göteborg

PBM möter en allt större efterfrågan av handledning av chefer i grupp. Därför erbjuder vi nu öppna handledningsgrupper för chefer på olika nivåer.

168366443

Vår erfarenhet är att vara chef och ledare kan upplevas ensamt. Ofta står chefer inför likartade utmaningar, och att utbyta erfarenhet med andra bidrar till en större möjlighet till insikter och problemlösning i den egna organisationen. Andra chefer och kollegor blir här viktiga samtalspartners som inspirerar till att utveckla och förnya sin ledarskapsrepertoar.

Handledningen på PBM i Göteborg är processinriktad, och innebär analys av och reflektion över ledarrollen och dilemman man står i som chef. Dessutom kommer deltagarna att få ta del av teori om ledarskap och grupprocesser, och få möjlighet att lära sig konkreta verktyg kopplade till neuroledarskap, KBT och OBM. Alla PBM:s handledare är leg psykologer med gedigen erfarenhet av chefshandledning och ledarutveckling på olika nivåer i organisationer.

Syftet är att deltagarna genom att både dryfta egna problemställningar och ta del av andras, ökar möjligheten till inlärning och utveckling av det egna ledarskapet.

Målet är att ge inspiration i ledarskapet, att upptäcka fler handlingsalternativ och börja använda nya verktyg i vardagen som ledare.

Anmälan och frågor: infogoteborg@pbm.se
Charlotte Råwall, charlotte.rawall@pbm.se, 0707-67 55 11

Vi erbjuder även företagsanpassad chefshandledning.

PBM Göteborg, Kyrkogatan 44, 411 15 Göteborg, 031-386 69 00

21 december 2016

Employee Branding hetaste trenden

Bara ett fåtal chefer satsar på Employee Branding där friskvård är en av de största parametrarna.
Det skriver företaget Wellness som kartlagt synen på hälsosatsningar på mellanstora eller stora svenska företag.

Företaget Wellness har gjort en undersökning bland 200 chefer och beslutsfattare under november 2016. Av resultaten framgår att majoriteten ser friskvård som ett verktyg för sänkt sjukfrånvaro och att ökat välmående stärks genom företagets hälsosatsningar.
Men bara hälften av arbetsgivarna är medvetna om att aktivitet för att främja psykisk hälsa räknas som avdragsgilla friskvårdsaktiviteter, och mental träning prioriteras fortfarande lågt på arbetsplatser.

En av de hetaste trenderna just nu är Employee Branding där friskvård är en av de viktigaste parametrarna - ändå angav bara 2 % (4 personer) att hälsosatsningar var viktiga för varumärket.

Läs mer hos Wellness

21 december 2016

Nytt verktyg visar cost-benefit för arbetsmiljösatsningar

Kompetenscentret för företagshälsa presenterar inom kort ett kostnadsfritt analysverktyg som gör det lättare att räkna ut vad psykisk ohälsa på arbetsplatsen kostar, och vilka insatser som behövs. Verktyget bygger på forskning om arbetsmiljö och ekonomi.

Genom verktyget kan chefer och HR-personal få ett ekonomiskt beslutsunderlag som visar vilka åtgärder som är mest lönsamma. Ofta blir det tydligt att insatserna inte är en kostnad för arbetsgivaren, utan en investering.

Analysverktyget kommer inom kort att kunna laddas ner utan kostnad på webbplatsen för Kompetenscentret för företagshälsa.

Läs mer i Tidningen Arbetsliv


8 december 2016

Nya riktlinjer för depressionsbehandling

Idag presenterades Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
Förutom behandling med KBT och antidepressiva läkemedel lyfts magnetstimulering av hjärnan fram som alternativ vid svårare depressioner.

Olika former av KBT, kognitiv beteendeterapi, har en framträdande plats i de nya riktlinjerna. I årets upplaga finns även mindfulnessbaserad kognitiv terapi med som en rekommendation, bland annat när det gäller att förebygga återfall.

Liksom tidigare rekommenderas i många fall behandling med antidepressiva läkemedel.
Behandling med benzodiazepiner föreslås däremot inte, ej heller ljusterapi.

Läs mer hos Socialstyrelsen



7 december 2016

Det hållbara ledarskapet

För några år sedan ställde ett av mina barn följande fråga till sin förskolelärare: ”Det däj junda du haj på tjöjan, äj det pungkuloj?” Ganska överrumplad svarade hon: ”Nej… det är det verkligen inte! Men, vet du vad pungkulor är för något?” Mitt barn, sonen till en psykolog alltså, svarade: ”Japp! Det haj vi hemma i gjanen!”

Och snart är det ju jul, då vi i det här landet brukar ta in ett träd från skogen, göda det med sockerdricka och därefter hänga kulor i det. Det blir äntligen tid för fest och umgänge! Något som har varit festligt under vanliga vardagar under året som gått, är Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om Social och Organisatorisk arbetsmiljö, AFS 2015:4. Eller tillhör du dem, som liksom jag själv, inte går igång på paragrafer? Som kanske till och med har tänkt ”Är det ännu mer man ska ha koll på och sätta sig in i nu? Räckte det inte som det var!?”. Om så är fallet, hyser jag den största förståelse. Som psykolog är inte föreskrifter från Arbetsmiljöverket något jag spontant väljer att fylla på mitt energiglas med. Och där kunde ju blogginlägget ha slutat. Men istället är det nu det börjar! För förskrifterna, som först tedde sig så torra och fyrkantiga, har för mig nämligen visat sig vara på gränsen till fantastiska! Jo, det är sant.

Vi lever i en tid då väldigt många sjukskriver sig för stressrelaterade besvär. Det är väldigt tråkigt och sorgligt för dem som själva drabbas och också för familjer, arbetskamrater och hela företag och organisationer. Förlusterna finns både på det personliga planet och på det ekonomiska. En sjukskrivning på 6 månader kostar ett företag ungefär 100 000 kr, då utan att räkna med utebliven arbetsintäkt. Dessutom ligger just nu ett förslag från regeringen ute som handlar om att arbetsgivare efter 90 dagars sjukskrivning framöver ska stå för 25 procent av ersättningen, vilket innebär en ännu högre kostnad. Av både personliga och ekonomiska skäl behöver vi alltså göra allt vi kan för att skapa hållbara arbetsmiljöer. Om hur vi kan göra detta genom sociala och organisatoriska åtgärder, handlar AFS 2015:4. Faktum är att föreskrifterna inte bara sätter ljuset på hur vi kan skapa hållbara arbetsplatser där medarbetare mår bra, utan på hur man åstadkommer en arbetsmiljö som främjar engagemang, innovation och produktivitet!

6 § i föreskrifterna lyder: ”Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har nedanstående kunskaper: 1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. 2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. ”. Detta är grunden för det hållbara ledarskapet. Det bästa verktyget för att skapa denna hållbarhet är ledaren själv. Vi kan inte överskatta ledarens betydelse för hur medarbetare hanterar hög arbetsbelastning, därför att om ledaren själv väljer ett hållbart arbetssätt, skapas incitament för medarbetaren att också göra det.

”Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör”. Samma förhållanden råder på arbetsplatsen – medarbetaren påverkas betydligt mer av chefens beteende än vad hen uttrycker i ord. En chef som på personalmötet betonat hur viktigt det är att återhämta sig under veckosluten, och sedan ägnar lördagsförmiddagen åt att skicka mail till sina medarbetare, har som i en megafon utropat budskapet: ”Om ni verkligen är engagerade så förväntas ni arbeta på er lediga tid!”. En chef som verbalt uttrycker hur viktig dialogen medarbetaren är men själv alltid är uppbokad på möten och inte aktivt avsätter tid för sådana samtal, signalerar motsatsen.

Det hållbara ledarskapet ställer krav på ledaren. Hen behöver ha kunskaper om sin egen påverkan, och också om hur man kan förebygga och hantera hög arbetsbelastning. Men nu kommer något jätteviktigt: för att kunna leva upp till kraven som AFS 2015:4 ställer, behöver ledaren själv ha förutsättningarna, tiden och orken att omsätta föreskrifterna i praktiken. Ledaren behöver alltså utöva det hållbara ledarskapet för egen del. Att själv prioritera återhämtning, ge sig tid för reflektion och långsiktigt arbete, att själv vara transparant med hur man förhåller sig till hög arbetsbelastning på ett hållbart sätt – och när man inte lyckas, är beteenden som påverkar medarbetare i rätt riktning.

”Men det är omöjligt!” invänder kanske någon. ”Jag hann ju inte med innan, hur ska jag hinna detta också?”. Svaret på den frågan är att det tyvärr inte går att hinna detta också. Ett hållbart ledarskap kan vi inte lägga till, ovanpå, utan vi behöver förändra vårt förhållningssätt och våra prioriteringar i grunden. För det första behöver vi vara medvetna om att antalet vi leder påverkar i vilken grad man kan utöva hållbart ledarskap. En studie visar att ”friska” företag har i genomsnitt 16 anställda/chef. Ett rimligt antal anställda att leda är ett exempel på en organisatorisk grundförutsättning som behöver finnas för att kunna utöva det hållbara ledarskapet. För det andra behöver vi ha klart för oss vilka värderingar och mål vi har, och veta vilka beteenden som leder oss i den riktning vi valt, och sedan agera utefter detta. För att leda hållbart kan man sedan ställa sig frågor som ”Vad ska jag som chef göra för egen del för att hålla på lång sikt? Vilka är mina nyckelbeteenden?”. ”Vad behöver mina medarbetare just nu för att kunna nå våra mål med bibehållen hållbarhet?”. Detta kräver avsatt tid för långsiktigt arbete, liksom närhet och dialog med medarbetaren. Men – och nu kommer nog det viktigaste av allt: dessa åtgärder kommer att leda till ökat engagemang och ökad produktivitet! 

Ett hållbart ledarskap är ingen snabblösning, det är en långsiktig process. Men det kommer att bära frukt som består, och därmed ”kulor” som rullar in, så att säga. Kanske fler och mer kreativa julgranskulor att hänga upp?

Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett hållbart 2017!

Charlotte Råwall

Leg psykolog, organisationskonsult

christmas-1709184_1920

3 december 2016

Brist på beröring ökar stress och smärta

Beröring kan minska stress och smärta, och brist på beröring kan ha den omvända effekten.
Forskarna tror också att det finns ett samband mellan behovet av social kontakt och av fysisk beröring.

De som är mer sociala kan ha ett extra stort behov av fysisk närhet. Har man ett stort behov av beröring är det smärtsamt att inte få det, och det kan leda till nedstämdhet och depression.

Många studier har visat att beröringsmassage kan dämpa smärta. Härnäst vill forskarna undersöka om det också gäller vid social smärta. Att bli utfryst och ignorerad aktiverar nämligen samma områden i hjärnan som vid fysisk smärta.

Läs mer i DNs Insidan


16 november 2016

Allt fler stressrelaterade sjukskrivningar

Från 28 000 till 70 000. På sex år har antalet sjukskrivna på grund av stress mer än dubblerats, rapporterar tidningen Kommunalarbetaren. Värst är läget i västra Götaland.

Alingsås är den kommun i landet som drabbats hårdast. Där är närmare 300 av de drygt 23 000 arbetsföra invånarna sjukskrivna med stress som grund, skriver tidningen som genomfört en granskning av hur stressrelaterade sjukskrivningar ökat mellan 2009 till 2015.

Kommunalarbetaren har listat vilka kommuner som har flest fall av stressrelaterade sjukskrivningar och vilka av fackförbundets yrkesgrupper som drabbats hårdast.
Tidningen presenterar också några patientfall bland sina artiklar om stressens Sverige.

Om flera personer blir sjukskrivna på en arbetsplats har arbetsgivaren en skyldighet att undersöka om det beror på arbetsmiljön. Men även om sjukdomen har privata orsaker ska arbetsbelastningen anpassas till den anställdes arbetsförmåga, konstaterar Arbetsmiljöverket i en av Kommunalarbetarens artiklar.

Läs mer i Kommunalarbetaren


14 november 2016

Läkares utbrändhet - effektiva insatser

Mer än hälften av alla amerikanska läkare har symtom på utbrändhetsproblematik, vilket rubriceras som en "epidemisk nivå". Forskare vid Mayo Clinic har sammanställt forskning om detta, och identifierat vilka behandlingar och åtgärder som verkligen verkar vara effektiva och göra skillnad för läkare i riskzonen.

Metaanalysen inkluderade studier av sammanlagt mer än 3 600 läkare. Forskarna jämförde här effektiviteten i de insatser som använts vid olika utbrändhetsproblem. Slutsatsen blev att såväl individuella behandlingar som strukturella förändringar av organisation och arbetsvillkor kan leda till kliniskt relevanta förbättringar.

Effektiva individ-orienterade strategier var bland annat träning i mindfulness, stresshantering och samtal i mindre grupper. På organisationsnivå verkade kortare arbetstid och förändrad arbetsorganisation fungera bra.

Den vetenskapliga sammanställningen publicerades nyligen i The Lancet.

9 oktober 2016

Vänlighet ledstjärna i framgångsrika team

Vänlighet och psykologisk trygghet är det vinnande konceptet för att skapa ett framgångsrikt team.
Det konstaterar forskare på Google som sammanställt studier kring varför vissa grupper lyckas bättre än andra.

Något förvånande var att graden av framgång inte tycktes vara beroende av vilka personer som ingick i gruppen. Vad som däremot visade sig spela en avgörande roll var de normer och outtalade regler som styrde hur gruppen fungerade.

De team som lyckades bäst med sina målsättningar var sådana där alla respekterade varandras åsikter och känslor, och lät alla i gruppen komma till tals i lika stor utsträckning. Dessa team kännetecknades alltså av ett vänligt arbetsklimat där medlemmarna kunde våga ta risker, dela med sig av idéer eller ställa frågor utan att vara rädda för att bli hånade eller ifrågasatta.
Psykologisk trygghet är en framgångsfaktor som kan förstärkas på flera sätt.

Läs mer om det så kallade Aristotelesprojektet hos Adecco





2 oktober 2016

KBT via nätet kan hjälpa vid prokrastinering

Prokrastinering, tendensen att skjuta upp, kan få negativa konsekvenser både för hälsa och prestation. En svensk forskargrupp har undersökt vad ett internetbaserat KBT-program har för effekt på de här personernas välbefinnande.

150 personer med prokrastineringsproblematik lottades till antingen internetbaserad självhjälpsbehandling eller handledd gruppterapi. Terapitiden var 8 veckor.

Vid uppföljning efter avslutat program samt efter ett år undersöktes förändringar i benägenhet att skjuta upp saker, livskvalitet, depression och ångest. Båda grupperna hade förbättrades i ungefär lika hög grad, även vid långtidsuppföljning.

Resultaten visar att även KBT via nätet kan vara en användbar terapi för människor som har stora problem med prokrastinering.

Läs mer om studien.


27 september 2016

Aktivitetsbaserade kontor blir vanligare

Försäkringskassan, en myndighet med stor erfarenhet av andras sjukskrivningar och stress på jobbet, har valt en aktivitetsbaserad lösning för sitt kontor i Stockholm.

Allt fler kontor blir aktivitetsbaserade, vilket innebär att de anställda arbetar i olika zoner som anpassas efter arbetsuppgiften. Försäkringskassan är en myndighet som valt den lösningen.
Konceptet är inte detsamma som för öppna kontorslandskap. På den aktivitetsbaserade arbetsplatsen finns tysta zoner, gemensamma ytor, projektytor, konferensrum. Kaffeautomaterna är strategiskt placerade för att underlätta möten.

Men oavsett om man arbetar i kontorslandskap, aktivitetsbaserat eller i egna rum är det viktigt att skilja på sina aktiviteter. Vi behöver till exempel fokustid, lektid, relationstid, avslappningstid och sovtid. Därtill utrymme för inre reflektion och fysisk aktivitet. (Källa: Studien "The healthy mind platter" av doktor Dan Siegel, Mindsight institute)

Läs mer i DN  

14 september 2016

Allt fler får bettskena

Tandläkare skriver allt oftare ut bettskenor. Stress anses vara en av orsakerna till ökningen.

Bettskenorna ska motverka tandgnissling och smärtor i mun och ansikte. Sedan 2009 har förskrivningen ökat med 27 procent, allra mest bland unga kvinnor samt bland män mellan 70 och 79 år.

Hos vissa patienter är stressen en trolig orsak till att käkarna pressas ihop nattetid och ger spänningar och smärtor. Tandläkarna kallar dem ”stress- och presspatienter”. Antingen är det flickor i tredje ring på gymnasiet eller så är det vuxna mitt i karriären, säger övertandläkare Anna Appelgren som intervjuas av SVT Nyheter.

Läs mer hos SVT



2 september 2016

Ledarutveckling i praktiken

Arkitekterna Krook & Tjäder är ett av de företag som valt att anlita PBM för sin ledarskapsutveckling och företagets VD Mats Bergstrand samt HR ansvariga Pernilla Obert Nielsen berättar i en intervju om på vilket sätt detta har varit gynnsamt i deras organisation.

Arkitekterna Krook & Tjäder är en mycket framgångsrik arkitektbyrå som under 10 år vuxit från att ha varit ett litet ägarstyrt företag till att vara över 150 medarbetare med kontor i 7 städer (Stockholm, Göteborg, Malmö, Halmstad, Östersund, Uppsalaoch Borås). Med denna expansion har ett ökat behov av struktur uppstått. Initieringen av ett större ledarskapsutvecklingsprogram har därför varit ett strategiskt grepp som också syftar till att gynna spridningen av tydliga företagsvärderingar inom organisationen samt att gynna arbetsglädje för de anställda.

Mats och Pernilla berättar, att vid valet av utförare till detta uppdrag stod PBM ut.

-Vi valde, bland de som inkommit med offert, en samarbetspartner som arbetar på ett liknande sätt som vi jobbar med våra kunder dvs. med anpassning till vad kunden har för behov och önskemål och vad som är viktigt för dem. Och samtidigt är det viktigt att utföraren också kan bidra med nya perspektiv, baserat på den specialistkunskap som finns.

Det var tydligt i upplägget vi fick av PBM att det inte gavs ett ”färdigt paket”, utan det fanns ett intresse av att få information om företaget och våra värderingar säger Pernilla.

Mats och Pernilla är båda överens om att det innebär att PBM, redan innan offert skrivits, lyhört har fångat upp önskemål, specifika målsättningar i företaget, företagets värdegrund och också kopplat det till relevant forskning.

Det skräddarsydda programmet baserades på inlärningspsykologi (Organizational Behavior Management), situationsanpassat ledarskap och evidensbaserade modeller för grupputveckling (Integrated Model of Group Development). Konkret har det hållits personliga intervjuer före start, workshops med fokus på utvecklandet av de individuella ledarna som en grund för fortsatta workshops i att leda medarbetare. Därtill har uppföljande intervjuer gjorts.

Hur har då interventionerna, rent konkret, påverkat i företaget?

Det har ännu inte gått så lång tid sedan själva programmet genomfördes men Pernilla berättar att hon märker av en ökad lustfylldhet att arbeta med ledarskapsfrågor.

- Jag kan se, som en tidig effekt, att den löpande dialogen bland våra ledare ökat. Liksom dialogen mellan olika grupper, och våra ledare har berättat att de värdesätter det mycket. 

Och programmet har också lett fram till fortsatt ledarskapsutveckling, Pernilla berättar vidare:

- Vi har redan idag strategiska fokusområden bl.a. gällande ledarskapet, men programmet har hjälpt oss att ytterligare specificera och tydliggöra vad vi behöver jobba vidare med. Vi kommer skapa ett ledarforum där vi en gång per termin fortsätter att prata om de viktiga frågorna. Med hjälp av de metoder vi fått av PBM, metoder som senaste forskningen säger fungerar, kan vi praktiskt arbeta kring ”hur gör vi nu varje dag för att på bästa sätt utveckla våra medarbetare. ”

Mats säger att han kan se ytterligare två konkreta effekter.

- Vi är ett företag som är ISO-certifierat, och med den nu gällande isostandarden som har fokus på ledarskapet, gör insatsen att vi på ett bra sätt kan bemöta dessa krav. Och på liknande sätt även riktlinjerna i den nya AFS:en. Därtill har det gett verktyg att inom företaget kunna arbeta kompetensutvecklande, vilket ju ytterst även kan vara gynnsamt i samband med nyrekryteringar.

De positiva effekterna av ledarskapsutvecklingsprogramet har alltså redan kunnat skönjas, och faktiskt också på ett sätt som går i linje med företagets värderingar. Pernilla flikar in att själva handlingen att initiera en ledarskapsutvecklingsinsats går i linje med minst två av företagets viktiga värderingar omtanke och prestigelöshet.

- Det som PBM tar fasta på, utifrån forskning, är ju det utvecklande ledarskapet, viket går i linje med att vi vill ha ledare som får dig som anställd att växa. En utbildning med detta fokus motverkar ju då stelbenta hierarkier eller glastak, vilket visar på prestiglöshet.

Mats summerar:

-Att vi valt att satsa på att ha utbildningen, och aktivt arbetar med att utveckla ledarskapet, visar att dessa frågor är viktiga för oss. Och genom att ta till sig rön och arbeta utifrån metoder som ger en större arbetsglädje och utveckling för den anställda, visas omtanke.


Cecilia Hulthe
Leg psykolog
PBM

1 september 2016

Sittande arbete sliter minst på knä och höft

Arbetsmiljön har betydelse för artros i knä och höft. Det konstaterar SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, i en ny rapport.

Personer som arbetar i knästående eller stående löper större risk för artrosbesvär i knä än andra. Fysiskt ansträngande arbeten innebär ökad risk för artrosbesvär i såväl knä som höft.

Alla de arbetsställningar som undersökts i översiktens olika studier ledde till förhöjd risk för artros i knä och/eller höft – utom sittande.

Läs mer: Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär




1 september 2016

25 timmars arbetsvecka toppar hjärnan

Kortare arbetsveckor optimerar hjärnan.
Och heltidsarbete fem dagar i veckan är i allmänhet negativt för vår kognitiva funktion - åtminstone efter 40 års ålder.
Det visar australienska studieresultat som presenterades under sommaren.

Gör inte ett IQ-test efter en full arbetsvecka om du är 40 år eller äldre. Eller om du inte jobbat alls under en tid. Både för mycket och för lite arbete kan nämligen innebära kognitiv försämring, visar studien.

Forskarna lät testa kognitiva funktioner hos 6000 personer över 40 års ålder, och jämförde sedan hur resultaten stämde överens med deras veckoarbetstid.
Deltidsarbete motsvarande 22-30 timmar i veckan gav försökspersonerna bäst chans till goda resultat i de läs-, mönster- och minnestester som användes.

Studien hittar du här: Use too much and lose it? The effect of working hours on cognitive ability.



25 augusti 2016

Mass-SMS kan förbättra livsstil

Sms med tips och påminnelser om att komma ihåg att träna, äta mindre fett, mer frukt och grönt har testats i Indien - med en miljon mottagare.

Metoden visar på ett effektivt och enkelt sätt att påverka människors levnadsvanor. I detta fall låg fokus på att minska risken för diabetes.
Efter avslutat försök hade ungefär 40 procent fler personer förbättrat sin livsstil åt det hälsosamma hållet jämfört med en kontrollgrupp. Mottagarna hade då fått två sms i veckan under sex månaders tid. 

Läs mer hos Eurekalert

21 juni 2016

Närvarande chefer ger friskare medarbetare

Egentligen vet vi ju det allihopa. Vi har alla ett grundläggande behov av att bli sedda och bekräftade av andra. Den regeln gäller även på jobbet. Vi behöver känna oss trygga och vi behöver veta att gör rätt saker på jobbet, att vi bidrar. Ibland behöver vi också att någon påpekar när vi svävar iväg…

I dagens slimmade samhälle där chefer förväntas öka storleken på medarbetargrupper och kraven på egna operativa uppgifter kan ligga som en snara runt halsen är just närvaro och tid för ledarskap något som ofta får stryka på foten.

Professor Eva Vingård har tillsammans med sin kollega Magnus Svartengren lett ett stort forskningsprojekt som handlar om att identifiera friskfaktorer inom kommuner och landsting. Forskningsprojektet ”Hälsa och framtid i kommuner och landsting” 1) handlar ytterst om hur vi organisatoriskt kan bygga friska organisationer där människor kan prestera och ha hälsan kvar. Där finns flera viktiga faktorer att beakta och jag har valt att fokusera på ledarskap.

I kommuner och landsting med lägst sjukfrånvaro finns skillnader mellan hur man arbetar med uppföljning och kontroll. Detta handlar bland annat om hur cheferna följs upp, dvs. hur vi kontrollerar att våra ledare agerar som förväntat. Det handlar också om hur högre chefer får feedback från de lägre cheferna.

I de friskare kommunerna och landstingen följs både cheferna och medarbetare i högre grad upp och utvärderas på sitt arbete.

I de friskare kommunerna och landstingen så sker uppföljning i högre grad genom direktkontakt. Chefen finns där. Man pratar med och är närvarande för sina medarbetare. Man har möten för uppföljning och/eller man är närvarande direkt i verksamheten. Chefer som finns geografiskt längre ifrån sina medarbetare tar sig tid att ta sig ut till verksamheten eller anstränger sig för att finnas tillgängliga på telefon eller e-post.

Professor Judith Komaki 3) har också studerat framgångsrika ledarbeteenden. Vad gör de egentligen? De chefer som får sina arbetsgrupper att både prestera och blomstra och också medarbetare som har hälsan på lång sikt?

Överst på listan över framgångsrika chefsbeteenden enligt Komaki står monitorering. Monitorering handlar om aktiv närvaro och intresse för hur medarbetaren löst sina arbetsuppgifter. Att ta sig tid för att ställa frågor och diskutera resultaten. Det handlar inte i första hand om att berätta för medarbetaren om hur jag som chef tycker att uppgiften skall lösas utan istället om ett äkta och uppriktigt intresse för hur medarbetaren löst sin uppgift. En dialog kring arbetsuppgiften helt enkelt.

Jaha, kanske ni tänker nu; skulle det krävas fleråriga forskningsstudier för att ta reda på det här? Ja, jag tror att de här studierna är viktiga för oss som befinner oss i arbetslivet eftersom betydelsen av ett närvarande ledarskap inte alltid syns direkt i lönsamheten för en verksamhet. Och ett närvarande ledarskap tar tid att utföra.

Nästa gång ledningen kommer med ett krav att vi ska öka medarbetargrupperna eller öka den egna operativa tiden så skulle den belastade mellanchefen kunna säga;

”Ja, fast vi vet ju från forskning att jag behöver ha tid att vara i dialog med mina medarbetare. Jag behöver ha tid för att diskutera måluppfyllelse och tid för att följa upp resultat tillsammans. I vardagen. Det räcker inte med en gång om året. Missar vi det kommer sjukskrivningarna som ett brev på posten. Det blir dyrt för oss. Därför föreslår jag att vi ser till att behålla strukturen som den är så att jag har tid för att utöva mitt ledarskap. ”

Ett annat viktigt fynd är att i friskare organisationer finns fungerande system och strategier för feedback. Kritik uppmuntras och accepteras och det finns kanaler där den kan lämnas. Organisationen präglas av ett öppet klimat där man uppmuntrar personalen att vara delaktig, att både föra fram goda idéer och komma med kritik.1,2)

Att det finns forum för kommunikation bidrar till vad forskarna kallar ”Relational Justice” dvs. huruvida medarbetarna uppfattar organisationen som rättvis och välvillig, och om organisationen bryr sig om sina medarbetare. Relational Justice är också kopplat till en friskare organisation.4)

I friskare organisationer får medarbetarna också stöd i att prioritera sina arbetsuppgifter och man uppmärksammar om personal ställer alltför höga krav på sig själva. Cheferna försöker också i högre grad vara förebilder genom att gå hem i tid själva.

Att lämna till en stressad, utarbetad medarbetare att själv lösa sin prioritering är som att säga till sin femåring ”idag får du gå hem från dagis själv för mamma hinner inte hämta dig”. Det är helt enkelt inte schysst. Kapaciteten att prioritera sitter i våra exekutiva funktioner och den tappar vi när stressnivåerna varit alltför höga under för lång tid. Att ge medarbetarna stöd i prioritering om jag som medarbetare har tappat den förmågan är att ta ansvar och inte att ta över.

Dock räcker det såklart inte med intresserad, engagerad chef för att skapa friska, produktiva arbetsplatser. Vi behöver också veta vad vi ska göra på jobbet, vi behöver ha tydliga mål som vi är delaktiga i att forma och vi behöver veta vem som gör vad. Bland annat. Men det får bli ett annat blogginlägg.

Maria Andersson Baeza, leg. psykolog, organisationskonsult PBM i Göteborg

maria.andersson@pbm.se 073 – 677 50 20



1.Hälsa & Framtid i kommuner och landsting 2013:1 http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2013/CAMM2013_1.pdf

2.Hälsa & Framtid – ett forskningsprojekt om långtidsfriska företag delstudie 2; Tydliga strategier och delaktiga medarbetare i friska företag, 2008. https://www.researchgate.net/publication/237673542_Tydliga_strategier_och_delaktiga_medarbetare_i_friska_foretag

3.Komaki Judith, L; Leadership from an operant perspective, Psychology Press, 1998

4.Elovainio M, Kivimäki M, Vathera J, organizational justice; evidence of a new psychosocial predictor of helath. Am J Public Helath 2002; 92 (1); 105-8


19 juni 2016

Dålig luft ökar risk för psykisk ohälsa

Luftföroreningar, främst bilavgaser, kan öka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, visar en ny svensk studie.

Barn och unga löper högre risk att behöva läkemedel för psykiatriska diagnoser om de bor i områden med höga koncentrationer av luftföroreningar och avgaser.
Det visar en studie som nyligen presenterades vid Umeå universitet.

Risken att medicinera mot psykisk ohälsa ökade med ökad halt av kvävedioxid i luften. Resultaten stod sig även när man kontrollerat för socioekonomiska och demografiska faktorer.

Hela befolkningen under 18 år i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Västerbottens län ingick i studien.

Läs mer hos Umeå universitet eller BMJ open online




29 april 2016

”Dust if you must…

..but wouldn’t it be better to paint a picture or write a letter? Bake a cake or plant a seed? Ponder the difference between want and need..”

bake

I sin dikt försöker Rose Milligan poängtera vikten av stanna upp kring sin måsten och borden och att istället göra mer av sådant man tycker om. Dust if you must. Hon uppmuntrar oss att blicka ut och ägna tid åt det som verkligen är viktigt och vad som ger oss livsglädje och energi. Sådana saker, såsom att baka en kaka eller kanske träffa en vän kan låta banalt, speciellt när mörka tankar, ångest eller problem dyker upp i livet. Om svårigheter hopar sig, stressen och kraven blir för höga eller du får ett smärtsamt besked så kan kroppen och sinnet börja säga åt en att dra sig undan, bli passiv, eller bita ihop/köra på ändå - och sluta göra de där små eller större sakerna som gör att du mår bra i längden. Det är inte konstigt, det är mänskligt och naturligt, speciellt om något i ens livsomständigheter ändras på ett sätt som är svårt att anpassa sig till.

Men, i de svåra omständigheterna är det där banala faktiskt inte längre så banalt. Tvärtom. Utan roliga banaliteter kan nämligen en negativ spiral kicka igång och ta överhanden: ju mindre du gör av det du tycker om och i längden får energi av, desto mindre energi och ork får du. Ju mindre energi och ork du får, desto mer negativitet, passivitet eller stress får du. Depressivitet eller utmattning kan i värsta fall knacka på dörren.

Så låt oss ta det Rose Milligan skriver om på allvar och börja bryta krav, måsten eller passivitet med energigivande, meningsfulla aktiviteter. I terapi är det faktiskt ett sätt att behandla depression och kallas beteendeaktivering - aktivera beteenden du gjorde när livet var lindrigare, enklare, mer balanserat, givet och vitalt - aktivera beteenden du mår bra av i längden. Det kan även vara relevant att prata om de där banala aktiviteterna vid stressproblematik - att få fatt i aktiviteter som ger återhämtning och därmed håller stressen i schack.

Så om du sitter där själv i dust och obalans – här kommer ett gäng tips för att bryta negativa cirklar och komma igång med positiva spiraler istället.

•Se över dina veckor. Vad gör du för något i din vardag och hur får det dig att må? Registera det du gör och markera vilka som är plus-och minus aktiviteter. Är de i balans?

•Försök börja skilja på tanke och beteende – du känner dig deppig och stannar kvar hemma i soffan. Dina negativa tankar kan spinna på och påverka hur du beter dig, men här är det kanske dags att låta tankarna vara tankar och börja agera ändå. Svårt som tusan – men testa?

•Se över vad som är energistärkande, relevanta aktiviteter för dig. Vad gör du idag som du mår bra av, som du vill göra mer av? Eller: i vilka stunder, i vilka möten och med vilka människor upplever du livsglädje, sinnesro eller passion? Visualisera upp, känn in och planera in det!

•Det som är passivitet eller negativt för vissa personer är stärkande för andra. Vissa ökar stress genom att spela wordfeud, andra får en vilopaus eller känner bemästring. Vissa drar sig undan för att slippa obehag eller smärtsamma känslor, medan andra drar sig undan för att få ro. Vissa arbetar mer än heltid för att de upplever glädje av ett sammanhang och sina arbetsuppgifter, andra arbetar mer än heltid för att de inte står ut med sig själva om det inte presterar. Osv. Det är alltså helt essentiellt att se över varför du gör det du gör – det avgör om du mår bra av att göra aktiviteten i längden. Och du får undvika obehag, du får vara en prestationsknarkare och du får vilja slippa ta i svåra relationsproblem – se bara efter hur du mår av det på lång sikt och om du skulle må bättre av att i större utsträckning styras av lust, vilja och värderingar.

•Kanske dags för en extrem antikrav-kampanj? Se en dålig serie fast att det är strålande sol. Det kan vara den viktigaste ”beteendeaktiveringen” för vissa.

•Vissa saker är generellt sett väldigt bra aktivering/återhämtning. Såsom träning, goda relationer, vara fin mot andra och rutiner. Om du skulle få svårt att komma på aktiviteter i sig.

•Börja med något litet, enkelt. Rada upp alla vänner du tycker om och ring den som du känner dig mest trygg med. Gör det och bara det ett tag framöver. Rada upp alla uppgifter du borde ta itu med och ta den som känns lättast eller roligast. Gå ut å gå i 10 minuter om du på sikt vill träna i en timme. Va rimlig och vänlig mer dig och låt dig själv besmästra!

•Kom ihåg att ”vara där” i dina aktiviteter lite mer fullt ut. Kan du involvera fler sinnen? Så du inte bakar den där kakan utan att känna in doften, hur redskapen känns eller hur musiken låter i bakgrunden. Kanske dansa en sväng while you do it?

•Känsloavstängd? Är allt en grå massa? Har du ingen kontakt med sorg, smärta, kärlek eller glädje? Ett sätt att kicka igång systemet är faktiskt att tillåta sina känslor få mer kraft och plats i kroppen. Ett tips är t.ex att skriva ett brev till en viktig person i livet som du uppskattar eller saknar (personen behöver inte läsa brevet, det är mer för din skull). Låt det komma, flöda, vara fritt. Känslor kan ha god återhämtande-eller antidepressiv inverkan.

•Självkritisk? Känns allt du gör misslyckat? Kanske blir du även självkritisk nu när du upptäcker att du är självkritisk? Kanske du någonstans djupt där inne inte tycker att du förtjänar att må bättre? Self-compassion life style-appen kanske kan vara ett första steg att väcka det där systemet i dig som vill må bra och vill göra saker den tycker om.

Kanske upplever du att det är svårt att motivera sig till att bryta dina mönster genom att göra mer saker som du tycker om. Då föreslår jag att du först tittar på ditt eget ”dust” i livet och om (vad) det kostar dig att styras alltför mycket av det. Kanske är inte kostnaden så stor. Kanske är det så att du har en god balans. Kanske är det bästa för dig att sänka förväntningarna på livet och låta dust och negativitet ha sin rimliga plats. Kör på, gör och njut!

Eller så är det så att kostnaderna är för stora. Du har glömt bort vad/vilka som är viktiga och att göra sånt som egentligen betyder något. Jag avslutar i så fall lite ljuvligt klyschigt (klyschor är beteendeaktivering för mig) med Rose Milligans avslutningsfras:

”Dust if you must, but bear in mind, old age will come and it is not kind. And when you go – and go you must – you yourself will make more dust”.


Matilda Berg 

PTP-psykolog

1 april 2016

Vad kännetecknar en god organisatorisk och social arbetsmiljö?

Den 31:a mars börjar nya föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö gälla. Inför detta har Försäkringskassan gått ut med att med att man ska intensifiera arbetet med att anmäla arbetsplatser med höga sjukfrånvaronivåer.

kaffelitenBakgrunden är enligt Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, att anmälda arbetssjukdomar på grund av den organisatoriska arbetsmiljön ökat med 70 procent under fyra år. I enlighet med forskning inom området framhåller Zelmin-Ekenhem att en god organisatorisk och social arbetsmiljö inte bara motverkar ohälsa, utan även utmärker framgångsrika och kreativa företag. Det kan med andra ord löna sig att titta på vad som kännetecknar en god organisatorisk och social arbetsmiljö.


I de allmänna råd som medföljer föreskrifterna (och som till skillnad från föreskrifter inte är bindande) kan man hitta viktig information. Exempelvis nämns här rekommendationer om att stärka och förbättra kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet. Vidare nämns vad jag skulle kalla ett stödjande ledarskap, t ex att uppmärksamma möjligheterna till återhämtning och att möjliggöra en dialog mellan chefer och medarbetare så att tidiga tecken på ohälsosam arbetsbelastning kan uppmärksammas och obalanser rättas till.

Dessa råd ligger i linje med den så kallade krav-kontrollmodellen som tagits fram av forskarna Karasek och Theorell. Utifrån denna modell (och forskning inom området) kan negativa effekter orsakade av stress mildras om möjligheten till medbestämmande finns. Eller på ren svenska så verkar vi må bra om vi får chansen att delta i beslut som gäller vårt arbete. I en stor holländsk studie understryks vikten av detta. Där framhävs att inte bara kontroll utan även socialt stöd från chefer mildrar de negativa effekterna av (för) höga krav.

Såhär långt komna frågar man sig alltså vad som kännetecknar ett stödjande ledarskap. Vi har varit inne lite grann på det när vi gick igenom rekommendationerna från Arbetsmiljöverket. I två svenska studier finner vi intressanta och fördjupande svar om vad som reducerar stress hos medarbetare och chefer. Ett hälsofrämjande och för medarbetare stressreducerande ledarskap fanns vara att förse medarbetare med förutsättningar att utföra sitt arbete på ett självständigt sätt, att uppmuntra medarbetare att delta i utvecklingen av arbetsplatsen, att ge stöd, att inspirera medarbetare, att visa integritet (rättvisa) och att integrera team-medlemmar så att de ska kunna arbeta väl tillsammans.


Att inspirera medarbetare anknyter intressant nog till vad som reducerar chefers stress. Företag med låg sjukfrånvaro verkar stötta sina ledare mer direkt i det vardagliga arbetet med feedback, uppmuntran och stödjande normer och värderingar. Positiva ledarbeteenden är enligt samma studie att understödja en utveckling av medarbetares kunskaper och färdigheter samt att vara tydlig med krav samtidigt som man ger feedback, uppmuntran och stöd. Feedback och uppmuntran verkar med andra ord vara viktigt både för chefers och medarbetares stress och hälsa. Tyvärr verkar svenska chefers kunskaper om hur man ger feedback av god kvalitet vara bristfälliga. Enligt den stora europeiska medarbetarundersökningen uppger 50 % av de svenska medarbetarna att de sällan får feedback och 54 % saknar konkreta exempel i den feedback de får. I en studie som nu genomförs vid Linköpings universitet tittar vi på hur svenska chefers feedbackfärdigheter uppfattas av chefer och medarbetare. Preliminärt visar dessa resultat på intressanta skillnader som vi får återkomma till efter en mer noggrann analys.

Sammanfattningsvis så verkar vissa former av organisatorisk och social arbetsmiljö vara förenade med inte bara förbättrad hälsa och reducerad stress hos både medarbetare och chefer, de verkar även utmärka framgångsrika och kreativa företag. Viktigt verkar utifrån forskning inom området vara möjligheter till lärande och utveckling, återhämtning, återkoppling och uppmuntran, ett stödjande ledarskap samt att medarbetare erbjuds möjlighet till inflytande och delaktighet. Förhoppningsvis kommer nya föreskrifter och ökad kunskap bidra till att fler företag och organisationer satsar mer på att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Jesper Dagöö

Psykolog, organisationskonsult


11 mars 2016

När du misslyckas med det nya året

Drygt två månader har passerat sen det nya året slog in. Hur går det med alla nyårslöften? Och framförallt – hur går det med dem som du misslyckats med?

Jag vet inte vad du bestämt dig för. Ny kropp, ny relation, ny personlighet eller ”jag-gör-vad-som-helst-utom-det-du-gör-just-nu”-löfte. Förändringsmöjligheterna är oräkneliga och för många ihopkopplade med orimliga förväntningar. Och när vi inte når dem åker piskan och självkritiken fram. Halelulja, ju mer jag kritiserar mig själv för det jag inte klarade desto större chans är det att jag tar tag i det jag lovat och faktiskt gör det.

Eller?

Det är inte meningen att raljera; löften och behov av förändring ska tas på allvar. Men i en tid av förändringshets, med sig själv som ständigt fixarprojekt, behöver vi också öka vår varsamhet om oss själva. Jag önskar att vi kunde föra in lite mer av en trend som tar plats i terapivärlden, även till våra löften om att förändras: nämligen ett compassion-fokus.

Och vad menar man med det?

Compassion kan lite slarvigt översättas till självmedkänsla eller självomsorg, och handlar om en förmågan att ta hand om sig själv och andra. Det är ett slags trygghetssystem som via bla kärlekshormonet oxytocin ger en fysisk upplevelse av värme, omtanke och vänlighet. Du vet när det känns sådär riktigt ljuvligt med någon, någon som du älskar och värnar om och som älskar och värnar om dig. Där. Där har du det: compassion. Vilket är en typiskt bra sak att kunna stimulera och öka tillgången till, inte bara när det går bra i livet, utan kanske extra mycket när vi har det svårt och vi brister.

Så från en ljuv, självomhändertagande plats vill jag få in detta inslag i era förändringslöften med tre punkter:

• Ångest är en viktig prestation-och motivationsfaktor. Glädje och omsorg är en mer hållbar. När förändring behövs kan det ofta komma från en sträng plats, där den du är nu eller det utgångsläget du har inte är ok utan MÅSTE ändras NU. Piska och självkritik är en lurig motivationsfaktor som kan hämma snarare än främja förändring. I stunden känns självkritik ofta konstruktivt och aktiverande, men över tid kan det kan bli handlingsförlamande och ditt måendet sämre. Du reducerar kanske din ångest i stunden, men får snabbt leta upp nya brister hos dig själv att åtgärda. Börja göra saker du mår bra av istället. En bra compassion-fråga kan vara: vad behöver jag?

• Compassion är inte vad du gör utan mer hur du gör det, alltså vad syftet är med dina förändringslöften. Löptränar du för att du är värdelös om du inte gör det kan träningen lämna bitterljuv-eftersmak, jämfört med om du springer för att du vill ta hand om dig. Du behöver kanske alltså inte bara öka aktiviteter du behöver för att må bra, utan mer se över från vilken plats du agerar överlag.

• Börja boosta upp och träna ditt compassionsystem.
Steg 1 är att börja uppmärksamma dina självkritiska tankar. När dyker de upp? Hur låter dem? Hur känns det i kroppen? Försök få fatt i din inre självkritiker och observera den lite på distans.
Steg 2 är att öka självomsorgen, visualisera och känn in de där kroppsliga känningarna när du känner värme och omtanke och börja rikta den mot dig själv.

Steg 3 är att föra in det när du brister. Tänk tex på en svår situation, när du misslyckats eller varit ditt sämsta jag. Om din vän gjort likadant – vad hade du sagt eller gjort? Om du sen tänker på dig själv i samma situation, vad hade du sagt eller gjort till dig själv då? Finns det en skillnad? Om, vilka hinder/rädslor dyker upp som gör att du behandlar dig själv och andra så olika? Vad tror du skulle hända om du började behandla dig själv mer som du behandlade din nära vän?

På bland annat www.self-compassion.org så finns det fler övningar, såsom att skriva compassionbrev eller att rikta varm kommunikation och förståelse till sin inre självkritiker. Du kan också söka på Paul Gilbert för mer information på temat.

Jag brukar jämföra compassionträning med hur man i konståkning börjar med att lära sig ramla, så man inte ska bli rädd för det utan istället kunna ägna energin åt att våga testa sina gränser och utvecklas. Lite så kan man kanske se på sin egen självutveckling. Först måste man lära sig att misslyckas (ramla) utan att det gör så ont. Så man inte gör allt för att slippa det och bli förbannad på sig själv när det händer.

OBS. Compassion kan lätt bli flummigt, klyschigt och till ett krampaktigt försök till positivt tänkande. Men det handlar mer om att bli medveten om sin stränghet och börja ifrågasätta om den verkligen är hjälpsam för dig i längden och hur den får dig att må. Det handlar om att ta sig själv på allvar och fråga sig vad man behöver i svåra stunder när våra brister och misslyckande dyker upp.

Men okej. För dig som sett över din intention kring förändring och med varm varsamhet vill ta dig an olika löften kommer här ett par tips som ökar sannolikheten att nå dem:

• Specificera ditt mål. Annars vet du aldrig när du är klar och du skapar ett evigt misslyckande. Om en vän skulle se det hela utifrån, när skulle den se att du nått ditt mål? Konkreta och observerbara mål är en typiskt bra grej.

• Få fatt i vad vill du gå mot snarare än vad vill du ta bort. Lägg till något du behöver mer av och se om dina ovanor faller bort. T.ex kanske du behöver lägga till mer lek med barnen, meditation eller träning snarare än att sluta hålla på med mobilen, sluta stressa och sluta äta skräpmat.

• Gör upp delsteg. Bryt ditt undvikande med något pyttelitet. Vi fastnar lätt i vida ambitioner vilket kan hindra vem som helst att börja agera. Målet blir för långt bort, stort och omständigt. Om du i längden vill springa en mil, börja med att ta en promenad i tio minuter.

• Ta det där lilla delmålet och repetera det kontinuerligt. Schemalägg gärna en stund varje dag och bryt inte kedjan.

• Se över kommande hinder. Vad är dina svagheter och var brukar gå snett? Det kommer troligtvis hända igen. Utöver medkänsla när det händer kan det vara bra att lägga lite tankeverksamhet kring hur de kan undvikas eller överkommas.

• Om det går bra längs vägen, hur tänkte du uppmärksamma det så du också ger dig själv lite hjälp att känna bemästring under tiden?

Så. Lycka till med dina misslyckanden. Hoppas du är som extra varm mot dig själv när 2016 löper vidare. När det brister önskar jag att du kan stanna upp, konstatera vad som hänt och med varm, öm hand fråga vad behöver jag just nu?

Matilda Berg

PTP-psykolog

19 februari 2016

Rotera mera - variera arbetet

En strävan mot mer växlande arbetsuppgifter kan exempelvis betyda att dataarbetare och kontorsanställda börjar städa sina egna kontor. Sådana avbrott kan bli ett av flera sätt att förebygga fysiska belastningsskador, menar forskarna bakom en ny rapport.

Vi blir alltmer specialiserade, och dagens arbetsliv gynnar knappast fysisk variation av arbetsuppgifter. Lean production och outsourcing är trender med en baksida som kan ge belastningsbesvär och sjukdagar. Lösningen kan ligga i en medveten strävan mot mer växlande arbetsuppgifter.
Det menar Svend Erik Mathiassen, professor vid högskolan i Gävle, som på uppdrag av Arbetsmiljöverket gjort en sammanställning av det internationella forskningsläget på området fysisk variation i arbetet tillsammans med forskarkollegan Charlotte Lewis.

I en intervju med tidningen Arbetsliv har Mathiassen tagit sina tankar ett steg längre - att blanda olika yrken mer än idag ”Halva veckan jobbar man i vården, andra halva veckan framför en dator på ett callcenter”.
Endast cirka hälften av sysselsatta i Sverige tycker att de har ett omväxlande arbete, enligt Arbetsmiljöverkets tidigare rapporter.

Läs hela rapporten Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet.


1 februari 2016

Bokrecension: ADHD-hjälpen - För ett liv i balans

Ungefär tre procent av den vuxna befolkningen i Sverige har diagnos ADHD, vilket innebär att nittiosju procent inte har det. Katarina A. Sörngårds bok ”ADHD-hjälpen”- För ett liv i balans är enligt författarinnan själv först och främst skriven för de tre procent som har diagnos ADHD. Efter att ha läst boken är jag dock övertygad om att en stor del av övriga nittiosju procent också kan ha mycket glädje och nytta av denna bok.

adhd

Vi får i början av boken stifta bekantskap med fem personer, alla med diagnosen ADHD, och genom boken får vi sedan följa dessa personer i deras förändringsarbete mot ett liv i balans, som äger rum på olika plan i livet, både arbete och fritid.

Boken är efter den inledande presentationen indelad i två delar, där del 1 har rubriken: ”Lär känna din ADHD” och här beskriver Sörngård kärnfullt och pedagogiskt kärnproblemen vid ADHD. Med hjälp målande beskrivningar och användandet av citat som är vanliga att personer med ADHD ofta får höra tex ”Du lyssnar ju inte på vad jag säger!” ”Du får ju aldrig någonting gjort!” skapas en tydlig bild kring ADHD-problematik på bara några få sidor. Sörngård beskriver vidare hur en ADHD-utredning går till, vad samhället kan erbjuda och vilken behandling som finns för personer med ADHD.

ADHD, eller uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning som är det svenska namnet på diagnosen, är en så kallad utvecklingsrelaterad störning vilket innebär att hjärnans utveckling har tagit en annan riktning än vad som är vanligast hos personer. För att få diagnos: ADHD behöver du uppfylla de kriterier som finns uppsatta för diagnosen i de diagnossystem som kallas ICD och DSM. Dessa system uppdateras kontinuerligt i takt med att nya forskningsrön tillkommer. (Idag används vanligen ICD-10 och DSM-IV eller DSM 5, som nyligen lanserats). För att få en ADHD-diagnos måste det också uteslutas att symtomen på ADHD inte beror på något annat, till exempel ett trauma eller långvarig stress. Detta är viktigt för att kunna erbjuda personer rätt sorts behandling.

Även om inte just du som läser detta uppfyller kriterierna för en ADHD-diagnos så kan det hända att du ändå känner igen dig i de svårigheter som de personer som har ADHD upplever. Det kan vara så att du bara har en av dessa svårigheter, eller att du har allihopa, men inte i tillräckligt stor utsträckning för att få en diagnos, dock kan det vara i tillräckligt stor utsträckning för att de skall ställa till det för dig i din vardag. Enligt mig så är Katarina A. Sörngårds bok en ypperlig självhjälpsbok för alla som vill förändras och skapa ett liv i mer balans, med eller utan en klinisk diagnos.

Förändringsarbete, exempelvis mot ett liv i balans, bör alltid börja med att fundera kring i vilken riktning du vill gå, vilka värderingar du har och vilka konkreta delmål det skall finnas längs vägen. Sörngård avslutar del 1 av boken med att noggrant gå igenom strategier och redskap kring hantering av mål, motivation, förändringsarbete, självförtroende och självkänsla. Enligt Sörngård är självkänsla och självförtroende en konsekvens av att leva i enlighet med sina mål och värderingar.

Del 2 har rubriken: ”Lär dig hantera din ADHD med effektiva strategier.” Strategierna som beskrivs i boken är kopplade till specifika svårigheter som är vanliga vid ADHD. Svårigheterna som beskrivs är: Att planera, att organisera, att lära sig bromsa, att reglera känslor, att förbättra sin uppmärksamhet och avslutningsvis kommunikation och konflikthantering. Vilka är då strategierna och varifrån kommer de? Sörngård utgår ifrån den psykologiska behandling som har starkast vetenskapligt stöd vid behandling av ADHD, KBT( kognitiv beteendeterapi) och hon beskriver interventioner som är vanliga i många, för att inte säga i princip alla KBT-behandlingar, som exempelvis Kedjeanalyser, olika känsloreglerings- och andningsövningar (andas i fyrkant), kognitiv omstrukturering, övningar som syftar till att stanna i en känsla (SOAS- stanna upp, observera, acceptera, släpp) och effektiv problemlösning. Sörngård går även igenom grunden för KBT och redogör för kopplingen mellan tankar, känslor och beteenden. Vad som, i mitt tycke, skiljer Sörngårds bok från många andra böcker om KBT är att hon tydligt kopplar interventionerna till specifika problem och till personer som vi lärt känna i början och genom boken, vilket gör att interventionen blir levande och enkla att förstå och ta till sig.

Det är nog ovanstående del, del två, som jag tänker kan tilltala flest läsare, även om även del 1 med fördel kan läsas av fler än bara personer med ADHD och deras närmast anhöriga, jag tänker då på chefer och medarbetare exempelvis. På ett personligt plan gav kapitlet ”att organisera” mig goda tips och idéer. Därtill har jag fått med mig värdefulla kunskaper kring ADHD som jag har haft stor nytta av i mitt arbete som psykolog, inte minst de många fina formuleringar, liknelser och förklaringar som Sörngård bjuder på.

I slutet av boken finns även övningsformulär som är till en hjälp i förändringsarbetet. Formulären kan även skrivas ut på bokens hemsida www.nok.se/adhdhjalpen

Boken avslutas sedan med två kompletterande kapitel som vänder sig direkt till anhöriga.

Jag kan varmt rekommendera boken till de tre procent med diagnos ADHD, men även till anhöriga, kollegor, lärare, psykologer (och övriga professionella som arbetar med personer med diagnos ADHD) samt till dig som önskar få lite mer balans i ditt liv, utan att uppfylla kriterierna för en klinisk diagnos. Kort sagt till en stor del av tre plus nittiosju procent.

Ingrid Josefsson
Leg.Psykolog

20 januari 2016

Självmedkänsla mot stress

En ökad ”självmedkänsla” kan vara ett sätt att hantera stress och höga prestationskrav i arbetslivet. Flera forskningsprojekt studerar just nu hur träning av självmedkänsla kan vara till hjälp på såväl individ- som organisationsnivå.

Den som är alltför självkritisk blir ofta självfixerad och kan behöva träna compassion och självmedkänsla.
Christina Andersson, psykolog vid Karolinska institutet, är ansvarig för ett forskningsprogram som till våren ska utröna huruvida compassionträning kan användas i arbetslivet, för att förhindra stressproblematik och sjukskrivning.
I jämförelse med mindfulness inriktar sig compassionguidade övningar på att aktivera kroppens trygghetssystem. Man aktiverar också positiva känslor i hjärnan, vilket är ett komplement till mindfulness som mer handlar om att uppmärksamma och vara närvarande i nuet, säger hon till tidningen Arbetsliv.
Tidningen har den senaste veckan publicerat en rad artiklar i en serie om självmedkänsla.


Läs mer hos Arbetsliv

13 november 2015

Tips om studie: Feedbackstudien

PBM strävar att ligga i framkant när det gäller vetenskaplighet och evidens och vill idag därför tipsa om en studie som genomförs vid Linköpings universitet som handlar om feedback från chefer. En chans att bidra till vetenskapen och kanske utveckla sin egen feedbackförmåga. Du kan läsa mer här nedan eller gå direkt till: www.iterapi.se/feedback


Hur uppfattas den feedback chefer ger?
Linköpings universitet söker nu både chefer och medarbetare i företag och organisationer som vill delta i Feedbackstudien, en internetbaserad studie där deltagarna får skatta hur feedback från chefer uppfattas av både chefer själva och av medarbetarna som får feedbacken. Man söker nu både personer som i sina arbeten får feedback från chefer och som själva i sin roll som chefer ger feedback. Chefer på alla nivåer är välkomna att delta i studien.


Feedbackstudien är anpassad för bärbara och stationära datorer (det är med andra ord ej lämpligt att ta del av materialet via mobil eller surfplatta). Det tar cirka tjugo till tjugofem minuter att fylla i det internetförmedlade materialet i studien. Mer information om studien finns på projektets hemsida:

www.iterapi.se/feedback

Feedbackstudien

3 november 2015

PBM fortsätter växa

Vi expanderar och har nu öppnat en till filial i Stockholm!

kungsträdgården

Våra kunder fortsätter att visa ett stort förtroende för oss, det tycker vi är jätteroligt. För att tillmötesgå den ökade tillströmningen så har vi öppnat en till filial i Stockholm sedan november 2015. Närmare bestämt på Västra Trädgårdsgatan 6A vid Kungsträdgården. PBM Executive vänder sig till försäkringsbolagsklienter, företagskunder och privatpersoner. Här erbjuder vi främst chefscoaching, organisationsutveckling, ledarskapsfrågor, KBT behandling men även vår nyhet: parterapi. Med hög tillgänglighet och professionell service hoppas vi att ni kommer att trivas hos oss.

Varmt välkomna till PBM Executive!

Västra Trädgårdsgatan 6A
Telefon: 08-40887900
Fax: 08 40887849
Mejl: infosthlmexecutive@pbm.se


Kommunikationer: T-bana till Kungsträdgården eller Centralen eller buss till Hamngatan


27 oktober 2015

Solen - en bra lärare i psykologi

Solen och vinden bråkade om vem av dem som var starkast. De såg en människa nere på marken och bestämde sig för att mäta sina krafter. Den som först kunde få människan att ta av sig sina kläder skulle utses till vinnare. Vinden började. Den pressade med all sin kraft för att blåsa kläderna från människans kropp. Men, människan drog kläderna hårdare kring kroppen och blev irriterad på vinden, som till slut blev trött och gav upp. Solen tog över och började skina. Det blev varmare och varmare. Människan började svettas och tog av sig plagg efter plagg, helt frivilligt, tills alla kläder tagits av kroppen.

the-sun-470317_640

Den här fabeln, flera tusen år gammal, säger någonting viktigt om människors beteende. Det är sällan framgångsrikt att försöka pressa fram beteendeförändring. Det är mer effektivt att skapa en situation där människan beter sig på ett sätt hon själv vill. 


Det är värt att ha i åtanke nu när världen står inför en lång rad utmaningar, ekologiska, sociala och ekonomiska, där beteendeförändring står i fokus. 


Klimatfrågan är ständigt aktuell. EU har som mål att våra koldioxidutsläpp inom kort ska vara 80% jämfört med 1990 års nivå och i USA har Barack Obama kommit med nya strikta riktlinjer för landets koldioxidutsläpp. För att detta ska lyckas behövs beteendeförändring idag. 


Sociala utmaningar syns i och med ökad polarisering. Man kan bo vägg i vägg med en annan person, dela trappuppgång och soprum, utan att veta minsta lilla om den. För att minska polariseringen människor emellan, behövs en beteendeförändring idag. 


Turbulens på världens börser gör att frågan om ständig tillväxt åter är aktuell. Ekonomisk tillväxt är inget vi kan ta för givet. Det får påverkan på våra framtida liv som pensionärer. Men, för att lyckas förstå sig själv i en avlägsen framtid behöver informationen kommuniceras på ett begripligt vis. För att spara inför framtiden, behövs en beteendeförändring idag. 


Så hur kan vi möta dessa utmaningar? Teknik och innovation, tillsammans med välutvecklade strategier är en del i det hela. Men för att nå hela vägen behöver vi, liksom solen, skapa situationer där människor beter sig på ett sätt som både de själva vill och som som är gynnsamt från ett högre perspektiv.


Genom att väva samman tre fält, beteendevetenskap, design och kommunikation, har vi beteendedesign. Med smart design av situationer kan människors beteende påverkas. Vi kan alltså designa situationer där beteenden påverkas i en viss riktning, utan att för den skull ta bort den fria viljan.


Vi kan lösa ekologiska utmaningar med beteendedesign. Från socialpsykologisk forskning kommer ett exempel. Ett hotell ville att gästerna skulle återanvända sina handdukar. Tillsammans med forskare testade man därför skyltar med olika budskap. Tror du att det var budskapet ”Spara på miljön. Återanvänd dina handdukar” som var det mest effektiva? Nej, det bidrog bara till att 37% av gästerna återanvände sina handdukar. Det var i stället budskapet att ”De flesta av gästerna i det här rummet återanvänder sina handdukar” som var mest effektivt. Nästan 50% av hotellgästerna som fick se detta återanvände sina handdukar. Inte så konstigt om man tänker på att människor är starkt påverkade av sociala normer. 


Vi kan lösa sociala utmaningar med beteendedesign. En byggherre i Stockholm håller på att bygga ungdoms- och studentbostäder. Vad som gör projektet extra intressant är att man tar hjälp av beteendedesign för att uppmuntra till möten grannar emellan. Sociala normer, som hotellet i exemplet här ovanför, tillsammans med andra psykologiska principer, kommer att användas. På så vis görs det mer sannolikt att människor samtalar, lär känna människor de aldrig skulle träffat annars, och att polariseringen människor emellan minskar. De första boende flyttar in i April 2016 och det ska bli mycket intressant att se resultaten.


Vi kan lösa ekonomiska utmaningar med beteendedesign. Förra året kom rapporten ”Pensionsinformation på psykologernas vis” ut som förklarade varför pensionsinformation är svårbegriplig. En lång rad psykologiska mekanismer har helt missats då man kommunicerar pensionsinformation. Läs rapporten för att se exempel på hur beteendedesign kan hjälpa människor att förstå sin pension bättre och förändra sina beteenden idag.
Beteendedesign är ett angreppssätt för att förändra beteenden som är både kostnadseffektivt, hållbart och evidensbaserat. Ingen tvingas till något, men det är lätt att göra rätt. På så vis kan vi nå hela vägen för att lösa de utmaningar vi står inför. Såväl ekologiska, sociala som ekonomiska.

Jonas Hjalmar Blom, psykolog, konsult 



Referenser:


European Commission Climate Action: 2050 Low-carbon economy URL: http://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2050/index_en.htm (hämtad 2015-09-02)


Goldstein, N. J., Cialdini, R. B., & Griskevicius, V. (2008). A Room with a Viewpoint: Using Social Norms to Motivate Environmental Conservation in Hotels. Journal of Consumer Research, 35(3), 472–482. http://doi.org/10.1086/586910

Min Pension & Svensk Försäkring. Pensionsinformation på psykologernas vis. URL: goo.gl/fIjm1H

14 oktober 2015

Jobbet innebär psykiskt obehag för 350 000

Närmare 8 procent av den arbetande delen av befolkningen i Sverige upplever ett psykiskt obehag av att gå till jobbet, flera gånger i veckan. Det innebär att uppskattningsvis 350 000 personer upplever ett sådant obehag av sitt arbete.

Det framgår av siffror som presenterats i Jobbhälsobarometern från branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Merparten av de personer som uppgav att de återkommande känner stort obehag av att gå till jobbet trodde att deras framtida hälsa skulle bli ett problem om de fortsatte sin anställning på samma arbetsplats.

Trenden med allt färre helårsfriska (ingen sjukdag de