• Kontakta oss

  • Hitta till oss

Klientinloggning

Pbmonline.se

DE SENASTE NYHETERNA INOM BETEENDEPSYKOLOGI.

PBM FLOW

4 november 2019

Kan våra känslor förklara motivation?

Motivation är ett område som det har forskats mycket på, men vi har ännu inte hittat en heltäckande förståelse för hur det fungerar. Peter Sohlström, leg. psykolog på PBM i Gävle, resonerar här kring motivationens olika mekanismer och menar att vi måste ta med de känslomässiga processerna som utgår från hjärnans limbiska system i beräkningarna.

Peter Sohlström är leg. psykolog hos PBM Sweden AB.

”Kom arbetslust och träng Dig på, här skall Du motstånd finna!”
Solan Gundersen i filmen Flåklypa Grand Prix

Hur människans motivation fungerar är ett både spännande och svårbegripligt område. Vi har alla känt frustration i situationer där vi inte kommit igång med aktiviteter, trots att vi sett massor med goda skäl att sätta igång. De goda skälen räcker uppenbarligen inte alltid för att skapa tillräcklig motivation för att till exempel sätta igång med att packa resväskan tidigare än sent sista kvällen innan avresan. I andra stunder kan vi uppleva stark motivation att sätta igång med eller fortsätta med sådant som vi egentligen helst skulle vilja låta bli. Att starta en ny omgång av spelet på mobiltelefonen kan kännas oemotståndligt trots att klockan passerat midnatt och jag ska upp tidigt i morgon bitti.

Både i uppskjutandet av att packa väskan och i nattsuddet med mobilspelet är det tydligt att vår motivation ofta följer något annat än våra rationella tankegångar. Motivation är en till stora delar känslomässig process som utgår från de äldre delarna av vår hjärna, de områden som vi brukar benämna det limbiska systemet, eller System 1 med Daniel Kahnemans ord (som vi berört tidigare i bloggen). 

Under vår vakna tid är vi troligen oftare än vi tror under stark påverkan av motivation från det limbiska systemet. Jag brukar tänka mig motivationen från det limbiska systemet som en stundvis stark vindpust som kan ha stor påverkan på vilket håll vi går åt. Vi följer ofta vindens riktning. Och vindens riktning är ofta att göra sådant som är vant, tryggt och inte förknippat med för mycket osäkerhet. Hellre roligt och skönt än tråkigt och obehagligt ingår också i vindriktningen.  

Det limbiska systemet har som sin huvudsakliga uppgift att motivera oss till viktiga beteenden. Motivation till beteenden skapas genom känslor. Rädsla motiverar oss till flykt. En jobbig känslomässig upplevelse av ensamhet kan motivera oss till att kontakt med andra. Nyfikenhet motiverar oss till att utforska och nedstämdhet motiverar till att dra sig undan. När det gäller motivation på dessa grundläggande områden fungerar det limbiska systemet ofta bra. Tyvärr har det limbiska systemet inte fått några större uppdateringar under de senaste 200 000 åren, vilket gör det betydligt svårare för denna del av hjärnan att bedöma och hantera när vi helst ska packa en resväska, sluta spela Wordfeud eller se till att ta tag i surdegarna på jobbet. I sådana lägen behöver vi använda andra delar av vår hjärna för att skapa motivation, något som kan vara mycket energikrävande i motvinden från det limbiska systemet.

I vetenskapliga sammanhang är det vanligt att motivation definieras som de biologiska, känslomässiga, sociala och kognitiva faktorer som aktiverar beteenden. En del av motivationsfaktorerna uppstår utan vår viljemässiga kontroll. Förutom känsloreaktionerna som vi ser som en del i vindarna från det limbiska systemet är vi utrustade med ett ännu mer grundläggande biologiskt system för att säkerställa motivation till det allra mest basala i livet, till exempel sömn, vätskebalans och näringsintag. Sömnighet, törst och hunger har vi alla varit med om och vi vet hur starkt det kan styra vårt beteende, som att köpa en chokladbit som jag egentligen borde låta bli, eller lägga sig en stund på soffan trots att jag borde ta hand om disken.

Forskningen om människans motivation har skett inom flera olika vetenskapliga områden. De många olika motivationsteorierna betonar olika delar av motivationsprocessen. Fortfarande har vi inte hittat en heltäckande förståelse för detta komplicerade område, där forskare från olika teoribildningar dessutom ofta hamnar i luven på varandra. Jag vill gärna tro att våra kunskaper om det limbiska systemets roll för vår motivation behöver ha sin plats när vi försöker förstå vad som påverkar människors motivation till exempel i arbetslivet. Med allt för stort fokus på faktorer som till exempel detaljstyrning, kontroll, ekonomiska belöningar, ensamarbete, hot om bestraffningar och tidsoptimering riskerar vi att skapa besvärliga motvindar från det limbiska systemet. Detsamma gäller förstås på arbetsplatser med större konflikter, upplevelser av orättvisa eller mobbning.

Många av de teorier som förts fram om vad som kan känneteckna så kallad inre motivation i vårt arbete, som upplevelse av autonomi, att lära sig bemästra sina uppgifter, upplevelse av meningsfullhet och tillhörighet tror jag bättre kan understödjas av vårt känslostyrda motivationssystem, vilket kan ha stora effekter på motivation och arbetsglädje. Sätt segel och utnyttja medvinden så gott det går!

Välj månad

KATEGORIER

SENASTE