Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM FLOW

24 mars 2020

Corona – det psykologiskt informerade perspektivet

Varför reagerar människor som de gör i en kris som den som skapats av coronaviruset? Finns det sätt att ändra dessa beteenden på? Och vilken utveckling när det gäller mänskligt beteende kan vi räkna med? Dessa och flera andra frågor försöker Niklas Laninge, psykolog och en av våra managing directors i affärsområdet organisationsnära psykologi, ge svar på tillsammans med sina kollegor.

Niklas Laninge är psykolog och managing director på PBM.

Här vill vi ge ett psykologiskt perspektiv på vad många kallar för coronakrisen. Det är ett långt inlägg, så hoppa gärna till det avsnitt som du tycker är mest relevant.

Vårt blogginlägg innehåller:

  • Psykologiska drivkrafter för att förstå människors reaktioner i den initiala pandemifasen
  • Psykologiskt grundade hypoteser om vad vi kommer att se för beteenden på lång sikt
  • Tips till dig som individ för att få till den beteendeförändring som krävs just nu
  • Tips till dig som företag för att göra det bästa av de nya förutsättningar som ni har gällande distansarbete och ovisshet

Varför gör människor som de gör i den initiala fasen?

Hyllor som gapar tomma, ständig rapportering om hamstring av toalettpapper och öde stadskärnor och konsekvensen att en rad företag står inför konkurs. Vad förklarar dessa reaktioner och vad kan vi lära oss av det som sker just nu?

När vi försöker skapa någon sorts förståelse för ett problem så börjar vi alltid med att undersöka vilka psykologiska drivkrafter som ligger bakom beslut och beteenden. I själva inledningsfasen av pandemin så lutar vi oss emot fyra principer när vi vill förstå vad som formar människors beteenden i detta nu:

  • Överrepresentation: Negativa nyheter tenderar initialt att vara överrepresenterade i vårt medvetande eftersom det är denna typ av information vi exponeras för i media. Vidare så vet vi sedan länge att det tyvärr är just denna typ av information som vi minns bäst. Effekten blir inte sällan att människor är som mest oroade i den initiala fasen. Sakta kommer ny information att nyansera bilden av vad vi står inför.
  • Budbärareffekten: Budbäraren har stor betydelse vid krisinformation. Personer associerade med hälsa och sjukvård (exempelvis forskare inom området) har i regel större trovärdighet än politiker eller andra intressenter. För kommersiella aktörer bör det därför vara svårt att få igenom budskap kopplat till coronapandemin under en krisfas. Samtidigt så lever vi i en ny typ av landskap där vem som helst kan utge sig för att vara expert och där dessa experter haft år på sig att bygga upp en lojal följarskara. Detta till trots så är människors benägenhet att lita på experter från Världshälsoorganisationen (WHO) och Folkhälsomyndigheten sannolikt fortfarande god.
  • Sociala normer: Det är påfrestande för människor att avvika från normen. Just nu är en norm i Sverige att det gäller att bunkra upp inför vad som komma skall. Bilden av att ”alla hamstrar” är vida spridd vilket sannolikt har skapat en oönskad snöbollseffekt som gör att de som tidigare inte känt något behov av att köpa på sig ett lager med toalettpapper sannolikt nu gör det eftersom ”alla gör det”.

Hur kommer vi att bete oss på lång sikt?

I dagsläget råder stor oro och osäkerhet kring de hälsomässiga och ekonomiska effekterna av ovannämnda virusutbrott. Att prognostisera effekterna i detalj låter sig inte göras men utifrån ett psykologiskt perspektiv så kan vi försöka skapa en bild av framtiden – i beteendetermer.

Här har vi valt att fokusera på den sociala distansering som många lever i sedan någon vecka. Rekommendationen kring detta kommer från WHO såväl som från Folkhälsomyndigheten, så nog är det helt rätt att så många väljer att följa dessa riktlinjer. Frågan är hur länge denna följsamhet kommer att hålla i sig. Utan andra påverkansfaktorer kommer beteendet social distansering att successivt avta, sett utifrån tre huvudsakliga fenomen:

  • Otydlig feedback: Du vet inte om din sociala distansering har bidragit till positiv utkomst (minskad riskspridning). Detta underminerar beteendet.
  • Svag belöning: Belöningen från social distansering tillfaller till stor del andra om du inte utgör en tydlig riskgrupp. Människor blir alltså inte särskilt belönade av social distansering då sjukdomen är relativt ofarlig för de flesta individer.
  • Diskontering: Social distansering är bestraffande för stunden medan den eventuella belöningen sker i framtiden. Detta underminerar beteendet då framtida belöning är värt mindre än nutida bestraffning.

Vi hoppas att vi i Sverige fortsätter att lyssna på myndigheternas rekommendationer. Psykologerna i oss är dock ödmjuka för att ovanstående drivkrafter kommer att leda till att människor börjar tumma på följsamheten snabbare än vi kan ana.

Tillbakablick till sars 2003

Att försöka hitta stöd i historien kring vad vi kan förvänta oss är naturligtvis svårt men förutom att söka svar i psykologin undersöker vi hur människors beteenden har påverkats över tid vid (något så när) liknande händelser. I mars 2003 blev det uppenbart att Hong Kong och Kina hade drabbats av en potentiellt dödlig epidemisk sjukdom: sars. Antalet sjuka kulminerade i april samma år och epidemin var i princip över när juni månad var slut. I Hong Kong dog 258 personer av totalt 1 722 identifierade fall.

Zoomar vi in på en konsekvens av utbrottet så är hotell- och restaurangnäringen i Hong Kong en lämplig bransch att studera. Enligt Hong Kong Hotels Association sjönk hotellens beläggningsgrad från 85 procent året innan till 20 procent i april 2003. Intressant, och kanske något trösterikt, är att återgången gick relativt snabbt. I slutet av maj 2003 tog WHO bort sin rekommendation att inte resa till Hong Kong, drygt två månader senare var beläggningsgraden opåverkad av sarsutbrottet, se grafen nedan.

Vi vill här som sagt inte påstå att sars och coronaviruset går att jämföra rent medicinskt, vi är verkligen inte rätt personer att komma med sådana jämförelser. Däremot så är jämförelserna rent beteendemässigt intressanta. Mitt i brinnande coronakris utkristalliserar sig två läger: de som menar att det vi genomgår just nu kommer att skapa en beteendeförändring som är här för att stanna och andra som istället menar att saker och ting snabbt kommer att gå tillbaka till ”normalläge” när restriktionerna släpper.

Vi tror nog att det sistnämnda är mest troligt. Nog kommer vi gå ur krisen med nya och mer hälsosamma vanor kring handhygien och distansmöten, men lite pekar på att de beteenden vi tar till under social distansering kommer att hålla i sig. De individuella och direkta konsekvenserna av dessa beteenden är helt enkelt för negativa för att beteendena ska fortgå under andra omständigheter än nuvarande.

Konkreta tips kring hygien

Att tvätta händerna med tvål under minst 30 sekunder verkar vara ett av de mest centrala beteendena vi individer bör utföra just nu. För två veckor sedan skrev Dr. Michael Hallsworth den välbehövda artikeln Handwashing Can Stop a Virus—So Why Don’t We Do It? där han benar ut beteendebarriärerna kring detta mycket centrala beteende. Här är några av de beteendebaserade hindren för att tvätta händerna enligt rekommendationerna, och förslag på hur vi kan övervinna dessa.

Friktion

Är det svårt att göra rätt uteblir inte sällan önskade beteenden. Även om de flesta vid det här laget vet att handtvättning är a och o i dessa tider så väljer vi inte sällan minsta motståndets lag. Finns tvål och handfat inte att tillgå i den direkta miljön så ska vi inte bli överraskade när vi hör att folk slarvar med handhygienen.

Lösningen är givetvis lika enkel att föreslå som den är svår att implementera: minska avståndet till alla handfat och se till att det finns tvål. Det är tyvärr alltid svårt att minska friktion, oavsett beteende.

Okunskap kring effekt

När det kommer till säkerhetsbeteenden så ser vi beteendeskolade personer ofta samma problem – människor underskattar effekten av till synes små handlingar. I coronasammanhang kan detta innebära att människor överskattar effekten av större insatser som munskydd och handsprit medan man underskattar effekten av något så enkelt som att tvätta händerna med tvål och vatten i 30 sekunder.

Tyvärr har jag svårt att se att det ska finnas någon storskalig insats som på ett kostnadseffektivt sätt trollar bort detta tankefel. Kunskap och information förändrar ju som bekant sällan beteenden. Ännu en gång måste vi se till att reducera friktion kring handtvättning för att den ska bli av.

Oklarheter kring vad som är rätt

Här finns det en risk att det hela tas ner på småbarnsnivå. Är det dock något som jag själv har fått uppleva under denna kris så är det hur otydliga direktiv kan vara. Vi får höra att vi ska tvätta händerna ofta, och då i minst 30 sekunder. Två hinder dyker genast upp: 1. Vad är ofta? 2. Hur länge är egentligen 30 sekunder? Spoiler – längre än du tror.

Här tror jag verkligen att man måste ta ner det hela till en nivå som inte är öppen för tolkning i stil med:

  • Tvätta händerna när du kommit innanför dörren
  • Tvätta händerna innan du ska laga och äta mat
  • Tvätta händerna innan och efter att du har varit med barn

Listan kan göras lång, men den bör nog hamna på max fem till sju konkreta handlingar. Blir det svårt att minnas alla så föreslår Hallsworth att vi fyller vår miljö med en rad tydliga prompts så som lappar på kylskåp, på toaletter, eller kanske påminnelser i mobilen som vid rätt tillfälle triggar önskat beteende.

Tips för dig med medarbetare som arbetar hemifrån

Som du säkert har blivit smärtsamt medveten om så för hemarbete med sig en rad negativa konsekvenser. Inte minst finns det en stor risk för att produktiviteten blir lidande. Varför? För att på en fysisk arbetsplats så är alla beteenden publika och arbetsdagen innehåller både formella och informella avstämningar.

Med detta är det inte sagt att alla som nu tvingas arbeta hemifrån istället väljer att sitta framför Facebook och Instagram. Däremot så kan vi väl alla erkänna att det är svårt att slarva och skjuta upp uppgifter när du är omgiven av kollegor, som kanske dessutom regelbundet frågar hur det går med uppgift x, y och z?

I detta nya, om än temporära, landskap måste vi alla instifta ett par nya rutiner för att hålla produktiviteten uppe och vettet i behåll. Våra vänner på det amerikanska konsultbolaget Irrational Labs skrev nyligen en artikel om just detta. Precis som oss så är de beteendeskolade så vi ser ingen anledning att återuppfinna hjulet. Här är de delar vi fann mest hjälpsamma:

  • Behåll alltid kameran igång under videomötet. Precis som i ett fysiskt möte så är det svårt att sväva bort eller börja hålla på med annat om samtliga i mötet ser dig.
  • Behåll de normala arbetstiderna i största möjliga mån. Visst, låt kvällsmänniskorna få njuta av en tid som kanske inte kräver att alla infinner sig prick 9:00. Börja dock inte tumma på tiderna så pass mycket att ni går ifrån att ha varit en arbetsplats till en grupp individer som har sin helt egen dygnsrytm.
  • Skapa en struktur där alla, kort, berättar om vad de ska jobba med idag och vad de har arbetat med. Inom IT-utveckling kallas denna rutin för standup och innebär att man, under stående möte, kort (15 minuter) berättar om sin kommande dag.
  • Addera fler deadlines och tider att svara mot. Distansarbetet präglas som sagt av en brist på någon eller några att svara mot. För att åtgärda detta bör du därför instifta fler och kortare deadlines och avstämningar.
  • Skapa en vana av att samla möten i block. Att göra just detta har positiva effekter på produktiviteten då du inte behöver hoppa fram och tillbaka mellan olika arbetsformer. Det här är också en vana du bör behålla när denna tid av social distansering upphört.

Vill du läsa mer? Testa dessa två artiklar:

Covid-19: How do we encourage the right behaviours during an epidemic?

Covid-19: The role of corporations in spreading or containing the pandemic

Välj månad

KATEGORIER

SENASTE