Vi ställer inte in - vi ställer om!
Du kan boka om dina besök, utbildningar och behandlingar hos oss till digitala träffar. Hör av dig till din mottagning eller kontaktperson, så ser vi till att du får träffa oss via video. Varmt välkommen till oss på PBM!

Close icon

Stäng

  • Kontakta oss

  • Hitta till oss

Våra digitala tjänster

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM FLOW

4 maj 2020

Coronapandemins effekter på den psykiska hälsan

Mycket pekar på att den psykiska ohälsan kommer att öka på både kort och lång sikt på grund av coronapandemin. Hur mycket och vilka effekter vi kommer att se är svårt att säga, men med hjälp av studier från andra epidemier och kriser går det att ge en prognos.

Vårdpersonal riskerar ökad psykisk ohälsa under coronapandemin.

Många upplever just nu stor stress på grund av coronapandemin och på kort sikt kan isoleringen och oron inför viruset leda till negativa konsekvenser för den psykiska hälsan, där de som redan lider av psykisk ohälsa är extra sårbara. Det skriver Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i en rapport över de förväntade kort- och långsiktiga effekterna av coronapandemin på folkhälsan.

Forskarna menar att det är svårt att veta hur stor påverkan coronapandemin kommer att få på den psykiska hälsan, särskilt som vi ännu inte vet hur utdragen pandemin kommer att vara. Men utifrån tidigare studier går det att få en fingervisning om vilka psykologiska effekter vi kan förvänta oss.  

Med erfarenhet från de studier som gjordes under och efter epidemin med lungsjukdomen sars 2003 konstaterar rapportförfattarna att bland riskfaktorerna som kan skapa psykisk ohälsa, särskilt PTSD och depression, finns långa perioder av isolering, att någon man känner är infekterad samt minskad eller redan låg inkomst. Vårdpersonal oroade sig för att själva bli smittade och för att smitta sina familjer och depressionssymtom som trötthet, sömnsvårigheter, irritation och minskad aptit rapporterades bland dessa.

Att barn under den nuvarande coronapandemin måste stanna hemma från skolan på grund av minsta lilla förkylningssymptom kan öka stressen för många barnfamiljer och med det risken för utsatthet och våld mot barn. Gymnasieelever med inlärningssvårigheter och nyanlända elever som måste studera hemifrån kan ha svårt att klara detta, vilket kan få negativa konsekvenser för både betyg och den psykiska hälsan. I Region Stockholm har planerad vård och operationer i många fall skjutits på framtiden, vilket kan skapa ångest och depressiva besvär hos de patienter som nu får vänta längre.

På lång sikt finns risk för ökad psykisk ohälsa i spåren av en ekonomisk kris, där även barn till föräldrar med ökade ekonomiska svårigheter kan drabbas av försämrad psykisk hälsa.

Patienter som vårdats i intensivvården riskerar besvär som PTSD och depression och hos vårdpersonal finns ökad risk för utmattningssyndrom, ångest och PTSD, enligt studier som behandlar sarsepidemin.

Rapportförfattarna avslutar med att ge rekommendationer till beslutsfattare:

  • Smittade personer och personer med risk att föra vidare smitta som är i fysisk isolering eller riskgrupper som rekommenderats att isolera sig behöver tydlig information för att förstå situationen och syftet med isoleringen.
  • Boenden och bostadsområden som är särskilt utsatta för sjukdom, eller grupper där de ekonomiska konsekvenserna varit hårdast bör uppmärksammas och erbjudas extra stöd.
  •  Screening för upplevt våld i hemmet bör ökas inom verksamheter för första linjens psykiska ohälsa och barn- och ungdomspsykiatri.
  • Patienter som slutenvårdats för covid-19 bör erbjudas screening för akuta stressyndrom och samtal kring vanliga reaktioner vid livshotande tillstånd.
  • Även längre tid efter vårdtillfället kan det vara aktuellt att följa upp patienter som har fortsatta svårigheter, till exempel symtom på maladaptiv stress.
  • Vårdpersonal behöver stöd för att hantera den svåra situation de befinner sig i idag. De behöver också känna trygghet kring skyddsutrustning.

Läs hela rapporten Coronapandemin och psykisk hälsa – en prognos om kort- och långsiktiga effekter

Välj månad

KATEGORIER

SENASTE